Protokoll (beta)

År 1740 den 23 Febr. Närvarande
Presid. Hr Cederhielm.
Hr Linnæus.
Hr Triewaldt.
Hr Höpken.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Cronstedt.
Hr Tilas.
Hr Fagott.
Hr Polheim.
Hr Brellin.
Hr Sahlberg.
Hr Benzellstierna.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, förestälte Hr Presidenten, huru dyrt tryckeriet är här i Sverigiet, så att Academien, hvad henne enskylt angår, måst se den vinst, hon utaf dess Handlingar borde hafva, til största delen gå bort til tryckare lön, hvarföre han ock varit omtänckt om medell att skaffa Academien ett särskilt tryck, hvilcket Hr Presidenten äfven öfverlagt med någre öfrige af Academiens Ledamöter.

Tvänne medell, sade han, har Academien til detta ändamåls ernående, antingen att förskrifva utifrån styler, eller ock för Academiens egen räkning vara omtänckt att få en Schrifftgiesser, som kunde förfärdiga de styler, som til trycket kunde erfordras.

Det senare vore så mycket fördehlachtigare, som det allmänna äfven därigenom kunde betienas. Hr Presidenten gaf vid handen, att han talt med en vid namn Holmwall, som sagt sig äga god kundskap uti schrifftgiuterie, men tviflar därjämte om man med honom kan komma öfverens, emedan han först vill hafva förlag af Academien, och sedan utläta sig om priset, hvilcken hans begäran Academien så mycket mindre är i stånd att villfara, som denne inrättning är så ung och begynd af så ringa fond, att dess nu varande vilckor eij kunna tillåta någon sådan osäker försträckning. Hr Presid. har äfven förestält honom, om han ville på Hr Presidentens gård ute på landet begynna samma arbete, då Hr Presid. jämte någon annan ville försträckia honom alla materialier och endast betala honom arbets lön, hvarvid han eij heller kunnat finna sig. Hr Cronstedt nämnde en annan vid namn Holmerus, som äfven uti schrifftgiuterie skal vara inkommen, hvilcken han väl förmodade lärer kunna vara Academien til nöijes och utan någodt förlag begynna thetta arbete. Uppå Hr Presidentens begäran lofvade Hr Cronstedt skaffa denne Holmerus med sig til tals.

2. Hr Triewaldt tycker, att i fall Academien kunde vinna sitt syftemål, så borde man hos Hans Maij:t anhålla om privilegium på ett sådant tryckerie, hvilcket vore ett medell det samma att uphielpa.

3. Eljest berättade Herr Presidenten, att han varit omtänckt om ett annat sätt til att erhålla en sådan inrättning, nembl:n i fall Academien eij kunde få någon schrifftgiesser, man i sådant fall kunde accordera med en pitschers stickare att allenast gräfva uth stämplarne, och hon sielf besöria om giutningen.

4. Uplästes ett af Hr Nordenberg fattadt rön om sättet att giöra lutsalt, hvilcket Hr Linnæus hölt före i sig sielf väl vara mycket godt, men som thet öfver hela Sverigiet, isynnerhet i Skåne, är bekandt, så förmente han ock, att thet vore onödigt att låta thetta rön på trycket utgå. Eljest berättade Hr Sahlberg, att lutsalt äfven finnes på apothequen til köps, både fijnare och gröfre, och ju mer saltet clarificeras, ju fijnare och vijtare blir thet; men aldrabäst när thet med blod clarificeras.

Hr Nordenberg sade däremot, att salt utaf pottaska väl tillagas öfver hela Sverigiet, men tviflar om detta sätt lutsalt att förfärdiga någonsin förut är bekandt.

5. Hr Presid. tyckte, att förtalet til detta rön kunde fattas kortare, hvilcket Hr Nordenberg äfven lofvade giöra. Det blef remitterat til Chymien.

6. Hr Presid. berättade, att en fru på landet skall låta tvätta linnkläder utan tvål med ganska liten lut, hvilcket sätt, som det skulle giöra en stor nytta i det allmänna, i fall det blefve kunnogt, så har han ock förmådt henne att framdeles under obekandt namn gifva beskrifning på det sätt, som vid sådant tvättande brukas.

7. Vid slutet af det rön, som Hr Nordenberg utgifvit om sättet att bota bristfällige hus, därmedelst att man inlägger nya syllar och stockar, blef efterföljande uppå Hr Tilas och Hr Presidentens erhindran ord ifrån ord tilsatt:

Slutel:n kan Academien eij undgå att föreslå ett medell til goda syllars erhållande, och att hielpa omogne furur samt annars gode och friske tallar til bättre mognad och duglighet, hälst sådant på en och annan ort redan med nytta försökt är. Vårtiden och när safvan begynner, skalar eller flår man barken af det träd man täncker betiena sig af, så långt man kan, åtminstone til 6 à 8 alnars längd under ifrån stubben upåt, dock så att barcken eij rundt omkring alldeles borttages, förutan en smal rimsa af tverhands bredd, som på endera sidan qvarlämnas. Af sommarhetan förvandlas den mästa saften, som eljest orsakar trädets växt, til kåda, som på alla sidor arbetar och slår sig uth genom trädet, då emedlertid den qvarlämnade rimsan förvarar trädet til ännu någon vijdare växt, så att det således ingen skada taga kan. Har trädet i sig sielf mycken fetma och är af god art, så kan man låta blifva att qvarlämna någon rimsa, utan då skalas trädet af rundt omkring. Nästa vinter däruppå fälles trädet i vederbörlig tid, då det genom denne barckskalning ofelbart vunnit långt mera fetma, änn det annars kunnat hafva.

8. Sedermera voterades öfver dem, som tilförene til Ledamöter här uti Academien blifvit föreslagne, och äro Hr Assessoren Löfgren, Hr Archiatern Stobeus, Hr Stads Ingenieuren Tilæus, Hr Stipendiarien Solberg, Hr Biskopen Eric Benzelius, Hr Cammarherren Ehrencreutz, Cabinetts Cammarherren Gref Strömborg, och Hr Assessoren Rotman, af hvilcka per pluralitatem votorum til Ledamöter blefvo antagne Hr Archiatern Stobeus och Hr Biskopen Eric Benzelius; den förre lofvade Hr Linnæus sondera, och utaf den senare lofvade Hr Assessoren Benzellstierna, som vid voteringen sig undandragit, emedan han är Hr Biskopens broder, giöra sig underrättad, om han denne hedern vill emottaga.

9. Föredrogs Hr Triewaldts anmärckning öfver valcklers grufvorne vid Bedforschire i Engeland, som blef til Svenska Classen remitterat.

10. Uplästes Hr Degers rön och anmärckningar öfver åtskillige slags insecter, hvilcket med ritning jämte bref til Hr Höpken inkommit. Det blef äfven til Svenska Classens öfverseende lämnat på Hr Linnæi intygan om dess richtighet.

11. Hr Höpken ingaf en räkning uppå prænumerationerne til innevarande års Handlingar, jämte 55 dr 16 s. koppmt, hvilcka jämte räkningen af Hr Presid. emottogs.