Protokoll (beta)

2. Sedermera uplästes et ifrån vice Bibliothecarien i Lund Hr Laurell inkommit rön om tufvors orsak och utrotande i ängar, samt på hvad sät mullvadar bäst kunna utdrifvas, hvarvid Hr Grill berättade, att möss, ehuru the gemenligen äro uppå fartyg, så kunna the dock ej trifvas uppå de fartyg, hvilka byggas uppå skiepsvarfvet här i Stockholm, som därutaf förmodeligen skal härröra, at varfvet är fylt med sådan sand, som til barlast är tagen ifrån Irland. Äljest skal man i Holland bruka til mullvadars fördrifvande, så väl at man upgräfver dem, när man kommer på deras nyss upkastade högar, som ock en sorte hundar, hvilka, enär de komma uppå det stället, hvarest mullvadar finnes, genom nosande gifva deras tilhåld tilkänna.

5. Hr Adlerheim betygade häremot dess vördnad och högachtning för den förmon Academien behagat honom lämna, försäkrandes at genom dygd och arbetsamhet söka göra sig Academiens ynnest och öma åtanka värdig. Sedermera blef Classification honom lämnad at genomse och utvälja til hvilken vetenskaps Class han sielf vil begifva sig, hvarefter han betygade sig nögd at blifva vid den Classen, til hvilken Academien honom antagit. Ofvannämnde af Herr Bibliothecarien Laurell ingifne rön lämnade Herr Presidenten til bemälte Herr Adlerheim at genomläsa, som en stund därefter berättade, at han ingen ting hade därvid at andraga, men anförde allenast, at mullvadar äfven på thet sättet ifrån träscholar kunna fördrifvas, at man strör glas ikring och uti dem. Samma rön lämnades til Oeconomiske Classens genomseende.

3. Därpå remitterades följande rön til följande Classer:
Hr Sahlbergs om gärdesgårdar, til Oeconomien,
Hr Christ. Polheims om ståls härdning, til Mathematiquen.
– om tiära, til Mathematiquen. 
– om oritår säd, til Oeconomien.
– om säds plantering til at få 40 kornet, till economien.
– at röna et skieps fart i seglande; lagt ad acta til des Hr Scheldon kommer in med sina observationer. 
– om låpmaskens utödande, til Oeconomien.
  – om mullvadar, til Oeconomien.
Hr Baron Ad. Jos. Cederhielms om rätta sånings timan, til Oeconomien. 
Hr Mag. Laurells om tufvor, til Oeconomien.  
Hr Geringii om en tufmachine, til Mathematiquen.  
En okänds, Ne Simulabit, at förvara oritår säd, til Mathematiquen.

5. Upvistes en skrift Svenska stensvarfvan kallad. Det första stycket innehölt 1:o. Svenska bokstäfvernes inrätning efter vårt språks natur, 2:o. en grundelig och vig bokstafvering af Hr Lars Laurell vice Bibliothecarius i Lund och medlem af den oeconomiska societeten. Denna skrift remiterades til H. praeses och H. Rudenscöld.

Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar

Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar

Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar

1. H. Praeses och H. Rudenscöld som academien hade anmodat at igenomläsa H. Laurels arbete, Svenska stensvarfven kellat, gofvo nu derom sin berättelse, intygandes at H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligt snille at göra vårt språk både lätt och fullkomligt uti en enlighet i ordens bokstävering och brytning, och fast denna fullkomlighet i sielfva värket ej stode nu straxt at ernå, så kunde man likväl derutinnan hafva et mål, hvarthän man efter hand kunde söka at leda tungomålet. I anledning hvaraf Academien hölt före det vara nyttigt at detta arbete igenom trycket utgofves.

1. Uplästes en skrift af vice Bibliothecarie Laurel hvaruti han viser nödvändigheten af en förbättring både i bögelsesättet och stafningen af vårt språk den förra finner han hafva varit fullkomlig god hos våra äldsta förfäder, och ännu mögelig at rätta för oss, men den sennare, som aldrig varit god, bör sedan rättas derefter, visandes igenom nogra exempel huru de inrotade felen böra efter denna grund rättas, men också hvad svårigheter forefalla i anseende til bruket.

för H:s E. Riksrådet Wrede 5 Nej. 24 I.
Biblioth. Laurel   21   8
Assessor Vult   23   6
Secret. Carleson   14   9
Camh. och Assessorn Bonde   14   15
Prosten Wettersten   14   10
Lectorn Hielm   26   3
Assessor Biörner   23   6
Salvius   12   17
Secret. Kruger   16   13
Professor Ihre   25   4
Körkh. Mörk   21   6
Herr Törngren  20 

3. H:s Exl. R.R. Ehrenpreus föreslog H. Laurel til Ledamot.

2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.

7. Voterades öfver de föreslagne Ledamöterne då för H. Landtmerskalken Baron von Ungern voro Ia 26, Nej 1, derföre antagen, men för H. Professor Laurell Ia 21 och Nej 7. Om des antagande upkom derföre nogon disput antingen man skulle taga ordningen sådan at 3/4 jämt som detta var, intoge den föreslagne, eller 1/4 uteslöte honom, man kom omsider öfverens at för denne gången låta bero vid det förra, men til nästa votering anmodades H:s Exel. R.R. Höpken at tillika med Secreteraren projectera nogon viss lag.

9. H. Laurel kommer at anmodas at parentera öfver sal. H. Triewald.

2. H. Professor Laurell intog likaledes sit rum, och des tal blef besvarat af Acad. Secreter.

2. H. Rudenscöld lämnade des betänkande öfver Laurels arbete om Svenske skrifkonsten, som intygade at des lagde grundval är naturlig och redig, och hvad han derpå bygt med goda skäl understödt, han har fuñit at des tankr äro merändels nye, och gåt diupare än nogon i dy mål har för detta gådt, och tviflar at i nogot språk skrifkonsten är inrättad med så få reglor och så få afvikningar ifrån dem, hemställandes til Academien ike desmindre at detta arbete genast under des namn kunde gifvas på trycket vid hvilket tillfälle hvar ock en kunde anmodas men i synnerhet Academien och Scolan af Cencelli Collegium anbefallas at innom et års tid med sina påminnelser deröfver inkomma hvaruppå sedan et vist skrifsätt kunde uprättas i samråd med Kl. Cancelli Collegium och gemensemt til K. M:ts höga gillande och fastställande anmälas, förmenandes st men på detta sättet kunde få enehanda skrifsätt vid alla lärostäder, Collegier och domstolar hvrefter hvr ock en enskylt sedan lärer sig rätta. Academien fant detta förslag väl låta höra sig, men åstundade innan det värkstältes de öfriga Herrarnas tankar af denna Classen.

5. H. Laurel anmälte det han nu var färdig med sit åminnelse tal öfver sal. Capitaine Triewald hvarföre Academien anmodade Herrar Meldercreutz, Rudenscöld och Roman at det efter sedvanan igenomläsa innan det proclamerades.

3. H. Meldercreutz giorde å des och H. Rudenscölds vägnar berättelse om Parentation som H. Laurel sammanskrifvit öfver fr. H. Triewald och som dessa Herrar varit anmodade at öfverse, således at den sedan nogra små rättelser blifvit giorda den med ell heder för Academien kan proclameras, hvartil Academien utsatte nästkommande onsdag som är d. 23 Dec. der H. Laurel vore dermed nögd.

9. H. Meldercreutz anmälte på sina och H. Rudenscölds vägnar at de hafva afhört H. Laurels åminnelse tal öfver H. Triewald och funnit det efter en ock annan liten påminnelse, til Academiens heder kunna publiceras, som Academien utsatte derföre til nästk. onsdag eller 24 Dec.

Afhörde Academien H. Laurels åminnelse tal öfver des framledne Ledamot H. Triewald.

6. H. Preses anmälte H. Laurels förslag til Svenska skriflagen i korthet upsatt hvarjemte H. Rudenscölds och Doctor Benzelii tankar uplästes i anledning hvaraf blef beslutit at detta förslag skulle under H. Laurels namn utgifvas och Academien sända exemplarer til Universiteerna och gymnasierna at de deröfver kunde inkomma med sina tanker. 7. Uplästes H. Elvii afhandling om en geometrisk kroklinea Elliptoid kallad som vore lämpelig til skapnaden af skepp. som remiterades til Hierrar Klingenstierna och Sheldon.

7. H. Laurell har igenom et pro memoria til Academien anhållit det ifrån Provincierna måtte insamlas de ort i vårt språk som de särskilt hafva at betekna det, hvarpå man annars öfveralt mäst hafver helt andra ord, på det han i ordaboken öfver vårt språk måtte kunna införa dem som äro af en rät ättledning igenkännelige. men Academien hölt före detta då först kunna låta sig göra sedan en ordabok blifvit utgifven.

9. Upvistes et förslag til ordastafningen i svenska språket, upsat af H. Eric Ekholm, hvilket remiterades til Herrarna som detta ärendet blifvit anförtrodt. i synnerhet kommer det at sändas til Laurell i Lund nu först

4. Beslöts at af H. Laurels skriflag 3 exempl. skulle sändas til hvart ock et consistorium i Riket med anmodan at Biskopparna ville deraf lämna til de Prästmän som vinlagt sig om Svenska språkets upodlande på det de måtte deraf få tillfälle at lämna Academien sina tankar.

4:o. Uplästes tanckar af en obekant öfver det nyligen utkomne förslaget til svenska Skriflagen. Desse skrifter remitterades allesamman til Herr Laurell.

1. Utaf Herrar Biskoparna som Academien hade tilsändt H. Laurels skriflag hade Doct. Alstrin i Vexjiö insändt sina påminnelser deröfver och derjemte nogra reglor i Orthographien som han uppå Vetenskaps Societetens åstundan i Upsala upsatt och af samma Societet gillat. blef också öfversändt til Kl. Cancellie Collegium at vinna des stadfästelse. Bägge desse skrifter blefvo lämnade Doct. Benzelius.

4. H. Ekholm inlämnade et bref som han upsatt efter H. Laurels skriflag som viste nogra svårigheter vid bruket af samma lag.

6. H. Salstedt Cancellist i Kongl. Cancelliet har upsatt anmärkningar öfver H. Laurels skriflag hvilka nu upvistes och komma at öfversändas til H. Laurell.

6. Upvistes Magister Hervegers påminnelser öfver H. Laurels skriflag som komma med H. Laurell at comuniceras.

2. Uplästes controleurens Nicanders anmärkningar angånde H. Laurels förslag til Svenska skriflagen. hvilka så väl som

3. Kyrkoherdens Tofténs anmärkningar öfver samma ämne insände ifrån Gotland af H. Biskop Kammecker komma at tillsändas H. Laurel.

3. Uplästes 2:nne af Herr Johan Laurell inlämnade Rön at fördrifva Land eller Flyghafra och at läka skabbige Får. Det senare remitterades til Herr Ahlström, men det förre beslöt Kongl. Academien at låta införas uti dess Handlingar näst efter ett uti samma ämne af Herr Jacob Siösten ingifvit ock af Kongl. Academien d. 3 sidstledne Junii gillat Rön.

17. Uplästes et bref ifrån Herr Laurell, angående et nytt påfunnit sätt at sätta en vacker och stadig brun ferg på kläden, hvilket han på vissa vilkor låfvar uptäcka för K. V. Academien. K. Academien updrog Herrar Rudenschöld och Scheffer, at tillika med H. Praeses taga saken i öfvervägande, på det Secreteraren må kunna gifva H. Laurell svar.

2. Uplästes et H. Laurels bref til Secreteraren, angående nödvändigheten at Academien åtager sig Svenska språkets ans och skiötsel. Detta angelägna ärende upskjutes, til des Ledamöterna komma mera mangrant at samlas.

5. H. Laurel inlemnade en så kallad hufvud-inrättning til en ordentelig skrif-lag för Svenskan, som gaf anledning til en lång ord-växling, om Svenska språkets rätta ans. Sielfva skriften skal öfverlemnas til Dr Benzelius och H. Rudenschöld.

3. Upl. et memorial ifrån Academiens Ledamot, H. Laurel angående des Svenska skrif-lag, uti hvilket Academien ei nu mera än tilförene kunde finna sig.

2. Upl. Kongl. Maiestets Nådiga Remisse af Professoren Laurels underdåniga ansökning, at i stället för annan belöning för et af honom giordt nyttigt påfund uti Bisktslen, blifva Auctoriserad at öfverse och efter Sina Reglor rätta Svenskan uti alla härefter af trycket utkommande Abc-Böcker, Cathecheser, Psalm-Böcker och Biblar. Det remitterades til Herr Praeses och Herr B. Bergius.

1. Herr Praeses yttrade sig öfver Prof. Laurels ansökning, se d. 5 hujus, neml. at K. Academien ei kan utlåta sig om påfundet vid Bi-skötslen, emedan Academien ei vet hvaruti det består: Om däruti är något verkeligen fördelaktigt, hvilket Academien vil tro, bör han upmuntras til des uptäckande genom andra medel, än det han sielf föreslagit, neml. at få inrätta Svenskan uti Psalmböcker och Biblar efter sitt hufvud: hvilket, om än Laurels Principier i Svenskan vore de bästa, skulle lägga et svårt band på vår Litterature och Boktryckerne m. m. Herr Bergius instämde där uti, med tillägning, at Laurels nya grep uti Biskötslen skal gå därpå ut, at han kan tvinga Bien til at svärma när och huru ofta han vill, hvilket ofta skulle vara skadeligt. Samtel. Herrarne, som känna Laurels grunder i Svenskan, afstyrkte ock, at han må få något jus censurae öfver Svenska Böcker. I anledning här af skal underdån. yttrande om denna sak afgå til Kongl. Majest.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse, hvar uti Academiens afgångna underdåniga utlåtande angående Prof. Laurels tilbud, se Dagboken d. 5 och 26 Feb. bifalles.

4. Upvistes et exemplar af Professor Laurels utgifna Tractat, om vårt Runa-Alphabet, och uplästes Hans Bref. Några stycken af Tractaten uplästes, hvaröfver Herrarne stadnade i största förundran.

3. Upl. Herr Laurels Bref, innehållande et förment Rön om Bernsten, men som fans af alsintet värde.

4. Upvistes en af Acadeniens Ledamot Herr Laurell af trycket utgifven afhandling om Bi-skötscl, som ei tycktes innehålla något nytt.