Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1739-12-01
1739 den 1 Decemb. Närvarande
vice Præsident. Hr Ahlström.
Hr Höpken.
Hr Linnæus.
Hr Cronstedt.
Hr Nordenberg.
Hr Ribe.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Brelin.
Hr Plomgren.
1. Först justerades protocollet af den 28 sidstledne Novemb.
2. Hr Linnæus läste sedan up et bref från Hr Roberg, deruti han begär, at något, som han nu tillika insändt angående Nosocomium Upsaliense, skulle få läggas i behåld bland Wetenskaps Academiens samlingar; hvilcket fördenskuld lades ad acta. Hr Linnæus lofvade skrifva honom til och tillika påminna honom om de 300 dr kmt, som han yttrat sig vilja skäncka til Academien.
3. Nu sade Herr Salvius, at tiden vore inne, på hvilcken voteringen borde gå för sig om Hr Eurenius och Kalmeter. Men Academien fant för godt, at skiuta up dermed til nästa sammankomst.
4. Härvid fik Hr Ahlström, som nu præsiderade, emedan Hr Triwald var siuk, tilfälle at hemställa til Academiens ompröfvande, huruvida det beslut, hon en gång stannat uti, kunde skattas skäligt och godt, at när någon til Ledamot föreslås och lägges på bordet at voteras om efter fiorton dagar, skal någon af Ledamöterne, som bäst är känd med honom, söka at inhämta des mening, och huru vida han är sinnad at emottaga Academiens tilbod eller ok intet, innan derom i Academien genom votering varder til fullo faststält, at den föreslagne mannen skal emottagas, eller ej. Nu kan det hända, at en sådan blifver genom voteringen utesluten, så at han intet kan tagas emot til någon Ledamot: då skulle den förestälning, som honom förut blifvit giord, och igenom hvilcken han liksom til någon del är vorden kallad, visserligen lända honom til mycket misshag, enär han sedan uppenbarl:n förskiutes och utvoteras, hvilcket ej annorlunda kan än i oträngt mål sätta denna vår späda inrätning i en slätt credit hos folcket. At Academien nu måtte undvika sådant, hölt han för sin del för bäst, at ingen, som sättes på förslag til Ledamot, måtte derom sonderas förr än i Academien är aldeles afgiordt, om han skal emottagas el:r ok intet. När det är skedt, må Academien låta igenom någon Ledamot sondera honom, om han vil bli en medlem uti des sälskap, dok icke i Academiens namn. Lät vara, at han då skulle neka dertil, så kan åtminstone Academien intet säjas hafva skutit hans namn ut ifrån den heder, som han aldrig begärt. Detta fant Academien för skäligt; hvarföre det okså blef endräktel:n faststält, at ingen skal sonderas til Ledamot, för än derom är förut i Academien tilbörligen voterat; och så länge en eller annan til den ändan ligger på bordet efter Grundreglornas innehåld, så bör sådant hållas aldeles tyst och lönligt Ledamöterne emellan.
5. Nu frågade Hr Salvius, om icke de, som til Ledamöter vid sidsta sammankomsten blifvit upnämde, kunde efter det då fattade slut få läggas på bordet; desse voro enkannerl:n Hr Degér, Hr Oxenstierna, Hr Möhlman, Hr Ahllöf och Hr Roman? Hvilcket samtycktes, och resolverades, at förslaget om desse nu upnämde Herrar skulle efter vanligheten läggas på bordet, at voteras må derom efter fiorton dagar.
6. Man började nu at tala om den redo och räkning, som bör göras för Academien, så hvad peningar, som exemplaren vidkommer: då det blef faststält, at hvar och en Præses, som äger lemna Academien efterrättelse om alt hvad i hans quartal är slutit och afgiordt, bör jämväl i detta mål, som icke synes vara det minsta, göra Academien redo och räkning. Och fast än det nu sig så händt, at den senare Præsidenten måst taga på sig mycket, som kommit ifrån det förbigångne quartalet; så vil det likvist synas skäligt, at hvar och en hädanefter svarar allenast för de mål, som enkannerl:n höra til hans quartal, så at han håller en redig räkning både på peningar och exemplar.
7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.
Herr Salvius lofvade tilsäja Hr Kieswetter, at af de exemplar, han har skickat til Upsala, låta lefverera til Hr Celsius och Hr Wallerius hvar sit exemplar å Academiens vägnar.
8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.
Således utdelades in alles denna gången allenast 60 exempl.
9. Nu började en och annan af Ledamöterne yrcka derpå, at Academien ville täncka på någon utväg at hielpa Hr Salvius til någon lön för des myckna omak så väl vid protocollet som trycket. Alla voro ense och villige dertil; men funno nu för godt at lemna til nästa gång at rådgöra ytterligare derom, då Hr Salvius bör taga sit afträde.
10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.
11. Sedan frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville snart inkomma med sin utlofvade träbalsam, emedan den skulle lämpa sig rätt väl at stå näst efter Polhems observation om husbygnad uti den tryckta Acten, som kommer at gies ut? Hvartil Hr Sahlberg svarade, at han gerna vil göra det, så snart han kan hinna; nu har han så mycket at styra om, at han intet viste huru snart han kunde få tid dertil.
12. Häraf fik Herr Plomgren tilfälle at hemställa, huru vida det kunde vara rådeligt för riket at uppenbara en sådan lönlighet, som framdeles skulle 1o sätta våra trästycken i vanpris hos fremmande handelen til ingen särdeles båtnad. 2do Skulle träbygnader intet kunna rutna, så komme mycket folck at mista sina arbetslöner, som nu deraf hafva sin födo. 3o Men enkannerl:n skulle Ryssen, vår slemmaste granne, veta gagna sig deraf til sin flottas conservation, som derigenom at hon måste ligga i friskt vatten altför snart rutnar bort.
Men Academien fant, at det intet altid vore skäligt eller billigt derföre qväfja et godt påfund, at grannen okså kunde gagna sig deraf. Et gagneligt fund må intet tystas nid för den orsaken skul, med mindre det icke är så fatt, at grannen kan göra sig fromma och gagn deraf til vår skada, och iag intet vice versa. De öfrige skälen hölt Academien före vara af mindre vigt.
13. Nu lästes up en Hr Triwalds observation om renkulornes förekommande i Lapmarcken, som gillades at införas detta quartalet; men som Hr Linnæus hade något at påminna dervid, så fants för godt, at han derom skulle förut tala med Præsident. Hr Triwaldt.
14. Likaledes upläste också Hr Secreteraren et från Hr Polhem insändt svar på Academiens til honom afgångne taksäjelse bref för des mycket vakra rön om husbygnader.
15. Nu lät Herr Baron Höpken Academien förstå, huruledes han vore sinnad at gie 30 ducater til en Gulmedaille, at under Academiens namn låta den upsättas til proemium för den, som kan reda ut någon gagnelig fråga, hvarom Academien ville vara påtänckt, innan detta quartalet slutes. Bad derjemte, at Academien ville utsätta någon viss tid, til hvilcken hvar och en måtte komma in med sina svar derpå. Men förbehölt sig 2:ne omständigheter härvid; först at den, som vil undfå samma Medaille af Academien, måste aldeles hålla sit namn lönt: och för det andra, at alla Ledamöter derifrån skulle uteslutas.
Academien tackade honom med en synnerl. vederkäntslo för et så stort prof af kärlek för det almenna.
16. Hr Præsidenten bad sedan til et slut, at Academiens Herrar Ledamöter ville hvar för sig upsätta några påminnelser och frågor, hvarpå Hr Tourloen kunde gifva Academien efterrättelser, när han kommer tilbaka från Ostindien, hvilcket de lofvade göra til nästa sammankomst.
Nu skildes Ledamöterna för denna gången åt.