Protokoll (beta)

1739 den 28 Novemb. Närvarande
Præsident. Hr Triwaldt.
Hr Nordenberg.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Brelin.

1. Præsidenten var nu blefven siuk; ty trädde ofvannämde Ledamöter tilsamman hemma uti hans hus, efter utslaget, klåckan 3 efter middagen; då protocollet aldraförst justerades, som nästa sammankomsten förut hölts, nämligen den 1 hujus.

2. Hvarefter Herr Præsidenten påminte, at med trycket måtte så skyndas, at detta quartalet kunde bli färdigt til Jul, så väl för julfriheten skull, som enkannerl:n derföre at Academien skulle sedan kunna begära prænumerationer vid början af nästinstundande år. Herr Salvius svarade, at ingenting är som hindrar, med mindre trycket kan gå fort, allenast han kunde få in Hr Christ. Polhems observation från landet igen, emedan en stor del ingifne rön äro så fatte, at de böra följa på den samma. Herr Præsidenten yttrade sig härvid, at i fal samma observation intet i denna qväl komme tilbaka från landet, skulle Hr Salvius sända en exprès ut til Hr Polhem derefter.

3 Härnäst hemstälte Hr Salvius, om icke det skulle hållas för godt; at notification om Academiens utkomne Handlingar flere gånger blefve införd uti Avisorne, på det sådant måtte så mycket mera bli kunnigt i landet? Hvilcket samtycktes och beviljades.

4. Nu framtedde Hr Sahlberg en af Hr Linnæo ingifven observation om renarnas brömskulor i Lapland; hvilcken uplästes och gillades; hvarjemte faststältes, at Hr Salvius skulle igenomse Svenskan, innan den gifves til trycket.

5. När den var upläst, kom man at tala om på hvad sätt det vore görligit så laga, at inga flugor eller maskar skulle sätta sig på boskapen, hvaraf de hafva så mycken oro och plåga. Då Hr Præsidenten gaf vid handen, huruledes Skottländarena pläga värja sina får på det sättet, at de stryka tiära på dem, med litet fet upblandat til en viss proportion, ifrån öronen nid åt ryggen och på bogarna, så at det gik korsvis öfver ryggen; hvarföre han okså ville tro, at Lapparna skulle så mycket snarare kunna på samma sätt värja sina renar, som de äga der å orten förråd både på tiera och fett, allenast någon vore, som underviste dem sådant. Han lofvade inkomma med en särskildt observation häröfver. Herr Brelin lät Academien förstå, at i Wermeland skola de bruka Libsticka dertil. Likaledes sade Hr Sahlberg, at i Östergötland pläga de stryka bekolja på fåren för samma orsak skul. Hr Præsidenten yttrade sig, at han hördt vid Riksdagen några resonnera om samma mål, och at de sagt, at de creatur, som äro väl fodrade öfver vinteren, bli intet brömsstuckna om sommaren. Vid det man nu kom at tala om lös, som växa på boskapen, sade Hr Nordenberg, huru det skal vara för sed i Finland at binda en trå, som blifvit dragen genom något qviksilfver, på fårens hals, och at sådant skal göra märckel. til lössens bortjagande. Men somliga mente, at sådant intet skulle vara särdeles helsosamt.

6. Hr Sahlberg lät Academien veta, at Hr Linnæus icke allenast begär, at exemplaren måtte utdelas til Ledamöterna, som vid detta quartalet komma at niuta dem gratis af Academien, utan ok at de Ledamöter, som ville, kunde få taga exemplar emot för sin til trycket förskutne ducat. Härtil svarade Hr Præsidenten, at hvad det förra vidkommer, så ha ännu inga flere exemplar hunnit bli färdige, än som det behöfts til boklådorna, men at de til nästa Lögerdag skola upsändas i Academien, som för denna gången komme at skiftas ut til Ledamöterna: det senare målet samtycktes öfver alt.

7. Och som det pröfvades för godt, at en redig räkning skulle hållas uppå Academiens utgifter och inkomster; så lofvade Hr Salvius at upköpa en bok dertil för de peningar han har under händer.

8. Nu sades, at Hr Tourlon vore kommen til staden igen; ty begärade Hr Præsid., at Ledamöterne ville inkomma hvar för sig med vissa frågor uti sådant, som Hr Tourlon uti Ostindien kunde til Academiens fromma och förmon i akt taga: hvilcket lofvades.

9. Man talte nu något derom, hur théefrön skulle bäst kunna förvaras på resan från Ostindien; då Hr Sahlberg mente, at det skulle lättast och bäst ske uti sten.

10. Äntel:n kom man at tala om sådane Ledamöters intagande, som vore i stånd at med peningar hielpa Academien på fötter, då alla voro sams derom, at Hr Degér, Hr Oxenstierna, Hr Ahllöf och Hr Möhlman skulle nästa gång proponeras, at få läggas på bordet: hvilcka, jemte det de äro förmögne och utan bröstarfvingar, okså äga vackra vettenskaper.

11. Likaledes föreslogs Hr Roman, som uti musiquen har vunnit så stort loford både utom och innom riket.

Härmed slöts denna sammankomst.