Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1739-12-15
1739 den 15 Decemb. Närvarande
Præsident. Hr Triwald.
Hr Linnæus.
Hr Cederhielm.
Hr Cronstedt.
Hr Nordenberg.
Hr Brelin.
Hr Strömer.
1. Först begerte Hr Præsidenten, at ännu ytterligare skulle ses efter, om icke de exemplaren, som sidsta gången saknades, vore i behåld, emedan han sade sig hafva talt med bokbindaren, som på det aldrahögsta velat förvissa honom derom, at han riktigt gifvit de 500 exemplaren från sig, som han af boktryckaren undfåt. Ty började man ok nu göra en noga räkning på alla exemplaren, så väl dem, som til sälnings äro utgifne, som okså de, hvilcka antingen nu äro i Academien qvare, eller ock blifvit til Ledamöterne utlefvererade, då de på följande sätt funnos vara utdelte och således riktigt ännu i behåld:
Herr Lochner emot revers fåt ....... 98
Herr Kisewetter likaledes ....... 121
Herr Horrn .......... 25
I behåld i Academien ......... 172
Utlefvererade til Ledamöt ........ 83
_________
499
2. Härpå justerades protocollet af den 12 hujus, hvarpå Hr Brelin hemstälte til Academiens ompröfvande, om hon icke skulle finna för godt at göra den förfatning, at hvar och en Ledamot, som gifver in något nyt rön eller påfund til Academien, döljer sit namn, på det hon måtte så mycket oväldugare och utan manna mon kunna döma om sielfva målet och des riktighet.
Academien tog detta hemställandet i öfvervägande och fan, at det intet kunde låta sig göra i hänseende dertil, at när en observation således af en okänd man blefve i Academien ingifven, kunde det hända, at samma observation vore i sig sielf gagnelig och vacker nog, fastän et eller annat mål deruti kunde behöfva en närmare uplysning ifrån honom, som samma observation insändt. Om nu Academien intet viste hvem det vore, så kunde hon ogörligen undgå at låta en slik observation hvila och aldeles intet befatta sig dermed, för än uphofsmannen dertil hade gifvit sit namn til känna, hvarigenom hon kunde få tilfälle at närmare inhämta des tanckar.
3. Ytterligare gaf Hr Brelin Academien vid handen, huruledes han talt med en boktryckare, som lofvat taga med sig några af Academiens Handlingar at föryttra vid marcknaderna up i landet: och fants för godt, at det skulle gifvas honom 50 exemplar emot hans revers, allenast Academien kunde förut få veta, huru mycket han vil ha i procent för sit omak.
4. Herr Præsidenten berättade sedan, huruledes et model på et nyt sät at hugga knutar blifvit af Hr Polhem inskickat, hvilcket okså nu framvistes. Och som Academien fant, at det samma var mycket konstigt, ej eller var nu mera något rum på den tilärnade kopparplåten för detta quartalet; ty slöts, at sidst efter Hr Polhems observation om husbygnad skulle införas i Handlingarna en kundgörelse härom, nembl:n at et slikt model är i Academien ingifvit, och at den, som åstundar, kan der få se densamma.
5. Nu kom man af et tilfälle at tala något om husbygnad, då Hr Cederhielm för sin del mycket berömde den bygnad, som skal vara gängse uti Skaraborgs län i Wästergötland, af et särdeles slags sten, som skal finnas der nedre i orten. Och som han beskref samma stenart, så hölt Hr Præsidenten före, at der skulle tvifvelsutan finnas stenkol. Han önskade jämväl, at Academien en gång kunde komma sig så vida före, at hon kunde sända ut vissa personer omkring i hela landet at grannel:n utröna hvad deruti funnes märckeligt, enkannerl:n hvad historia naturalis vidkommer, då han förmodade, at mycket skulle bli uptäkt, som nu i mörckret är fördolt.
Hr Cederhielm mente, at Academien til den ändan kunde utse sig några vissa correspondenter i hvar och en province; men hon fant, at sådant hvarcken vore tilräckeligt eller nog påliteligt.
6. Nu lästes up et stycke af hvad Hr Silvius, fordom Häradshöfdinge i Upland, sammanskrifvit om landthushåldningen.
7. Hr Præsidenten frågade jämväl, om icke Hr Scheldons resebeskrifning blifvit hit til Academien inlefvererad? Hvartil Hr Salvius svarade, at han aldrig blifvit den samma varse, sedan han kom hit: hvad förut är skedt hade han sig intet kunnigt. Hr Præsidenten yttrade sig, at han nu enkannerl:n ville veta, om icke han deruti något hade handlat om träns hugning: då Hr Cronstedt svarade, at derom är åtskilligt tilförene skrifvit, och nämde en Fransysk bok, Traité des bois, som skal här utinnan vara rät vacker.
8. Häruppå talte Hr Cederhielm om den Oeconomie Commission, som sat här i Stockholm 1727, och at til den blifvit ifrån alla provincier i riket insändt åtskilligt om den allmenna landthushåldningen i landet, och önskade at samma skrifter kunde vara til hands här i Academien. Hvarpå Herr Salvius berättade, at de nu skola förvaras på Landtmäteri Contoiret.
9. Och som man kom at nämna derom, at man af smaken skal kunna känna när en åker är sädesför, och Hr Salvius berättade, at han sedt det samma vara ibland andra rön omtalt uti et värck om landthushåldningen, som skal vara af en Rosenhane sammanskrifvit; så önskade en och annan af Ledamöterne, at Academien ägde samma arbete. Hvarpå Hr Cederhielm lofvade skäncka det til Academien: som med en särdeles vederkänslo och taksamhet blef uptagit.
10. Nu taltes okså något om flygsand, då Hr Cronstedt lofvade skrifva til Hr Palmcreutz efter något, som han skal äga uti detta ärendet.
11. Hr Cederhielm tog Hr Silvii arbete om landthushåldningen med Academiens tilstånd bort med sig, och lofvade dervid göra sina påminnelser och underställa dem Academiens ytterligare ompröfvande.
12. Sammaledes remitterades til Hr Cronstedts genomseende den observation, som Herr Nordenberg nu gaf in, om sylstockars inläggande under gamla hus.
13. Hr Præsidenten frågade, om Ledamöterna icke hade ännu något tänkt efter, hvilcken fråga skal upsättas för det tilärnade proemium? och sade derjemte, at Hr Höpken allaredan skrifvit til Hr Berck i Franckriket, at finna på en vacker devise til Medaillien. Dernäst begerte han, at Hr Strömer, som innan kort ärnade resa härifrån, nu ville säja, hvilcken fråga han tyckte vara bäst dertil? Hvartil Hr Strömer svarade, at det vore en härlig ting, om någon kunde gie fram något vist sätt at tryska säden utan särdeles omkostnad. Men som Hr Polhem redan förut derom gifvit fram sina tanckar, så ville Academien nu intet bli vid den frågan.
Hr Præsidenten gaf den frågan: om någon kunde gie fram de bästa materialier, hvarmed lärft både vinter och sommar må kunna blekas til sin största fulkomlighet?
Hr Cederhielm hemstälte den frågan: på hvad sätt man må bäst kunna conservera trä ifrån förrutnelse? Hvartil Hr Brelin svarade, at intet proemium kan derföre gies, så vida Hr Polhem allaredan giordt det igenom sit rön kunnigt. Hemstälte för sin del den frågan: om någon kunde hitta uppå någon röd färg här hemma i landet, som i godhet i pris skulle gå up emot brisille färgen?
Ledamöterna lofvade ytterligare täncka på hvarjehanda frågor til nästa sammankomst, dem de sedan ville underställa Academiens val och ompröfvande.
14. Här uppå lästes Hr Sahlbergs pro memoria för Hr Tourloen up, och lades sedan tils vidare ad acta.
Hr Cederhielm önskade, at Hr Tourloen ville föra hem med sig från Ostindien något sådant ler, hvaraf de der göra sina porcellainer, och mente at sådant väl torde finnas här i Sveriget, allenast det gofves tilfälle at utröna det.
15. Betienten kom nu tilbaka från krydkrämaren Amnæi äncka och berättade, at hon ville afstå til Academien utom de 4 ris, som dagen förut för Academiens räkning blifvit afhämtade, ännu 10 ris papper; men ville ändtel:n hafva 19 dr för riset.
Academien kunde nu intet undgå at bli dervid: men ville likvist se til, på hvad sät hon skulle kunna sielf förskrifva papper från Holland til nästa öpet vatten.
16. Nu kom okså kopparstickaren in och begerte 14 böcker papper til de plåtar, som i detta quartal skola följa vid Handlingarna. Academien fant godt, at et helt ris skulle tagas ut dertil.
17. Häruppå läste Hr Cederhielm up en sin til Academien ingifne observation om göken.
18. Och som Academien nu ville rådgöra om lön för Hr Salvius, som satt vid protocollet, så bad Hr Præsidenten, at han skulle stiga ut: hvilcket också skedde. Hvad sedermera förelupit lärer vara i et särskildt protocoll upfördt, in til des Ledamöterna för denna gången skildes åt.