Protokoll (beta)

1739 d. 5 Augusti. Närvarande
Præsidenten Hr Linnæus.
Hr Ahlström.
Hr Höpken.
Hr Triwaldt.
Hr Nordenberg.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.

1. Sedan protocollet af den 25 Iulii var justerat, föredrog Hr Höpken, huruledes Hr Möller ursäcktat sig at kunna bli Ledamot uti Wettenskaps Academien, för sina många embetes syslor skul: men at han likvist lofvat vilja öfvergifva til Academien de nya rön, som han framdeles vid sit embetes förrättning kan uptäcka.

2. Derpå upläste Hr Höpken et från Hr Mag. Brelin skrifvit bref til Academien, hvaruti han gifver vid handen, at som han upfunnit et nytt påfund på Claverer och Cymbaler, det tilförene aldrig varit kunnigt, och består utom annat enkannerl:n deut, at han istället för korpfiädrar som härtils varit brukelige på tangenterne, giordt dem af elphenben, så at de ej allenast på et ganska behändigt sätt äro fogade tilsamman, utan kunna vara mycket varacktigare än de förra; altså begärar han nu, at Academien ville införa sådant uti sina Acter. Och resolverades:

At några ledamöter skulle stiga up til honom klåckan 11 om måndagen der efter, at närmare taga hans invention i ögnasikte, på det de sedan vid nästa sammankomst skulle kunna utförligen berätta Academien härom. och beslöts. at Hr Höpken, Hr Triwaldt och Hr Faggot skulle förrätta ärendet.

3. Dernäst gaf Hr Höpken Academien vid handen, at han bekommit svar från Hr Scheldon uppå det til honom afgångne kallelse brefvet.

4. Præses tackade Academien för den vaksamhet och flit hon låtit röna uti dess frånvaro, och giorde sin ursäckt at nödvändigheten hållit honom så längne borta, samt betygade derjemte en fägnad deröfver, at han nu åter råkade Academiens Herrar Ledamöter i et önskeligit välstånd.

5. Sedan läste Hr Præses up et bret från Hr Roberg, deruti han tackade Academien för det han blifvit emottagen til Ledamot deruti, med försäkran at han efter giörligheten vil giöra sig förtient des benägna omdöme; hvarjemte Hr Præses ock nu upviste Hr Robergs til honom öfversände försäkrings skrift dat. den 31 Iulii.

6. Uti samma bref låter han Academien förstå, det han nyligen utur en tractat, Spectacle de la nature kallad, utdragit något om de härhos til Academien insände figurer öfver 4 slags höfrön, jemte en tryckt beskrifning, som ock nu uplästes, med hemställande i fall Academien skulle behaga det såsom et litet nyttigt prof emottaga.

7. Men Hr Præses hölt för sin del före, at denna uttolckning ej kunne ryckas in uti Academiens acter, hälst för följande skiäl skull: nembl:n
1. Är denna observation uttolckat af en fremmande Auctor, och det skulle intet väl rima sig, at Academien gier ut sådant nu i början, som intet kommit af hennes egit påfund.
2. At det Auctoren kallar Lucern, är et slag, som rättel:n heter Coronilla eller Onobrichis.
3tio. At figurerne äro alt för groft utstuckne, och at de finnas mycket vackrare hos sielfva den fransöska Auctoren. Hvarvid Hr Præses berättade, at
4. Centoine väl är et utländskt frö, men växer likvist här i Sväriget, särdeles omkring Upsala, jämväl något häromkring Stockholm, och at den tål kiöld och finnes hälst på höglänte platser.
Blef således endräcktel:n faststält, at denne från Hr Roberg ingifne uttolckningen skulle till vidare läggas ad acta.

8. Derefter gaf Hr Præses Academien ytterligare til känna, huruledes han under sit vistande i Upsala hördt Hr Roberg yttra sig vilja gifva 50 plåtar til Academien, i fall han finge veta, at de andre Herrar Ledamöter jämväl behagat giöra något sammanskott. Hvarföre Hr Præses hemstälte Academien, om icke hon för denna Hr Robergs lofven behagade låta afgå tacksäjelse bref: dertil alla samtyckte, och beslöts, at Hr Secreteraren skulle derom upsätta bref til Hr Roberg på Academiens vägnar, men Hr Præses lofvade särskildt skrifva honom til och upnemna de Herrar Ledamöter, som behagat giöra et eller annat förskott til Academien.

9. Sedan framgav Hr Præses en annan observation af Hr Johan Moræo, giord om en ört blå Stormhatten eller Aconitum kallad, hvaraf en Tysk fältskiär nyligen ätit sig döden. Härvid uplästes så väl Hr Moræi derom giorde berättelse af d. 29 sistl. Iulii, som ock et derhos insändt transsumt af Befalningsman Hr Gahns bref til Räntmästaren Hend. Gahn dat. Fahlun d. 18 i samma månad. Och som bemälte Hr Moræus hemställer Academiens godtfinnande, om icke detta såsom et synnerligit måhl kunde tagas in i Academiens Acter, och Academien fan det vara ganska skiäligt och gagneligt: så blef ej allenast enhälligt dertil samtyckt, utan Hr Triwaldt proponerade jämväl, at Hr Moræus borde til Ledamot i Academien intagas; hvilcket biföls, och resolverades, at detta förslaget skulle läggas på bordet, at röstas öfver efter 14 dagar.

10. Hr Præses föredrog sedan, huruledes Hans Excell:ce Gref Gyllenborg communicerat med honom et recept för stenpassion, som af et fruentimmer uti Engelland blifvit upfunnit och vunnit så stor approbation, at Parlamentet derföre skiänkt henne 5000 pund sterling.

Hr Præses tog det til sig och lofvade utarbeta historien deröfver och sedan gifva det in til Academien at förvaras.

11. Härvid kom man at tala något om snäckor, och huru de ränsa bort maskar af fruckten i trägårdarne; hvarpå Hr Sahlberg sade sig hafva sedt et ögonskienligit prof uti en trägård på Södermalm, der snäckorne aldeles utrotat sådan ohyra.

12. Derpå började Hr Præses at tala om Academiens Acter, som nu komma at tryckas, och hemstälte Academien
1mo. Hvad titul på dem skulle brukas? Då det endräcktel:n svarades, at titulen skulle vara följande Wettenskaps Academiens Handlingar för Iulii, Augusti och Septemb. månader 1739.

2do. Huru dyra, eller til huru högt pris de skulle upläggas och försäljas? Då Hr Höpen tyckte, at det vore bäst, om Academien ville söka at kunna sälja dem til så lindrigt pris, som giörligen skie kunde, hvarigenom afsättningen kunde märckel:n främias; och derföre mente han för sin del, at de intet borde kosta mer än 8 à 12 styfver. Hvartil Hr Tiwaldt svarade, at det näppel:n låter sig giöra, med mindre Academien icke ville afstympa de inkomne skrifter altför mycket, derigenom många at Academien borde vara sorgfällig derom, at uti hvart quartal måtte bli någon samling af hvarjehanda utarbetade ämnen, hvilcket icke ringa skulle främia afsättningen.

Faggot mente för sin del, at de intet för ringare pris kunde läggas up än til 16 styfver. Och som alla de öfrige Herrar Ledamöter stannade i samma slut, så blef det ock aldeles faststält. Hvilcket ock så mycket giörligare syntes kunna skie, som ej allenast Herr Triwaldt åtagit sig at för detta första året kosta på kopparplåtarne vid trycket, utan Hr Sahlberg lofvade jämväl at skiuta papper til trycket för detta quartalet.

3tio Hr Præses frågade ytterligare, uti hvad format Acterne skulle tryckas? Då alla höllo för bäst, at det skulle skie i regal 8ve.

4. Derpå hemstältes med hvad caracterer eller bokstäfver Acterne tryckas skulle, antingen med de hos oss alment vedertagne tyska stilarne eller ock latinske? Härvid uplästes 2ne skrifter, som i detta ärendet til Academien af okiände personer blifvit ingifne. Den ena yrckade på de latinske, den andra stridde för tyskarnes stilar. Och efter något rådgiörande både med och mot i detta målet resolverades:

At ehuruväl Academien gierna skulle se, at de latinske stilarne blefvo öfver alt införde, för många skiäl och omständigheter skull: dock som hon ännu icke ser sig i stånd at giöra början dertil, förän. Academiens Acter förut varda kunnige och i någon credit satte; altså vil Academien nu i början bli vid de tyska caractererne i sine tryckte skrifter och handlingar. Men skulle Academien framdeles finna omständigheterne vara så lämpelige, så lärer hon gierna lemna tyskarnes och deremot låta trycka sina Acter med de latinske caracterer.

5to. Hemstältes sedan, om icke Academien kunde sielf giöra förlag til trycket för sina Acter? Hvilcket biföls, och slöts at hvar och en skulle dertil sammanskiuta en ducat. Häraf fick Hr Höpen tilfälle at påminna, om icke de Herrar Ledamöter, som gifvit några penningar til Academien, skulle nu behaga aflefverera dem, på det at de måtte kunna sättas ut på ränta, då Academien likväl hade någon vinning at vänta: men man råkade in uppå andre öfverlägningar, så at här utinnan intet vist blef faststält.

6. Præses frågade, huru många exemplar skulle läggas up? och slöts enhällel:n, at man skulle låta trycka 500 exemplar.

Nu började man jämväl tala om, huru nödigt det vore, at Academiens Grundreglor blefve kunnige, och proponerades om icke de eller ock det förnemsta af dem kunde tryckas och tillika med första quartalets Acter gifvas ut. Men som sådant tycktes taga bort för mycket rum i acten, så fant Academien rådeligt at låta dermed hvila, til des Academien bättre fram tör hända låter särskildt Grundreglorne utgå af trycket.

7mo Än hemstälte Hr Præses, huru öm och mohn Academien bör vara om en skiär och prydelig Svänska uti sina skrifter. Och som detta icke är hvars mans gåfva, utan kräfjer en viss man, som deruti äger god insickt, och han hördt Majoren Pihlgren vara ganska lyckelig i detta mål; ty föreslog han honom til Ledamot i Academien, såsom den der endast skulle igenomlöpa de skrifter, som komma under Academiens namn at tryckas.

8vo. Äfvenså proponerades Hr Lieutenanten Wallraw til Ledamot såsom Academiens Ritmästare, så vida han deruti framför andre skall äga et ganska lyckeligit genie. Och beslöts enhällel:n, at så väl Hr Pihlgren som Hr Wallraw skola introduceras nästa Onsdag, då Academien åter kommer tilsamman.

9no. Uti det förr omtalte bref från Hr Roberg til Hr Præsidenten tilbiuder väl Hr Roberg sig at vilja uptäncka någon devise, i fal Academien skulle åstunda någon för sina tryckte Acter. Men som Hr Præses redan förut nämt om en devise, som skal vara en gammal man, den der planterar et Palmträ, med denna öfverskrift:
in usus futuros;
Ty blef den af alla gillad och emottagen.

13. Derpå beslöts, at ej allenast Hr. Salvius skulle efterfråga hvilcken boktryckare hade de bästa stilar och vore billigast i priset eller tryckarelön: utan ock at kallelses bref skulle upsättas til dem, som redan äro utsedde til Ledamöter i Academien, som i synnerhet Hr Strömmer, Hr Elvius, Hr Suab och Hr Stokenström.

14. Slutel:n tackade Academiens Herrar Ledamöter Hr Ahlström för bordet, som han för Academien hade påkosta låtit.

15. Och på det vacktmästarens möda med Ledamöternes upkallande hvarje gång måtte hädanefter lindras: så beslöts, at en intimation skall slås ut uppå en tafla dagen förut, enär Ledamöterne skola ordinairt Onsdagar och Lögerdagar träda tilsamman. Hvarmed denna sammankomst slutades.