Protokoll (beta)

6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.

3. Sedan discurerades om någon fonds erhållande till Academiens nödiga utgifter, hvarvid Hr Höpken berättade om et för en Academia illustri giordt Thamiskt testamente, som han förmente till äfventyrs kunna till detta ändamålet vinnas. Härtill lade Herr Triwald sig hafva hördt, såsom skulle Fru Tham äfvenväl hafva i sinnet at till en dylik afsickt giöra någon disposition. Om alt detta blef Hr Höpken anmodad at sig med de dervid varande omständigheter närmare underrätta

5. Likaledes lofvade Herr Triwald vilja bestå de vid första åhret af Academiens acter till kopparstycken nödige plåtar och stickning. Och som Kopparstickaren Bergquist skall vara en skickelig yngling, så antogs han till Academiens Kopparstickare och till Eleve vid Academien, på det han derigenom måtte så mycket bättre tillfälle äga at vinna de honom nödige efterrättelser och kundskap.

7. Herr Triwald föreslog Petter Wettergren till Academiens Wacktmästare: hvarföre han ock inkallades och af Præsidenten dertill antogs, med tillsäijelse at blifva af Academien med belöning derföre vid åhrets slut ihogkommen

11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier

item: proponerade Hr Triwaldt det samma om Skieps Byggmästaren Hr Scheldon, så vida han in Architectura navali skall äga särdeles kundskap.

12. Hr Höpken tog på sig at draga försorg om förläggare till de acter, som framdeles igenom Academiens flit komma at upläggas och förmedelst trycket kunnige giöras: hvarvid påmintes af Hr Triwaldt, at som Academien bör söka alla tienlige utvägar till en nödig fond, hvaraf den med tiden må kunna ha bestånd, och af de för Academiens räkning tryckte piecer torde vara någon vinst at förvänta, i fall de blifva begierlige och vinna god afsättning; hvarföre han för sin del hölt för rådeligt at nu i förstone allenast accordera med någon boktryckare på en viss tid, till des man får se hvad vinning man kan lofva sig deraf: hvilcket hölts af de andre för godt. Härjämte påminte Hr Ahlström, at man borde förorda et exemplar för hvar och en af Ledamöterne enskylt i Academien, jemte eller flere för den, som enkannerl:n skrifvit samma piece; hvilcket biföls.

3. Härvid upviste jämväl Hr Triwaldt et bref ifrån Hr Brandt, derutinnan han bad, at des respect måtte hos Herrarne framtes, samt at honom längre fram, då han blifver mer ledig ifrån sit bryderi, måtte frihet lemnas at åtniuta den sig tillbudne hedren

6. Sedan hemstälte Hr Triwaldt Academiens godtfinnande, om icke det kunde pröfvas nödigt, till at bibehålla en god ordning Ledamöterne mellan vid ärendernes öfverläggande, at man nu samfält dertill ville samtycka, det ingen måtte falla den andra i talet, för än han hade utsagt sin mening, och at hvar och en ställer sit tal till Præsidenten, hvilcket sätt vid Societeten i Engelland skall noga efterkommas: detta pröfvades skäligt, och för den skuld lästes up andra Capitlet utur Grundreglorne, som syfta derpå. I följe hvaraf resolverades

8. Hr Tilas gaf Academien at förstå, at som hon tvifvels utan lärer åstunda at få vackra och prydel:a kopparstycken vid sina Acter, och det här skall vara ondt efter sådant folck, som rätt af grund äro kunnige derom; så ville han dertill nemna Anders Browallius, hvilcken på des intygan skulle äga en särdeles skickelighet häruti: men Hr Triwaldt föreslog deremot nu som tilförene Hr Bergquist, som han funnit äga et ganska lyckeligt genie härutinnan: hvartill Hr Tilas svarade, det han ock kiände Bergquist mycket väl och kunde intyga, det hans genie vore alt för tvungit och at han till hvarjehanda desseiner ej vore särdeles lyckelig, hvaruti likväl Browallius, efter hans tancka, skulle gå mycket vida. Hr Sandberg tyckte, at försäkringar voro äfventyrliga, och derföre i detta fallet bäst at intet binda sig till någon viss, utan låta det tills vidare bestå dermed, till des Academien om bägges deras skickelighet blefve närmare förvissad: hvilcket ock enhälligt biföls.

4. Vidare säger Rosensten uti sit bref, det han af förfarenheten funnit, at den säd, som växt i kallare climat, lyckas om hon blifver såd i et varmare. Hvaremot Hr Cederhielm mente, at det intet altid håller prof, och framdrog til exempel deraf det podoliska hvetet, som föres hit från varmare länder, men trifves likvist med särdeles framgång här i riket, hvarest är mycket kallare climat. Dertil svarade Hr Triwaldt, at det podoliska hvetet eller kornet har ock der kunnat vara vuxit i svartmylla, och blifvit här sådt i sandjord, som drifver säden starckare

6. Vi äga, sade Hr Sahlberg, många vackra böcker skrefne om åkerbruket: vore allenast at önska, det någon ville taga på sig den mödan at utur dem samla det bästa, som mäst kan efterföljas. Hr StobÉE önskade för sin del, at man kunde utleta den bästa såningstiden: emedan man finner altför ofta, at 2:ne kunna så lika god säd i lika god jord, men den ena, antingen han sådt några dagar förr eller senare än den andra, vinner dermed så mycket som hans granne förlorar. Hr Ahlström berättade, at förfarne åkermän derföre pläga smaka och luckta på jorden och veta deraf at säija när hon är såningsför. Hr Triwaldt mente för sin del, at stöpandet här i Sveriget skulle vara ej mindre nödigt än nyttigt, för climatets hårdhet skull, men at höstsäd intet behöfves så stöpas som vårsäden. Hr Sahlberg sade, at åkerbruket lider ock mycket derigenom, at sädeskornen ej komma så diupt i jorden, som vederbör. Herr Cederhielm mente, at svafvel torde äga en födande kraft med sig för säden, hälst som han funnit, at som jorden omkring Gudheim i Wästergiötland är mycket svafvelfull, så bär hon ock en rik välsignelse på hvarjehanda säd; men Hr Nordenberg svarade dertil, at Sulphur crudum intet skal vara godt, men. väl ask- eller lutsalt, som efter hans mening aldrabäst skall hielpa sädesväxten fort

8. Herr Höpken gaf Academien vid handen, huruledes han låtit sig vara angelägit at skaffa Academien en beskiedelig boktryckare, och mente, at man skulle komma bäst öfverens med Boktryckaren Greifing, som gift sig med Schneiders äncka. Härvid påminte Herr Triwald, om man icke kunde undgå at förbinda sig til någon viss, eller ock at man accorderade med någon allenast på en viss tid, til des man finge se, huru stor åtgång man kan få: men Herr Höpken svarade, at man näppel:n på sådant sätt lärer få någon entrepreneur; ty den, som inlåter sig på vinst och förlust i första utgiften, lärer ock vilja niuta fruckten deraf, utan at den skall komma någon annan till godo

9. Herr Triwaldt berättade, at han allaredan hade sit arbete färdigt för detta första quartalet: enär Hr vice Præsidenten giorde påminnelse derom hos Ledamöterne, at hvar och en för sig ville vara omtänckt at låta deras under händer varande arbeten vinna mognad til den föresatte terminen

At några ledamöter skulle stiga up til honom klåckan 11 om måndagen der efter, at närmare taga hans invention i ögnasikte, på det de sedan vid nästa sammankomst skulle kunna utförligen berätta Academien härom. och beslöts. at Hr Höpken, Hr Triwaldt och Hr Faggot skulle förrätta ärendet.

Faggot mente för sin del, at de intet för ringare pris kunde läggas up än til 16 styfver. Och som alla de öfrige Herrar Ledamöter stannade i samma slut, så blef det ock aldeles faststält. Hvilcket ock så mycket giörligare syntes kunna skie, som ej allenast Herr Triwaldt åtagit sig at för detta första året kosta på kopparplåtarne vid trycket, utan Hr Sahlberg lofvade jämväl at skiuta papper til trycket för detta quartalet.

2do. Huru dyra, eller til huru högt pris de skulle upläggas och försäljas? Då Hr Höpen tyckte, at det vore bäst, om Academien ville söka at kunna sälja dem til så lindrigt pris, som giörligen skie kunde, hvarigenom afsättningen kunde märckel:n främias; och derföre mente han för sin del, at de intet borde kosta mer än 8 à 12 styfver. Hvartil Hr Tiwaldt svarade, at det näppel:n låter sig giöra, med mindre Academien icke ville afstympa de inkomne skrifter altför mycket, derigenom många at Academien borde vara sorgfällig derom, at uti hvart quartal måtte bli någon samling af hvarjehanda utarbetade ämnen, hvilcket icke ringa skulle främia afsättningen.

9. Sedan framgav Hr Præses en annan observation af Hr Johan Moræo, giord om en ört blå Stormhatten eller Aconitum kallad, hvaraf en Tysk fältskiär nyligen ätit sig döden. Härvid uplästes så väl Hr Moræi derom giorde berättelse af d. 29 sistl. Iulii, som ock et derhos insändt transsumt af Befalningsman Hr Gahns bref til Räntmästaren Hend. Gahn dat. Fahlun d. 18 i samma månad. Och som bemälte Hr Moræus hemställer Academiens godtfinnande, om icke detta såsom et synnerligit måhl kunde tagas in i Academiens Acter, och Academien fan det vara ganska skiäligt och gagneligt: så blef ej allenast enhälligt dertil samtyckt, utan Hr Triwaldt proponerade jämväl, at Hr Moræus borde til Ledamot i Academien intagas; hvilcket biföls, och resolverades, at detta förslaget skulle läggas på bordet, at röstas öfver efter 14 dagar.

9. Hr Sahlberg framtedde sedan för Academien et af honom upfunnit påfund, hvarmedelst järnplåtar och taktegell kunde öfverstrykas til ständigare nyttiande, än alment skier. Det var i stället för olja och rödfärga, at bruka tiera och kimrök, hvarigenom efter hans mening 77 dr skulle vinnas i jemnförelse emot de nu vanliga takteglen. Detta fant Academiens Herrar Ledamöter för godt, och Hr Nordenberg bekräftade för sin del samma förslag af et exempel af Finnarne, hvilcka i stället för rödfärga skola pläga öfverstryka sina hus med tiära blandad ihop med kohl. Herr Triwaldt yttrade sig, at detta påfundet borde utrönas igenom vissa försök, innan deruti något kunde slutas; ty han mente, at den svarta färgen, som kimröken förer med sig, vore altför böjelig at taga solhetan til sig, hvarigenom, efter hans mening, skulle åstadkommas en häftig utdunstning, som snarare torde tära plåten sönder, än man kunde förmoda. Det medgaf han, at rödfärgan är en corrosif materia, och önskade at i des ställe kunde uptänckas någon annan färg än den kimröken äger; hvilcket Hr Sahlberg tviflade kunna gies.

14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
Hr Höpken .............. 1 Duc.
Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
för sin bror .............. 1 Duc.
Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
Hr Pilgren .............. 1 Duc.
_________
8 st.

16. Hr Höpken berättade sedan, huruledes han tillika med Hr Triwaldt och Herr Faggot varit hos Hr Brelin och sedt på hans nya invention. Och som detta var något särdeles, så hemstälte han, om icke Hr Brelin kunde nästa gång intagas til Ledamot, hvilcket öfveralt biföls.

7. Hr Triwaldt upviste et prof af den kopparstickarens arbete, som han tänckte at betiena sig af vid detta första quartalets Acter; hvaraf Hr Præsidenten fick tilfälle at hemställa Academiens Herrar Ledamöter, om icke devisen, som kommer at stå öfver den redan faststälte sinnesbilden, kunde skie på Svenska, och heta
För Efterkommande,
hvilcket så mycket snarare fik tycke och bifall, som dermed ej allenast kunde förstås, at man med denna inrättning haft afsickt så väl på tilkommande tiders folck och deras bästa, som ock på hvarjehanda nyttiga konsters och vettenskapers upodlande och vidare utvidgande.

14. Hr Triwald gaf Academien at förstå hvad särdeles gagn och förmån det skulle giöra i landet, om torfbränneriet blefve alment infört, och sade derhos, at han för 8 år sedan vid Wedewåg funnit, at det der giordt en besparing emot veden til 1 dr och 8 s. til et stafrum ved.

16. Hr Præses tilsporde Ledamöterne, huru snart de ville komma in med sina observationer? Då Herr Triwaldt svarade, at han hade sit arbete allaredan färdigt.

17. Äntel:n kom man at tala mycket om receptet ang:de stenpassion, som förra gången blef i Academien upläst. Och Herr Præses tviflade om detta kunde vara at lita på, fast än det uti Gazetterne funnits vara infördt. Men Hr Triwaldt ville försäkra, at de Gazetter, som skrifvas från Weithall, äro aldeles tilförlitelige, och Hr Ahlström låfvade at taga dem nästa gång up med sig.

18. Hr Triwaldt framdrog utur en bok åtskillige attester, utgifne af dem, som blifvit hulpne härmed, och hemstälte om icke de kunde tillika med receptet i Academiens Acter inryckas. Men

4. Ledamöterne funno detta hemställandet vara ganska billigt, och Hr Triwaldt tog sig deraf tilfälle at berätta, huruledes han igenom en af Engelska Societeten upgifven relation en gång hulpit en person från döden. Han hade uti tungan fådt stenpassion, hvaraf hon småningom begynt så svälla up, at det började bli fara om hans lif; men efter den uplysning Hr Triwaldt sig förvärfvat af berörde Societets acter, har han låtit tilse, hvaruti siukdomen bestod, och omsider förmåt en fältskiär öpna tungan. på både sidor, då derutur tagits 2:ne stenar, hvarefter den siuka småningom fick sin hälsa igen. Hvaraf kan skiönias, sade han, hvad gagn och förmon dylika rön kunna vid hvarjehanda tilfällen åstadkomma. Detta styrktes än ytterligare af Hr Brelins intygan, som talade om, huruledes han hade haft sten i tungan, som af sig sielf brutit sig ut.

Men Hr Höpken mente, det Academien ej borde förskiuta någon ting, utan taga emot så det, som synes ringa och mörkt, som ock det tydel:a och klara, ty af en ringa början hafva många stora och dråpeliga påfund upkommit. Ja, sade Hr Triwaldt, de fleste ting i verlden hafva mer af en händelse än a priori blifvit uptäckte. Men det stannade sedan härvid.

8. Hr Triwaldt berättade, at kopparstickaren, den han hade föreslagit til Academien, nu vore derute och väntade på Academiens ytterligare utslag angående kopparstickningen. Men som det nu ej var för hand några blommor, på hvilcka Academien ville at han skule visa prof af sin skickelighet, så blef han inkallader och tilsagd at nästa Onsdag, då Academien kommer tilsamman klåckan 10 för middagen, åter infinna sig at afhöra den förfatning Academien härom görandes varder.

10. Sedan kom man af et tilfälle at tala åtskilligt om Potatos, då Hr Sahlberg önskade för sin del, at denna fruckten måtte blifva mera kunnig och ymnigare i vårt land; ty, sade han, det är bekant huru mycket hvette här spilles bort årl:n til poudre och amidon el:r stärckelse, hvilcket alt väl kunde göras af potatos. Herr Triwaldt sade, at Spanioren måtte mycket väl veta gagna sig af denna fruckten; i ty han låter hela skepslastningarne komma in tid efter annan dermed i sit rike.

16. Sedan yrckade Hr Triwaldt derpå, at Academien ville förstärcka sig med skickel:e Ledamöter, som här i staden kunde vara vistande. Och som handelen är en del af Academiens syslor, så föreslog han Hr Plomgren til en medlem i Academien, hvilcken deruti skal äga en synnerlig insikt, och derföre kunna ej allenast förskrifva et och annat, enkannerl:n hvarjehanda frön at här göra försök med, utan ock i practiquen gifva Academien åtskilligt vid handen om handelens rörelse i särskilte orter. Härvid upläste Hr Höpken något af Grundreglorne, och sedan resolverades: at detta förslaget om Hr Plomgren skulle lägas på bordet, at voteras om efter 14 dagar.

17. Och som Stykgiutaren Hr Mejer länge sedan blifvit utnämd til Ledamot, så påtog sig Hr Triwaldt at kalla honom up til nästa gång; hvarpå han ock till slut påminte, om icke Herr Brelin ville upgifva et af honom upfunnit lim, som intet af vatn skal kunna uplösas; hvilcket Hr Brelin lofvade gifva in det, så snart han kommer i något stånd.

6. Hr Triwaldt läste up et af honom upfunnit och til Academien ingifvit nyt påfund af drefbänckar, som undfå sin värma af ånga: men bad derjemte, at Svenskan måtte lagas i bättre skick, emedan han dervid, som han behagade säja, ej varit så noga som vederbordt.

7. Hr Præsidenten gorde en förfrågning vid det tilfälle detta vardt upläst: om man icke skulle kunna sluta ut ångan utur rören och ändock behålla hetan qvar; ty vid vissa tider på året, sade han, kan ångan vara god och vid andra åter skadelig; hvartil Hr Triwaldt svarade, at i fal denna invention skulle komma at brukas i orangerier, det sådant skal kunna skie igenom 2:ne slags rör, af hvilcka det ena är med och det andra utan små och fina hål.

4. Man håller före, sade Hr Triwaldt, at luften skal endast el:r åtminstone mäst värcka til krutets hastiga utbrytning; men at han för sin del trodde, det vatnet, som finnes i saltpettret, ehuru ringa det må vara, giör dock mer dertil än luften, om icke det mästa, hvilcket han framdeles ville, emot Wolfens mening, utförligare med skäl och rön å daga lägga til Academiens vidare ompröfvande. Han lade också det dertil, at om man kunde så hastigt förvandla vatnet i ånga, som krutet bryter löst i dunster, så skulle derigenom åstadkommas 9000 resor större effect, från quantitet til quantitet, än nu skier.

8. Hvad jordens strata vidkommer, så var Hr Triwaldt af den tanckan, at de til en stor del torde af den alsvåldiga Skaparen blifvit stälte af början i deras nuvarande skick: åtminstone mente han, at man af deras nuvarande stälning intet kan med skäl argumentera til en almän Syndaflod: ty stenkolsstrecken uti jorden, til hvilcka intet vatns störtning kunnat någonsin komma, hafva äfvenså nu sina afskilde ställen hvar ifrån annan, nu finnes de åter quasi strages super stragem uti marcken, hvaraf man nogsamt kan skönia, at sådant intet skiedt af någon slump, utan at Skaparen dervid, äfven som ock uti alt annat, haft sin synnerliga afsickt.

10. Hr Triwaldt gaf sedan up et prof af Kopparstickaren Bergquist. Än viste han up Lieuten. Torsells utkast til ritningen af den devise, Academien täncker sätta framför den tryckte Acten. Hvarpå Hr Bergquist blef inkallad, och sedan Hr Præses hade låtit honom förstå, huruledes Academien funnit sit nöje uti hans upgifne profstycke, så blef honom nu gifvit, ej allenast den omtalte devisen at sticka i koppar, utan ock Hr Triwaldts upritning til inventionen af drefbänckar genom ånga. Äfven så låfvade ock Herr Præsidenten at gie honom hela örten Acconitum, at sticka den i koppar. Derpå tog han sit afträde.

12. Hr Triwaldt frågade, om icke Academien ville i sina Acter åtminstone hafva några exemplar med illuminerade kopparstycken? Men Ledamöterne höllo så före, at oilluminerade äro rätt så behagelige, när de bli väl stuckne, hvarföre ock intet vist derom blef faststält.

15. Hr Triwaldt föreslog sedan Hr Lenman: likaledes utnemde ock Hr Faggot Hr Görgensson til Ledamöter i Academien; men härom blef nu intet något vist slutit.

3. Hr Triwaldt gaf sedan up en annan af Hr Torsel upritad dessein til Academiens devise. Hvarvid Hr Ehrenswerd för sin del tyckte, at carthugen på denne senare var mera gammalmodig, än på den förra. Och som vi nu hafva fransoser i landet, hvilcka i synnerhet äro berömde uti målning och ritningar, så mente han, at Academien giorde bäst, om hon ville lämpa sig efter deras tycke i detta fallet. Detta fant Academien billigt och slöt at hälst bli vid den dessein, som allaredan förut blifvit gillad och faststäld.

5. Härvid mente Hr Faggot, det Auctoren bäst kunde vara förvissad om samma recompense, i fall han behagade upgie sin invention uti Academiens Acter; men Hr Höpken hemstälte, om icke innehållet af detta hans bref kunde föras in nästa gång uti Acten? Hvartil Hr Præsidenten svarade, at sådant så mycket mindre kunde el:r borde skie, som Academien ännu ej är förvissad om inventionens riktighet; hvarföre han ock nu hemstälte Ledamöternes godtfinnande huru och på hvad sätt Academien ville svara honom? Då Hr Triwaldt trodde för sin del, at Academien, efter giord tacksäjelse för det, at han behagat communicera detta med henne, kunde försäkra honom aldra snarast om det utsatte proemium, i fal han ville uptäcka sin invention för Academien, och den pröfvas af henne vara så riktig som vederbör. Detta biföls och slöts, at Hr Secreteraren derom skulle upsätta svar til at justeras i nästa sammankomst.

6. Uti berörde bref lofvar ock bemälte Hr Eurenius uppgie et nytt och gagneligit modell på en skiepsdocka, som här i Stockholm utan någon särdeles omkostnad skulle kunna ställas i värcket. Hr Cronstedt mente, at til en sådan inrätning skulle vid Hammarbysiön finnas et godt tilfälle. Men Hr Triwaldt svarade, at han haft tilfälle [taga] den belägenheten i noga ögnasickte och funnit, at slussvärcket skulle der komma at kosta 6 gånger mer än i Carlscrona, til at förtiga, at vatnet skulle då tappas utur siön til en stor afsaknad för Danviks qvarnen.

17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.

20. Kopparstickaren Hr Bergquist upviste sedan et prof af 20. några ritade blommor, hvilcka af Hr Præsidenten och samtel. Academiens Ledamöter gillades: och Hr Triwaldt sade, det han kunde nyttia en och samma plåt, så til blommorne, som til hans tabel.

3. Hr Triwaldt gaf til Academien et par ovaria utaf en Råcka, som en præsent af Hr Plomgren, hvilcka lades i förvar bland samlingen af naturalier vid Academien.

4. Och sedan protocollet af den 29 sistledne Augusti var justerat, uplästes Hr Christ. Polhems ingifne observation til Academien om Elementernes värckan uti Mechaniquen. Detta uptogs med et synnerligit välbehag af samtel. Ledamöterne. Och som et och annat deruti förekom, som äskade en närmare eftertancka, ty begärade Hr Triwaldt at få taga det til sig til nogare öfverseende: hvilcket ock beviljades

8. Äfvenså läste ock Hr Sahlberg up et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til en varaktig och behändig gärdsgård af planterade pijlträn, at utan särdeles möda kunna nyttia til nödig hägn, innom 2 a 3 år: hvilcket gillades. Hr Triwaldt gorde allenast dervid den påminnelsen, at som träden syntes stå något långt från hvarannan nedre vid jorden, så ville han veta, om icke svinen kunde snart smyga sig derigenom? Men Hr Sahlberg svarade, at desse hålen snart täppes igen af telningar och qvistar utur träden: men innan de hinna fram, kan man lättel:n tilstänga holen med pinnar el:r små pålar. Härvid fölgde ock en i koppar stucken afritning på sielfva gärdsgården

5. Hr Triwaldt berömde ej allenast det af Hr Tourlon til Academien nu gifne arbetet om silckesmatkarne, och sade at det kommer honom mycket väl til pas vid sin beskrifning om silckesmaskar, utan han nemde ock nu, huru han kunde deruti efterspana och sedan til Academien ingifva en utförlig berättelse om deras thee planterande, om risplanteringen, med mera. Hr Sahlberg sade, at de uti Ostindien skola veta et särdeles behändigt sätt at rena silfret, som här intet ännu är bekant.

6. Äfvenså nemde ock Hr Triwaldt om huru nödigt det vore at få veta rätta processen, som de bruka vid sit porcelains tilvärckande.

11. Uppå tilfrågan af Hr Præsidenten hvad Ledamöterne tyckte derom? svarades, at det var ej alt så påliteligt. Hr Triwaldt tyckte, at det af honom sielf gorde rön var säkrast af alt hvad han anfördt; men förmodade derjemte, at Academien lärer bättre finna sig vid de observationer, som Hr Præsidenten täncker framdeles derom upgifva

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna

18. Vid detta tilfället begerte Hr Triwaldt få veta hvad det vore, som maskarne spinna uppå, emedan det ser ut som mattor? Hr Tourlon svarade, at det vore bambou el:r et slags rör, som til den endan varda sammanflätade, och at han hade fördt några deraf hem med sig. Hr Triwaldt frågade, om han intet fördt frödigt ris med sig? hvartil Hr Tourlon svarade, det han ej allenast hade ris utan ock sjelfva jorden deruti det växer, men at det altsamman ännu vore nedre i Götheborg

Äfven så mente ock Hr Ahlström, at uti beskrifningen ej var så utförl:n talt om des torckning som sig borde. Men Hr Triwaldt lofvade framdeles inrycka det, som deruti felas, jemte något mera, til så mycket större redighet i detta nödiga ärendet. Hvarmed denna sammankomst slutades.

Hr Triwaldt mente, at det vore en sanskyldig åtskilnad dem emellan, om den ena finnes sprida sina grenar bredare ut än den andra. Äfvenså hölt ock Hr Ribbe före, at större och mindre blad skulle kunna göra differentiam specificam: men Hr Præsidenten svarade, at majus el:r minus på bladen intet hade något i slikt mål at säja, och framdrog exempel af biörcklöf, som kunna vara större och mindre, men derföre ej säjas göra särskilte species.

1. Sedan protocollet af den hujus var justerat, hemstälte Hr Höpken til Academiens godtfinnande hvilcka observationer el:r nya påfund, som til Academien blifvit ingifne, nu skulle pröfvas nödige at tryckas vid detta första quartalet? Herr Triwaldt svarade, det han för sin del mente, at sådant torde kunna så mycket mer lemnas til Hr Præsidis, Hr Secreterarens och Hr Actuariens ovälduga ompröfvande, som hvar och en i annor händelse gerna plägar gynna sin egen sak.

2. Hr Triwaldt hemstälte sedan, at som Grundreglorne innehölt, det en liten stierna skall sättas framför deras namn af Ledamöterne, som i det förflutne quartalet hade ingifvit något nyttigt påfund i Academien, hvilcket synes syfta så väl til Auctorens heder, som ock i följe deraf jämväl androm til något behageligt efterdöme; så mente han för sin del, at ock de, hvilcka inkommit med flere gagneliga påfund, borde få så många stiernor, som deras observationer vore.

3. Härvid läste Hr Höpken up den 12, 13 och 14 §. af Grundreglorne, som tala derom; hvarjemte han förklarade Academiens påsyfte vara dermed at tildela dem någon heder, som dymedelst visa sin sanskyldiga nit för det almenna, hälst som de härvid ingen annan belöning hafva at vänta, såsom ock at upväcka en inbördes täflan hos en hvar af Academiens Ledamöter at med fult alfvare bidraga til inrätningens ändamål. Och som Academien fant detta Hr Triwaldts hemställande vara skäligt och billigt, ty blef ock nu endräktel:n faststält, at så många stiernor skola uti den trykte Acten sättas för hvar och en Ledamots namn, som observationer af honom i det quartalet til Academien blifvit ingifne.

7. Hr Ahlström talade sedan något om almträns fortplantande och sade sig af egen erfarenhet funnit, at det skal bäst då ske, enär qvistarne böjas från sielfva stammen nid i jorden, hvaraf telningar sedan uprinna, som äro bäst tienlige til fortplantning. Likaledes ville ock Hr Ahlström intet gerna tro. at bladen skulle kunna tiena för silckes maskar til föda: hvartil ock Hr Triwaldt nekade. Och som Hr Ahlström hade pröfvat åtskilligt om almträns växart och skickelse, så gaf nu Hr Præsidenten honom denna observation, at deröfver nästa gång inkomma med hvad han dervid funne nödigt at påminna.

8. Uti berörde bref föreslås ock Hr Archiater Roséen af Hr Bielcke til Ledamot i Academien: hvilcket Hr Præsidenten sade nu vara femte gången af honom skiedt. Hr Triwaldt påminte sig härvid, det han hade hört Hr Roséen säja, at han intet ville vara Ledamot med Hr Roberg uti Upsala Societet. Men sådant oacktadt slöt likväl Academien nu, at detta förslaget om Hr Roséen skulle läggas på bordet at röstas öfver efter 14 dagar, hälst som han sielf låtit förstå, at han gerna önskar detsamma, då Hr Præsidenten för några veckor sedan var i Upsala. 

9. Hr Ahlström viste sedan up i Academien en afritning jemte beskrifning på en synnerlig plog från Engelland, hvarmed man skal kunna plöja, så och harfva nid säden på en gång. Hr Triwaldt tog den til sig, lofvade uttolka beskrifningen på Svenska och nästa gång taga den up med sig, på det den sedan måtte kunna sändas til Hr Christopher Polhem, at honom måtte gifvas tilfälle at lemna Academien sin utlåtelse deröfver.

10. Derpå läste Hr Triwaldt up några af honom upsatte och til Academien ingifne anmärckningar om humlegårdars skötsel här i Sveriget, hvarjemte voro de frågor, som Handelsmannen Hans Lenman gordt til humlegårdsmästarena i Brunnsvik, samt deras derpå gifne svar. Academien fant deruti sit synnerl:a nöje och slöts, at de skulle tils vidare läggas ad acta.

7. Hr Triwaldt upgaf sedan den uttolckning han gordt från Engelskan til Svenskan angående en plog, som der blifvit upfunnen, at kunna plöja, så och harfva på en gång. Hr Salvius tog emot samma skrift at öfversändas til Hr Christ. Polhem, så snart tilfälle dertil gifves, på det han deröfver måtte inkomma til Academien med sit betänckande.

9. Hr Tourlon gaf sedan in sin försäkrings skrift til Academien: hvarvid Hr Triwaldt förbehölt sig at få öfverlägga med honom om hvarjehanda ang:de risplanteringen.

6. Detta målet togs sedan i vidare öfverläggande. Då Hr Triwaldt väl i förstone mente, at det skulle strida emot den titul, som Academien är tillagd uti Kongl. Maj:ts nådiga privilegio; men när han sedermera närmare öfverlade detta ärendet med sig sielf och fant, at denna ändring så mycket mindre kunde uttydas Academien til någon förmätenhet, som Argus betient sig deraf för sit värck, så fant han sig, och medgaf at det väl kunde stå i titulen.

10. Derpå läste Hr Triwaldt up en af honom til Academien ingifven observation om fremmande träns plantering här i riket; men tog den sedan åter hem med sig igen til nogare utarbetande.

11. Deraf fick Hr Bielcke tilfälle at utförl:n visa sin mening om tiden, på hvilcken fremmande trän bäst kunna fortplantas, nembl:n om våren, som äfven stämde öfverens med Hr Triwaldts ingifne observation. Detta beviste han så väl af trädens egen frodighet, och at de aldrig bära någon ymnig fruckt för än de börja aftaga deruti, som af exempel tagne af hvarjehanda växande ting i hela naturen, jemte egen härom pröfvad erfarenhet.

13. Hr Triwaldt lofvade til Academien bättre fram ingifva 1. en observation om jordborrar, 2. om Stenkol och deras upletande, 3. item huru metallerne genereras i jorden.

1. Hr Ahlström lät igenom Hr Triwaldt til Academien göra sin ursäkt, at han i dag intet kunde infinna sig.
Äfvenså berättade Hr Salvius, at han varit hos Hr Höpken, och at han för sin opaslighet skul intet kunde komma up

2. Latinske caractererne äro redigare och tydeligare och i följe deraf läsas lättare och fortare och kosta mindre på ögonen. Hvilcket Hr Triwaldt intet kunde neka til; men ville likafult påstå, at Academiens Acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder: men Hr Faggot yrckade deruppå, at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sina korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer. Hr Bielcke bad, at han skulle få lof yttra än flere skäl, och sade således,

Blir således nu första frågan, huru vida Academien kan med skäl gå från et beslut, hvaruti hon en gång stannat? En sådan ombytelse uti besluten hölt han före vara ej mindre ovanlig än högst skadelig. Ovanlig i anseende dertil, at protocollerne, hvilcka til hvars och ens menings rediga utförande varda hålne, pläga alt stilla och böra jämväl hållas helige, och följaktel:n hvad i dem en gång blifver stadgat och faststält ingalunda ändras, utan högst trängande omständigheter sådant äska skulle. Härvid föl Hr Triwaldt honom i talet och sade, at Hr Salvius fördt et mycket ensidigt protocoll. Men Hr Höpken bad, at han utan hinder måtte få utföra sina tanckar, och sade ytterligare, at en sådan ostadighet uti besluten skulle jämväl så mycket åstadkomma, at intet beslut, som Academien en gång gordt, kunde hållas för vist el:r någonsin blifva fastståndande, hälst om hon den ena gången skulle rifva up et mål, som den andra blifvit afgordt. Sådant, sade han, vore just et medel at så ut misshälligheter ibland Academiens lemmar och följaktel:n göra hela denna gagneliga inrättningen, som endast grundar sig på inbördes sämio, aldeles med tiden til intet.

2. Hr Triwaldt yttrade sig ännu en gång, at Hr Salvius fördt et ensidigt protocol. Hvartil Hr Salvius svarade, det han ingalunda kunde förstå, huruvida sådant honom borde tilvitas, hälst som protocollet vederbörligen är justerat, då hvar och en äger påminna dervid hvad honom hälst behagar, och at et justerat protocol får aldrig jäfvas.

4. Hr Triwaldt mente, at man nu kunde gå ifrån denna quæstion, och påminte, at på titulbladet af Acten borde tilsättas hvilcken Volume det är, til en skilnad uti registret, som framdeles kommer at inrättas, från de följande Volumina, de der komma at bindas i samma band. Men några af de andre Ledamöterne begärade, at denna quæstion måtte förut vederbörligen afgöras, innan man skred til något annat. Hvarpå

8. Härpå yttrade Hr Höpken sig, det en annan ändring jämväl skedt i Academien under des bortovarande angående det ordet: Svenska, hvarom tilförene blifvit slutit, at det icke skulle sättas fram på titulen i Acten, för de då upnemde skäl skul; men är nu likvist sedermera samtyckt och beviljat. Detta sade han vara en omständighet, den han i följe af sin embetes plickt icke el:r kunde undgå at tala om: och hemstälte huru det rimar sig, at Academien är så åtskillig i sina beslut. Hr Præsidenten svarade dertil, at han för ingen annan orsak begärt, at detta ordet skulle tilläggas, än allena för citerandet skul. Jag är, sade han, ledamot uti den Keiserliga och Kongl. Franska Academien, som äfven bära namn af Wetenskaps Academier. När iag nu skal citera någon Act af denna Academien, så är intet ord, som skiljer den från de ofvan nemde. Men härom blef för denne gången intet vidare tilgordt; utan Herr Triwaldt upviste några prof af kopparstickningarne til Acten, hvilcka pröfvades af Academien vara väl stuckne.

13. Likaså samtycktes, at vaktmästaren skulle för sin möda vid Academien få af de p:r, som Hr Höpken har under händer, 2 ducater, och at Hr Triwaldts dräng skal hädanefter förrätta vaktmästare syslan vid Academien.

Des utom Hr Trievaldt består kopparstycken för första åhret.
Linnæus skiänkt Hortum Cliffortianum.
Tourelong skänkt 2:ne chinesiske böcker om Oryza och Bombyx.
Höpken en Byreau och Ahlström ett bord.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.

5. Härnäst förekom den frågan, hvilcka nu för denna gången enkannerl:n borde lotta om Præsidents skapet? Då Hr Bielcke mente för sin del, at alla, som varit Ledamöter i Academien vid detta första quartalet, borde lotta tillika med Fundatores: hvaremot Hr Triwaldt hölt så före, at Grundreglornes föreskrift i detta mål, så väl som i alla andra, borde efterlefvas, hvilcka säja, at ingen ny Ledamot får lotta om Præsident skapet för än efter et år, sedan han blifvit emottagen; nu har ingen af Ledamöterne ännu varit et år i Academien: bör således des förinnan lottningen endast ske Fundatores emellan. Hvartil de öfrige gofvo deras samtycke.

8. Hr Triwaldt mente, at observationerne borde läsas up i Academien för än de varda tryckte; men som Ledamöterne intet viste huru de skulle så kunna passa tiden til deras sammanträden, som Acterne vid trycket oumbärl:n fordra, så blef härom intet vidare slutet, än at hvar och en Auctor, som är närvarande, må igenomse sin observation, at des mening blir tydeligen utförd, enär den kommer at tryckas.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

9. Likaledes proponerade Hr Præsidenten sin broder Stats Rådet i Kihl Hr Sam. Triwaldt til en medlem i Academien, hvarjemte han utlät sig, at denna hans broder icke allenast såsom frånvarande kunde insända hvarjehanda gagneliga observationer til Academien, utan ok som han vore en ogift man och ägde et kosteligit Bibliotheque, hvilcket han skulle vara sinnad at testamentera til någon gagnelig inrättning, så ville han tro, at sådant kunde med tiden ske til denna Academien.

Härmed slöts denna sammankomst, och Hr Præsidenten tilsade Ledamöterne at intet träda tilsammans för än efter 8 dagar.

Hvartil Hr Præsidenten svarade, at kulan skulle göras som et convext glas, och berättade derjemte huru tyngden byter sig om på särskilte rum och ställen öfver jorden. så at et skålpund under Æquatoren intet är så tungt som vid Polerne: hvilcket ok gifvit Newton tilfälle at demonstrera, det jorden är flatare vid polerne än under Æquatoren.

Hr Præsidenten, at det å vår sida vore ganska mycket vunnit, om vi 1:o sluppe at taga något deraf från Ryssen, 2:o finge afsättning derpå uti Levanten, hvarest Hol- och Engelsmän nu sälja större delen af den jukt, som föres til dem ifrån Ryssland.

Hr Præsidenten försäkrade, at denne garfvaren skulle vara en ganska beskedelig man, och at han med al höflighet skulle bemöta dem: hvarföre han okså lofvade at tala med honom derom.

Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

2. Derpå frågade Hr Præsidenten, om det omtalte profvet angående juktläders tilredande blifvit ännu påbegynt? Hvartil Hr Brelin svarade, at hans giorde lofven i detta mål ingalunda måtte så förstås, som han ville taga på sig at aldeles tilreda jukthudar; hvilcket han sade aldrig hafva varit hans mening, och at han så mycket mindre sådant har kunnat påtaga sig, som han aldrig lärdt garfverikonsten: utan at han allenast lofvat sätta en sådan lukt och godhet i beredde skin, som Ryssläders jukten äger, hvilcket han nu til sin menings klarare utförande ej underlåta kunde Academien vid handen gifva.

5. Hr Præsidenten frågade sedan om Hr Christop. Polhems observation kommer at föras in i det förflutne quartalet? Hvartil Hr Linnæus, som för samma quartal varit Præses, svarade ja.

6. Likaledes sporde Hr Præsidenten om Hr Wallerii observation skal tryckas i den förbigångne Acten. Då Hr Mellercreutz mente för sin del, at deruti vore mycket godt, som värkel:n skulle [göra] stort gagn, om det komme ut ibland folcket; men som deruti var et el:r annat, hvilcket behöfver någon närmare upmärcksamhet och nagelfarande, innan det under Academiens namn gifves ut på trycket; ty hölt han före, at det til nästa quartal kunde upskiutas, på det Academien måtte des förinnan kunna communicera med Auctoren hvad dervid vore än ytterligare at påminna. Hvilcket biföls.

7. Under detta talades något om försäkrings skrifterne, då Hr Præsidenten frågade Hr Salvius, om alla ledamöterne gifvit sina försäkrings skrifter från sig? Och svarades af Hr Salvius, at det vore åtskilliga, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig, enkannerl:n de, som blifvit frånvarande kallade til Ledamöter i Academien. Och som Hr Höpken begärade, at Grundreglornes innehåld i detta mål måtte efterkommas, och at alla, särdeles närvarande Ledamöter i Academien, måtte afgifva deras försäkrings skrifter, så begärte Hr Præsidenten, at Hr Salvius til nästa gång skulle göra en förtekning på dem, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig.

Men Hr Præsidenten sade, at detta vore et sådant mål, som ingalunda behöfde långt betänckande; ty begärte han ännu en gång nomine Academiæ, at Hr Mellercreutz skulle yttra sig antingen uti ja, eller nej.

Hvartil Hr Salvius svarade, at de vore åtskillige, som ännu intet gifvit några försäkrings skrifter, och gaf deruppå fram en förtekning. Och som Hr Mellercreutz fants vara deribland, frågade Hr Præsidenten hvarföre han ännu intet gifvit den vanliga försäkrings skriften från sig? Då Hr Mellercreutz svarade, at han dervid hade något at påminna, hvilcket han skriftel:n tänckt hemställa Academiens ompröfvande, men at hans dräng icke hunnit at skrifva det rent, innan tiden var inne, at han nu skulle gå up i Academien. Hr Præsidenten sade, at det vid Grundreglornes ricktighet ej vore tillåteligt göra några påminnelser, och bad således, at han nu straxt ville utlåta sig med ja eller nej, om han ärnade gifva in någon försäkrings skrift til Academien, eller ock intet.

Hvartil Hr Salvius svarade, at de vore åtskillige, som ännu intet gifvit några försäkrings skrifter, och gaf deruppå fram en förtekning. Och som Hr Mellercreutz fants vara deribland, frågade Hr Præsidenten hvarföre han ännu intet gifvit den vanliga försäkrings skriften från sig? Då Hr Mellercreutz svarade, at han dervid hade något at påminna, hvilcket han skriftel:n tänckt hemställa Academiens ompröfvande, men at hans dräng icke hunnit at skrifva det rent, innan tiden var inne, at han nu skulle gå up i Academien. Hr Præsidenten sade, at det vid Grundreglornes ricktighet ej vore tillåteligt göra några påminnelser, och bad således, at han nu straxt ville utlåta sig med ja eller nej, om han ärnade gifva in någon försäkrings skrift til Academien, eller ock intet.

1. Sedan protocollet af den 6 hujus var justerat; frågade Hr Præsidenten, om Hr Salvius varit hos Censor och inhämtat des mening angående censurerandet af Academiens Acter? Dertil svarades ja, och at han utlåtit sig, at hans instruction innehåller, det han utan någon exception bör censurera alla Acter, som här skola tryckas, hvarföre han också begärt at få igenom se Academiens Acter, innan de varda tryckte. Hvarjemte han med synnerlig höflighet uptagit den lofven Academien behagat göra honom derutinnan, at han skulle få et exemplar af alt, som under hennes namn kommer at gifvas ut igenom trycket. Detta mål togs sedan än ytterligare i öfvervägande: då Hr Höpken nu som förr sade sig vara af den tanckan, at Academien intet behöfde bry sig något härom, til des Hr Censor sielf antingen ville förbiuda trycket, eller ock besvära sig deröfver hos Höga vederbörande. Härhos yttrade sig Hr Salvius, at boktryckaren talt med honom och förbehållit sig at blifva friad för alt åtal, i fal Hr Censor skulle besvära sig häröfver. Hvartil Hr Baron Höpken svarade, at Censor, såsom en förnuftig man, ingalunda lärer inlåta sig i sådant mål, som han väl förut ser sig ej kunna vinna något med.

2. Härpå tilsporde Hr Præsidenten, om Hr Salvius hade, efter Academiens sidsta befalning, giordt någon förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter in til Academien?

3. Häruppå yttrade sig Hr Præsidenten, at de Herrar Ledamöter, som äro frånvarande och ännu intet gifvit sina försäkrings skrifter ifrån sig, böra, enär de komma til staden och täncka stiga up i Academien, gifva in deras försäkringar, innan de få niuta stämma och säte i Academien.

4. Herr Sahlberg påminte, at i fal Underståthållaren Drake skulle til Ledamot i Academien blifva emottagen, om icke det då skulle synas oanständigt, at han, som blifvit til RiksRåd kallader, borde här såsom den yngsta, efter Academiens Grundreglor, taga in det nedersta rummet. Men Herr Præsidenten svarade, at här ingen personel heder är gällande, och at General Stobée, som okså är en hederlig man, var nögd med det nedersta rummet, så länge han var den yngsta i Academien.  

5. Herr Ehrenswerd hemstälte, om icke Herrar Fundatores behagade inlefverera sina försäkrings skrifter til Academien på samma sätt som de andre Herrar Ledamöter? Herr Præsidenten mente för sin del, at det vore försäkring nog, enär de hade underskrifvit Grundreglorne. Men på det at sådant ej måtte gifva tilfälle til någon oreda el:r missförstånd, sade han för sin del gärna vilja underskrifva den vanliga försäkrings skriften, fast hon ock ännu vore i hårdare termer upsat; hvilcket han jämväl förmodade, at de öfrige Herrar Fundatores intet el:r underlåta skulle. Hvarföre han också tilsade Hr Salvius, at han til nästa sammankomst skulle skrifva några försäkrings skrifter färdige, på det Herrar Fundatores, som nu äro närvarande, må kunna derunder skrifva sina namn och sedan afgifva dem til Academien.

6. Herr Præsidenten hemstälte, om icke alla Acter, som under Academiens namn gifvas ut, böra förut i Academien läsas up, innan de aldeles aftryckas: hvilcket han sade i alla andra Academier jämväl vara brukeligit, och at det här nu så mycket mera bör ske, som det vore rät illa, om någons mening blefve i något mål rubbad eller förvänd, när Svänskan igenomses och omlagas.

7. Herr Præsidenten gaf ytterligare tilfälle at tala om orthographien, som Hr Salvius tagit på sig at rätta vid trycket uppå Academiens begäran, och framdrog det ordet watten, hvilcket Hr Salvius uti näst aftryckte arcket låtit införas med e. Denna orthographie hölt Hr Præsidenten före vara aldeles ovanlig och sade, at det borde skrifvas watn, men när Hr Salvius vist, huruledes de gamble plägat utelemnae utur alla sådane tvestafviga ord; emedan de hållit före, at r, n, l, med flere consonantes hade liksom et e förut framför sig, såsom uti afl, alstr, fostr, modr, eftr, men at e i sednare tider blifvit med det skäl tilsat, at man funnit hurusom en consonans utan vocalis aldrig kan äga något liud; så blef det faststält, at detta ordet skal framdeles skrifvas med 2t och e.

9. Nu frågade Hr Præsidenten, huru sådane ord kunde el:r borde utmönstras utur vårt tungomål, som äro komne af Tyskan?

11. Hr Præsidenten sade härvid, at han för sin del ej fant det vara så aldeles omträngt, at alla observationer efter den ordning skulle tryckas, som Ledamöterna äga rum i Academien til, utan at de föras in i Acten alt som de hinna bli färdige.

13. Hr Præsidenten lät häruppå förnimma, huru högel:n det är omträngt, at de nya rön och påfund, som i et el:r annat mål af Academien komma at gifvas ut, måtte grunda sig på otvifvelaktiga experimenter, hälst som en liten omständighet, enär den icke behörigen i akt tages, kan ofta göra hela processen til intet.

15. Likaledes talte Hr Præsidenten om hela den process, som Lenman brukat til et nyt tegelslageri; och at vår luft varit vållande dertil, at det misslyckat honom.

19. Hr Cronstedt låfvade inkomma til Academien med et nyt påfund af kärnor til at kärna smör. Och Hr Præsidenten tilsade Ledamöterne at til nästa onsdag åter träda tilsamman. Hvarmed denna sammankomst slutades.

Hr Præsidenten hölt så före, at sådant borde så mycket häldre ske, som han sade det vara vanligit och vedertagit i alla andra Academier.

2. Hr Præsidenten lät Academien sedan förstå, huruledes han förnummit några af Ledamöterne vara i den tanckan, som skulle Hr Mellercreutz aldeles vara utesluten från Academien i följe af den tilsäjelse, som til honom skedde sidsta gången. Men som detta aldrig varit hans mening, enär Hr Mellercreutz tog häldre sit afträde, än at han ville gifva til Academien den vanliga försäkrings skriften, som skulle bemälte Hr Mellercreutz derför aldeles uteslutas från Academiens samhälde; så ville han än ytterligare förklara sig, at hans mening då var, såsom han ock ännu sade sig ej annorlunda förstå denna saken, ehuru orden då i hastighet kunnat falla, än at Hr Mellercreutz skulle lika fult, och fast han intet gifver den vanliga försäkringen från sig, alt framgent considereras såsom en frånvarande Academiens Ledamot el:r Membre correspondant. Hvarföre han också må äga frihet at få se de scientifica eller nya rön och påfund, som vid Academien kunna förekomma, om sådant åstundas; men at han intet må komma tilstädes i Academiens sammankomster at rådgöra om oeconomica innom värcket, innan han förut gifvit samma försäkring från sig, som alla de andre Academiens Herrar Ledamöter endräcktel:n underskrifvit. Likvist må han dess förinnan niuta sit rum på listan efter ordningen bland de öfrige Herrar Ledamöter i Academien.

3. Sedan framgaf Hr Salvius några försäkrings skrifter, dem han uppå Academiens sidsta gången yttrade åstundan hade renskrifvit. De blefvo nu hvar för sig särskildt underskrefne af Hr Triwaldt, Hr Ahlström, Hr Höpken och Hr Linnæus, och lades sedan i förvar bland de andre försäkrings skrifter, som förut af de öfrige Herrar Ledamöter til Academien blifvit inlefvererade.

6. Hr. Salvius berättade sedan, huruledes ämnen til trycket nu mera började tryta. Då Hr Præsidenten svarade, at om så hända skulle, så kunde de af honom i förflutne quartalet framgifne påfund fylla hvad som brister.

7. Hr Salvius lät derjemte Academien förstå, huruledes Herr Pilgren vore sinnad för sit hushåld skuld at nu snart resa hem igen til Östergötland, i hvilcken händelse han också sade sig ingalunda allena kunna igenomlöpa och så noga nagelfara Svenskan i hvar och en observation, som härtils skedt är. Då Hr Præsidenten gaf til svar, at hvar och en må då bli, som den är.

8. Härpå läste Hr Præsidenten up en des nu til Academien ingifne observation om stenkohls grufvor: item om stenvallar; men tog dem, sedan de voro upläste, åter med sig hem igen.

13. Hr Præsidenten utlät sig, at detta ärendet bör tagas i närmare öfvervägande. Nu ville han ej yttra sig något, emedan Secreteraren var bortgången: desutan mente han, at det hädanefter skulle bli en lag, at ingen varder til Ledamot intagen, som icke förut gifvit til Academien någon observation.

3. Dernäst lät Hr Höpken Academien förstå, huruledes han längesedan varit omtänckt at sammansätta et project til de reglor, hvarefter Academien framdeles ville rätta sig vid de inkommande nya röns tilbörliga öfverseende; men at han funnit dervid inlöpa så många omständigheter, at han intet kunde se, huru några vissa reglor härutinnan stode at uprätta. Ty hemstälte han, om icke det vore bäst, at Hr Præsidenten ville, så snart något nytt påfund blefve upläst, straxt gifva det til en el:r flere af Ledamöterne, som pröfvades vara mäst hemma uti samma ärende, til at noga nagelfara samma påfund, och sedan inkomma til Academien med hvad dervid vore at påminna. Detta fants vara godt, och derföre tog okså Hr Faggot nu til sig Hr Eurenii, och lofvade nästa gång inkomma med sina påminnelser dervid, på det de sedan måtte kunna af Secreteraren öfversändas til Hr Anders Celsius i Upsala, som deröfver än ytterligare må förklara sin mening.

4. Hr Præsidenten började sedan at tala något om trycket och frågade, til huru många ark det förlupne quartalet skulle tryckas? Han mente för sin del, at det ej allenast drages för långt ut på tiden med trycket, om så många ark borde tryckas, som Academien redan en gång utnämt, utan som detta första quartalet bör föregå de andre följande i lika stort arktal, och trycket finnes vara nog drygt, så vore at befara, det ej så många ämnen framdeles torde inflyta, som tarfvas til at fylla lika många arck med.

5. Hr Præsidenten sade ytterligare, at ehuruväl han lofvat betala för kopparplåtarne i detta första året, så skulle likvist deras aftryckning af Academien bestås; och fastän det sades, at kopparstickaren nu fåt en ny press, och at han således torde gärna önska at få äga denna vinningen; så bad likvist Hr Præsidenten, at Hr Faggot skulle til nästa gång låta Academien veta, om icke det kunde låta sig göra vid Landtmäteri Contoiret, och med hvad förmån för Academien sådant bäst kunde ske. Hvilcket Hr Faggot lofvade härnäst gifva svar om.

7. Hr Salvius lofvade sammaledes til nästa gång upgie en förtekning på Ledamöterne, som kommer at tryckas. Och Hr Præsidenten tilsade Ledamöterne nästa Lögerdag til klåckan 9 träda tilsamman.

5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.

5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.

7. Äfvenledes uplästes okså Hr Christ. Polhems tanckar om husbygnad, som af Hr Præsidenten remitterades til Hr Cronstedts närmare öfverseende.

8. Nu frågade Hr Præsidenten af Hr Faggot. huru mvcket vaktmästaren vid Landtmäteri Contoiret ville hafva för kopparstyckernes aftryckande? Hvartil han svarade, at han åstundar 3 dr och 16 sk. kmt för hvart hundra. Men kopparstickaren, hvilcken nu blef inkallad, lofvade at trycka dem til 3 dr för hvart 100, stora och små, detta quartalet, hvarföre Hr Præsidenten lemnade denna trykningen til honom. Til hvilcken ända Hr Höpken okså gaf honom en zedel uppå Hr Handelsman Schröder, at han af honom skulle undfå 42 böcker papper dertil, hvilcket papper af Hr Höpken betalas med de p:r, som han af Academien fåt under händer.

2. Sedan hemstälte Hr Præsidenten, om icke Acterne skulle för större qvämlighet skul fästas in i blått papper, utan at de skulle kringskäras? Och som Academien fant sådant för godt, så frågades huru mycket papper skulle åtgå dertil? Då man hölt före, at et ris kunde göra til fyllest. Ty lofvade Hr Höpken at för de penningar han har under händer uphandla et ris dertil, och sedan ytterligare beställa härom.

3. Præsidenten frågade, om icke Hr Linnæus ville låta Hr Censor igenomse sin oration, så vida den intet kunde komma under namn af något rön el:r påfund, hvarpå Kongl. Maj:ts nådiga privilegium enkannerl:n var lydande? Detta fants godt, och Hr Linnæus tog sielf på sig at styra derom.

5. Hr Cronstedt läste sedan up hvad han hade at påminna vid Hr Polhems tanckar om husbyggnad. Då Hr Præsidenten hemstälte, om icke desse Hr Cronstedts observationer kunde införas såsom noter under sielfva texten; men som det pröfvades för godt, at de förut varda under Academiens namn communicerade med Hr Polhem, så tog Hr Cronstedt dem åter til sig at ställa dem uti en bättre ordning, och lofvade nästa Lögerdag taga dem up med sig, då de sedan med första tilfälle kunde skickas ut til Hr Polhem, at han deröfver må inkomma med des ytterligare utlåtande.

6. Kopparstickaren inkallades och upviste de insecter, som han hade utstuckit, och komma at omtalas vid nästa quartal. Hr Linnæus viste honom något, som uppå dem borde omlagas, hvilcket han lofvade fulgöra til nästa gång. Derjemte påminte han, huruledes han närmare eftersinnat, at han intet kan trycka plåtarne för 3 dr hundra, utan at taga skada deraf; men då Hr Præsidenten bad, at han dok ville för detta quartal trycka plåtarne för 3 dr hundra, som han en gång lofvat, svarade han sig väl villa göra prof dermed; men begärde derjemte, at Academien ville komma honom ihog med någon vedergälning, så snart görligen ske kan: hvarom Præsidenten förvissade honom å Academiens vägnar.

7. Hr Præsidenten tilsporde Hr Sahlberg, om han icke ville ingifva til Academien sin omtalte träbalsam? Hvartil han svarade ja; och lofvade likaledes inkomma med et nyt påfund, som skal visa, huru gålf må kunna förvaras från förrutnelse utan någon särdeles omkostnad.

8. Nu berättades, at Hr Drake var tilstädes, då Hr Cronstedt och Hr Sahlberg uppå Præsidentens begäran gingo ut och förde honom in. Straxt förklarade Hr Præsidenten Academiens fägnad öfver des inträde, samt huru hon åstundade i honom få niuta frukten af et mogit, vänligit och förtroligt umgänge.

9. Hr Præsidenten tilsporde sedan Hr Faggot, om han icke nu hade sin observation färdig, den han i följe af Hr Commercie Rådet Polhems sidsta gången upläste tancker om husbygnad lofvade uppsätta och til Academien ingifva?

11. Hr Præsidenten framtedde sedan en sin observation om stenkol och gaf honom til Hr Faggot at igenomses, med begäran [at] han ville jämväl nagelfara honom til Svenska tungomålet, i fal deruti torde finnas några Anglicismer. Hr Ahlström fick samma påfund til sig at genomläsa til aftonen, då Hr Faggot skal få honom til sig.

12. Än läste Hr Præsidenten up en annan om Engelska bergborar el:r nafrar, samt ännu en annan huru man får anledning til stenkol, hvilcken emottogs at förvaras ibland acta.

13. Nu frågade Hr Præsidenten, om icke det ordet Svenska kunde få tilsättas främst på actens titulblad, hvarom åtskilliga gånger tilförene blifvit både pro och contra discourerat? Somliga, sade han, hafva så hållit före, at det intet med skäl kunde tilsättas, emedan det uti Kongl. Maj:ts privilegio är utelemnat. Andre hafva åter så vida ej undgå kunnat at yrcka derföre, som det märcker ut en skilnad från andra dylika samhälden utomlands af samma namn, jämväl ok de Academier, som längst för detta äro här i riket inrättade, och kunna med mycket godt fog af en utlänning tagas under samma namn, när denna Academiens Handingar varda af någon citerade.

Men Hr Triwald och Hr Faggot svarade dertil, at lifvet väl åstadkommer blodens rörelse; men vi veta ännu intet hvaruti det enkannerl:n består.

5. Hr Höpken läste häruppå up en af Hr Cronstedt ingifven observation om ler til tegelbruk, hvilcken gillades och lades ad acta. Likvist giorde Hr Præsidenten den påminnelsen härvid, at man plägar utom lands låta leret ligga en tid i soltorckan, på det glaseringen må så mycket bättre sedan fästas derpå, och hemstälte om icke Hr Cronstedt ville derom tala något i samma observation, hvilcket han lofvade sätta dertil.

Hr Præsidenten lofvade kalla Hr Heland til sig och lemna honom en närmare efterrättelse så väl om den invention, som i Angelland blifvit upfunnen, som också om de svårigheter, hvilcka hindra, at detta af honom nu framgifne påfund intet kan ställas i värcket, så at man derigenom vinner det påsyftade ändamålet.

Hr Præsidenten betygade sin fägnad deröfver, at Hr Heland såsom en ung person velat lägga sig på så gagneliga tings utletande; men berättade derhos, at i Ängelland är et annat sät blifvit uptäkt, hvilcket, ehuruväl det varit i många mål dermed icke kunnat vinnas.

3. Bokbindaren kallades sedan in, då Herr Præsidenten lät honom förstå, huruledes Academien ville låta infästa sina Handlingar uti blåt papper, och at hvart quartal tryckes allenast 500 exemplar, hvaraf hvart och et kommer framgent at bestå af 6 arck; ty frågade han, huru mycket han begära ville för hvart quartals infästning? Härtil svarade han, at som de skulle planeras, så kunde han intet göra det för mindre än 3 sk. kmt för hvart fierndels års Handlingar, hvilcket för 500 exemplar steg sig til en summa af 15 dr och 20 sk. smt; men efter en närmare öfverenskommelse var han nögd at undfå 30 dr kmt för hvart quartals inhäftning. Hvarpå han emottog 6 böcker blåt papper til at fästa Acterne uti, så snart de varda färdige från trycket.

Herr Præsidenten utlät sig, at detta var alt för dyrt, och hemstälte om han icke åtminstone ville låta sig nöja med 24 dr för hvart arck? Han svarade, at han ogörligen kunde lemna det til sådant pris, hälst som han dervid måst bruka sina nya stilar. Herr Præsidenten bad, at han då ville påminna sig, at detta var en förmon, som framgent kunde komma honom til en stadig fromma och vinning, hvarföre han okså borde lemna tryckarelönen til något billigare pris: men han sade, at han hvarcken nu el:r ock framdeles kunde göra det för mindre pris, så framt Academien icke skulle behaga låta honom trycka Handlingarna med sina gamla stilar, då han ville lemna det til 24 dr, och at han derunder intet kunde påtaga sig at trycka Academiens Handlingar. Deruppå tog han sit afträde.

Herr Præsidenten utlät sig, at detta var alt för dyrt, och hemstälte om han icke åtminstone ville låta sig nöja med 24 dr för hvart arck? Han svarade, at han ogörligen kunde lemna det til sådant pris, hälst som han dervid måst bruka sina nya stilar. Herr Præsidenten bad, at han då ville påminna sig, at detta var en förmon, som framgent kunde komma honom til en stadig fromma och vinning, hvarföre han okså borde lemna tryckarelönen til något billigare pris: men han sade, at han hvarcken nu el:r ock framdeles kunde göra det för mindre pris, så framt Academien icke skulle behaga låta honom trycka Handlingarna med sina gamla stilar, då han ville lemna det til 24 dr, och at han derunder intet kunde påtaga sig at trycka Academiens Handlingar. Deruppå tog han sit afträde.

1. Som det berättades, at boktryckaren Horn, hvilcken tils i dag var upkallad at få sin betalning af Academien för det fram-. ledne quartalets tryck, nu var tilstädes; så blef han genast inkallad, då Hr Præsidenten lät honom förnimma, huruledes Academien, då han tog uppå sig at trycka hennes Handlingar, blifvit ense med honom om 21 dr kmt för hvart arck i tryckarlön. Hvartil han svarade, at den öfverenskommelse skedde el:r slöts om et mindre tryck, med bredare marginaler, som af det upviste första profarcket lärer kunna skönligen inhämtas; men som Academien sedermera åstundat mera tryck, med smalare marginaler, hvarvid han sade sig haft större omak, så kunde han nu intet undgå begära mera för sit arbete. Han gaf deruppå fram en räckning, hvaruti han upfördt hvart arks tryckarlön til 27 dr, och äskade sin betalning derefter.

2. Sedan nu protocollet af den 14 hujus var upläst och justerat, befalte Præsidenten sin dräng kalla up boktryckaren Herr Nyström, at fråga om icke han ville taga på sig at trycka Academiens Handlingar för billigare pris: hälst som Præsidenten hade upvist en bok med lika om icke finare stil, som hos Herr Nyström blifvit tryckt för 15 dahler arcket; men efter närmare efterseende fants, at i den samma var allenast 4 blad på arcket, i stället at Academiens Handlingar äro lagde i 8vo med 8 blad på hvart arck.

5. Herr Præsidenten påminte härvid, at Academien borde äga en bok, deruti så väl alla hennes räkningar kunde införas, som okså all den vinst eller förlust hon får på afsätningen med sina Handlingar.

10. Nu inkom Herr Nyström: då Herr Præsidenten sporde honom til, om han icke ville taga på sig at trycka Academiens Handlingar? Han svarade, at han sådant gerna göra ville, om han icke vore nu hindrad med Hr Doct. Nordbergs värck; men så snart han kunde hinna til slut dermed, hvilcket lärer räcka et godt stycke in på nästa sommar, så ville han taga på Academiens tryckning. Herr Præsidenten viste honom et ark af Academiens Handlingar och frågade huru stor tryckarlön han mente derföre borde gifvas? Han svarade, at det intet kunde för mindre än 4 plåtar tryckas. Dermed tog han sit afträde.

1. Præsidenten var nu blefven siuk; ty trädde ofvannämde Ledamöter tilsamman hemma uti hans hus, efter utslaget, klåckan 3 efter middagen; då protocollet aldraförst justerades, som nästa sammankomsten förut hölts, nämligen den 1 hujus.

2. Hvarefter Herr Præsidenten påminte, at med trycket måtte så skyndas, at detta quartalet kunde bli färdigt til Jul, så väl för julfriheten skull, som enkannerl:n derföre at Academien skulle sedan kunna begära prænumerationer vid början af nästinstundande år. Herr Salvius svarade, at ingenting är som hindrar, med mindre trycket kan gå fort, allenast han kunde få in Hr Christ. Polhems observation från landet igen, emedan en stor del ingifne rön äro så fatte, at de böra följa på den samma. Herr Præsidenten yttrade sig härvid, at i fal samma observation intet i denna qväl komme tilbaka från landet, skulle Hr Salvius sända en exprès ut til Hr Polhem derefter.

5. När den var upläst, kom man at tala om på hvad sätt det vore görligit så laga, at inga flugor eller maskar skulle sätta sig på boskapen, hvaraf de hafva så mycken oro och plåga. Då Hr Præsidenten gaf vid handen, huruledes Skottländarena pläga värja sina får på det sättet, at de stryka tiära på dem, med litet fet upblandat til en viss proportion, ifrån öronen nid åt ryggen och på bogarna, så at det gik korsvis öfver ryggen; hvarföre han okså ville tro, at Lapparna skulle så mycket snarare kunna på samma sätt värja sina renar, som de äga der å orten förråd både på tiera och fett, allenast någon vore, som underviste dem sådant. Han lofvade inkomma med en särskildt observation häröfver. Herr Brelin lät Academien förstå, at i Wermeland skola de bruka Libsticka dertil. Likaledes sade Hr Sahlberg, at i Östergötland pläga de stryka bekolja på fåren för samma orsak skul. Hr Præsidenten yttrade sig, at han hördt vid Riksdagen några resonnera om samma mål, och at de sagt, at de creatur, som äro väl fodrade öfver vinteren, bli intet brömsstuckna om sommaren. Vid det man nu kom at tala om lös, som växa på boskapen, sade Hr Nordenberg, huru det skal vara för sed i Finland at binda en trå, som blifvit dragen genom något qviksilfver, på fårens hals, och at sådant skal göra märckel. til lössens bortjagande. Men somliga mente, at sådant intet skulle vara särdeles helsosamt.

6. Hr Sahlberg lät Academien veta, at Hr Linnæus icke allenast begär, at exemplaren måtte utdelas til Ledamöterna, som vid detta quartalet komma at niuta dem gratis af Academien, utan ok at de Ledamöter, som ville, kunde få taga exemplar emot för sin til trycket förskutne ducat. Härtil svarade Hr Præsidenten, at hvad det förra vidkommer, så ha ännu inga flere exemplar hunnit bli färdige, än som det behöfts til boklådorna, men at de til nästa Lögerdag skola upsändas i Academien, som för denna gången komme at skiftas ut til Ledamöterna: det senare målet samtycktes öfver alt.

8. Nu sades, at Hr Tourlon vore kommen til staden igen; ty begärade Hr Præsid., at Ledamöterne ville inkomma hvar för sig med vissa frågor uti sådant, som Hr Tourlon uti Ostindien kunde til Academiens fromma och förmon i akt taga: hvilcket lofvades.

4. Härvid fik Hr Ahlström, som nu præsiderade, emedan Hr Triwald var siuk, tilfälle at hemställa til Academiens ompröfvande, huruvida det beslut, hon en gång stannat uti, kunde skattas skäligt och godt, at när någon til Ledamot föreslås och lägges på bordet at voteras om efter fiorton dagar, skal någon af Ledamöterne, som bäst är känd med honom, söka at inhämta des mening, och huru vida han är sinnad at emottaga Academiens tilbod eller ok intet, innan derom i Academien genom votering varder til fullo faststält, at den föreslagne mannen skal emottagas, eller ej. Nu kan det hända, at en sådan blifver genom voteringen utesluten, så at han intet kan tagas emot til någon Ledamot: då skulle den förestälning, som honom förut blifvit giord, och igenom hvilcken han liksom til någon del är vorden kallad, visserligen lända honom til mycket misshag, enär han sedan uppenbarl:n förskiutes och utvoteras, hvilcket ej annorlunda kan än i oträngt mål sätta denna vår späda inrätning i en slätt credit hos folcket. At Academien nu måtte undvika sådant, hölt han för sin del för bäst, at ingen, som sättes på förslag til Ledamot, måtte derom sonderas förr än i Academien är aldeles afgiordt, om han skal emottagas el:r ok intet. När det är skedt, må Academien låta igenom någon Ledamot sondera honom, om han vil bli en medlem uti des sälskap, dok icke i Academiens namn. Lät vara, at han då skulle neka dertil, så kan åtminstone Academien intet säjas hafva skutit hans namn ut ifrån den heder, som han aldrig begärt. Detta fant Academien för skäligt; hvarföre det okså blef endräktel:n faststält, at ingen skal sonderas til Ledamot, för än derom är förut i Academien tilbörligen voterat; och så länge en eller annan til den ändan ligger på bordet efter Grundreglornas innehåld, så bör sådant hållas aldeles tyst och lönligt Ledamöterne emellan.

13. Nu lästes up en Hr Triwalds observation om renkulornes förekommande i Lapmarcken, som gillades at införas detta quartalet; men som Hr Linnæus hade något at påminna dervid, så fants för godt, at han derom skulle förut tala med Præsident. Hr Triwaldt.

at desse af Hr Faggot yttrade tanckar skulle tryckas i detta quartalets Handlingar, näst efter det som Hr Triwaldt om samma ärende ingifvit.

Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Linnæi närmare öfverseende, hvilcken lofvade til nästa sammankomst inkomma med hvad han dervid kunde få at påminna.

Academiens Herrar Ledamöter lofvade med det snaresta afgöra detta ärendet, så snart Præsidenten kommer sielf tilstädes.

8. Sedan läste Hr Faggot up en sin observation om brömskulors förekommande på renarna i Lapmarcken, och hemstälte til Academiens ompröfvande, om icke den samma nu kunde införas i detta quartals Handlingar efter de vackra påminnelser, som vår nu varande Præsident i samma ärende giordt.

12. Hr Alström läste sedan up et pro memoria från Hr Præsidenten om de mål, han för sin del önskade at Hr Tourloen ville göra sig kunnig om på resan til Ost Indien. Hvilcket nu lades ad acta, til des flere sådane komma in.  

13. Hvad öfverlägningen vidkommer om lön för Hr Salvius, så ville Academien låta hvila dermed, til des Præsidenten sielf blir frisk.

Herr Præsidenten lät för sin del förstå, at ingen ting kunde snarare göra en ända på denna Academiens inrätning, än om en sådan blefve tagen til Præsident, som intet vore kunnig om ärenderna. Sådana rön, sade Herr Cederhielm, böra okså vara ej allenast nya, utan ok af Academien gillade. Men det är svårt at kunna sluta et vist deruti, emedan okså det kan hända, at et enda rön torde vara så godt som de flere, fast de okså vore aldrig så många; utom des så är en viss tid i Grundreglorna utsatt, innom hvilcken ingen kan bli Præsident.

2. Sedan hemstälte Hr Præsidenten, huruvida den förfatning kunde lända Academien til någon synnerlig förmon, at Herrar Ledamöterna behagat pröfva för godt, at ingen, som til Ledamot blifver föreslagen, skal sonderas förut, och innan om honom blifvit voterat. Ty sade han, om en sådan föreslagen Ledamot får pluraliteten, och Academien i följe deraf låter kalla honom til Ledamot och medlem uti des sälskap, men han förskiuter den heder, som honom på sådant sätt varder tilbuden, så skulle ju sådant lända Academien til mycken vanheder. Ty hölt han så före, at Academiens Ledamöter på et oförmärkt sätt [böra] lägga sig vinning om at utleta den föreslagne personens tycke och behag, innan om honom voteras i Academien. Deremot mente Hr Alström nu som tilförene, at ingen borde sonderas, om han ville bli en medlem i Academien, förr än derom blifvit ordenteligtvis voterat: sedan det är skedt, må den föreslagne personen sonderas, innan Academien låter afgå til honom sin kallelse. På sådant sätt kan hvarcken han få tilfälle at tycka illa vara. om han skulle bli i Academien utvoterad, emedan sådant bör aldeles hållas tyst och lönt ibland Academiens Ledamöter, så länge et slikt förslag ligger på bordet; ej eller behöfver Academien frukta derföre, at hon i des begäran och kallelse får afslag, så vida man sonderat honom förut, i fal samma Ledamot är här i staden vistande, innan Academiens skrifvelse eller formale kallelse derom til honom afgåt.

3. Ytterligare sporde Hr Præsidenten Ledamöterna, om icke hvar och en bör undfå så många exemplar af hvart quartals tryckta Handlingar, som han rön i samma quartal ingifvit, hälst som sådant ej allenast kunde lända til en upmuntring och loflig täflan, utan ock vore enligit med Grundreglorna. Man svarade til det förra, at en så ringa förmon, som det är at få et slikt exemplar til mer eller mindre, skulle visserl:n lända til föga upmuntran, emedan den samma, eho den okså hälst vore, ingalunda kunde sälja den. Hvad det senare vidkommer. så blefvo Grundreglorna upläste, och ehuruväl man intet derutur kunde sluta, at flere än et exemplar borde lämnas til hvar och en, som gifvit in några rön; så fant likvist Academien för godt och skäligt, at hvar och en borde undfå så många exemplar, som des tryckte rön i samma quartals act värckel:n äro många til; men intet derefter räknat, som samma mans otryckte rön och påfund kunna vara i det quartalet til Academien ingifne. Detta sades vara så mycket billigare, som Academien oundvikel:n måste efter Grundreglornes tydeliga innehål utlemna så många exemplar, som det finnes tryckta rön i samma quartal.

5. Nu påminte Hr Præsidenten, at när förtekningen härnäst på Ledamöterne upsättes uti nästa års första quartal, böra alla de rön, som til näst förutgående årets slut varit ingifne och i Academien gillade, utmärckas vid hvars och ens namn med sifror; men de åter, som sedan nästa årets början inkommit, med stiernor.

6. Hr Præsidenten sade, at han hördt Hr Strömer veta medel til at få in många observationer i Academien; bad för den skuld, at han nu ville säja ut sin mening.

9. Hr Præsidenten berättade, huruledes han hördt, at Hr Strömer haft något at påminna vid den observation, som Herr Faggot ingifvit om et bot emot renarnas brömskulori Lapmarcken. Och som hans sysla honom pålägger at, så mycket görligen ske kan, så laga, at inga rön, som icke hafva sin riktighet, komma in i Academiens Handlingar, och Academien uti des frånvaro vid sidsta sammankomsten behagat fastställa, at detta Hr Faggots påfund skulle föras in i detta quartals Handlingar, så at dermed redan så långt var kommit, at samma observation redan var under prässen; ty har han intet annorlunda kunnat göra än taga den derifrån, til des ytterligare derom varder öfverlagt. Bad ok nu, at Herr Strömer ville yttra sig hvad han dervid hade at påminna.

10. Hr Præsidenten påminte, at man intet här får föreslå något, som faller dem i minsta mål kostsamt. Då Hr Sahlberg svarade, at tiäran skulle vara hos dem dyr nog. Hr Præsidenten mente, at flugan likafult skulle kunna sticka sig under täcket och skada renen, då Herr Faggot svarade, at detta täcket kan endast derföre läggas öfver renen, at flugan intet må kunna släppa nid sit ägg på honom.

11. Hr Præsid. sade, at han mente skälspäck vara rätt godt at stryka på renarna; hvarjemte han berättade, at han hördt af några Herredagsmän under Riksdagen, at väl fodrad boskap om vinteren aldrig skal få brömskulor om sommaren, såsom ok at renkalfvarna om första året intet få några brömskulor. Men Hr Faggot mente, at smörjan faller af tillika med håren. Än utlät sig Hr Præsidenten, at renen intet transspirerar, och ville bevisa det af des täta skin, som han pröfvat et stycke ludit renskin på Antlia pneumatica; men Hr Linnæus nekade dertil, äfven som okså Hr Faggot. Men om det så vore at han transspirerar, så blir dok hela öfriga kroppen fri, fast ryggen öfvertäckes.

12. Præsidenten sade ytterligare, at som renarna lefva i 14 år, så skulle det bli dem alt för svårt at skaffa sig så många täcken, som tarfvas til deras stora myckenhet. Hr Faggot mente, at det väl intet kunde ske i en hast, men at sådant likvist kunde låta sig göra efter hand.

Hr Præsidenten gaf den frågan: om någon kunde gie fram de bästa materialier, hvarmed lärft både vinter och sommar må kunna blekas til sin största fulkomlighet?

1. Först begerte Hr Præsidenten, at ännu ytterligare skulle ses efter, om icke de exemplaren, som sidsta gången saknades, vore i behåld, emedan han sade sig hafva talt med bokbindaren, som på det aldrahögsta velat förvissa honom derom, at han riktigt gifvit de 500 exemplaren från sig, som han af boktryckaren undfåt. Ty började man ok nu göra en noga räkning på alla exemplaren, så väl dem, som til sälnings äro utgifne, som okså de, hvilcka antingen nu äro i Academien qvare, eller ock blifvit til Ledamöterne utlefvererade, då de på följande sätt funnos vara utdelte och således riktigt ännu i behåld:

4. Herr Præsidenten berättade sedan, huruledes et model på et nyt sät at hugga knutar blifvit af Hr Polhem inskickat, hvilcket okså nu framvistes. Och som Academien fant, at det samma var mycket konstigt, ej eller var nu mera något rum på den tilärnade kopparplåten för detta quartalet; ty slöts, at sidst efter Hr Polhems observation om husbygnad skulle införas i Handlingarna en kundgörelse härom, nembl:n at et slikt model är i Academien ingifvit, och at den, som åstundar, kan der få se densamma.

5. Nu kom man af et tilfälle at tala något om husbygnad, då Hr Cederhielm för sin del mycket berömde den bygnad, som skal vara gängse uti Skaraborgs län i Wästergötland, af et särdeles slags sten, som skal finnas der nedre i orten. Och som han beskref samma stenart, så hölt Hr Præsidenten före, at der skulle tvifvelsutan finnas stenkol. Han önskade jämväl, at Academien en gång kunde komma sig så vida före, at hon kunde sända ut vissa personer omkring i hela landet at grannel:n utröna hvad deruti funnes märckeligt, enkannerl:n hvad historia naturalis vidkommer, då han förmodade, at mycket skulle bli uptäkt, som nu i mörckret är fördolt.

7. Hr Præsidenten frågade jämväl, om icke Hr Scheldons resebeskrifning blifvit hit til Academien inlefvererad? Hvartil Hr Salvius svarade, at han aldrig blifvit den samma varse, sedan han kom hit: hvad förut är skedt hade han sig intet kunnigt. Hr Præsidenten yttrade sig, at han nu enkannerl:n ville veta, om icke han deruti något hade handlat om träns hugning: då Hr Cronstedt svarade, at derom är åtskilligt tilförene skrifvit, och nämde en Fransysk bok, Traité des bois, som skal här utinnan vara rät vacker.

13. Hr Præsidenten frågade, om Ledamöterna icke hade ännu något tänkt efter, hvilcken fråga skal upsättas för det tilärnade proemium? och sade derjemte, at Hr Höpken allaredan skrifvit til Hr Berck i Franckriket, at finna på en vacker devise til Medaillien. Dernäst begerte han, at Hr Strömer, som innan kort ärnade resa härifrån, nu ville säja, hvilcken fråga han tyckte vara bäst dertil? Hvartil Hr Strömer svarade, at det vore en härlig ting, om någon kunde gie fram något vist sätt at tryska säden utan särdeles omkostnad. Men som Hr Polhem redan förut derom gifvit fram sina tanckar, så ville Academien nu intet bli vid den frågan.

18. Och som Academien nu ville rådgöra om lön för Hr Salvius, som satt vid protocollet, så bad Hr Præsidenten, at han skulle stiga ut: hvilcket också skedde. Hvad sedermera förelupit lärer vara i et särskildt protocoll upfördt, in til des Ledamöterna för denna gången skildes åt.

Academien företog den frågan: om icke det vore nödigt at af de medel, som åhrligen eller quartaliter inflyta utaf försälgningen af Academiens Handlingar, tills vidare anslå en summ af dr sexhundrade kopp:mt till belöhning för den eller de af betieningen vid värcket, som bäst fullgiöra och upfylla sin skyldighet, af hvilcken summa hvarje Præsident måtte lemnas ethundrade fembtio dr kopp:mt till enskylt disposition at få utan klandran uthdehla vid slutet af sitt quartal så stor dehl deraf, som han det åstundar och han pröfvat en eller annan af betieningen giordt sig värdig till; och fant Academien detta så mycket nyttigare, som dermedelst de underhafvande i syslorne så mycket mehra förbindas kunna at gå Præsidenterne till handa såsom dem, hvilckom Academien anförtrodt hela värckets behöriga drift och hvilcka stå derföre till ansvar. Academien förmodar fördenskuld, at betieningen vid värcket lärer utan gensäijelse efterkomma Præsidenternes befallningar, såsom hvarigenom den påsyftade ordningen lättast kan bibehållas, hvarpå ock inrättningens behöriga skiötsel och vidmachthållande endast sig grunda. Actum ut supra
M. Triewald.
A. J. v. Höpken.

3. Hr Sahlberg hölt före, at Hr Drake intet torde äga tid at förestå denna syslan. Då Hr Præsidenten svarade, at han kunde välja en annan i sit ställe. Hvarjämte Hr Præsidenten påminte, at som här tages in icke allenast sådane Ledamöter, de der med testamenter förmodel:n torde vela hielpa denna inrättning på fötter, utan okså skickeliga handtvärksmän; altså mente han för sin del, at Academien skulle kunna utnämna några vissa Ledamöter, när Præsidentsvalet skal företagas, de der sedan kunde derom låtta sins emellan. Men som sådant syntes kunna åstadkomma någon osämia och afvund Ledamöterne emellan, och stridde utom des emot den förfatning, som Grundreglorna föreskrifva, var han sielf deremot, och kunde härom intet vist fastställas.

4. Præsidenten berättade, huruledes han ville taga exemplar af de utkomne quartals Handlingar för sin ducat; och som han allaredan fåt 1. för sin observation, och utom des 2:ne exemplar, så lofvade han at nu taga de återstående 6 st.

1. Sedan protocollen af den 15 och 19 i denna månad voro justerade, lät Hr Præsidenten Academien förstå, huruledes Hr Cederhielm behagat skäncka til Academien Hr Rosenhanes arbete öfver landthushåldningen, hvarjemte et från bemälte Hr Cederhielm til Academien insändt bref blef upläst. Detta Hr Rosenhanes värck togs nu emot at förvaras ibland Academiens handlingar, då man okså mente, at Hr Cederhielm framdeles torde draga omsorg derom, at samma arbete blefve inbundit.

3. Nu börjades rådslaget om den framsätning, som skulle ske för den tilärnade Medaillen: då Hr Præsidenten yttrade sig, at den samma ej mindre borde i sig sielf vara gagnelig, än ock så fatt, at alla kunde genast finna des förmon til en almän förkofring. Häruppå lästes åtskilliga frågor up, som af några Ledamöter blifvit til Academiens pröfvande och utkorande hemstälte: då det efter en trägen öfverlägning fants godt, at följande framsätning skulle stå för Medaillen, nembl:n

7. Hr Tilas lät Academien förstå, huruledes han intet kunnat gifva in några rön, förän han fåt förnimma huru Academien behagade taga up det, som han redan längesedan ingifvit om Malms igenletande i anledning af lösa stenar. Hr Præsid. svarade, at det längesedan hade blifvit infördt i Acten, så framt Hr Linnæus, som nu är bortrest, icke sagt sig dervid hafva något at påminna, och som Academien altid väntat Hr Tilas til staden, så har härmed kommit at hvila; men at Hr Tilas sielf nu såsom närvarande lärer kunna ge uplysning i alt hvad som åstundas, så at denna observation kan föras in i nästa quartal.

9. Hr Præsidenten tilsporde Ledamöterna, om ingen viste, om Hr Tourloen vore ännu rest til Götheborg, och som ingen kunde något vist säja derom, så bad Hr Præsidenten at Hr Secreteraren Baron Höpken skulle skrifva honom til på Götheborg, i fal han redan vore hädanrest, då okså tillika de framsätningar kunde til honom öfversändas, om hvad Academien åstundar af honom få veta vid des återkomst från Ostindien.

2. Hvarpå Præsidenten lät Academien förstå, huruledes han väl lofvat at bestå omkostnaden för de kopparstycken, som i detta första året skulle behöfvas vid Academiens Handlingar, och derföre lagt af 100 dr smt, dem han ärnat härtil; men som det allaredan och allenast til det första quartalet gåt åt 229 dr kmt, så kunde han nu ej undgå at gifva Academien vid handen, at han ogörl:n kunde betala denna omkostnad för hela året, hälst som han nu sade sig finna, at den samma steg sig mycket högre, än han i begynnelsen hade kunnat täncka

4. Nu blef Herr Carl Deger införd at emottagas til Academiens Ledamot: då Hr Præsidenten betygade sin fägnad, at sådant råkade ske under des præsidio, hälst som Academien kunde härigenom visserl:n vinna et synnerligit biträde til sin upkomst och förkofring.

8. Hr Præsidenten frågade, om Herr Cronstedt hade något at påminna vid Hr Nordenbergs ingifne rön om syllens insättiande under gamla hus? Herr Cronstedt svarade, at det var i alla delar godt, allenast at en ritning borde, som han mente, följa derhos, som kunde göra denna saken så mycket klarare

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

S. d. beslöts at den afträdande Præsidenten H. Doctor Linnæi Tal til Academien skulle på Academiens kostnad tryckas med latinska bokstäfver.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

S. d. Hr Tilas lofvade bestå all den omkostnad, som kunde tarfvas till de kopparstyckens fullgörande, som han för sin del täncker gifva fram til Academien.
M. Triewald.

4. Nu hemstälte Præsidenten til Academiens ompröfvande, om den act, som nu snart kommer at skie vid Præsidents ombytet, skal hållas offentel:n eller ock vid slutna dörar? Academien tog detta i närmare öfvervägande, då hon fant, at det bör skie vid slutna dörar; ty annars skulle dertil tarfvas mycket större tilredning, än hon ännu kan åstadkomma.

2. Hvaruppå hölt han efter vanligheten sitt tal til Academien, då det också blef faststält, att samma tal skulle tryckas, såsom det skiedde förut vid förra Præsidentombytet, och det med Latinske caracterer. Herr Secreteraren Baron Von Höpken svarade häruppå å Academiens vägnar.

1. Protocollet af den 2:dra hujus justerades, och som tiden nu var inne, på hvilcken Præsidis ombyte skulle skie, så giorde den nu varande Præsid. Hr Triewaldt aldraförst sin räkning öfver alla de utgifter och inkomster, som under hans tid vid Academien blifvit giorde, medelst en så kallad hufvudbok och räkenskaper, bestående 1:o af Capital Conto, som i en fölgd beständigt skrifves; 2:do hvardera Handlingens särskilte Conto, som hvar gång afsluts; 3:o Särskilt Conto för hvarje Handling med de personer, som sådane utsälja, hvilcka för de förflutne 2:ne fierdedels åren voro Bokförarne Kiesewetter och Lochner, Boktryckaren Horn, Magister Brelin och Hr Salvius, hvilcken bok Hr Præsid. Triewaldt til Academien skiänckte. Lijkaledes läste han också upp en förteckning, genom utdrag af Protocollerne, uppå alla de mål och ärender, som under samma tid i Academien blifvit gillade och fullel:n faststälte.

2. Nu berättades, att Hr Cederholm var tilstädes, som nu skulle bli introducerad. Hr Plomgren och Hr Triewaldt togo honom emot och förde honom inn i Academien. Och sedan han hade tagit in sitt ställe, förklarade Presid. Academiens fägnad däröfver. att hon nu fick taga honom emot uti sitt sällskap. Och sedan Hr Höpken läst upp det första Capittlet af Grundreglorne, hölt Hr Cederholm ett tal til Academien, hvilcket lades tillika med hans försäkrings skrift ad acta. Herr Presid. svarade därpå å Academiens vägnar, hvilcket svar också lades i förvar bland Academiens handlingar.

5. Hr Triewaldt yttrade sig härvid, att sådant vore så mycket nödigare, som Academiens handlingar nu varda under Hr Salvii inseende alt för illa vårdade. Til bevijs däraf framdrog han en sin redan uti Septemb. månad förledit år til Academien ingifne observation, om främmande träns plantering här i riket, hvilcken han sade sig funnit på gålfvet. Hr Salvius svarade häruppå, huruledes han för sin del ingalunda vijste på hvad sätt Hr Triewaldt sådant kunde förebära, enär han väl sielf hade sig kunnigt, att han tog samme observation uppå Academiens tilstånd tilbaka igen, så snart som den var upläst. Men då Herr Triewaldt sade, att hvad Herr Salvius i dy måhl föregaf intet var sant, samt yrckade änn ytterligare därpå, att ackterne varda alldeles försummeligen acktade, som således blifva på gålfvet efterlämnade, utlät sig Hr Presidenten, att Herr Salvius härutinnan vijst en stor nacklässighet. Hvarpå Hr Salvius yttrade sig ännu en gång i den mening, att Hr Triewaldt värckeligen sielf tagit samma sin observation tilbaka.

7. Härvid påminte Hr Triewaldt om en observation, som Hr Nordenberg ingifvit, hvilcken af Academien blifvit remitterad til Hr Cronstedts igenomseende, och då han nu frågar Hr Salvius, så vet han intet annat svara, änn at Hr Cronstedt måtte ha honom qvar, fast änn Hr Cronstedt länge sedan gifvit samma observation tilbaka igen til Hr Nordenberg.

10. Ytterligare hemstälte Herr Presid. til Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification til följe af Grundreglorne blefve faststäld, så att Ledamöterne delte sig til visse skiften eller flockar efter särskildte vetenskaper, däruti hvar och en kunde finna sig äga den bästa böijelsen och förfarenheten, så att han kunde igenomsee de rön och förslag, som i den vettenskapen inkomma. Ty sade han, såsom det är nästan ogörligit, att en President altid skal kunna veta, i hvilcken vettenskap hvar och en Ledamot enkannerligen kan vara hemma, så kan det hända, att han intet altid finner sig, til hvilcken han med rätta bör remittera en observation, som skal igenomses; ty hemstälte han nu, om icke Herrar Ledamöterne skulle behaga til nästa gång inkomma til Academien med deras utlåtande, hvar för sig, uti hvilcken vetenskap som de enkannerligen tänckia att arbeta, på det de sedermera måge kunna tilbörligen classificeras i vissa flockar, hvarigenom dock ingen betages tilfälle att jämväl arbeta i någodt annat, i fall han någon gång sådant behaga skulle. Hr Triewaldt hölt detta förslaget vara så mycket billigare, som han fant för sin del, att en Ledamot således kunde vara viss och säker om sitt rön, att det blifvit behörigen pröfvat och undersökt, enär det til en sådan Classe varder remitteradt, hvars Ledamöter äga bästa insicht och förfarenhet i samma vetenskap. Och som samtelige Ledamöterne samtyckte härtill, så bad Hr Presid., att Hr Tilas ville taga en lista af Hr Salvius på alla Ledamöterne och däraf inhämta, hvilcka äro frånvarande, och således correspondera med dem öfver detta ärendet.

11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.

13. Hr Triewaldt upläste nu ett af honom författadt nytt rön och påfund om Rijugnar, jämte en ritning därpå, och begärade att det samma måtte bli remitterat til Hr Pohlheims igenomseende. Men som Herr Strömmer nu snart skulle komma att resa til Upsala, så bad Hr Presidenten, att han ville taga det med sig och förut däröfver inhämta Hr Klingenstiernas tanckar och utlåtande.

14. Likaledes remitterade Herr Presidenten nu til Hr Drake att genomsee Svenskan uti Hr Triewaldts rön om utländske träns plantering i Sveriget.

1. Sedan Hr Salvius upläst det förra protocollet, steg han upp, tackade Academien för var dag han haft den äran att betiena henne; och som Academien fådt orsak att vara missnögd med hans upförande, hvilcket han igenom Hr Capitain Triewaldt förra gången hördt, så sade han sig taga afsked ifrån det stället i Academien, som han innehaft, hvarpå han lefvererade ifrån sig en bunt försäkrings skrifter, en bunt med correspondencer och en bunt med ingifne rön, hvilcka tilförene voro framlagde på bordet. Hr Salvius gaf äfven nyckeln ifrån sig til Academiens pulpet och lofvade villja lefverera de öfrige handlingarne til Hr Brellin och giöra räkning för det han haft under händer. Hr Presidenten frågade, om han jämväl toge afskied såsom Ledamot, hvartill han sade, att Academien intet lärer hålla honom värdig därtill, utan därföre tog sitt afträde: recommenderandes sig uti alla oväldugas goda åtancka, hvartill Hr Presidenten svarade, att Academien jämväl recommenderade sig uti hans goda minne.

16. Och blef äfven faststält, att det tal Hr Triewaldt hölt vid det han President sysslan sig afsade skulle försäljas emot 3s. smt.

6. Herr Tilas återgaf thet af Hr Triewaldt ingifne rön om stenkåhl, som med honom blifvit communicerat, och har därvid eij varit det ringaste att påminna, och blef thet nu lämnat til Hr Cederholm att öfverse Svenskan.

10. Uplästes Herr Sahlbergs rön att conservera taktegel för måssa och röta, och skal teglet blifva af samma godhet som thet glasserade; uppå Hr Triewaldts föreställning lofvade Hr Sahlberg äfven doppa teglet först uti bekolja och sedan uti lervattn, att därigenom äfven pröfva teglets styrckia.

10. Hr Triewaldt berättade, att uti ett ifrån Pettersburg kommit Engelskt skiepp, som när in til Calmar förolyckats, skal vara uptagen och til Dykerie Compagniet lefvererad ett Planetarium, som genom uhrvärck vijsar Satellites corporum cælestium, hvilcka skola vara mycket noga afsatte i anledning af Systema Copernicanum, hvaraf han äfven ett kopparstycke upvijste. Denne machine har uti Pettersburg blifvit emot en ansenlig summa utbuden, men som priset har varit ganska högt, så har den därstädes eij blifvit inlöst, och önskar Hr Triewaldt, att samme dyrbare machine här uti Sverigiet kunde qvarhållas; och beslöts, att bref kommer att afgå til Hr Professoren Cellsius i Upsala, med förfrågan huru mycket denne machine ohngefährl:n kan vara värd, i fall Academien den behagade.

4. Vid det att Hr Brelins rön om stenlim uplästes, anmärckte Hr Triewaldt vid rubriquen, att innehållet af rönet bör stå förut och den sammas namn, som thet ingifvit, bör stå efter. Orsakerne, som beveka Herr Triewaldt därtill äro isynnerhet 1:o emedan Academien vid sine förre Handlingar brukat denne ordning, 2:o den samma äfven är brukelig vid Wettenskaps Academierne i Engeland och Franckrijket, och til det tredie tyckes förnuftigtvijs det essentiellaste som är innehålet af sielfva rönet, gå förut och namnet följa efter.

5. Under det samma Hr Brelins rön uplästes, anförde Hr Triewaldt, att ehuruväl thet i sig sielf är ganska godt och nyttigt, vill eij heller för sin del tvifla, att icke Herr Brelin så väl är uphofsman som ock sitt påfund värckstält, så håller han dock för sin del före, att thet vore ganska nödigt, att alla rön måtte uti Academien värckställas, innan de genom trycket allmänt kunnoge giöras. Eljest berättade Hr Triewaldt, thet honom utaf andre blifvit sagt, att thetta rön om stenlims förfärdigande äfven skall finnas uti Rolambs adelige öfningar, hvilcken bok han sielf väl eij sedt, men som många påfund kunna finnas i böcker, om hvilckas richtighet aldrig blifvit undersökt, så håller han ock före, att then som med ett oförsökt rön, sedan det blifvit pröfvat, inkommer, må kunna thet samma sig såsom egit tilägna.

8. Hr Triewaldts 4:de rön om stenkåhl, som til den Mineralogiske Classen varit remitterad, öfverlämnades att öfverses af Svenska Classen.

1. I förstone justerades det vid sidsta sammankomsten håldne protocoll, hvarvid Hr Triewaldt änn ytterligare giorde anmärckning uppå det af Hr Brellin ingifne rön om stenlim, upteendes en Academien tilhörig bok, under namn af Secrets concernant les arts et les métiers, hvarutinnan nästan ett dylijkt sätt att förfärdiga stenlim förmäles. Hvilcket Hr Brellin lofvade igenomse, skiärskåda och jämnföra det med dess egit, samt i fall därvid någodt märckvärdigt kunde observeras, det Academien vid handen gifva, och emedan oftanämnde Herr Brelins rön är på trycket, så lofvade han, i fall någre anmärckningar skulle giöras, att låta dem framdeles i Academiens Handlingar inflyta.

3. Uplästes Hr Triewaldts Fortsättning om stenkåhl, som varit under genomseende hos Svenska Classen och nu til trycket kommer att befordras.

6. Hr Triewaldt inlefvererade 2:ne af Hr Sahlberg ingifne tabeller på de utländske tryck styler.

2. Hr Triewaldt tycker, att i fall Academien kunde vinna sitt syftemål, så borde man hos Hans Maij:t anhålla om privilegium på ett sådant tryckerie, hvilcket vore ett medell det samma att uphielpa.

9. Föredrogs Hr Triewaldts anmärckning öfver valcklers grufvorne vid Bedforschire i Engeland, som blef til Svenska Classen remitterat.

5. Sedan collationerades Hr Triewaldts anmärckning öfver valckleers grufvorne vid Bedforchire i Engeland, som tilförene varit hos Svenska Classen och nu til trycket kommer att lämnas.

3. Herr Höpken upläste därpå tvänne inkomne bref, ett ifrån Hr And. Celsius, hvarutinnan han först meddelar Academien svar uppå det bref, Academien nyl:n til honom låtit afgå om den af Hr Triewaldt för någon tid sedan uti Academien omnämnde machine, som genom urvärk visar satellites corporum coelestium, vore värd at inlösa eller ej, hvartil han svarar, det den samma vore tienlig at conserveras uti et Observatorio, men vil ej styrka Academien at på den göra någon omkostnad.

15. Hr Triewaldt proponerade Hr Adlerheim uti Academien til Eleve, och kommer öfver dess antagande efter 14 dagar at voteras.

At ehuru Academiens vilkor äro ganska svaga, så vil hon dock i anseende til den nytta medelst samma machine såsom et model det almänna kan tilskyndas, för denna gången bifalla Hr Triewaldts förestälning.

6. Hr Triewaldt förestälte, om icke det af Hr Polheim ingifne project til en machine, som är tienlig at locka fiskar i bragder, kunde på Academiens omkostnad förfärdigas, hälst medelst den samma åtskillig nytta skal kunna åstadkommas, och i fal Academien til hans förestälning ville lämna sit bifal, åtager han sig at sielf om thes förfärdigande draga försorg.
Hvaröfver beslöts:

3. Hr Triewaldt upviste en Engelsk Brös plog at uptaga åkrar, som uti Engeland skal göra stor nytta.

8. Hr Presidenten berättade, at Hr Ehrenswerd bracht uti bättre ordning Herr Polheims beskrifning och rön om sättet at med en lychta under vatnet inlocka fiskar i bragder. Den blef upläsen och af Hr Triewaldt emottagen.

9. Uplästes et ifrån Regements Fäldtschären Wulf til Hr Linnæus ankommit svar på Academiens fråga, huru tiära på bästa sättet skal kunna brännas. Och som bemälte Hr Regements Fäldtscher däruti nämner om en särdeles ungn, som därtil skal isynnerhet vara tienlig, så hemstälte Hr Triewaldt, om icke Academien skulle pröfva en sådan ungn vara ganska nyttig och i anseende därtil en dylik med egna omkostningar låta upbygga, isynnerhet som därigenom bäst lärer skönjas, om detta af Hr Regements Feldtschären vid handen gifne försök äger någon tilförlåtelig visshet eller ej. Hvartil Hr Presidenten svarade, det han ute på sin gård på landet en sådan ungn vil låta upsättia, samt hvad han medelst den samma försöker Academien vid handen gifva, på det Academiens svaga medel ej nu i början måtte användas til försöks anställande. Detta upläste svar lämnades först til Chymiska Classen at inkomma, i fal vid bränningen någre anmärkningar skulle göras, och sedan hvad murens construction angår, kommer thet med Mechaniska Classen at communiceras.

10. Vidare uplästes Hr Höpkens til Academien inkomne skrifvelse, hvarutinnan han berättar, huru som han för åtskillige omständigheter är föranlåten dess här vid Academien förvaltade Secreterare syssla at aflägga, men försäkrar dock, at dess ifver och nit för Academiens välgång aldrig skal uphöra. Öfver hvilken Hr Höpkens inkomne skrifvelse Academien väl i förstone förklarade sig mycket missnögd, isynnerhet i anseende til den nytta han Academien vid correspondencens förande och öfriga bearbetande tilskyndat. Men Hr Presidenten förestälte, om icke detta på bästa sättet således kunde hielpas, at Academien väl nu vil befrija Hr Höpken til en tid ifrån Secreterare sysslan, men däremot anmoda honom at icke draga sig undan, i fal Academien skulle vilja för näst instundande quartal tilbiuda honom Presidents ämbetet, i synnerhet som han jämte Commercie Rådet Ahlström äro de endaste af Herrar Fundatores, som icke varit Presidenter, och Hr Linnæus jämte Hr Triewaldt under discurserne utlåtit sig, at de vilja gärna samma heder för denna gången undgå, och Hr Ahlström samma vigtiga syssla så mycket mindre lärer emottaga, som han om dess ständiga vistande här i staden lärer vara oviss.

10. I anledning af Hr Triewaldts förestälning, at en Oeconomisk Class skulle inrättas, åtogo sig Hr Presid., Hr Linnæus, Hr Cronstedt, Hr Ehrenswerd, Hr Nordenberg och Hr Benzellstierna at vara uti samma Class Deputerade.

Häremot anfördes af Hr Triewaldt, at som Presidenten är sielfva lifvet och siälen af denna inrätning, bör altså Academien vara omtänckt at utsöka en sådan, som är i stånd at skiöta dess angelägenheter, och den, som af andre sysslor är förhindrad, kan snarare slita sig lös ifrån dem 1/4 änn et halft år. Af förfarenheten lärer ock vara bekant, at ju längre tid, man har til et arbetes förfärdigande, ju mera drager man ock tiden uth på långbäncken. Och hvad Handlingarne vidkommer, så hölt han före, at de samma med skiäl kunna räknas för Academiens ögnastenar och grundpelare. Ett hus, som äger 4 hörnstenar, kan ej bestå, när man tager tvänne bort, utan at det snart måste luta til undergång.

4. Vidare uplästes et utaf Hr Polheim inkommit svar på en uti Academiens Handlingar utgifven fråga, huru tiära på bästa sättet skal kunna brännas, samt sättet at fördrifva loppmasken ifrån kohl. Hvarvid Hr Triewaldt berättade, thet masken ifrån kohl uti hans trägård genom kräftvattn förgåtts.

4. Sedermera uplästes Hr Triewaldts 6:te observation om stenkåhl, som blef gillat och kommer til trycket at befordras, allenast Svenskan förut blir öfversedd.

5. Hr Triewaldt upläste dess berättelse om en machine som uti Italien skal brukas och kallas Arcuccio, uti hvilken små barn kunna ligga, utan at the kunna blifva af dess ammor ihiälqvafde, som eljest esomoftast spörjes.

4. I anledning af samma rön upläste Herr Roman et til sig ankommit bref äfven angående tufvornes art och mångfaldiga beskaffenhet, af hvilket han lofvade framdeles en copia til Academien ingifva. Eljest berättade Hr Triewaldt, at vid det han rest uti Engeland, har han sedt barn en morgon, medan daggen ännu var på marken, kratta ut dyngan på en äng, som redan varit slagen och hvarest boskapen nyligen förut gådt i bete, och då han kallat en utaf desse barnen til sig samt frågat orsaken til deras göromål, har han bekommit til svars, at sådant ej allenast vore nyttigt at ständigt bibehålla ängen vid dess jämnhet, utan ock vore dyngans utbredande tienlig, så väl til gödning, som ock at förvara ängen för tufvors tiltagan- och växande.

3. Samma berättelse kommer i anledning af Academiens resol:n af d. 14 hujus at tryckas. Hr Triewaldt föredrog häruppå, at som han uti dess Handingar om stenkåhlsgrufvorne i Engeland låtit inflyta om den dödeliga luften, som esomoftast mycken skada förorsakar, och är utaf tväggehanda beskaffenhet, antingen sådan at den tager eld, eller ock at ingen eld uti den samma sig itänder. Och som Academien tilförene faststält, at inga försök skola gillas, mindre uti de trykte Handlingarne utkomma, förr änn, så vida mögeligheten medgifver, Academien om deras richtighet undersökt: anhållandes fördenskull Hr Triewaldt at i anseende därtil nu uti samtelige Herrar Ledamöternes närvaro få visa, huru med den luften är beskaffat, som tager eld.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. Upl. et tilförene förehaft rön angående göken, hvilket, ehuru af Hr Triewaldt föregafs at Hr Linnæus vid dess upläsande ej haft någodt at erhindra, dock kommer ännu någon tid at hvila.

4. Hr Triewaldt upläste ett ifrån dess broder til sig ankommit bref, hvarutinnan han betygar mycken ärkänsamhet, för det Academien behagat kalla honom til ledamot. Uti samma bref har äfven varit ett til Hr Höpken, med svar uppå det til honom ankomne kallelse bref, hvilket väl upvistes, men kunde ej upbrytas, emedan Hr Höpken ej var närvarande. Eljest lofvar bemälte Hr Triewaldt äfven hafva inseende uppå Handlingarnes öfversättning utom lands, som nu skal vara under händer, at meningarne ej skola blifva förändrade.

5. Hr Elvius upläste ett rön angående Pendlar, som emottogs af Hr Triewaldt til genomseende.

5. Hr Triewaldt återgaf Hr Elvii rön om pendlar, hvarvid ej varit någodt at påminna.

Hr Cederhielm anförde häremot, at brist utaf rön, vid detta tilfälle är, lärer mäst därutaf härröra, at de fläste varit nu i sommar sysselsatte med deras försökande, och således Academien materia ej altid lärer kunna fattas, anförandes åter emot Hr Presidentens påstående de skiähl, som af Hr Triewaldt tilförene äro andragna vid fol. 136.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

3. Hr Triewaldt upl. siunde fortsättningen om stenkåhls vetenskapen rörande en beskrifning om alla de medell, som lända til at stadigt kunna äga en god och tilräckelig väderväxling, hvilket blef gillat och kommer på trycket at utgifvas.

7. Upl. ett inkommit bref af en okänd, som i ställe för sitt namn kallat sig och underskrifvit Litet Mogen, jämte en machine, uppå hvilken ritning upvistes, at hindra en pustbälg i sitt fallande, som blef remitterat til Hr Triewaldt at med sitt utlåtande däröfver inkomma.

4. Hr Triewaldt återgaf det med honom communicerade rön angående en machine, medelst hvilken man kan hindra en pustbälg i sitt fallande. Ändamålet därvid, ehuru det ej rätt är utfört, skal egentel:n vara at bespara kåhl, isynnerhet uti klensmedior, därigenom at pusten ej så ofta behöfver falla, som järnet utur smedian tages. Men vid närmare eftersinnande förmenar Hr Triewaldt, at kåhl ej därigenom särdeles kunna besparas, emedan enär pustbälgen hindras uti dess fallande, fordras däremot så mycket mer arbete, innan kålen åter blifva nog upeldade. I anseende hvartil rönet väl kommer at läggas ad acta, men dock bör Auctoren tackas uti detta 1/4 års Handling.

5. Hr Triewaldt upl:te dess sidsta fortsättning om stenkåhls vetenskapen, som isynnerhet angår en beskrifning af ett påfund, hvarigenom den dödeliga luften utur ett schakt blef dragen, hvilket blef gillat.

7. Hr. Doctor Hannæus i Hamburg har i anledning af en uti Handlingarne utkommen fråga til Hr Höpken skrifvit ett bref jämte rön, huru en lychta må kunna lysa i vattnet. Hvilket nu af Hr Höpken upl:s, men kommer at hvila, til dess Hr Triewaldt efter dess nu gorde löfte vid nästa sammankomst försökt, huruvida den af Hr Revisions rådet Lagerstolpe påtänkte lychta kan göra samma nytta eller ej.

8. Slutel:n anstälte Hr Triewaldt ett försök, huruvida den af Hr Revisions rådet Lagerstolpe påtänkte lychta kan lysa under vattnet eller ej. Och emedan liuset åtskillige gånger, sedan luften blifvit tiltäpt, utslocknade, slöts därutaf, at den utaf Hr Doctor Hannæus insände beskrifning på en dylik lychta fordrar närmare öfverläggande, innan den på trycket kan utgifvas.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

8. Slutel:n anmodade Hr Höpken, at Hr Triewaldt, Hr Linnæus och Hr Faggott ville på någodt ställe sig infinna och öfverläggia om någre Academiens oeconomiske ärender, samt sedermera deras göromåhl til Academiens ompröfvande hemställa.

4. Häruppå berättade Hr Presidenten, det han tillika med Hr Cronstedt, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Höpken och Hr Faggott sammanträdt och öfverlagt angående någre ärender, som röra Academiens enskylta hushåldning, isynnerhet hvad de trykte Handlingarnes format, caracterer med mera angår, på det at, i fal någon ändring pröfvades nödig, sådant nu i början af detta året kunde skie, och Academien ej blifva föranlåten att framdeles giöra den ena quartals Handlingen på någodt sätt den andra olik; til hvilken ända ett författat betänkande blef upläst, innehållande det som vid samma tilfälle blifvit öfverlagt, och hemstältes til Herrar Ledamöternes gemensamma bepröfvande at sig nu däröfver utlåta.

1. Sedan protocollet var justerat, förestälte Hr Triewaldt, om icke alle af Herrar Ledamöterne, som någodt arbete på trycket utgifvit, borde det samma til Academien ingifva; och lofvade Hr Triewaldt sielf göra en begynnelse at värkställa det, han åstundar skulle nu blifva öfverenskommit, och vil til Archivum lämna ett exempl:r af alt det arbete, han skrifvit och på trycket utgå låtit.

3. En okänd under namn af Bergvillig har til Academien införsändt sina tankar, huru den machine må kunna förbättras, hvilken Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat, och hvarmedelst vattnet genom särdeles inrättningar gör samma nytta, som eljest skulle skie genom bäljor; de blefvo nu upläste och communicerades med Mechaniska Classen, samt emottogs af Hr Triewaldt.

7. Hr Linnæus gaf vid handen, hurusom Assessor Biörner honom berättat, at en man uti Hannover i Hamburgischen Nachrichtungen besvarat alla Academiens under Hr Triewaldts quartal utgifne frågor. Och blef Hr Ehrenmalm anbefalt at anmoda Secreteraren Hr Höpken at härom göra sig underrättad, samt sedermera låta Academien veta, på hvad sätt desse frågor blifvit besvarade.

3. Hvarefter upl:s det betänckande, som Hr Faggott författat och til Cammar och Oeconomie Deputation kommer at afgå, såsom svar uppå Deputationens af Academien äskade underrättelse, huru och på hvad sätt den invärtes hushåldningen uti riket kunde förbättras och uphielpas. Under hvilkets upläsande Hr Triewaldt berättade, det han läsit uti en bok, at Kejsaren uti China skal sielf plöja uti sin åker och det endast för den orsaken, at därigenom så mycket mer upmuntra sina undersåtare til åkerbrukets idkande. Och det som ännu är märkvärdigare, at bem:te Kejsare vid hvart års slut låter infordra en berättelse, hvilka som uti hvarje ort mäst vinlagt sig om at skiöta deras åkrar, och den, som då befinnes vara den bästa landtman, blifver med någon besynnerlig belöning ihogkommen. Hvilket senare Hr Faggott uppå begäran i ofvannämnde svar til Deputationen lofvade införa.

5. Hr Triewaldt upl:te ett extract af ett bref, skrifvit ifrån Fredrichshall, hvaruti berättas, at någre Tyskar vid pass 16 mihl ifrån förberörde ort hafva inrättat någre ugnar, hvarutinnan de bränna tiära med så stor förmon. att ej allenast tillika vinnes kimrök och hvit harts, utan ock mycken kåhl och ved vid bränningen besparas. Hitintils har ej annan bränsle därtil blifvit brukad änn gambla stubbar och rötter af träd, hvarigenom landet kan blifva småningom rögt til åker och äng. Tiäran, som blifvit tilvärkad, har uti dockan i Köpenhamn och til repslageri blifvit försökt, samt ganska god befunnen. Öfverman til detta påfund, jämte andre därstädes nyl:n inrättade manufacturer, skal vara en Baron vid namn Breutz jämte åtskillige andre Tyskar, hvaraf tvänne skola vara bröder och kalla sig Von Langen, hvilka undfå af Konungen i Dannemark, såsom öfvermästare 1200 rdr i löhn.

6. Hr Triewaldt förestälte, huru nödigt och nyttigt det för Academien vore at äga tilräckelig kundskap om desse ugnar, och på hvad sätt tiäran uti dem tilvärkas, samt gaf äfven tilkänna, det han för sin del ej vet någon at tilgå, som kunde härutinnan lämna Academien nogare uplysning änn Ämnesvännen Hr Funch, som til samma ort nästkommande sommar kommer at resa. Hr Funch nu närvarande försäkrade väl at uppå Academiens begäran vilja giöra sig underrättad om de nödige omständigheter, som böra inhämtas och egentel:n fordras til kunskapen om denna ugnen och på hvad sätt tiäran uti den samma arbetas, men anhölt därjämte, at Academien ej ville ogunstigt uptaga, i fall han af någodt tilfälle blefve hindrad at fortsättia resan til ofvannämnde ort, eller ock i fall han därstädes ej kunde blifva om alla omständigheter tilräckel:n underrättad.

7. Upl:s och remitterades Hr Funchs rön om dagsliuset til de Herrar Ledamöters genomseende, som äro uti Classen af Physica experimentali, til hvilken Class, jämte den Oeconomiska, lämnades äfven Lectorens i Westeråhs, Hr And. Wahlströms påfund om spisar, på samma sätt inrättade som de af Hr Triewaldt upgifne kakelugnar.

2. Uppå Hr Funchs begäran lofvade Hr Triewaldt författa en instruction, hvad Hr Funch vid ofvannämnde ugnars beseende bör i acht taga.

3. Hr Triewaldt ingaf en disputation, de vera notione corporis, hållen uti Lund af en Magister docens därstädes vid namn Hielm, hvilken disputation han til Academien dedicerat. Den emottogs af Hr Brellin, och kommer ett bref til Hr Hielm at afgå, hvaruti Academien vil betyga sin tacksamhet.

4. Upl:s ett af Hr Scheldon jämte bref inkommit rön om skeppens hastiga fart i hafvet, hvilket remitterades til Hr Triewaldts, Hr Faggotts och Hr Elvii genomseende.

11. Slutel:n föreslog Hr Triewaldt ÖfverHåfIntendenten Hr Gref Tessin til Ledamot.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

Och emedan Hr Triewaldt inrättat den machine vid Reddarhytte kopparvärk, om hvilkens förbättrande Auctoren uti ofvannämnde rön varit omtänkt; altså vil Academien med sitt sluteliga utlåtande däröfver hafva anstånd, til dess Hr Triewaldts tankar härutinnan inhämtas.

Och emedan Hr Triewaldt inrättat den machine vid Reddarhytte kopparvärk, om hvilkens förbättrande Auctoren uti ofvannämnde rön varit omtänkt; altså vil Academien med sitt sluteliga utlåtande däröfver hafva anstånd, til dess Hr Triewaldts tankar härutinnan inhämtas.

Påfundet består däruti, at i stället för det att vattnet faller uppå en hård botn uti vattublästern vid Tivoli uti Italien, och som Auctor sedt vara practicerad af Hr Capitaine Triewaldt vid Reddarhyttan, så vil han här låta det falla uppå tvänne små hiul, gorde och stälte äfvensom spalthiul, som genom sina kringsvängningar skulle också förorsaka någon bläster, til at förstärka den förra, på det at en sådan vattubläst måtte också blifva brukelig, där man intet hafver så höga vattufall, som det fordras til den Italienska.

3. Hr Elvius återgaf det af en okänd under namn af Bergvillig ingifne påfund om den machins förbättrande, som Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat, hvilket med Classen varit communicerat, och hvaröfver Hr Elvius sina skriftel:n författade anmärkningar nu bifogat, hvilka ord ifrån ord härhos följa:

4. Hr Triewaldt berättade, det han nu igenomläsit de anmärkningar, som Hr Elvius författat öfver Bergvilligs ingifne tankar om den machins förbättrande, som Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat. Och som Hr Triewaldt förmärker, at genom desse anmärkningar vil visas påfundets orichtighet, så anhåller han, at i fal det samma af Academien ej skulle gillas, at honom då måtte lämnas frihet, ehuru han ej Auctoren känner, det med Engelska Wettenskaps Societeten communicera. Detta rön blef änn ytterligare lämnat til Hr Commercierådet Polheims genomseende, samt emottogs nu af Hr Gabriel Polhem.

6. Hr Triewaldt upviste en öfversättning på Tyska af Academiens Handlingar för första quartalet 1739, som af Hr Etatsrådet Triewaldt blifvit hitsänd, och uplästes det på tyska skrefne förtalet, hvaruti denna inrättning mycket beröm tillägges. Och som uti denna öfversättning många tryckfel skola finnas, så hemstälte Hr Triewaldt, om icke Academien borde vara omtänkt at låta sina Handlingar af någon öfversättias, då Academien vore säker, at dess arbete genom tryckfel vid öfversättningen ej blefvo för utländningen otydeligit, och kunde äfven inkombsterne därigenom märkel:n ökas. Detta exempl:r emottogs af Hr Brellin.

9. Slutel:n anmodade Hr Presid. at någre af Herrar Ledamöterne ville sammanträda och af de gillade rön utse hvilka i denna Handling böra tryckas, samt uti hvad ordning de skola införas. I anledning hvaraf Hr Höpken, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Faggott och Hr Nordenberg detta å sig togo at besörja.

2. Däruppå berättade Hr Triewaldt, det han kort för änn han uti Academien upkommit råkat Hr Höpken, som gifvit tilkänna, at Hr Presid. utaf andre sysslor blifvit hindrad, och kan således ej denna sammankomsten bivista, utan anmodat honom at i dag præsidium uti Academien föra: hvilken begäran Hr Höpken väl velat efterkomma, om han ej nu på stunden fådt befallning att uti Cancelliet upgå, samt bedt Hr Triewaldt dess ursächt uti Academien anmäla. Och som Hr Triewaldt var den äldsta utaf de närvarande Herrar Ledamöterne, altså blef han anmodad att Presidentstolen tilträda, hvilket han ock giorde: återgifvandes först Häradshöfdingen Döbelns rön om tufvor, deras orsak samt huru de må förekommas, som til Oeconomiska Classen varit remitterat, och hvaröfver Hr Linnæus, Hr Triewaldt och Hr Cederhielm med sine skriftelige utlåtelser inkommit; och som de åtskilligt därvid haft at påminna, Academien äfven nu vid rönets handterande finner, at ej ännu är tilräckel:n bevist, om de medell, som uti detta rön föregifves, äro tiänlige til ändamålets ärnående; altså kommer detta rön tils vidare uti Archivet at förvaras.

4. Hr Triewaldt återgaf det med honom communicerade och af Hr Ahlström ingifne rön om mält- och torkhus, och tycker Hr Triewaldt för sin del, at dessa mälthus äro ej allenast kostsammare änn de, som hit in tils varit brukelige, utan ock at man genom dem ingen besynnerlig förmon kan vinna. Det emottogs til genomseende af Hr Faggott.

5. Änn ytterligare inlefvererade Hr Triewaldt Hr Scheldons försök om skeppens hastiga fart i siön, hvarvid han för sin del ej har någodt särdeles at påminna, utan hemställer til Academiens ompröfvande, om icke Hr Scheldon borde med ett höfligt bref besvaras för sin giorde möda vid detta röns förfärdigande, och tillika anmoda honom at lämna Academien del af dess giorde försök, om hvilka han nämner uti dess senare del af detta rön, de centro gravitatis. Hvilket Academien samtykte borde värkställas, så snart Hr Leijonankar detta rön återlämnat, som det nu til genomseende emottog.

7. Hr Triewaldt skiänkte til Academien en af honom författad och nu andra gången uplagd bok om konsten at lefva under vattn.

9. Hr Capitaine Triewalds försök at göda melonbänkar med bark, som garfvare redan betient sig af, inlefvererades skriftel:n, uplästes och lemnades til Archivarien at låta trycka det.

6. Hr Sahlbergs ingifne rön at förvara dricka och andre liqueurer ifrån syra, blef nu af Hr Triewaldt föredragit, sedan det förut med Classen varit communicerat, och hade Hr Triewaldt därvid ej annat at påminna, änn allenast at de ställen uti sielfva rönet blifva utstrukne, hvarest egentel:n handlas om luftens tryckande kraft, äfvenväl at Hr Sahlberg ändrar beskrifningen uppå tunnan och utesluter det, som angår dess nya påfund at genom en luftpipa kunna tillika uttappa en viss quantitet af dricka, och at ej mera luft skal kunna komma uti tunnan änn så mycket, som svarar emot det uttappade dricka, och i det [må]let åberopa sig Hr Polheims uti Handlingarne utgifne beskrifning om en tunnsvicka, medelst hvilken samma ändamåhl ärnås, som Hr Sahlberg genom den omnämnde luftpipan söker.

6. Hr Triewaldt upviste modell til en machine, medelst hvilken man beqvämligen och med ringa möda skal kunna bråka lera, uppå hvilken han lofvade framdeles beskrifning ingifva.

Uppå Academiens begäran lofvade Hr Triewaldt häruppå ingifva en beskrifning, och uti den samma inrycka om Therines ingifne rön, och tillika betyga Academiens ärkäntsla emot Auctoren, emedan Academien sielfva rönet, såsom allmänt bekant och mästadelen af bönder på landet brukeligit, ej kan på trycket utgifva.

Hr Triewaldt berättade, at uti Engeland tvättas äfven kläder utan tvål och såpa; men i det stället tages ormbunkar och brännes til aska, hvilken fuchtas, til dess den blir så brukelig som en våt lera, hvarefter den våta askan giöres til bållar, och sedan de äro torre, strykes därmed uppå linkläderne vid tvättningen i stället för tvål och såpa. Detta sättet skal därutaf vara upfunnit, at accisen uppå tvål uti Engeland skal vara mycket dyr.

Hr Triewald behölt sin beskrifning hos sig och berättade, det hans tanka icke varit at låta den ännu komma til trycket.

Kongl. Academien betygade sit nöije och goda omdöme öfver Hr Triewalds nyttige och väl försökte invention, men ville at ej mindre den ena Ledamotens än någor annors inkomne rön och försök måtte gå sina faststälte vägar, och fölgachteligen remitteras.

8. Hr Præses förestälte at samma tycktes böra gå til oeconomiske classen at communiceras med commercie Rådet Polhem; men Hr Triewald påstod deremot, at det behöfde ej communiceras, såsom et rön hvaremot ingen skulle något kunn invända, sedan han det uti 7 år försökt: han hade ofta tilförene ingivit rön men aldrig befunnit dem blifvit ändrade eller förbättrade i någon måtto, ehuru de altid varit remitterade til sine Classer: och sade Hr Triewald sig nu heldre återtaga förberörde beskrifning, än han skulle se den samma onödigtvis remitterad tyckande Kongl. Academien hade orsak at snarare tacka honom för så nyttigt och försökt påfund, än låta det blifva uppehållit genom remitterande, hvarigenom det ock kunde förkomma, såsom det med et annat tilförene sig skal tildragit.

10. Hr Triewald ingaf til Kongl. Academien och upläste 1:mo en beskrifning öfver en uti Engeland brukad machine, förmedelst hvilken en karl kan hugga ut flere sågblad på en dag, än tio karlar kunna fila; 2:o Et rön om 40 års gamla melonkärnor, som hos honom upvuxit, och 3:o En berättelse om nyttan, som i Engeland giöres af ormbunke gräsets aska til tvättning, hvilka alla Hr Faggot nu til öfverseende emottog, sedan allenast det blifvit påmint, at väl flere vegetabiliers aska torde giöra lika nytta med ormbunkens.

5. Assessor Pihls insände berättelser om en groda lefvande funnen uti Gotlands sandstenen vid Bursvik uplästes; hvarunder Herrar Benzelstierna, Swab och Triewald instämde: at så vida efter berättelsen et ricktigt bergvärk (contre poire) funnits uti och emellan lerflötserne, som med sandstenen omväxla, är det en ofelbar anvisning til stenkohl derinunder, ehuru de kunde vara något på diupet; och skulle här vara godt tilfälle at med bergbohr dem efterleta.

6. Assessor Pihls anmärkningar vid förberörde berättelser voro för vidlyftige at upläsa: Hr Faggot, som dem genomsedt, berättade åtskilligt vara uti dem, som kunde förtiena sammandragas och komma uti Handlingarna, men ville icke åtaga sig det at giöra. Hrr Triewaldt, Swab, Meldercreutz, Benzelstierna och Malmer lofvade til näste Academiens sammankomst dem genomläsa och då deröfver sig yttra.

8. Hr Triewald påminte Kongl. Academien, at den invention til Soffio dAcqua, hvilken en under namn af Bergvillig til Kongl. Academien för et år sedan ingifvit, har väl först med honom och sedan med Elvius varit communicerad, men deruppå blifvit lagd ad acta och liksom improberad; men som han för des del ännu icke annat skal kunna afse, än at samma påfund är väl grundat och nyttigt, så begiärer han, at Kongl. Academien ville lemna det samma til honom, och han sedermera kunde få communicera det med Engelska Wetenskaps Societeten; tviflande han ingalunda, at icke det derstädes skal vinna beröm och straxt blifva försökt.

12. Hr Benzelstierna tog Hr Triewalds beskrifning på Engelska machinen at hugga ut sågblad, hvilken Hr Faggot återstäldt, til vidare öfverseende.

Det remitterades fördenskul til trycket, allenast at några ord och utlåtelser komma deruti at ändras, när Hr Triewald en annan gång kommer up, som nu blifvit förhindrad och gått bort.

4. Hr Triewalds ingifne förslag til præservatif och bot för hästar uplästes; och discourerades: at ehuru han den samma alredan til Kongl. Utrednings Commissionen ingifvit, och det deruppå af trycket utkommit, kunde likväl vara nyttigt at det i Academiens Handlingar införes, såsom hvarigenom det blifver mera kunnigt, efter som Kongl. Utrednings Commission endast låter det komma til Arméen och Cavalleriets tienst i Finland.

5. Hr Triewalds berättelse om nyttan af ormbunke gräsets aska til tvettning gillades nu til trycket, men kommer äfven i något at jämkas, när Autorn kan vara tilstädes.

Hr Triewald åberopade sig til bestyrkande af det, som han deruti vid handen gifvit, ej allenast åtskillige sine egne anstälte försök, utan ock i synnerhet Lemmeries arbete, hvaruti det äfven finnes anfördt: och som Lemmerie til en del handlar om samma häste cur, lofvade Hr Triewald, då des försök kommer at tryckas, dess utgifne bok nedanföre uti noterne citera.

Hr Triewald åberopade sig til bestyrkande af det, som han deruti vid handen gifvit, ej allenast åtskillige sine egne anstälte försök, utan ock i synnerhet Lemmeries arbete, hvaruti det äfven finnes anfördt: och som Lemmerie til en del handlar om samma häste cur, lofvade Hr Triewald, då des försök kommer at tryckas, dess utgifne bok nedanföre uti noterne citera.

2. Deruppå blef något discourerat om den af Hr Triewald ingifne beskrifning angående et præservatif för hästar, samt i synnerhet om hästar kunna vomera, hvarom uti beskrifningen förmäles.

3. Uplästes å nyo Hr Triewalds ingifne beskrifning uppå et præservatif för hästar, och blef tituln allenast något litet ändrad, samt faststältes, at vid slutet skulle införas, at den beskrifning, om hvilken uti detta recept förmäles, är af Hr Triewald til Kongl. Utrednings Commission ingifven, som den samma til Armeens tienst i Finland lärer använda.

4. Hr Triewald berättade, at Conducteuren Gråberg hos honom sedt et modell at utdraga vatn af vattusiuka grufvor i Gottland, hvaruppå Hr Triewald upviste ritning och lofvade en beskrifning deröfver förfärdiga samt den samma sedermera til Academien under Hr Gråbergs namn ingifva, hvilket Hrr Ledamöterne med mycken tacksamhet uptogo.

4. Hr Roman ingaf dess för kort tid sedan utlofvade beskrifning på et särdeles och fördelacktigt sätt at bleka linne, hvilken uplästes och fants nyttig at giöras allmän; men resolverades förut at med Hrr Swab och Triewald communiceras, hvilket Hr Præses lofvade draga försorg om.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Följande Hrr blefvo til Ledamöter föreslagne Hr Adlerheim af Hr Praeses. Hr Assessoren Wallerius och Directeuren Salander, af Hr Nordenberg. Hr Doctor Bäck, af Hr Elvius och Bibliothecarien Dalin, af Hr Triewaldt.

Hr Triewaldt upläste en af honom författad beskrifning uppå dess för Kongl. Flottan inrättad[e] luftpumpnings machine: begärandes det Kongl. Academien täcktes detta arbete censurera och lämna honom tilstånd det samma på trycket utgifva: Och sedan Hrr Ledamöterne innehållet utaf det samma inhämtat, samt befunnit det vara rätt vackert, och nyttigt det almänna at meddelas, biföls Hr Triewalds begäran, som det samma återtog at til trycket lefverera.

Hr Triewaldt upläste en af honom författad beskrifning uppå dess för Kongl. Flottan inrättad[e] luftpumpnings machine: begärandes det Kongl. Academien täcktes detta arbete censurera och lämna honom tilstånd det samma på trycket utgifva: Och sedan Hrr Ledamöterne innehållet utaf det samma inhämtat, samt befunnit det vara rätt vackert, och nyttigt det almänna at meddelas, biföls Hr Triewalds begäran, som det samma återtog at til trycket lefverera.

Af Hr Triewald föreslogs Ämnesvännen Hr Alexander Funch til ledamot.

Hr Triewald hemstälte til Academiens godtfinnande, om icke et exemplar af hvar quartals Handling borde til Vetenskaps Societeten i England gifvas. Hvartil Herrar Ledamöterne gofvo deras samtycke, och blef i följe deraf til Hr Triewald lämnat af de 10 exemplar, som uti archivet förvaras,exempl. af alla Academiens utkomne

Hr Triewald hemstälte til Academiens godtfinnande, om icke et exemplar af hvar quartals Handling borde til Vetenskaps Societeten i England gifvas. Hvartil Herrar Ledamöterne gofvo deras samtycke, och blef i följe deraf til Hr Triewald lämnat af de 10 exemplar, som uti archivet förvaras,exempl. af alla Academiens utkomne

Herr Secreteraren Faggott begynte väl at upläsa dess upsatte projecterade betänkande, angående den af Hr Triewald påfundne väderväxlings machins nytta ock brukbara värkställande enligit de ledamöters tankar, som varit Deputerade af Academien jemte åtskillige Defensions Deputations ledamöter at besichtiga förberörde machine uppå skeppet Friedericus Rex, hverest anbefalt blifvit at dess nytta skulle utrönas, men som ej någre af de ledamöter voro tilsammans, som machinen besigtigat så upskiöts med detta ärende til nästa sammankomst, då samtelige Hrr ledamöterne genom vachtmästaren skulle tilsäjas enhälligt at sammankomma.

Hr Secreteraren Faggott justerade dess upsatte betänkande angående det försök åtskillige af Academiens ledamöter i följe med någre af Riksens Höglofl:e Ständers Defensions Deputations medlemmar anstält til at til at utröna den nytta Hr Triewalds upfundne väderväxlingsmachine kan göra til at föra ut den elaka luften utur skeppet ock i det ställe införa bättre ock renare luft.

2:o. Uplästes en Catalogue öfwer Barnens årliga antal, som blifwit födda uti Upsala stad under de sistförflutna åren, af Herr Elvius. Herr Triewald hölt före, at sådane Cataloguer ei borde publiceras uti Academiens handlingar; utländningarna skulle därigenom få en altför stor uplysning om wårt Lands alt för ringa antal af Inwånare. H. Ribbe berättade at sundhets commission får årligen sådana Cataloguer öfwer födda och döda, hwarwid de dödas ålder äro anteknade. Detta upsköts til dess man skulle få widare underrättelse om dessa Cataloguer

3:o. Uplästes en öfwersättning af H. Mounseys berättelse om den Cur han giort på Qwinnan i Åbo, som gådt med sitt foster i 13 åhr, hwarom Doctor Spörings berättelse redan inkommit i Handlingarne för Aprill, May ock Iuny Månader detta åhr öfwersättningen är giord af H. Triewald, och blef under genomläsningen jämnförd med det Engelska originalet af H. Ribbe. Det beslöts at denna berättelse skulle tryckas i nästa Quartals handlingar; Herr Ribbe wille den likwäl widare öfwerse förut, och tog den altså til sig.

2:o. Uplästes sal. H. Rosenstens anmärkningar om kummins aflande och tillwärkande, hwilket Herr Roman ingifwit och remitterades til H:r Triewalds och H:r Faggots öfwerseende.

3:o. H:r James Mounsey föreslogs til Ledemot Kungl Academien af H. Triewald, warandes redan för en tid sedan också af H:r Linnaeus föreslagen, wart altså beslutit at förslaget skulle ligga på bordet i 14 dagar til votering.

Återkom H:r Rosenstens anmärkning (see d. 25 Aug. Art 2.) med H:r Triewalds ock H:r Faggots approbation at tryckas.

l:o. Uplästes Rön wid trampkranar giorde af H. Elvius, hwilket remiterades til Praesidis H. Polhems ock H. Triewalds öfwerseende.

3:o. H:r Triewald berättade hwad styrka en karl hafwer at lyfta med rona, som kunde stiga til några skepp:d, hwilket han sedt Notfinnar nyttia när de drage up noten.

7:o. Frågades til Secreterarens efterrättelse, huru man skulle förhålla sig med brefwet til Konungen (se d.Sept. art. 1.) angående bokhwetet, i anseende därtil at det skall finnas sådant bokhwete i Finland innom Rikets gränsor. Men H:r Triewald hölt före at det ei borde förhindra expeditionen, emedan det allenast skall wara til en ringa quantitet, och det allenast på en och annan sätesgård, och ei hos gemene man.

8:o. Discourerades om hwad jorden bidrager til wäxter, hwarom H. Commerci Rådet Polhem gaf skrifteligen sina tanker som blefwo communicerade med H. Triewald: men Hr Triewald war i anledning af H. Hales försök af en annan mening, och at det allenast wore wattnet som bidrog därtil.

1:o. Sedan H:r Triewald nu hade igenomläst det H:r Polhem upsatt (se d. 8 Sept. art. 8) continuerades discoursen angående Iordens bidragande til wäxter, At ey brukad jord är därföre fördelaktiger för wäxter, anförde H. Triewald til bewis, at i Engeland hålla trägårdsmästare före, den Iorden wara den bästa, där ännu ingen spada kommit, kallendes henne Iungfru- eller Mödoms jord. H:r  Triewald påstod och at jord som håller sig grumlig i watn är fruktsam och är fetman orsaken daertil som är däruti och ey Iordens finhet. Uti denna discoursen berättade H:r Polhem at watn af rägn eller snö som faller wår dagsjämningen, rutnar intet, ehuru månge åhr det måtte stå.

5:o. Påmintes angående Archivets inventering, och åtog sig Secreteraren at för sig sielf, giöra en Interims förtekning på det som nu för tiden där kan finnas. Wid samma tilfälle taltes om Kopparplåtarne, om icke de äro i förwar hos H:r Gref Cronstedt, hwarom man bör underrätta sig. I anledning härutaf förestälte Hr Triewald Kongl. Academien, om icke man kunde giöra en besparing för Academien igenom förskrifwande af et partie ifrån Afwestad, och ehuruwäl detta förslaget fants godt blef likwäl ei något slutit.

l:o. Inkom et försök om wi ock här i Swerige kunna äga den läckra roten som Holländarena kalla Aerdackeren, anstält af Mårten Triewald.

2:o. Försök ock lyckeligit Rön at Glycyrrhiza eller Spansk Lakritz kan wäxa i Swerige och uthärda wåra wintrar anstält och profwat af Mårten Triewald.

Återsändt til H:r Triewald dess Rön (se d. 1 Oct. Art. 1.) i anledning af H:r Linnaei anmärkning (se d. 3 Oct. Art. 1.)

4:o. Uplästes H:r Triewalds försök (se den 1 Oct. 1 Art.) som remiterades til trycket.

5:o. H:r Triewald lofwade ingifwa til Kongl. Academien en beskrifning på en invention af et wärktyg, som han brukar at draga up rötter wid ängars rödjande.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

5:0. Uplästes H:r Triewalds Rön om Aardackeren ändrad efter H:r Linnaei påminnelse och beslöts at den skulle tryckas, hwarwid likwäl H:r Palmstierna påminte at halmen eller bladen för dess frodighet skulle wara för hetsigt för hästarna, och borde därföre blandas med sädes halm eller magert hö.

4:o. Upläste H:r Triewald en af honom upsatt beskrifning och berättelse om dess Wäderwäxlings Machin, som blifwit brukad på Örlogs Flottan, hwilken remiterades til H:r Klingenstiernas och H:r Palmstiernas öfwerseende.

7:o. Uplästes en inkommen skrift om Honungsdaggen af H:r Häradshöfdingen von Döbeln, och i anseende därtil at Autors meningar härutinnan ei wore bestyrkta med tilräckeliga och riktigt anstälde observationer, fant Kungl. Academien nödigt at därtil gifwa någon method, til den ändan påtog sig H:r Triewald at se efter hwad H:r Hales och andra skrifwit uti denna saken och däraf giöra utdrag: och H:r Strömer, af hwad som uti Academien inkommit i anledning af dess frågor och ännu ligga ad Acta.

2:o. Herr Öfwersten Palmstierna återlämnade H:r Triewalds Handling angående wäderwäxlings machinen med en däruppå noterad påminnelse, som tillika med de öfriga påminnelserna skall  communiceras med H:r Triewald.

4:o. Upläste H:r Triewald sit Rön och försök angående möyeligheten at Swea Rike kunde äga egit rådt silke: hwilket remiterades til H:rar Linnaeus och Strömmer. H:r Triewald berättade at H:r Linnaeus redan igenomläsit denna handling och at H:r Linnaeus lofwat så snart den wore publicerad ibland  Academiens handlingar det han wille inkomma med angifwandet af den orten, hwarifrån frön til mulbärsträn skulle kunna hämtas som tålde wåra wintrar, en ort derest också wåra Norrländska åkerbär wäxa.

l:o. Uplästes H:r Directeuren Liungquists beskrifning på dess nya påfund til den Swenska bomullens rensning och redande: sedan han förut wist nöyaktig effect med machinen för Herrar Ledamöterna: detta remiterades til H:r Polhem och H:r Triewald.

9:o. I anledning af den Quaestion som nästa sammankomst kommer at företagas, angående kallelse bref, frågade H:r Praeses, om de Oeconomiska lagarna woro faststälde af Academien: hwartil swarades af H:rar Triewald och Faggot at de allenast warit ansedda som et utkast, och därföre ei widare blifwit efterlefda än de funnits lämpliga efter de i Academien antagna bruk och sedwanor

7:o. Uplästes H:r Linnaei handling om stormwädersfogeln, som remiterades til H:rar Triewald ock de Geer.

9:o. H:r Praeses upwiste 12 sorter kål ock salads frön, som han fådt ifrån Livorno igenom sin correspondent därpå orten: af alla dessa slag blef något meddelt H:r Triewald, det öfriga skulle skickas til H:r Linnaeus.

4. Hr Triewald begärde at Hr Linnaeus skulle påminnas om angifvandet af mulbärs träden som skola uthärda våra vintrar som han lofvat, sedan Hr Triwald först berättat de öden våra vanliga mulbärsträd undergåt i dessa kalla vintrar, hvilket också nu skedt i handlingarna för förledit quartal.

4. Hr Triewald upläste sin andra fortsätning af rå silkes afvelen uti Svea Rike som remiterades til Hrr Faggot och Salander

4. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån Hr Baron Biellke af den 6 Iunii, hvaruti han berättar hvad anstalt han giort om Bokhvetets öfversändande ifrån Borgo siövägen, hvilka ochså för nogra dagar sedan voro ankommit och nu upvistes i Academien, och ehuruväl Hr Baron Bielke begärde at detta Bokhvete skulle utdelas ibland academiens ledamöter, så fant likväl Academien rådeligit at der med hafva anstånd til en nästkommande vår emedan tiden at så det vore nu redan förbi, och det emedlertid skulle bäst kunna förvaras tilsammans uti academien. Dock kommer at öfversändas nogot til Prof. Linnaeus och äfven tog Hr Trivald et stop at försöka slaget.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem

3. Hr Triewald upläste et bref ifrån Hr Hartman i Falun af d. 28 Iun. 1745, hvarjemte han insändt markväfnad som var funnen på trän i skogen förfrågandes sig om den skulle kunna tiena äfven som den af silkes maskar til manufacturer, hvaröfver Hr Triewald gaf sin utlåtelse och beviste omögeligheten deraf i anseende til denna materiens skörhet, hvilket han också igenom bref skulle berätta Hr Hardtman

7. Hr Baron Bielke anhölt at en eller annan af Kongl. Vetenskaps Academiens ledamöter ville göra sig den mödan at vara honom följacktig til Löfstad straxt vid Upsala, at der bese de försök han giort med åtskilliga gräslags culturer, dels utländska dels svänska som lända at förbättra våra ängar, och nu ju för ju heldre innan samma gräs förfalna. för hvilken inventation Kongl. Acadomien tackade och giorde sig et nöje af at blifva här om underrättad, och åtogo sig altså Hrr Alström, Triewald och Faggot at jemte Secreteraren göra denna resan. och skulle man äfven anmoda Hr Professor Linnaeus at också vid samma tilfälle infinna sig på Löfstad.

Sedan Hrr Alström, Triewald, Classon och Secreteraren voro dagen förut ankomme til Löfstad, derest också Hr Linnaeus infant sig, besåg man först plantagen af de ifrån Norra delarna af Asien och Europa samlade växter hvilka alla härda ut våra vintrar och kunna med fördel här i Riket växa vilda, hvaraf en del voro nyttige til föda för folk, 1:o. åtskillige ärtslag såsom Aspalatus, hafsärter, 2:o. Rötter såsom Martagon. 3:o. Sädesslag såsom Siberiske bokhvetet. 4:o. Kolarter såsom den perrenne Strandkolen. en del voro nyttige til foder för creatur såsom den stora Vicia, Tataria, Siberisk Lucern och förutan en  myckenhet gramina. En del voro nyttige eljest för vår hushåldning såsom det Siberiske perenne stora linet, den Siberiske Isatis.

3. Uplästes Hr Inspectorens Bäcks vid Löfstad bruk, berättelse om en Iskällare som han inrättat uti et hvalf uti et stenhus, hvilket sköts til Hrr Polhems och Triewalds öfverseende.

7. uplästes et papper utan underskrift som Hr Faggot inlämnade om svindelns bruk och nytta, och det i synnerhet til drika hvilket skall blifva rätt klart och godt och svindeln skall vara en fördelacktig säd at sköta i anseende til des ymniga växt. detta skulle academiens Ledamöter som vore åkerbrukare anmodas at försöka såsom Hr Trievald oh Hr Schulze, hvars försök sedan kunna lämnas det almänna til tienst jemte denna berättelse.

2. Hr Triewald berättade huru som en Mecklenburgisk secreterare vid namn Köpen infunnit sig hos honom efter Grefvinnan Grefnitz anvisning hvilken gaf sig ut före vara innehafvare af många konster och vetenskaper uti chymien, hvaraf han erböd sig at visa prof för Academien af en som han hölt ibland de ringaste hvilken var at hämta bränvin utaf säd til en dubbel quantitet af det som nu vanligen fås, och det til samma styrka, detta prof at göra kunde Academien ej vägra honom at göra, man kom öfverens at det kunde göras hos Hr Salberg i Hrr Trievalds, Faggots och Brandts närvaro.

2. Hr Triewald upläste sin tridge fortsätning om Rå silkes afvelen uti Svea Rike som remiterades til Hr Linnaeus.

2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och  Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

3. Upläste Hr Triewald des fierde fortsätning om silkes skötseln som innehöll silkesmatkarnas anatomie. hvilken, efter den var redan öfversedd och gillad af Hr Linnaeus, kommer i detta quartal at tryckas

4. Hr Triewald upläste sin femte fortsätning om Rå silkes afvelen uti Svea Rike, hvilken remiterades til H. Linnaeus och De Geer.

7. Anmodades Hrr Alström, Triewald, Ehrensverd, Polhem och Eliander at dagen deruppå taga den af Hr Brukspatron Steinholtz nu förfärdigade Väfskeds machinen i besiktning. som nu var upsat uti H:s Exl. Gref Tessins hus och derom gifva Academien sitt omdöme.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

5. äfven et sätt at göre lius af talg och grankåda af kyrkoherden Enevald uti Vist i Östergötland. som remiterades til H. Triewald.

3. Uplästes Hrr Riddarehus Directeurernas bref til Academien som innehölt at conclusum af den öfverenskommelse som giordes uti H.H. Academiens Deputerades sammanträde med Hrr Directeurerna och som Academien deruti anmodas at upsätta project til Instruction för Secreteraren i anseende til de föreläsningar han kommer at hålla öfver de Mathematiska och Physicaliske Vetenskaperna, så blef Secreteraren befalt et sådant at upsätta, hvarföre han också straxt lämnade sina tankar skrifteligen på hvad dessa föreläsningar borde tagas så at de måtte hafva nogot sammanhang med Secreteraresyslan och tillika göra den upbyggelse som testator åstundet. H.H. Triewald, Ehrensverd och Meldercreutz at närmare tänka här uppå til nästa sammankomst.

3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

5. H. Triewald återstälte den holändska beskrifning om kakelugnarne uti Pensilvanien, och gaf detta påfund et synnerligit beröm. hvilken lämnades sedan til H. Eliander, med anmodan at göra en champlun af en sådan kakelungn uti trä, lofvandes H. Horleman at låta giuta en sådan af järn för slottets räkning.

2. H. Triewald gaf sin berättelse om H. Kalms Bohusländska resebeskrifning, och försäkrade at den i ansende til åtskilligt som den innehåller och är ländande til uplysning uti fäderneslandets natural historia, så har hon fullkomligen förtient at tryckas, hvilket gillande Academien samtyckte at utgifva

1. H. Triewald upläste des siette fortsätningen om silkes afvelen uti Sverige som remiterades til H. Linnaeus och deGeer.

2. Et sätt at utrota iglar och fyrfotor utur Rude dammar. som äfven remiterades til H. Linnaeus hvarvid H. Triewald låfvade at lämna storleken af Rude dammen som var förgit i handlingen, men påmintes vara nödigt.

l. uplästes en beskrifning at tilreda blån til en likhet med bomull hvilken Baron Palmquist gifvit efter fru Silfversparres försök. detta remiterades til H:ar Triewald och Cederhielm.

2. upvistes H. Triewalds bägge handlingar af H. Linnaeus gillade.

1. Uplästes en handling af H. Professor Berch om sädens förspillande under bergningen som remiterades til H.H. Bielke, Triewald och Faggot.

2. uplästes de föreläsningar som H. Kraftman docens vid Åbo Academie der hållit öfver Oeconomien i anledning af H. Salanders Bok Salus patriae kallad. H. Salander som lämnat up dessa föreläsningar anhölt det Academien ville, autor til upmuntran, förklara sit behag deröfver, til hvilken ända dessa föreläsningar också remiterades til Herrar Triewald, Faggot, Baron Wrede och Berch.

1. Uplästes en underrättelse om en öfverjordisk Iskällare upsatt af prosten Lauraeus, hvilken remiterades til H.H. Triewald och Meldercreutz.

2. Uplästes en beskrifning öfver en profil ritning uppå Kinne kulle tillika med åtskilliga utsikter deraf som Volontairn vid fortification H. Iohan Svenson Lidholm upsatt och H. Professor Linnaeus insändt til Academien, denna remiterades til H. Praeses och H. Triewald.

6. H. Kålmeter assessor i Kl. Commercie Collegio blef föreslagen til Ledamot af H. Triewald.

2. H. Triewald upläste en beskrifning jemte ritning på en af sig förbätrad Iskällare, i anledning af den underättelsen som H. Prosten Lauraeus gifvit, hvar mod denna i närmaste kom öfverens. Ritningen med beskrifningen remiterades til H. Meldercreutz

5. Uplästes H. Hiorters handling om observationer, och deraf giorde slut angånde magnet nålens declination och de förändringar som dervid i psala blifvit i ackt tagne först af sal. Professor Celsius och sedan af H. Hiorter fortsatte vid hvilken H. Triewald giorde sina inkast, i anseende til den förbindelse som norskenen anfördes hafva med magnetnålens förändringar, varandes H. Triewalds mening at norrskenen häldre härrörde af månans lius som bröts och reflecterades ifrån frusna vatnparticklar i athmospheren en mening som Triewald påstod vara grundad på åtskilliga des egna rön förutan de försök som han giort uppå det artificiela nordskenet och anföras i handl. för 1744. Han hölt före at denna sennare åtminstonne borde göra den förra betänkeligt för Academien at utgifva ibland des handlingar innan den blifvit ytterligare styrkt, men som H. Hiorter berättade i handlingen at en sådan öfverensstämmelse emellan magnetnålen och norskenet redan blifvit observerad öfver 40 gånger, och utan nogon exeption, at ie magnet nålen afviker när Norskenet flyttar sig utur Norden eller utur magnet meridian, så fant Academien ej nogot som Pindrade hvarföre detta icke nu straxt kunde utgifvas såsom et rön, men at man stälde slutet deref såsom en fråga, nämligen om ike Norrskenet vore en magnetisk materia som således förde nålen & c. och beslöt fördenskull at denna handling, såsom innehållande en af de angelägnaste decouverter i Physiquen i vår tid, skulle straxt i detta quartal utkomma. Academien anmodade emedlertid Herrar Triewald och Meldercreutz at des förinnan inkomma med det de ytterligare kunde hafva der vid at påminna. De af tillfälle uti denna handling anförde och af honom observerade polhöjder på åtskillige orter i Riket anmodade Academien H. Hiorter at i en särskilt handling anföra med de observationer hvarigenom de blifvit determinerade såsom fundamenter til vår Geographie.

1. Uplästes H. Triewalds betänkande angånde Kinnekulles beskrifning, hvilken han hölt vara så mycket angelägnare at införa i handlingarna och i detta quartal som den tienar til uplysning så väl för den resebeskr. öfver Vester Götland som H. Linnaeus nu är i begrep at utgifva som H. Kalms öfver Bohus län, uti hvilken detta märkvärdiga bärg mycket omtalas. H. Praeses var också af samma mening

2. Uplästes et bref til Secreteraren af H. Hiorter, hvaruti han igenom 20 puncter visar orimligheten af H. Triwalds mening om orsaken til Norskenet, anförandes deruti 4 observationer på ändringar af magnetnålen, hvilka svarat emot Norrsken. Detta bref kommer at läggas ad acta men observationen at införas i sielfva handlingen.

1. H. Praeses återstälte H. Gislers anledning at inna hafvets affall, hvarvid han ej hade nogot annat at påminna än at uti ingången deraf anfördes ibland annat orsaken til vatnets olika affall vara växternas lika myckenhet, statuerandes således det vatnet skulle förvandlas uti solida kroppar, efter Newtons nening, den der var grundad på Boyles försök at igenom 300 distilationer af samma vatn förvandla det i fasta particlar, men han kunde ej finna huru vida dessa rön vore påliteliga sedan som Boyle ej sielf hade varit närvarande vid flera än trenne, och om det icke kunnat insmygt sig dam eller annat, hölt således före at dena orsaken kunde utslutas., men H. Triewald anförde deremot hvad Dr Hales hade rönt med den stora solblomman, som hade upväxt alena af vatn. hvilket gaf således til känna at vatnet måste låta förvandla sig i solida kroppar, och man tyckte, at fast än den satsen toges an at vatnet i sig sielf ej kunde förvandla sin flytande natur så kunde det ändå deruti vara uplöste sådana och jordaktige particlar som kunde sätta sig tilbaka til fasta. men angånde den sista paragrafens uteslutande var academien straxt enig, såsom innehållande en onödig fråga sedan den första var etablerad. Dock kommer detta förut at communiceras med autor.

3. Inkom H. Meldercreutz med sina påminnelser öfver H. Triewalds förbättring på Ryska Iskällare Hållandes före at de ventiler hvarmed aflops truman var försedd ej kunde göra den åstundade tiensten: vore ventilen tung, skulle vatnets utlop förhindras: vore den åter lätt, skulle den ej utehålla den upvärmda yttre luften, äfven så fruktade han at de fyra små skorstenarna ej skulle göra nogon tillräckelig väderväxling. Dessa inkast häfdes likväl igenom H. Triewalds åberopade erfarenhet, således at ingen ting förhindrade det både H. Lauraei handling och H. Triewalds tillägning blefvo nu gillade.

4. Uplästes et utdrag utur Riksens ständers Cammar, Oeconomie och Comercie deputations Cammar Oeconomie utskotts protocoll d. 6 Mart. 1747, hvaruti Utskottet anmodar Academien at så föranstalta det ju förr ju häldre påliteliga underrättelser så väl om otatos plantering och skötsel som om sådana skogsträns som här i riket bäst kunna fortkomma och äro nyttigast. B. Bielke åtog sig straxt at inkomma med hvad han i detta målet kunde åstadkomma, men H. Linnaeus konmer här om at anmodas, emedlertid vill Academien med det första svara deputation det hon vill efterkomma des åstundan, men deput. föreställa at til detta ändanålet vore nödigt at låta inkomma en quantitet potatos som man ej i orterna, der denna plantering skulle idkas, hade deraf tillgång. H. Triewald påminte det H. Roman hade vid Academiens början inlämnat en trykt skrift om oxelträns plantering och nytta hvilken vid detta tillfälle kunde vara nyttig, i fall den ej finnes kommer H. Roman at at vidare derom anmodas. H. Praeses berättade också det Ass. Biörner skall hafva et manuskript om oxelbärs bruk, som hans fader skall hafva sammenskrifvit.

1. Öfverlämnades en til Academien dedicerad disputation, hållen i Åbo af H. Gadolin docens i mathematiquen derstädes, de Candela sub aquis ardente, i anledning af en af Academien förestäld fråga uti Handl. för 1739. Hr Triewald, Klingenstierna och Meldercreutz blefvo anmodade jemte Secreteraren at undersöka huru vida problemet var uplöst.

5. Uplästes H. Triewalds tankar om Patotos plantering i anledning af Cam., Oec. och Commercie doputationens åstundan at nogot i detta ämnet måtte utgifvas så väl som om vilträns plantering, hvilket. lades til den samling som Academien gör här utinnan.

6. Uplästes en berättelse om Linsädet och des handtering i Angermanland af H. Haquin Ioh. Huss Lands secreterare i Gefle, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Triewald och Schultze.

7. Uplästes et bref til mig ifrån H. Spalding i London hvarhos sändes et tryckt papper som då nyligen utkommit angånde silfisket, hvilket H. Triewald tog at igenomläsa och gifva sin berättelse derom.

9. H. Laurel kommer at anmodas at parentera öfver sal. H. Triewald.

5. H. Laurel anmälte det han nu var färdig med sit åminnelse tal öfver sal. Capitaine Triewald hvarföre Academien anmodade Herrar Meldercreutz, Rudenscöld och Roman at det efter sedvanan igenomläsa innan det proclamerades.

3. H. Meldercreutz giorde å des och H. Rudenscölds vägnar berättelse om Parentation som H. Laurel sammanskrifvit öfver fr. H. Triewald och som dessa Herrar varit anmodade at öfverse, således at den sedan nogra små rättelser blifvit giorda den med ell heder för Academien kan proclameras, hvartil Academien utsatte nästkommande onsdag som är d. 23 Dec. der H. Laurel vore dermed nögd.

9. H. Meldercreutz anmälte på sina och H. Rudenscölds vägnar at de hafva afhört H. Laurels åminnelse tal öfver H. Triewald och funnit det efter en ock annan liten påminnelse, til Academiens heder kunna publiceras, som Academien utsatte derföre til nästk. onsdag eller 24 Dec.

Afhörde Academien H. Laurels åminnelse tal öfver des framledne Ledamot H. Triewald.

12. Uplästes et utdrag utur framledne Capitaine Triewalds bref det. Newcastel den 6 Decemb. 1743 til H. Commercie Rådet Kalmeter som då var vistade i London angående en sten som skars utur tungan. remiterades til Herrar Rosén och Baeck.

13. Alethophiti försök at giöra tvål af ormbunke gräs, uplästes, och bevistes at det af H. Triewald föreskrefna sätt, hvar om i handlingarna är förmält, ei går an, utan åstundas nogare underrättelse.

9. Uplästes et bref ifrån en vid namn Sundgren i Giötheborg, angående den af salig Capit. Triewald i handlingarna för år 1742 beskrefne Leerbråka, hvilken Sundgren velat giöra efter, men med föga lycka. Han förställer de svårigheter han haft, och frågar om råd, huru den skal förbättras. Herr Polhem och Eliander anmodades at förklara sig här om, på det Academien må kunna lemna svar.

6. H. Rudenschölds ytterligare försök, om Tvåls tilredande af Ormbunkeaska, såsom tjänande til uplysning i det salig Capit. Triewald der om låtit införa i Handlingarna. Remitt. til H. Scheffer.

Bartholini Acta Medica et Philos. Haffniensia. Volumina qvinqve, comprehensa duobus Tomis. 
Blochs anmärkningar, om Motala ströms stadnande.  St. 1708. 
Sermones, in Acad. Scient. Petro[po]litana recitati,  Die 27 Dec. 1725. 
Triewalds konst at lefva under vattnet. St. 1734. 
Bennets, om Lin-planteringen. Ulfs, om manufacturer i Helsingland, och några stridskrifter, angående Ost-indiska Handelen uti en Bunt. in 8:o. Clavicula Scientiae Hermeticae, Latine & Gall. Amst. 1751. 
Borrichii Docimastica metallica, försvänskad af H. Fischer. 1738. 
Victorins Berättelse, om Loka källa. Pihls om Norrby Brunn. Linders surbrunsfrågor. Ejusdem om surbrunnars värkan. Soems, om Medevi Bruns curer, alla uti et band. Hiärnes berättelse om Medevi. Tranaei, om samma Brunn. Skragges, om Wijksberg. Hiernes anledning til Mineral vattns upletande, uti et Band. in 12:o. Hiärnes första berättelse om Medevi. Heijns, om Wårby. Elfvings om Kila. Skragges om den samma. uti et band. 
Recueil de diverses pieces de M:rs Leibnitz, Clarke, Niewton et autres. Amst. 1740. deux volumes. La Bibliotheqve universelle, complette, depuis 1686, jusqv'a 1693. par M. Clerc. reliée en 12 volumes. 
La Bibliotheqve Choisie. par M. Clerc. Complette. 28 Tomes en 14 volumes. 
La Bibliotheqve Ancienne et Moderne, par M. Clerc. complette. 29 Tomes en 13 volumes. 

2. Secreteraren anmälde, at Herr Praeses skänkt til Observatorium, framledne Capit. Triewalds Portrait, hvilket så mycket mer fägnade Academien, som Triewald varit en af Academiens stiftare.

8. Upl. Herr Ferners Bref til Secreteraren, hvaruti Han föreställer om icke K. Academien skulle finna godt at för utlänningar framställa den Frågan, emot löfte om 30 Ducaters Belöning, hvilka Herr Ferner sielf vil bestå, för den som bäst Svarar: om något bättre sätt gifves at skaffa väderväxling på Skep, än de som redan af Triewald, Hales och Sutton äro påfundne? I den händelsen K. Academien därtil gifver Sitt bifall, bad dock Herr Ferner, at Han ei därvid må blifva nämnd

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om det Italienska Svaret på Frågan angående Väderväxling på Skepp. Han gör väl åtskil liga påminnelser därvid, och visar at där uti ei är mycket nytt, men håller likväl före, at Auctoren i anseende til någon förbättring på Hales och Triewalds Methoder, kan ärhålla den utlofvade Belöningen. Därföre och som jämväl de öfrige Herrar Censores däruti instämdt, så öppnades nu den Svaret medföljande förseglade Sedel, hvaraf befants, at Abbé Ventura, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig, är Auctor därtil. Och som Herr Ferner redan til Secreteraren aflemnat Sina 40 Ducater, anmodes denne at draga försorg om deras remitterande hvilket och skedde strax där efter.

Dessa Portraiter, tillika med dem K. Academien förut ägt, nemligen Hans Excellence Grefve v. Höpkens, framledne Herrar Alströmers, Capit. Triewalds, Polheims, Baron Hårlemans och Elvii, voro nu upsatte i Academie Salen, til dess prydnad och til Academiens påminnelse om dessa Sina Ledamöters förtjenster.