Protokoll (beta)

1739 d. 5 Sept. Närvarande
Præsident. Hr Linnæus.
Hr Ahlström.
Hr Höpken.
Hr Triwaldt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Ribbe.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Brandt.
Hr Brelin.
Hr G. Polhem.
Hr Tourlon.

1. Först justerades protocollet af d. 1 hujus.

2. Det hemstältes sedan, at som Hr Tourlon snart skulle resa härifrån, och han ej allenast ville skäncka til Academien de 2:ne ritade böcker, som han fördt med sig från Ostindien, om deras der brukeliga process uti silkets tilredning och risplantering, utan ock vore i stånd at än ytterligare under sina resor taga vara på hvarjehanda gagnel:e påfund, hvarmed Academien kunde giöra det almenna mycken förmon, om icke han nu i anseende dertil kunde til Ledamot i Academien emottagas?

3. Hr Höpken sade, det han för sin del ingalunda ville vara deremot, så vida han kände honom mycket väl; men kunde dock nu ej undgå at göra den påminnelsen, at som detta nu är et mål, hvaruti Academien tyckes gå ifrån Grundreglornes tydel:e föreskrift, hvilcka förmå, at när någon ny Ledamot blir utnämd, skal förslaget läggas på bordet at deröfver omröstas efter 14 dagar, på det at en och hvar måtte dess förinnan hafva tilfälle at göra sig kunnig om den utnemde personens skickelighet och frägd; så förbehölt han sig, at detta målet såsom en extraordinair casus ej framdeles måtte tiena til efterdöme, utan at Academien med så mycket större hugsamhet och föreakt går til väga härmed, som hennes egen heder och förkofring grundar sig derpå.

4. Alla voro derom ense, och hvad Herr Tourlon nu enkannerl:n vidkommer, så hölt Academien för godt, at Ledamöterne hvar för sig kunde ingifva vissa frågor om sådane stycken, som vore nödige at få veta från Ostindien, hvaraf Hr Tourlon kunde få tilfälle at på det nogaste göra sig derom kunnig och vid återkomsten gifva sådant Academien vid handen.

5. Hr Triwaldt berömde ej allenast det af Hr Tourlon til Academien nu gifne arbetet om silckesmatkarne, och sade at det kommer honom mycket väl til pas vid sin beskrifning om silckesmaskar, utan han nemde ock nu, huru han kunde deruti efterspana och sedan til Academien ingifva en utförlig berättelse om deras thee planterande, om risplanteringen, med mera. Hr Sahlberg sade, at de uti Ostindien skola veta et särdeles behändigt sätt at rena silfret, som här intet ännu är bekant.

6. Äfvenså nemde ock Hr Triwaldt om huru nödigt det vore at få veta rätta processen, som de bruka vid sit porcelains tilvärckande.

7. I följe häraf blef nu enhälleligen slutit, at Hr Tourlon skulle tagas in til Ledamot i Academien, i fal han i dag kommer up.

8. Hr Præsidenten läste sedan up et bref från Hr Roberg, deruti han lofvar fulgöra sit til Academien gorde löfte om en frivillig gåfva af 100 dr smt, så snart detta quartalet faller ut.

9. Sammaledes läste ock Hr Höpken up Hr Rosenstens svar på Academiens til honom sände kallelse bref. Hvarpå hans namn blef efter ordningen bland ledamöterne infördt.

10. Här vid fölgde ock några af Hr Rosensten til Academien insände anmärckningar om flygsandens dämpning eller förekommande, som gör mycken skada i de södra orter af riket, hvilcka ock nu uplästes.

11. Uppå tilfrågan af Hr Præsidenten hvad Ledamöterne tyckte derom? svarades, at det var ej alt så påliteligt. Hr Triwaldt tyckte, at det af honom sielf gorde rön var säkrast af alt hvad han anfördt; men förmodade derjemte, at Academien lärer bättre finna sig vid de observationer, som Hr Præsidenten täncker framdeles derom upgifva.

12. Hr Faggot mente, at flygsandens hämmande med grafvar vore et otroligt arbete, och at det på sina ställen föga skulle göra til saken: äfvenledes ville han ej eller tro, at sielfva skogen skulle kunna dämpa den, och berättade det han sielf en gång i skogen mellan Småland och Bleking varit ganska illa utsat för et slikt urväder.

13. Hr Höpken lofvade at skaffa frö til et slags gräs, hvarmed man skal kunna dämpa flygsandens öfversvimmande.

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna.

15. Nu berättades, at Hr Tourlon var tilstädes, hvarföre Hr Höpken påtog sig at stiga ut och å Academiens vägnar tala med honom; men frågade likväl förut cum reservatione ad protocollum, om icke alla Ledamöterne vore enige derom, at Hr Tourlon nu skulle tagas in til medlem i Academien? Svarades ja öfveralt.

Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.

16. Hr Höpken svarade härtil och betygade Academiens fägnad öfver den heder, hon nu hade, at få intekna honom bland sina ledamöter, som lemnat synliga prof af en väl inrättad vandring til fremmande folk igenom den godhet, hvarmed han velat tilägna henne et värck, hvaruti ögonskenligen visas Chinesernes flit och idoghet. Deremot är Academiens glädie at kunna lemna honom prof igen af en fulkoml. vänskap.

17. Sedan berättade Hr Tourlon, at desse böcker voro för 5 år sedan giorde, då den nu rådande Kejsaren kom på tronen, åt hvilcken de blifvit skänckte at dermed visa för honom all den möda och myckna arbete, som den gemena hopen måste utstå, och at Kejsaren endast derigenom är stor och väldig.

Han tog sedan böckerne för sig och viste så väl processen om silkes tilredningen, som om risplanteringen för samtel:e Ledamöterne.

18. Vid detta tilfället begerte Hr Triwaldt få veta hvad det vore, som maskarne spinna uppå, emedan det ser ut som mattor? Hr Tourlon svarade, at det vore bambou el:r et slags rör, som til den endan varda sammanflätade, och at han hade fördt några deraf hem med sig. Hr Triwaldt frågade, om han intet fördt frödigt ris med sig? hvartil Hr Tourlon svarade, det han ej allenast hade ris utan ock sjelfva jorden deruti det växer, men at det altsamman ännu vore nedre i Götheborg.

19. Hr Præsidenten frågade Hr Höpken, huru vida det hunnit med Academiens underdåniga ansökning hos H:s Kl. M:t?

20. hvilcken svarade, at det i dag skulle komma före i Rådet. Sedan läste Hr Ehrenswerd up en förtekning på alla af Herr Polhem inventerade machiner. Dervid hölts en förtekning på dem, som funnos vara först nödige at få in beskrifning öfver til Academien, som följer:
1. Sånings machine.
2. Stiernsunds dam.
3. Lerbråkan.
4. Väfstolen.
5. Tvin och spin mach.
6. Nål machine.
7. Tåg machine.
8. Krut machine.
9. förbätr. på brädtag.
10. Husby bro.
11. Mynt mach. i Cassel.
12. Dykare machine.
13. förlorade dammar.
14. nyt sätt på sågqvarnar.
15. Ask machine.
16. Träpumpar.
17. Svarfmachine.
18. Hackelse machine.
19. Takt machine.

21. Och som man härvid kom at nemna, huruledes man skulle kunna göra tapeter af sågspån; så påminte Hr Tourlon sig, at Indianerne göra sit papper af bambou. Hvaraf Hr Præsidenten fik tilfälle at för sin del yttra sig vara af den tanckan, at papper torde kunna giöras af våra här växande rör, och at derföre deruppå bör göras försök.

22. Slutel:n slöts, at Hr Plomgren skal nästa gång tagas in til Ledamot i Academien.

Hvarmed Ledamöterne för denna gången skildes åt.