Protokoll (beta)

1739 den 6 Oct. Närvarande
Præsidenten Hr Triwaldt.
Hr Höpken.
Hr Linnæus.
Hr Nordenberg.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Pilgren.
Hr Brelin.
Hr Mellercreutz.

1. Först justerades protocollet af den 3 Octob.

2. Derpå frågade Hr Præsidenten, om det omtalte profvet angående juktläders tilredande blifvit ännu påbegynt? Hvartil Hr Brelin svarade, at hans giorde lofven i detta mål ingalunda måtte så förstås, som han ville taga på sig at aldeles tilreda jukthudar; hvilcket han sade aldrig hafva varit hans mening, och at han så mycket mindre sådant har kunnat påtaga sig, som han aldrig lärdt garfverikonsten: utan at han allenast lofvat sätta en sådan lukt och godhet i beredde skin, som Ryssläders jukten äger, hvilcket han nu til sin menings klarare utförande ej underlåta kunde Academien vid handen gifva.

Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

Hr Præsidenten försäkrade, at denne garfvaren skulle vara en ganska beskedelig man, och at han med al höflighet skulle bemöta dem: hvarföre han okså lofvade at tala med honom derom.

3. Härvid hemstälte Hr Nordenberg, huruvida Academien skulle med skäl kunna göra kunnigt et sådant påfund, hvarmed Ryssarne gagnat sig otroligen mycket, enkannerligen derigenom, at de hållit det lönt hos sig. Men så snart vi hade, sade han, uppenbarat hela processen i Academiens Acter, så blefve den okså snart kunnig för alt folck i hela Europa, hvilcka intet lära försumma at göra sig den vinning deraf, som vi för oss behålla kunde, i fal vi intet uppenbarade hela processen.

Härtil svarade Hr Linnæus, at Ledum, som oumbärligen tarfvas härtil, är en växt, den där intet finnes i andra länder än allenast här i de Nordiska, neml:n Ryssland och Sveriget; hvarföre också intet annat land kan gagna sig af et slikt påfund. Desutan, sade han, vil det ingalunda skicka sig väl för en Wetenskaps Academie at dölja sådant, som länder til almän förkofring i landet. Men då Hr Nordenberg ytterligare ville yrcka på sin mening med det skäl, at vi på sådant sät intet kunde vinna någon styfver derigenom, svarade

Hr Præsidenten, at det å vår sida vore ganska mycket vunnit, om vi 1:o sluppe at taga något deraf från Ryssen, 2:o finge afsättning derpå uti Levanten, hvarest Hol- och Engelsmän nu sälja större delen af den jukt, som föres til dem ifrån Ryssland.

Hr Faggot mente för sin del, at om vårt rike dymedelst ingen annan vinning skulle tilskyndas, så vore den viktig nog att biuda oss til at uptäcka ett sådant påfund, som rönes deruti, at skälen kommo Hr Nordenberg at skrida ifrån sin härom fattade mening, hälst igenom det, som Hr Linnæus framfördt, nembl:n at Ledum endast finnes i desse Nordiske länder.

4. Härpå berättade Hr Salvius huruledes han hördt, at Hr Censor varit hos boktryckaren och begärt förut få se alla observationer innan de tryckas; hvarföre okså Salvius sade sig hafva tilspordt boktryckaren, om han då, i afseende häruppå, intet ville mera fortfara med tryckandet, så framt han icke hade antingen Censoris approbation eller ock Kongl. Cancellie Collegii särskilta tilstånd för Academien at utan censur låta trycka sina Acter? Men som han dertil svarat, at han väl intet ville fråga derefter, utan låta trycket gå för sig, til des Censor värckel:n förbiuder honom; men skulle likvist gärna önska, at Academien ville utvärcka sig Cancellie Collegii tilstånd dertil, på det ej honom måtte framdeles något men derigenom tilskyndas; ty hemstälte okså Hr Salvius å boktryckarens vägnar Academiens ompröfvande, huru hon nu behagade göra härmed, och om det icke vore bäst nu i tid lägga in och söka Kongl. Cancellie Collegii enskylta tilstånd för Academien at utan censure få trycka sina Acter?

Häruppå lät Hr Höpken förnimma, det han för sin del ingalunda kunde se, at Censoris approbation skulle vara så aldeles omträngt på de Acter, som under Academiens namn komma at tryckas: hvilcket han enkannerligen ville stadfästa med följande skäl:

Först syftar ändamålet af censuren deruppå, at intet måtte gifvas ut på trycket, som antingen strider emot den rena läran, bonos mores el:r regeringsformen. Nu är, sade han, Academiens påsyftade ögnamärcke sådant, som aldeles intet går ut på någondera af desse målen, hälst som hon endast vil låta utgå nya rön och påfund uti Physiquen, Mechaniquen, Mathematiquen och flere dylika vetenskaper, som lända til Oeconomiens uphielpande i landet; ty kunna de ej eller på förnuftigt vis at tala höra under någon censure.

Det andra argumentet tog han af Kongl. Maj:ts nådiga privilegio, som för Academien blifvit utgifvit och lyder på nya rön och påfund til upodlande af hvarjehanda vetenskaper, de der lända til Oeconomiens uphielpande och förkofring i landet; derföre mente han, at Censor intet kunde äga fog på något sät hindra Academiens Acter från tryckningen, så länge hon intet ginge längre än til sådane mål, som Kongl. Mayt:s nådiga privilegium innehåller.

Omsider ville han ock tro, at Hr Censor såsom en förnuftig man ingalunda skulle åtaga sig at förbiuda sådane mål, som intet höra under hans skärskådande, hvilcket han snart lärer finna, om han allenast eftersinnar hvad sielfva ändamålet af hans sysla enkannerl:n är. Men skulle han alt sådant oaktadt vilja rent ut förbiuda boktryckaren at fara fort med tryckningen; så vore efter hans mening rätta tiden för handen, då Academien kunde updraga målet til Kongl. Cancellie Collegii afslutande.

Detta togs sedan i öfvervägande, och beslöts, at Hr Salvius skulle gå til Hr Censor och på et tienligit sät säija honom, hvarföre Academien velat lindra hans omak i detta mål, och derigenom närmare utröna hans tanckar och utlåtande angående censurerandet af Academiens Acter.

5. Hr Præsidenten frågade sedan om Hr Christop. Polhems observation kommer at föras in i det förflutne quartalet? Hvartil Hr Linnæus, som för samma quartal varit Præses, svarade ja.

6. Likaledes sporde Hr Præsidenten om Hr Wallerii observation skal tryckas i den förbigångne Acten. Då Hr Mellercreutz mente för sin del, at deruti vore mycket godt, som värkel:n skulle [göra] stort gagn, om det komme ut ibland folcket; men som deruti var et el:r annat, hvilcket behöfver någon närmare upmärcksamhet och nagelfarande, innan det under Academiens namn gifves ut på trycket; ty hölt han före, at det til nästa quartal kunde upskiutas, på det Academien måtte des förinnan kunna communicera med Auctoren hvad dervid vore än ytterligare at påminna. Hvilcket biföls.

7. Under detta talades något om försäkrings skrifterne, då Hr Præsidenten frågade Hr Salvius, om alla ledamöterne gifvit sina försäkrings skrifter från sig? Och svarades af Hr Salvius, at det vore åtskilliga, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig, enkannerl:n de, som blifvit frånvarande kallade til Ledamöter i Academien. Och som Hr Höpken begärade, at Grundreglornes innehåld i detta mål måtte efterkommas, och at alla, särdeles närvarande Ledamöter i Academien, måtte afgifva deras försäkrings skrifter, så begärte Hr Præsidenten, at Hr Salvius til nästa gång skulle göra en förtekning på dem, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig.

8. Häruppå proponerade Hr Baron Höpken Underståthållaren Drake til Ledamot i Academien, så vida han vore en lärd man och kunde i många mål gå Academien väl tilhanda.

9. Likaledes proponerade Hr Præsidenten sin broder Stats Rådet i Kihl Hr Sam. Triwaldt til en medlem i Academien, hvarjemte han utlät sig, at denna hans broder icke allenast såsom frånvarande kunde insända hvarjehanda gagneliga observationer til Academien, utan ok som han vore en ogift man och ägde et kosteligit Bibliotheque, hvilcket han skulle vara sinnad at testamentera til någon gagnelig inrättning, så ville han tro, at sådant kunde med tiden ske til denna Academien.

10. Och resolverades, at begge desse förslagen så om Hr Drake, som Hr Triwaldt skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.

11. Hr Faggot frågade, at som utletandet af pendelens längd här i Stockholm blifvit honom jämte Hr Mellercreutz af Academien befalt, om icke då dertil skulle göras en kula lika som på en lamina ferrea?

Hvartil Hr Præsidenten svarade, at kulan skulle göras som et convext glas, och berättade derjemte huru tyngden byter sig om på särskilte rum och ställen öfver jorden. så at et skålpund under Æquatoren intet är så tungt som vid Polerne: hvilcket ok gifvit Newton tilfälle at demonstrera, det jorden är flatare vid polerne än under Æquatoren.

Härmed slöts denna sammankomst, och Hr Præsidenten tilsade Ledamöterne at intet träda tilsammans för än efter 8 dagar.