Protokoll (beta)

1739 d. 29 Aug. Närvarande
President. Hr Linnæus.
Hr Ahlström.
Hr Höpken.
Hr Triwaldt.
Hr Cronstedt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Ribbe.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Brelin.

1. Herr Höpken framviste, sedan protocollet af d. 25 hujus var justerat, några petrificata, dem en man tagit med sig ifrån Constantinopel, i mening at skäncka dem åt Hans Excellence Gref Gyllenborg. Hvarjemte Hr Höpken ock berättade, at han kunde disponera något litet deraf til Academiens tienst.

Herr Præsidenten beskådade dem hvar för sig och sade, at några af dem kallas Fungi lapidei; der var ock en crusta af en Echinnus marinus med des mun, som består af 5 maxiller, stälde in formam coni: en stor agat med ändel:a dendriter uti: och en hop Conchitæ leves så stora som lins.

Academien behölt deraf en Fungus lapideus och några Conchitæ, hvilcka sattes i förvar bland andra naturalia vid Academien.

2. Hr Höpken berättade, at Cancellie Collegii utlåtande öfver den af honom, å Academiens vägnar, upgifne skriftel:e underdåniga begäran, at få H:s Kongl. Maj:ts nådiga privilegium på de Acter, som framdeles under Academiens namn komma at tryckas, i dag kommer före i Rådet, så at han förmodade, at det med det snaraste lärer til Academiens nöje och åstundan falla ut.

3. Hr Triwaldt gaf sedan up en annan af Hr Torsel upritad dessein til Academiens devise. Hvarvid Hr Ehrenswerd för sin del tyckte, at carthugen på denne senare var mera gammalmodig, än på den förra. Och som vi nu hafva fransoser i landet, hvilcka i synnerhet äro berömde uti målning och ritningar, så mente han, at Academien giorde bäst, om hon ville lämpa sig efter deras tycke i detta fallet. Detta fant Academien billigt och slöt at hälst bli vid den dessein, som allaredan förut blifvit gillad och faststäld.

4. Derpå upläste Hr Höpken et til Academien insändt bref från en man vid namn Eurenius, hvaruti han tiltror sig at kunna visa, huruledes man skal med visshet kunna finna igien longitudinem loci, på hvad ställe man hälst må vistas. Begärer för den skuld af Academien bli underrättad, huru han kunde giöra sig förvissad om den recompense, som i utrikes orter blifvit utlofvad för den, hvilcken samma invention kunde utleta.

5. Härvid mente Hr Faggot, det Auctoren bäst kunde vara förvissad om samma recompense, i fall han behagade upgie sin invention uti Academiens Acter; men Hr Höpken hemstälte, om icke innehållet af detta hans bref kunde föras in nästa gång uti Acten? Hvartil Hr Præsidenten svarade, at sådant så mycket mindre kunde el:r borde skie, som Academien ännu ej är förvissad om inventionens riktighet; hvarföre han ock nu hemstälte Ledamöternes godtfinnande huru och på hvad sätt Academien ville svara honom? Då Hr Triwaldt trodde för sin del, at Academien, efter giord tacksäjelse för det, at han behagat communicera detta med henne, kunde försäkra honom aldra snarast om det utsatte proemium, i fal han ville uptäcka sin invention för Academien, och den pröfvas af henne vara så riktig som vederbör. Detta biföls och slöts, at Hr Secreteraren derom skulle upsätta svar til at justeras i nästa sammankomst.

6. Uti berörde bref lofvar ock bemälte Hr Eurenius uppgie et nytt och gagneligit modell på en skiepsdocka, som här i Stockholm utan någon särdeles omkostnad skulle kunna ställas i värcket. Hr Cronstedt mente, at til en sådan inrätning skulle vid Hammarbysiön finnas et godt tilfälle. Men Hr Triwaldt svarade, at han haft tilfälle [taga] den belägenheten i noga ögnasickte och funnit, at slussvärcket skulle der komma at kosta 6 gånger mer än i Carlscrona, til at förtiga, at vatnet skulle då tappas utur siön til en stor afsaknad för Danviks qvarnen.

7. Hr Præsidenten sporde Hr Sahlberg til, huru snart han ville upkomma til Academien med sin invention at drifva bort väglöss? Hr Sahlberg svarade, det han allaredan börjat visa prof derpå hos Hr Nordenberg, och så snart det gådt för sig, ville han komma in dermed; ty han önskade at äga något vitne uppå des riktighet, förr än det gifves ut.

8. Likaledes frågade Hr Præsidenten, huru snart Hr Brelin ville gifva in processen om juktläders tilredning? Hvarpå Hr Brelin muntel:n berättade Academien hela denne processen, och huruledes han hade lärdt den af en Ryss, som han råkat under sina resor och frälsat utur en fara. Hvarjemte han uppå Hr Præsidentens ytterligare tilfrågan lofvade efter 8 dagar ingifva en utförlig beskrifning deröfver.

9. Och som han härvid sade, at sqvackran skulle brukas dertil, så lade Hr Præsidenten det til om denna örten, såsom något synnerligt, at hon ej allenast har den aldra starckaste aromatiske lukt bland alla växter, utan växer ock aldramäst här i norden, men altför sällan uti de södra orter.

10. Vid det Hr Sahlberg mente, at sqvackran adducerar lukten, och man något kom at tala om des olja, samt at den mister sin kraft, när hon tilredes per assensum: så frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville deraf bereda en olja, och om den kunde efter en månad bli färdig? Hvartil Hr Sahlberg samtyckte, så at han efter en månad ville framgie densamma.

11. Derpå uplästes Hr Faggots tanckar om de experimenter och reglor, som oumgängel:n böra tagas vara på, enär något rön hädanefter skier vid åkerbruket och dess upodlande. Detta fant Academien vara så väl skrifvit, at det endräktel:n blef faststält at vid nästa quartalets Acter inryckas såsom et företal: och til näst derpå följande quartal skulle Hr Polhems yttrade tanckar om Mechaniquen på samma sätt få rum främst i Acten. Dess förinnan tog Hr Faggot sit tilbaka, at nogare öfverse det.

12. Hr Præsidenten hemstälte Ledamöterne, om icke Hr Gabriel Polhem, den Academien för des. synnerl:a skickel:het i Mechaniquen länge sedan slutet at taga til en Ledamot, nästa sammankomst kunde introduceras, så vida han nu nyligen var kommen til staden; hvilcket öfveralt samtycktes, och faststältes at Hr Höpken skulle svara på des tal til Academien.

13. Sedan föreslog Hr Præsidenten så väl Hr Mellercreutz som Hr Tourlon til Academiens Ledamöter. Den förra för den synnerl:e skickelighet han sig i hvarjehanda, hälst mathematiska stycken förvärfvat, och den senare, at han under sina resor til Ostindien kunde hemföra många gagnel. ting och påfund med sig til Academiens förmon: dock med det förbehål, at han ock nu skulle skiänka til Academien de 2:ne böcker, som han fördt med sig från Ostindien, den ena om hela silckesväfveriet, och den andra om risplanteringen uti ritningar, hvilcka ock nu upvistes? Detta biföls och resolverades, at förslaget om Hr Mellercreutz och Hr Tourlon skulle läggas på bordet, at voteras öfver efter 14 dagar.

14. Dessförinnan påtog Hr Ahlström sig at fråga Hr Tourlon, om han icke ville skäncka de omtalte böckerne til Academien, och derom sedan inkomma med sin berättelse.

15. Hr Triwaldt föreslog sedan Hr Lenman: likaledes utnemde ock Hr Faggot Hr Görgensson til Ledamöter i Academien; men härom blef nu intet något vist slutit.

16. Utan Hr Höpken påminte allenast, det Academiens Herrar Ledamöter ville indirecte utforska hvars och ens mening förut, om den til Ledamot föreslagne personen ville el:r ej taga emot Academiens kallelse.

17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.

18. Hr Höpken berättade, huruledes han hade fådt et slags pulver från sin bror Hr Cancellie Rådet nu vistande i Constantinopel, som skal vara öfvermåttan godt emot hvarjehanda febrar, och låfvade derom gifva et recept in til Academien; men förbehölt sig, at det skulle hållas lönt.

19. Sedan kom man at tala om kopparstyckerne vid Academiens Acter; och som det fants, at de ej altid kunde lämpas efter formatet, så slöts at de, enär omständigheterne så krafde, kunde giöras något större och vikas efter formatet.

20. Kopparstickaren Hr Bergquist upviste sedan et prof af 20. några ritade blommor, hvilcka af Hr Præsidenten och samtel. Academiens Ledamöter gillades: och Hr Triwaldt sade, det han kunde nyttia en och samma plåt, så til blommorne, som til hans tabel.

Härmed slöts denna sammankomst.