Protokoll (beta)

År 1741 d. 11 Iunii. Närvarande
Hr Triewaldt.
Hr Nordenberg.
Hr Sahlberg.
Hr Elvius.
Hr Faggott.
Hr Brellin.

1. Sedan Hrr Ledamöterne voro samblade, skickades ett bud af Hr Presid. med berättelse, at han ej i dag uti Academien kunde upkomma.

2. Däruppå blef det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll justerat.

3. Hr Brellin gaf tilkänna, at honom ännu fattas rön til Handlingarnes tryckande för detta quartal, och bad at Herrar Ledamöterne ville ju förr ju häldre lämna honom någodt til trycket; ty i annor händelse kunna ej Handlingarne til denna månads slut blifva färdige.

4. Vid detta tilfälle frågade Hr Nordenberg, om icke dess til Academien gifne rön och anledning til sädens utsående hela sommaren kunde nu til trycket befordras. Sedan detta rön blifvit framtagit och å nyo uti Academien upläst, öfverlade Herrar Ledamöterne, antingen de det samma nu straxt på trycket kunde utgifva, eller om därmed borde skie anstånd, til dess flere försök uti en så granlaga sak, som denne är, blifvit anstälte. Å ena sidan tycktes, at Academien ej skulle våga någodt, om hon detta rön nu skulle det allmänna meddela, emedan Hr Nordenberg så väl uti Finland uti många års tid, som ock här i Stockholm i sin trägård dess richtighet medelst åtskillige anstälte försök bepröfvat och befunnit, at säden, då den sås uti Junii, Julii och Augusti månader, växer bättre och frodigare, änn då den utsås den vanliga tiden om hösten, och efter Hr Nordenbergs tilsats utan at löpa i lägg, allenast säden sås glist; Hr Nordenberg äfven så väl som Academien detta rön underskrifver, så at det ej allena för Academiens enskylta, utan ock Auctorens räkning för det allmänna utkommer. Å den andra sidan åter kom hos Herrar Ledamöterne i betänckiande, at ej allenast en del utaf dem sielfve, utan ock månge utom Academien ärfarit, at den säd, som sås uti Junii och Julii månader, i synnerhet uti Skåne, löper i lägg om hösten til största delen, så att landtmannen genom en sådan tidig såning lider otrolig skada uppå årsväxten.

Öfver detta ärände stadnade Hrr Ledamöterne ej ännu uti någodt vist slut, utan tog Hr Nordenberg detta rön til sig tilbaka och lofvade det samma til skrifarten någodt ändra, hvarefter Academien slutel:n vill utlåta sig, om det uti denna quartals Handling skal införas eller ej.

5. I anledning af det, som ang:de sädens utsåning både mot och med blifvit talt, frågade Hr Sahlberg, om man med visshet kan säga, at månans gång bidrager til plantors växt, hvartil Hr Sahlberg ibland annat framförde det skiähl, som han sielf dels försökt, dels af trägårdsmästare inhämtat, at alt det, som sås uti nedan, rotar sig mera änn det, som sås uti ny, och är detta orsaken, hvarföre alla trägårdsmästare så och plantera träd uti ny. Herrar Ledamöterne kunde ej häröfver med visshet utlåta sig, emedan ärfarenhet vist, at stundom de växter, som blifvit sådde uti ny, hafva mer tiltagit änn de, som blifvit sådde uti nedan, så at uhrskiljandet af denna sak endast på en viss och tilförlåtelig ärfarenhet ankommer.

6. Hr Sahlbergs ingifne rön at förvara dricka och andre liqueurer ifrån syra, blef nu af Hr Triewaldt föredragit, sedan det förut med Classen varit communicerat, och hade Hr Triewaldt därvid ej annat at påminna, änn allenast at de ställen uti sielfva rönet blifva utstrukne, hvarest egentel:n handlas om luftens tryckande kraft, äfvenväl at Hr Sahlberg ändrar beskrifningen uppå tunnan och utesluter det, som angår dess nya påfund at genom en luftpipa kunna tillika uttappa en viss quantitet af dricka, och at ej mera luft skal kunna komma uti tunnan änn så mycket, som svarar emot det uttappade dricka, och i det [må]let åberopa sig Hr Polheims uti Handlingarne utgifne beskrifning om en tunnsvicka, medelst hvilken samma ändamåhl ärnås, som Hr Sahlberg genom den omnämnde luftpipan söker.

I öfrigt blef detta rön gillat. Uppå Academiens begäran tog Hr Sahlberg det til sig tilbaka och lofvade det samma i följe af desse giorde påminnelser ändra, samt sedan til Hr Brellin lefverera, at uti denne quartals Handling införas.

Och därmed slöts denna sammankomst.