Protokoll (beta)

D. 12 Decembris. Närvarande
Præses Hr Nordenberg.
Hr Faggot.
Hr Polheim.
Hr Meldercreutz.
Hr Brellin.
Hr Von Otter.
Hr Elvius.
Hr Von Höpken.
Hr Roman.

1. Hr Brelins beskrifning på en särdeles kakelugns inrättning uplästes och resolverades til trycket, såsom tilförene gillad, varandes de dertil hörige ritningar i senaste quartalet redan utgifne, och inventionen i 7 år af Hr Brelin med nytta brukad.

2. Auscultanten i Kongl. Bergs Collegio Swen Rinman anhölt genom supplique at af Kongl. Academien blifva til Eleve antagen; och resolverades, at som ingen då tilstädes varande Ledamot kände bemälte Rinman, skulle hans supplique blifva liggande på bordet til vidare.

3. Hr Celsii inkomne anmärkning om nyttan at veta jordenes rätta storlek och figur, blef efter upläsandet såsom ganska artig resolverad til trycket.

4. Hr Roman ingaf dess för kort tid sedan utlofvade beskrifning på et särdeles och fördelacktigt sätt at bleka linne, hvilken uplästes och fants nyttig at giöras allmän; men resolverades förut at med Hrr Swab och Triewald communiceras, hvilket Hr Præses lofvade draga försorg om.

5. Herr Roman hemstälte til Kongl. Academien, om icke det, som i senaste svenske Avisorne är förmält om en ros från Jericho, som för penningar (9, 6, à 3 dr personen) vil visas blomstra juhle aftonen instundande, endast måtte vara et uptåg at bedraga publicum igenom; och om icke, til förekommande af samma påsyftade ändamål, Kongl. Academien skulle finna nyttigt at vid näste Avisor låta följa någon underrättelse om samma växt, hvilken han funnit aftecknad och beskrifven af åtskilige Botanicis, äfven uti Roberti Dodonæi Cruydt Boeck, tryckt uti Antverpen 1644 in folio, hvilken nu upvistes.

Hr Von Höpken berättade, det han ock äger samma torra växt ute på landet, och at des allmänt bekanta beskaffenhet är: det den samma, då den sättes i vatn, super något deraf i sig, och efter några timar något öpnar sig, men icke så, at liknelse til någon blomma synes; äfven torkar samma växt återigen tilsamman, där den ej står längre i vatn, och kan således förvaras hela 100:de år, samt när man vil förmås at öpna sig på berörde sätt.

Kongl. Academien fant ej för sig anständigt at inlåta sig i sådana vidskeppelser, som utur Avisor kunna vanka, såsom sådant ej eller af någon annan Academie skal vara funnit: tviflade äfven, at någon lärer låta deraf bedraga sig; men skulle i al händelse för sin del ej tycka illa, om någon privat utgåfve en kort underrättelse om denna blommas egenteliga beskaffenhet.

6. Hr Præses föredrog en af Assessor Gestrin undfången berättelse, huru stål i præparerat vatn kan härdas så, at det må bita på glas; hvarom Kongl. Academien giordt efterfrågan igenom 10:de spörsmålet i 1739 års senare quartal.

Hr Polhem berättade härvid, det han på Stiernsund befunnit, huru stål, på vanligit sätt i rent vatn härdat, undertiden varit så hårdt, at man dermed såsom med diamant kunnat rista i glas.

Kongl. Academien fant nödigt at efterses skulle, huruvida denne præparation af vatnet kunde komma öfverens med de uti tryckte böcker (Reaumur och flere) föreskrefne sätt til samma ändamål; äfven at det borde communiceras med Hr Swab, samt at stålsmeden Engberg kunde härom tilfrågas, som torde gifva god uplysning. Hr Præses lofvade sielf tala med Engberg, och at vidare förnimma af Assessor Gestrin, om hans upgifne sätt är nytt, eller utur någon bok tagit och försökt.

7. Det discourerades, at nödigt vore hafva til hands andre Academiers Acter och Handlingar, så väl som åtskillige flere böcker och skrifter, til at vid förefallande behof straxt efterse, hvad nödigt achtas, men at cassan ännu intet tillåter giöra någon början deraf: och at imedlertid man kunde begära få låna dem af Kongl. Bibliothequet, eller åtminstone få tilgång til dem.

8. Hr Romans ingifne berättelse om et försök med omogen rågs utsående uplästes: och erindrade Hr Von Höpken härvid, at sådana observationer böra vara särdeles accurata, emedan hvad som lyckas en gång kan misslyckas en annan, af orsak at så väl väderlek och års tid, som ock jordmonen ganska mycket dertil bidrager Hr Præses lofvade gifva Hr Brandt communication deraf.

9. Hr Von Höpken anmälte, at ehuru hans åstundan varit at vid Academiens sammankomster kunnat vara tilstädes, hafva dock många angelägna sysslor varit honom på en tid aldeles hinderlige, och at han i desse dagar är sinnad begifva sig härifrån til Finland, men vet icke huru snart han kan komma tilbaka; hvarföre han nu kommer at på någon tid taga afskied af Kongl. Academien och nedlägga Secreterare sysslan, til hvilken han bad Kongl. Academien ville ju förr ju hällre utse någon annan, på det derom i Handlingarna måtte kundgiöras, så at Academiens correspondenter måge veta til hvem de hafva at addressera sig.

Kongl. Academien betygade sin ömhet öfver den afsaknad, som således blifver af en angelägen Ledamot, hvilken ganska mycket bidragit til dess första inrättning; men fant sig nödsakad at vara omtänkt om någon annan til secreterare, och resolverade fördenskul, at för sama ärende med första komma tilsamman och efter Grundreglorne dertil utvälja någon skickelig Ledamot, hvilken Hr Von Höpken, efter Kongl. Academiens anmodan, lofvade då vilja föreslå.

10. Hr Præses berättade, at han under detta quartal haft ganska mycket omak och besvär för Academien, hafvande ensam måst sörja för alt som giöras skolat; och icke en gång haft någon tienst af vaktmästaren, den der likväl niuter lön, men bor så afsides och ute på Kongsholmen, at man aldrig kan hafva honom til hands eller i hast få rätt på honom; hvarföre Hr Præses varit nödsakad så väl at sielf löpa på trycket esomoftast, som ock för egen kostnad skaffa sig betiente dertil, sedan han sielf tröttnat.

Kongl. Academien tyckte illa vara, at vaktmästaren ej altid är til hands, finnandes angelägit det borde han vara vid Riddarhustorget boende, hvarest han altid lätt kunde anträffas at emottaga befallningar: och emedan Kongl. Academien ej bundit sig vid den nu varande, 20 plåtar ej eller äro så stor summa, at någon derföre lärer flyttia til torget, men mången torde finnas redan dervid boende som gärna skulle åtaga sig samma syssla för den bestådde lönen; så resolverades, at någon sådan skulle efterfrågas, hvilken derjemte af andre tienster ej alt för mycket borde vara sysslosatt.

11. Hr Præses förmente, at vaktmästaren vid detta Fortifications Contoiret skal gärna emottaga sysslan; varande han både villig och tienstaktig, äfven här nedre vid torget boende, och icke mera af sina upvaktningar hindrad, än han ganska väl kan hinna med den tienst här erfordras: och lofvade Hr Præses at vidare fråga honom härom.