Protokoll (beta)

År 1741 d. 17 Ianuarii. Närvarande
Presid. Hr Cederholm.
Hr Linnæus.
Hr Triewaldt.
Hr Cronstedt.
Hr Höpken.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Brandt.
Hr Brellin.
Hr Sahlberg.
Hr Strömmer.

1. Först justerades det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll.

2. Däruppå berättade Hr Höpken, at han talt vid Hr Svedenborg och låtit honom veta, det Academien vid sidsta sammankomsten faststält at höra Hr Cellsius öfver de påminnelser, Hr Svedenborg ingifvit öfver dess i Handlingarne utgifne rön ang:de magnetnålens missvisning. Hvarmed Hr Svedenborg förklarat sig helt nögd, men anhåller at få igenomläsa Hr Cellsii svar, så snart det inkommer. Eljest har bemälte Hr Svedenborg författat en bok de Cerebri motu et de anima humana, hvilken nu upvistes och blef til Academien skiänkt. Den emottogs af Hr Brellin, som har den uti Archivet att förvara.

3. Emedan Hr Cronstedt vid sidsta Presidents ombytet, för de då anförde orsaker, ej cassæ tilståndet kunde vid handen gifva, blef nu ett författat förslag upvist, hvaraf om Academiens medell Hrr Ledamöterne kunde inhämta en noga underrättelse.

4. Häruppå berättade Hr Presidenten, det han tillika med Hr Cronstedt, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Höpken och Hr Faggott sammanträdt och öfverlagt angående någre ärender, som röra Academiens enskylta hushåldning, isynnerhet hvad de trykte Handlingarnes format, caracterer med mera angår, på det at, i fal någon ändring pröfvades nödig, sådant nu i början af detta året kunde skie, och Academien ej blifva föranlåten att framdeles giöra den ena quartals Handlingen på någodt sätt den andra olik; til hvilken ända ett författat betänkande blef upläst, innehållande det som vid samma tilfälle blifvit öfverlagt, och hemstältes til Herrar Ledamöternes gemensamma bepröfvande at sig nu däröfver utlåta.

5. Hvad först det brukte formatet vidkommer, så är Academien utaf enahanda tanka med Herrar Deputerade at det samma utan någon ändring hädanefter på lika sätt som härtils nyttia, emedan det både til arkens storlek, kopparplåtarnes beskaffenhet och inbindningen tyckes vara nog beqvämligit.

6. Men hvad caracterernes ombytande angår vid Handlingarnes tryckande, att i stället för de Svenske hädanefter bruka de latinske; så finner väl Academien utaf det upläste betänckiande, at det starkaste skiälet, som hindrat Hrr Deputerade at styrcka Academien til de senares antagande, är, at ej någon god latinsk styl vid tryckerierne här i Stockholm skal finnas, änn mindre någon gesäll, som äger rätta handlaget at med dem tryckia. Hvilken orsak, emedan den är den svåraste, som möter Academien vid denna förändring, så vill Academien med sitt sluteliga utlåtande til någon tid stadna. Och blef Hr Brellin anmodad at göra sig underrättad hos boktryckarne om desse ofvanföre anförde omständigheter och sedan lämna Academien svar.

7. På det ej heller, i fal Academien med caractererne kunde göra någon ändring, det må falla det allmänna främmande at läsa Svenska med Latinske bokstäfver, lofvade Hr Presid. tala med Hans Excellence Gref Gyllenborg, om icke boktryckaren Grefing kunde befallas at trycka Påsttidningarne med Latinske bokstäfver, hvarigenom man lätt kunde vinna den förmon, at Academiens Handlingar för caracterernes ombytning ej vore oangenäme at läsa.

8. Herrar Deputerades godtfinnande beträffande en ny uplägg ning af första volumen pröfvar Academien skiäligt at fastställa, emedan osäkert är at å nyo låta upläggia en myckenhet af exempl:r, isynnerhet då man ej vist vet, om de kunna blifva åter försålde, och derigenom at första quartals Handlingarne tryta, ökas hogen at de öfrige så mycket tidigare til sig lösa.

9. Academiens ompröfvande hafva Hrr Deputerade äfven underkastadt, om icke hädanefter 1000:de exempl:r kunde upläggas af hvar quartals Handling, hvilket Academien ej kan bifalla, emedan cassæ tilståndet, som är nog svagt, ej kan tåla ett så ansenligit förskott på papper med mera, isynnerhet då man ej är försäkrad, om Academien någonsin kan få sina utlagde medell, mindre någon vinst utaf det förlag, som skulle göras, i fall hvar quartals Handling til 1000:de exempl:r skulle tryckas. Och den förmon, som genom tryckare löhnens besparing Academien skulle tilflyta, i fall alla exempl:r småningom kunde försäljas, svarar ej emot skadan, i den händelse de blefvo liggande, och Academien då antingen vore i brist uppå pg:r til nödige utgifter, eller ock nödtvungen at låna. At uppå de första quartals Handlingarne ej någon tilgång mera finnes kan så mycket mindre styrka Academien til så stor upläggning af 1000 exempl:r, som vid Academiens början en stor del af exempl:r bortskiänktes, en del emot betalning emottogs af Ledamöterne sielfve, och en stor del åter, som förfarenheten vist, råkat uti sådanes händer, hvilka ej fråga efter de öfriga at til sig handla. Detta är orsaken, hvarföre Academien vil hädanefter som hitintils fortfara med 500 exempl:rs uppläggning för hvart fierndels år.

10. Slutel:n faststälte Academien Herrar Deputerades godtfinnande at ej för detta års Handlingar emottaga någre prænumerationer, isynnerhet som Academiens förmon tyckes mera därunder bero at sälja hvart exempl:r til 9 eller 10 mrk, alt som de äro större eller mindre, änn at låta hvar och en prænumerera särskilt, eller prænumerationerne til någon bokförare borthandla.

11. Sedan Academien på sätt, som ofvanföre omrört är, öfverlagt och afslutit de omständigheter, som uti dess enskylta hushåldning varit nödige at omröras, anmodades Hr Strömmer utaf Hr Presidenten at emottaga Hr Elvii rön om uhrpändlar och det samma til Upsala med sig föra, samt tillika med Hr Cellsius och Hr Klingenstierna genomgå, och sedan åter til Academien det öfversända, hvilket han ock lofvade.

12. Hr Strömmers ingifne rön hvarföre krut uti bombkastning så väl som andre tyngders häfvande ej värkar i samma proportion som dess myckenhet, enär det är altsammans af lika godhet, emottogs af Hr Ehrenswerd, som lofvade det samma genomse och til Academiens ytterligare bepröfvande meddela.

13. Hr Strömmer återlefvererade Hr Bergquists rön om honungsdaggen. De frågor, som bemälte Herre författat, så väl i anledning af sielfva rönet, som ock de tvifvelsmåhl, som om dess värkställande i Academien upkommit, faststältes skulle på trycket utgifvas. Men rönet kommer at hvila, til dess Academien blir närmare öfvertygad, huruvida det medel, som uti det samma föreskrifves til honungs daggens hämman- och fördrifvande, är tilfyllest giörande eller ej. Hvilket Academien förmenar bäst kunna skie genom svaren, som uppå förenämnde frågor inkomma.

14. En vid namn Hörstadius har införsändt en liten repstump, som stadfäster Hr Wallerii tilförene ingifne rön om ett beqvämligit sätt att förfärdiga rep, hvilken blef lämnad til Hr Brellin at den samma til Hr Faggott lefverera.