Protokoll (beta)

År 1740 den 16 Ianuarii. Närvarande
Præsid. Hr Cederhielm.
Hr Höpken.
Hr Triewaldt.
Hr Cronstedt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Tilas.
Hr Ribe.
Hr Sahlberg.
Hr Brelin
Hr Strömer.
Hr Drake.
Hr Degeer.

1. Man kom att tala om i hvad band de böcker skola inbindas, som Academien täncker under sitt namn låta utgå, eller ock såsom uti sitt Bibliotheque förvara, då det pröfvades för godt, att de skulle bindas i sådant pergamentsband, som vid Upsala Bibliotheque är brukeligit. Och hvad stämpelen på böckerne vidkommer, så lofvade Hr Præsidenten att laga en sådan för Academien, som hon därtill utväljandes varder. Hr Ribe mente, att han skulle kunna skaffa bästa pris på den samma.

2. Och som Hr Stiernelds beskrifning och afritning på kalckugnar blifvit til Hr Cronstedt remitterad, och Hr Cronstedt den samma nu i Academien upvijste, så tog Hr Presidenten den til sig och lofvade vid första tilfälle sända den öfver til Hr Polheim att därom inhämta des utlåtande. Des förinnan bad Hr Presidenten, att Hr Tilas ville lägga någodt därtill, som han hade därvid att påminna.

3. Nu hemstälte Hr Baron Höpken til Academiens godtfinnande, om icke han, så framt han funne, att et lämpeligit tilfälle sig yppa torde, kunde få tilstånd att å Academiens vägnar begära Kongl. Maij:tts nådiga confirmation på hennes Grundreglor? Til att vijsa huru nödigt sådant vore, framdrog han ibland andre skiähl jämväl det, att i fall någon torde finnas, som hade i sinnet att giöra någodt testamente til denne inrättnings upkomst och förkofring i framtiden, så kunde han til äfventyrs afhållas därifrån, enär han tänckte efter, att denna Academie rätt så snart kunde falla, som den tagit sin början, så länge den ännu intet af någon publique myndighet blifvit stadfästad och faststäld. Academiens Herrar Ledamöter funno detta hemställandet för vara ganska godt; ty slöts, att Hr Baron Höpken såsom Academiens Secreterare må passa lägligit tilfälle, då han i underdånighet kan begära Hans Kongl. Maij:tts nådiga confirmation på Academiens Grundreglor, men att han då intet äskar någre förmåner, med mindre han icke finner omständigheterne vara på ett synnerligit sätt lämpelige.

4. Nu kom att talas om, huruvijda det kunde pröfvas godt, att Academiens Herrar Ledamöter skulle begära frijhet, att få bära någodt synnerligit hederstecken vid deras publique sammankomster; det lämnades til Hr Secreterarens godtfinnande.

5. Hr Præsidenten påminte, att alt hvad nu blifvit talt om Kongl. Maij:tts confirmation på Grundreglorne måtte hållas så tyst Academiens lemmar emellan, att ingen nämner någodt därom för någon utom Academien.

6. Och som man nu kom att tala någodt om censuren, så berättade Presidenten, att han hade sedt ett bref af Konung Carl den Xi utgifvit vid det tilfället, som attantioan skrefs, däruti högstbemälte Konung frikallar alla sådane män från att underkasta sine skrifter någodt censure, som äro kunnoge att äga någon synnerlig vijsdom och framsteg uti det ärendet, som de tagit sig före att låta utgå någodt arbete uti.

7. Häruppå lästes det brefvet upp andra gången, som en okänd man under namn af Inländsk skickat in til Academien, däruti han vill styrcka därtill, att Academien hade större fog att skrifva then och intet den uti sine Handlingar.

8. Academien tog nu detta målet uti närmare öfvervägande och föll omsider ut på det slut, att svar härå skal införas uti slutet af detta fierndels års Handlingar på följande sätt:

Academien önskar, att flere dylike påminnelser kunde komma inn til hennes skiärskådande, på det hon kunde rätta sig efter det, som bäst vore.

9. Nu påminte Hr Triewaldt, att Academien borde i tid försee sig med nödigt papper, så at trycket för den orsaken skull framdeles icke måtte komma att stadna. Nu äro, sade han, vid Academien 10 rijs, som näst för hiul blefvo upkiöpte; men de kunna intet förslå til trycket längre änn til nästa öpet vattn. Ty hemstälte han, om icke Academien nu i tid ville draga den omsorg, att papper blefve utifrån efterskrifvit, så att det kunde komma inn til nästa öpet vattn. Detta pröfvades vara godt, och Hr Cronstedt påtog sig att tala med Hr Grill därom, att han på Wettenskaps Academiens vägnar skrifver efter 50 ris papper.

10. Herr Præsidenten utlät sig, att han för detta fierndels året ville påtaga sig att genomsee correcturerna vid trycket, emedan han sade sig finna, att Hr Salvius intet hinner med så mycket, och att han i förra quartalen märckt åtskillige tryckfel. Hr Salvius yttrade sig, att som han ingalunda ville undandraga sig ifrån denna sysslan, så bad han, att hvad Hr Presidenten nu således velat påtaga sig intet måtte tydas honom Salvius til någon efterlåtenhet i framtiden.

11. Det frågades, om förteckningen på Ledamöterne nu i detta fierndels års Handlingar, såsom vid början på året, skall tryckas? Men som det pröfvades för godt, att de tvänne quartalen, som redan äro utgångne, böra komma in i den första volumen, så syntes sådant eij behöfvas, så vijda förteckning på Ledamöterne redan i första quartalet är införd: utan skulle allenast en lista på dem och deras namn sättias inn, som sedermera blifvit kallade til Ledamöter i Academien.

12. Hr Tilas mente för sin del, att de utkomne quartalen kunde giöra en särskilt volumen, och att man nu vid årets början borde begynna en ny volume, men det hölts före, att den förste då skulle blifva alt för liten.

13. Herr Præsidenten sade sig hafva af protocollerne inhämtad, att Hr Eurenius blifvit voterad til Ledamot. Ty frågade han, hvarföre bemälte Hr Eurenius intet allaredan blifvit introducerad? Hvartill Hr Höpken svarade, att han ännu intet kommit inn med sitt svar på Academiens skrifvelse angående hvad som blifvit påmint vid hans insände påfund, om huru Longitudo loci skulle igenfinnas, och des förinnan har intet Academien velat kalla honom.

14. Hr Præsidenten proponerade Hr Kierman, likasom Hr Triewaldt proponerade Hr Broman och Hr Tisselius til Ledamöter i Academien; och resolverades, att desse förslager skulle läggas på bordet att voteras öfver efter 14 dagar.

15. Nu taltes något, om icke Hr Presidenten och Hr Secreteraren kunde äga frijhet att correspondera med någre i landsorterne om sådant, som de pröfva nödigt att inhämta någon uplysning uti, då Hr Drake hölt så före, att hvar och en Ledamot kunde för sig utleta vissa correspondenter uti landsorterne.

16. Hr Triewaldt frågade, huru det var med Hr Nordenbergs observation, som Hr Cronstedt tagit til sig att igenomsee? Hvartill Hr Cronstedt svarade, att Hr Nordenberg allaredan fådt den tilbaka.

17. Hr Presidenten tilsporde Academien om kopparstickningen eller ock tryckningen borde gå förut, då Ledamöterne höllo för bäst, att det så lämpas, att kopparstyckerne bli förut färdige, på det att trycket må så mycket bättre rättas därefter.

18. Nu hemstälte Hr Ehrenswerd, att efter Academien är sinnad att begära Hans Kongl. Maij:tts confirmation på Grundreglorne, om icke de då förut borde så rättas och lagas, som Academien finner det vara aldrabäst för framtiden.

Detta hemställandet fants godt, och efter någodt öfverläggande beslöts, att Hr Drake, Cronstedt och Ehrenswerd tillika med de närvarande Fundatores och i stället för de frånvarande skulle träda tilsamman klockan 8 nästkommande Lördag att öfverläggia härom och sedan ingifva til Academien hvad i detta ärendet pröfvas vara aldrabäst och gagneligast för Academiens bästa i framtiden.

19. Herr Triewaldt fick til låns det manuscript om åkerbruk, som Hr Brauner gifvit in til Academien. Hr Strömmer fick sitt exemplar af sidsta quartalet.

Härmed slöts denna sammankomst.