Protokoll (beta)

I Academiens sammankomst voro närvarande Praeses Hr Polhem, Hr Triewald, Hr Faggot, Hr de Geer, Hr Ekström, Hr Horleman, Hr Hiorter, Hr Ribe och Secreteraren.

1. Hr de Geer upviste et exemplar af Hr Blackvälds tractat försök til Landtbrukets förbättring uti Sverige, hvaruti var anmärkt med citationer i  bräddarne, det hela denna tractat var verbotim öfversatt af en Engelsk bok hvars tittel var Horse Hoing by Tull tryckt i London 1733 in folio.  hvilket exemplar blef lämnat at förvaras i Academien.

2. Återgaf Hr C. Polhem den til honom lämnade berättelsen om Iskällare tillika med nogra Physikaliska anmärkningar som han skrifteligen upsatt. Hr Faggot berättade här vid det han giort sig underrättad hurusom en man här i staden lagt Iis i sin källare om våren til drickats  conservation, men funnit at vatnet hvartil Isen omsider blifvit förvandlad, har giort grunden mycken skada, och hölt derföre betänkeligit at för Academien at utgifva denna handling, åtminstone borde varning der vid göras at man borde förse samma källare med en recevoir at hindra vatnet at til murarna, eller gifva det et godt utlop med trumma. Eljest skola sådana källare med dubla väggar til Isens conservation vara mycket brukliga i Rysland och Finland. Hr Horleman berättade också huru han försedt et hvalf uti slottet med Iis som är lagd uti lårar hvarifrån det  smälta vatnet hafver behörigt utlop, men under tunbänkarna gå rör etc. Hr Horleman lofvade lämna til academien skriftel. berättelse här om.

3. Uplästes et bref af Falun den 19 aug. til Kongl. Academien ifrån en Hr Lemoine fändrik vid Jemtlands regemente angånde des påfund af en inrätning för pendelur på siön hvarigenom urets gång kan förvaras orubbad för skepens rörelse hvilken han vil underkasta Academiens ompröfvande men ville til den ändan vara närvarande at förnimma och besvara de påminnelser academien dervid kunde göra, hvartil han likväl begärde nödige resepenningar för des medellöshet skull, men som at döma om en sådan inventions brukbarhet nödvändigt fordras at der med göra försök på nogon lång resa, hvarföre Academien ville så anstalta at den blefve lämnad til nogon god skeppare som finge göra detta försök, ville Academien likväl på autorns begäran betrackta denna machin at om det vore nogot at påminna det kunde ändras innan försöket giordes. hvilket Academien trodde väl kunna ske utom Hr Lemoins närvaro hälst som academien ej finner nogon utväg til reseomkostningarnas ersättande hvilka väl blifva lönta igenom det utsatte praemium, der machinen visar nögaktig effect. detta kommer at lämnas Hr Lemoine til svar jemte erhindren om hvad Hr Hugens, Sully och flera uti saken försökt.

4. Uplästes en berättelse om 2:ne barn af en ovanlig liten växt af Hr Sandel ifrån Hedemora. hvilken lämmades til Hrr Roséns och Ribes  öfverseende.

5. Hr Horleman lofvade i anledning af en upkomnen discurs at man ännu ej funnit på Gips här i Sverige gifva vid handen anledningar til des efterspanande.

6. Hr Faggot berättade huru som han blifvit upkallad uti Stats Contoiret, angånde et slags maskar som skola förtära en myckenhet säd uti magazin på Skepsholmen. hvaröfver Stats Contoiret anmodar Hr Faggot at inhämta Kongl. Academiens tankar huru den kunde förekommas. hvilket man hölt före ej kunna ske på annat sätt än igenom en tienlig magazins bygnad som vore väl försedd med drag omkring väggarna och golfvet men rummen bordevore täpte at ej nogra fiärillar komme in at der sätta sina frön. Dessein til en sådan magazin lofvade också Hr Horleman at lämna in til Kongl. Academien.

7. uplästes et papper utan underskrift som Hr Faggot inlämnade om svindelns bruk och nytta, och det i synnerhet til drika hvilket skall blifva rätt klart och godt och svindeln skall vara en fördelacktig säd at sköta i anseende til des ymniga växt. detta skulle academiens Ledamöter som vore åkerbrukare anmodas at försöka såsom Hr Trievald oh Hr Schulze, hvars försök sedan kunna lämnas det almänna til tienst jemte denna berättelse.

8. Uplästes Hr Bergquist beskrifning på hiulplogen. men som den reden var så utförlig och väl beskrifven af Prosten Serenius kommer detta at läggas ad acta.