Protokoll (beta)

År 1741 d. 30 April. Närvarande
Presid. Hr Von Drake.
Hr Bielke.
Hr Linnæus.
Hr Cronstedt.
Hr Nordenberg.
Hr Brellin.
Hr Strömborg.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, berättade Hr Presid., at til Riksens Ständers Manufactur Deputation är inkommen en beskrifning på någre tiärugnar, inrättade vid Neustadt 10 mihl ifrån Stettin, hvilken beskrifning, jämte en liten ugn, nu blef uti Academien upvist och remitterades til Mechaniska Classen, samt emottogs af Hr Nordenberg.

2. Hr Nordenberg upläste ett af dess broder Hr Capit. Nordenberg til Academien ingifvit nytt påfund at med ett instrument, som ej behöfver ställas i vattupass, ganska beqvämt och helt noga kunna afväga jordens eller markens slutande belägenhet til högder och dälder, och at äfvenväl rätt mäta en horizontal längd på en ojämn plan. Detta rön remitterades til Mathematiska Classens genomseende, och emottogs af Hr Elvius.

3. Hr Elvius återgaf det af en okänd under namn af Bergvillig ingifne påfund om den machins förbättrande, som Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat, hvilket med Classen varit communicerat, och hvaröfver Hr Elvius sina skriftel:n författade anmärkningar nu bifogat, hvilka ord ifrån ord härhos följa:

Påfundet består däruti, at i stället för det att vattnet faller uppå en hård botn uti vattublästern vid Tivoli uti Italien, och som Auctor sedt vara practicerad af Hr Capitaine Triewaldt vid Reddarhyttan, så vil han här låta det falla uppå tvänne små hiul, gorde och stälte äfvensom spalthiul, som genom sina kringsvängningar skulle också förorsaka någon bläster, til at förstärka den förra, på det at en sådan vattubläst måtte också blifva brukelig, där man intet hafver så höga vattufall, som det fordras til den Italienska.

Men man vet, at blästern uti denna Italienska består endast uti vädret, som fölgt in med vattnet, och kommer at separeras genom den starka stöten emot bottnen, däremot blifver stöten här så mycket försvagad, som hiulen kunna löpa hastigt undan, så at om vädret eller luften stode svårligen at separeras ifrån vattnet vid de låga fallen, när vattnet fådt stöta uppå ett hårdt stilla stående bottn, så mycket svårare lärer det änn skie, när det faller uppå desse hiulen.

Dess utan tviflar jag på, at det skulle följa så mycket väder in med vattnet i sådane öpne och stora rännor, och isynnerhet där vattnet intet löper undan med någon särdeles hastighet, som det eljest fordras til en ordinair bläst. Ty med vattn, som blifver drifvit af vattnhiul igenom smala rör eller pipstockar, finner man altid väderbubblor, som vattnet supit til sig, när det löper i röret, det man aldrig finner vid rännor, där det får löpa fritt på ren bottn. Äfven som at man hafver svårt före at akta sig för väderbubblor, när man vill fylla smala thermometrer, men intet när man fyller vida rör.

Och emedan Hr Triewaldt inrättat den machine vid Reddarhytte kopparvärk, om hvilkens förbättrande Auctoren uti ofvannämnde rön varit omtänkt; altså vil Academien med sitt sluteliga utlåtande däröfver hafva anstånd, til dess Hr Triewaldts tankar härutinnan inhämtas.

4. Upl:s en af Auctoren ounderskrifven beskrifning på tvänne st. rågax af besynnerlig skapnad, som uti Finland blifvit tagne. Hvilken kommer ibland Academiens handlingar at förvaras, emedan det allmänna genom dess utgifvande på trycket ej kan tilflyta någon fördel.

5. Uplästes någre af ett obekant fruentimber, under namn af Låtta Triewen, til Academien ingifne anmärkningar öfver Kyrkioherden Westbecks utgifne rön om åkerbrukets nyttiga befrämjande, uti hvilka anmärkningar ej allenast vid handen gifves, huru genom stöpning säden kan drifvas til god växt uppå de orter, där brist är uppå gödning och jorden är mager, utan ock förmäles om medell och sätt, huru Kyrkioherden Westbecks sånings machine kan förbättras, så at i det ställe bemälte Kyrkioherdes machine är inrättad at skiutas af en karl, skulle den efter det föregifne sättet kunna af ett par dragare föras, hvilket både skulle gå fortare och hafva mindre möda med sig. Och som bemälte fruentimber i samme anmärkningar berättar, at hon nu i våhr är sinnad en sådan machine på det sidstnämnde sättet at bruka til våhrsädes utsående, så befaltes, at et bref til henne kommer at afgå, uti hvilket ej allenast Academien vil betyga sin erkäntsla emot bemälte dess ingifne anmärkningar, utan ock anmoda henne med sin berättelse inkomma, om hon vid oftanämnde machins brukande gordt någon annan förändring änn den, som nu blifvit upläst, och om genom gödslens blandande och detta nya sånings sätt säden til någon bättre växt kunnat bringas.

6. Under det at ett rentskrifvet exempl:r upvistes af Hans Maj:ts för Academien stadfästade Grundreglor, efter hvilket de komma at tryckas, discurrerades hurudant titulblad til dem skulle brukas, och sedan åtskillige utkast därtil blifvit framgifne, faststältes, at titulbladet skulle blifva på det sättet: Kongl: Maj:ts Nådigste Stadfästelse på Svenska Wettenskaps Academiens Grundreglor, gifne Stockholm i Råd Cammaren d. 31 Martii 1741.

7. Emedan Academien vid sidsta sammankomst faststält, at boktryckaren Momma skulle til prof trycka Academiens Grundreglor, hvartil Hr Brelin nu berättade, at han ej skal hafva sådane caracterer, som Academien därtil ville hafva; altså och på thet Academien skulle blifva härom närmare underrättad, blef bemälte boktryckare efterskickad, samt sedan han upkommit och tilträde blifvit lämnat, anhölt det Academien hädanefter ville anförtro honom sina Handlingars tryckande, hvarvid han försäkrade sig hafva så väl möda som flit ospard vid arbetets skyndsamhet och väl tryckan, och om dess stylar nu ej skulle vara så gode, som Academien åstundar, så vil han draga försorg om andra caracterers förskaffande, upvisandes någre prof af stylar, hvaraf som ingen til Grundreglornes tryckande pröfvades mer tiänlig änn en med små caracterer; altså fants för godt, at Grundreglorne med den skulle tryckas, och lofvade Academien äfven antaga honom at trycka sina Handlingar med de vilkor, som Academien framdeles därtil föreskrifvandes varder.

Denne månads rentskrefne protocoller äro lika lydande med concepterne betyga
A. V. Drake.
Arwid Ehrenmalm.