Protokoll (beta)

1739 den 3 Oct. Närvarande
Præsidenten Hr Linnæus.
Hr Ahlström.
Hr Höpken.
Hr Triwaldt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Ribbe.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Pilgren.
Hr Brelin.
Hr G. Polhem.
Hr Mellercreutz.

1. När protocollet af den 26 Septemb. var justerat, hölt Præsidenten Hr Linnæus et tal til Academien, hvarmed han lade från sig den härtils förde Præsidents syslan. Detta tal fants vara så sammanfattat, at det enhälleligen af Academiens Herrar Ledamöter beslöts uppå Academiens omkostnad skola tryckas med latinska bokstäfver.

Hr Baron Höpken svarade derpå å Academiens vägnar, hvilcket svar lades ad acta.

2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.

3. Derpå läste Hr Höpken up det Capitlet utur Grundreglorna, som handlar om Præsidenten, och sedan det var förbi, började Hr Triwaldt sit tal til Academien, hvaruti han först giorde sin ursäkt, at han intet ägde sådant pund af naturen i vältalighet, som mången vid detta tilfället kunde med skäl af honom vänta; hvarjemte han yttrade sin innerliga fägnad öfver denna inrätning och sade, at han allaredan för 20 år sedan önskat, at en sådan måtte en gång i vårt k. Fädernesland upkomma, ehuru han för sin del aldrig kunnat tro, at Præsidents hedern honom deruti någonsin skulle blifva updragen.

Och på det han i sielfva värcket måtte å daga lägga, huru högel:n han önskade detta värkets upkomst och förkofring, at i fal den Högste skulle behaga kalla honom hädan utan lifsarfvinge uti detta des ensliga tilstånd, så testamenterar och skäncker han nu til Academien sin fasta ägendom på Kongsholmen med stenhus, trägård och flere fasta tilhörigheter, at hon värkel:n skal få tilträda och utan någons klander besitta den samma, så snart han igenom döden sluter sina dagar. Han sade sig ock hafva så mycket större frihet el:r myndighet härtil, som han intet nu äger några lifsarfvingar och detta är et purt aflinge. Detta skedde alt med de vilckor, at Academien ville alt framgent uppehålla, vårda och sköta den der varande botaniska trägården samt husen, och at häröfver hvart år måtte i Academien hållas et tal Skaparen till ära, och at den som hölle det samma skulle igenom Academiens försorg få 10 plåtar för sit omak.

Han yttrade sig jämväl härvid, at han gärna ville nu straxt lemna til Academien denna sin fasta ägendom och sielf betala til henne årlig hyra 100 plåtar därföre, så länge han lefde och bodde deruti, så framt hans lön ville sådant tillåta: men lemnade likvist derhän, om icke det framdeles torde ännu kunna ske. Föröfrigit tackade han Academien för den heder honom nu i dag tillades, önskade sig kunna efterfölja sin antecessoris goda fotspår och at Ledamöterne icke måtte igenom ibördes missämio göra denna syslan tung för honom, utan at alt måtte aflöpa lykel:n och väl uti en god sämio och sanskyllig kärlek lemmarne emellan.

4. Härpå läste Hr Linnæus up en förteckning på alla de mål och ärender, som under des förde præsidium blifvit uptagne, gillade el:r slutel:n afgorde.

5. Sidst gratulerades den nya Præsidenten af Hr Höpken å Academiens vägnar til des nu emottagne Præsidents sysla, hvilcket tal likaledes lades ad acta at förvaras.

6. Herr Baron Höpken läste sedan up Hr Roséns öfversände svar på Academiens til honom afgångne kallelse at vilja bli en Ledamot och medlem uti Academien: hvarpå hans namn infördes bland Ledamöterne efter ordningen. 

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

8. Härpå begärte Hr Mellercreutz lof at få framdraga hvad han hade at påminna vid Hr Wallerii ingifne observation; men ville likvist förut veta, om icke Academien til at främia en god ordning och inbördes förtroende lemmarne emellan ville stadga något vist i följande mål:
1. Huruvida sådant, som tilförene igenom trycket blifvit kunnigt, må uti Acterne införas el:r ej.
2. Huru då göras bör, när samma påfund pröfvas kunna skrifvas tydeligare och kortare.
3. Om förslag til experimenter el:r okså sielfva experimenterne måge tryckas, och om Academien täncker sielf pröfva med exper. de ingifne nya påfunden, innan de igenom trycket göres kunnige.
4. Huruledes en el:r annan af Membris yttrad tancka öfver något påfund må blifva uptagit i afseende på honom, som samma påfund framgifvit, och om en sådan dervid gord observation må kunna utan des Auctoris vetenskap tryckas.
5. Huruledes klara fel måge rättas, och om icke alla påminnelser vid et nyt påfund måge ske uti Academiens namn.

Ty hemstälte han ytterligare, om icke Academien skulle behaga i görligaste måtton så laga:
1. At den samma, som gifver in något nyt påfund, icke må utsättas för onödige critiquer.
2. At de censurerande Membra icke måge råka i oförskylt misshag hos den, som upsat samma skrift.
3. At Academiens credit må främias, i det at ingen ting kommer ut, som icke är aldeles försvarl:n utarbetat.

9. Academien tog desse målen i öfvervägande och föl uti sådant slut, at Hr Höpken, Hr Mellercreutz och Hr G. Polhem skulle träda tilsamman, när dem behagade, och häröfver uprätta några så kallade lagar, emedan Grundreglorne i slika mål intet stadga någon ting, hvilcka sedan måge til Academiens ytterligare gillande och fastställande föredragas.

10. Ritmästaren, som nu var til städes, blef slutel:n inkallad och tilsagd at om nästa Lögerdag åter komma up. Och

Hr Præses tilsade Ledamöterne at då infinna sig klåckan 9. Hvarmed de för denna gången skildes från hvarannan.