Protokoll (beta)

År 1741 d. 23 Febr. Närvarande
Presid. Hr Cederholm.
Hr Linnæus.
Hr Triewaldt.
Hr Cederhielm.
Hr Höpken.
Hr Cronstedt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Sandberg.
Hr Sahlberg.
Hr Brellin.
Hr Elvius.
Hr Benzellstierna.

1. Först justerades det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll.

2. Däruppå berättade Hr Höpken, hurusom den tiden redan var til ända, innom hvilken Academien har lämnat hvar och en frihet at inkomma med svar uppå den fråga, Academien uti den andra quartals Handlingen utsatt, huru och på hvad sätt man bäst må bleka linne. Och emedan Academien ej haft at hugna sig af någodt svar uppå denna fråga, ehuru en guld medaille varit lofvad åt den, som bästa medell til ofvannämnde ändamåhls ärnående kunnat vid handen gifva, altså hemställer Hr Höpken, om icke Academien ville sådant låta det allmänna veta, samt tillika utsättia en annan fråga för samma medaille. Hvartil Academien så mycket häldre samtykte; som Hr Höpken de ducater, hvaraf samma medaille skulle slås, til Academien skiänkt.

3. Hvarefter upl:s det betänckande, som Hr Faggott författat och til Cammar och Oeconomie Deputation kommer at afgå, såsom svar uppå Deputationens af Academien äskade underrättelse, huru och på hvad sätt den invärtes hushåldningen uti riket kunde förbättras och uphielpas. Under hvilkets upläsande Hr Triewaldt berättade, det han läsit uti en bok, at Kejsaren uti China skal sielf plöja uti sin åker och det endast för den orsaken, at därigenom så mycket mer upmuntra sina undersåtare til åkerbrukets idkande. Och det som ännu är märkvärdigare, at bem:te Kejsare vid hvart års slut låter infordra en berättelse, hvilka som uti hvarje ort mäst vinlagt sig om at skiöta deras åkrar, och den, som då befinnes vara den bästa landtman, blifver med någon besynnerlig belöning ihogkommen. Hvilket senare Hr Faggott uppå begäran i ofvannämnde svar til Deputationen lofvade införa.

4. Hr Linnæus frågade, om Academien ej skulle pröfva nödigt, att 100 exempl:r af Hr Faggotts författade förtal til denna quartals Handling kunde särskilt tryckas, isynnerhet som sådane lösa exempl. äro beqvämlige att föra med sig för dem, som resa landet igenom, och hvarigenom man vid sådant tilfälle äger lättare tilgång at efterse, hvad och huru man skal observera. Hvartil af samtel:e Herrar Ledamöterne samtyktes.

5. Hr Triewaldt upl:te ett extract af ett bref, skrifvit ifrån Fredrichshall, hvaruti berättas, at någre Tyskar vid pass 16 mihl ifrån förberörde ort hafva inrättat någre ugnar, hvarutinnan de bränna tiära med så stor förmon. att ej allenast tillika vinnes kimrök och hvit harts, utan ock mycken kåhl och ved vid bränningen besparas. Hitintils har ej annan bränsle därtil blifvit brukad änn gambla stubbar och rötter af träd, hvarigenom landet kan blifva småningom rögt til åker och äng. Tiäran, som blifvit tilvärkad, har uti dockan i Köpenhamn och til repslageri blifvit försökt, samt ganska god befunnen. Öfverman til detta påfund, jämte andre därstädes nyl:n inrättade manufacturer, skal vara en Baron vid namn Breutz jämte åtskillige andre Tyskar, hvaraf tvänne skola vara bröder och kalla sig Von Langen, hvilka undfå af Konungen i Dannemark, såsom öfvermästare 1200 rdr i löhn.

6. Hr Triewaldt förestälte, huru nödigt och nyttigt det för Academien vore at äga tilräckelig kundskap om desse ugnar, och på hvad sätt tiäran uti dem tilvärkas, samt gaf äfven tilkänna, det han för sin del ej vet någon at tilgå, som kunde härutinnan lämna Academien nogare uplysning änn Ämnesvännen Hr Funch, som til samma ort nästkommande sommar kommer at resa. Hr Funch nu närvarande försäkrade väl at uppå Academiens begäran vilja giöra sig underrättad om de nödige omständigheter, som böra inhämtas och egentel:n fordras til kunskapen om denna ugnen och på hvad sätt tiäran uti den samma arbetas, men anhölt därjämte, at Academien ej ville ogunstigt uptaga, i fall han af någodt tilfälle blefve hindrad at fortsättia resan til ofvannämnde ort, eller ock i fall han därstädes ej kunde blifva om alla omständigheter tilräckel:n underrättad.

7. Upl:s af Hr Sahlberg författat rön om ett slags cæment eller kitt at nyttia på källarhvalf, som murade äro under bar himmel, såsom under gårdsrum och gator, at intet vattn sihlar och tränger sig inn til sielfva hvalfvet, hvarigenom de varda möhra och källarne däraf fuchtige samt förderfvas. Utaf detta kitt upvistes prof, hvilket, jämte sielfva beskrifningen, kommer til Physicaliska Classen at remitteras.

8. Upvistes en ritning på den sånings machine, Hr Westbeck til Academien insändt, hvilken uti denna quartals Handling kommer at införas, jämte en därvid bifogad beskrifning huru sielfva machine är construerad.

9. Uti samma beskrifning bör äfven införas, at Academien lämnar detta sätt at utså säden, som i sig sielf synes vara mycket fördehlachtigt, til det almänna at vidare försöka och bepröfva.

10. Upl:s ett ifrån Hr Cellsius inkommit bref, hvarjämte han äfven insänder någre metheorologiske observationer, hållne uti Upsala för förledit år, hvilka uti denna quartals Handling komma at införas; och skal däremot dess observationer om Barometrens stigande uti Iunii månad samma år til det andra quartalet förvaras.

11. Upl:s af Hr Meldercreutz ingifvit rön om längders mätning genom dåns tilhjelp, hvilket til Mathematiska Classens genomseende öfverlämnades.

12. Upvistes 4 volumer af Academiens Handlingar inbundne, hvaraf en emottogs af Hr Presid., som lofvade den samma uppå rådsbordet lägga, jämte andre dit lefvererade böcker. Hr Höpken lofvade lämna til Academien ett exempl:r af Handlingarne för år 1739, som ej nu mera äro at tilgå, til fylnad af den volum som til Stånden bör lämnas.

At. denne månads rentskrefne protocoller äro lika lydande med de i Academien justerade concepter intyga
Bernhard Cederholm.
Arvid Ehrenmalm.