Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1740-01-19
Ar 1740 d. 19 Ianuarii. Närvarande
President. Hr Cederhielm.
Hr Höpken.
Hr Linnæus.
Hr Triewaldt.
Hr Cronstedt.
Hr Ehrenswerd.
Hr Tilas.
Hr Ribe.
Hr Sahlberg.
Hr Brellin.
Hr Plomgren.
Hr Strömmer.
Hr Drake.
Hr Degeer.
1. Under det att protocollet af d. 9 hujus justerades, påmintes Hr Salvius att gå til Hr Ahlström och tala med honom å Academiens vägnar, att han ville ge ifrån sig til Hr Fagott den utlofvade förteckningen på hvarjehanda alnmått, innan han reser härifrån.
2. Nu berättades, att Hr Cederholm var tilstädes, som nu skulle bli introducerad. Hr Plomgren och Hr Triewaldt togo honom emot och förde honom inn i Academien. Och sedan han hade tagit in sitt ställe, förklarade Presid. Academiens fägnad däröfver. att hon nu fick taga honom emot uti sitt sällskap. Och sedan Hr Höpken läst upp det första Capittlet af Grundreglorne, hölt Hr Cederholm ett tal til Academien, hvilcket lades tillika med hans försäkrings skrift ad acta. Herr Presid. svarade därpå å Academiens vägnar, hvilcket svar också lades i förvar bland Academiens handlingar.
3. Protocollet af d. 9 hujus justerades.
4. Nu hemstälte Hr Presidenten, om icke Academien skulle pröfva för godt att taga emot en Archivarius, hvars syssla skulle vara att förvara Academiens skrifter och handlingar? Och i fall Academien skulle falla på den tanckan, så lofvade jemväl Hr Presidenten att skaffa en skickelig man därtill.
5. Hr Triewaldt yttrade sig härvid, att sådant vore så mycket nödigare, som Academiens handlingar nu varda under Hr Salvii inseende alt för illa vårdade. Til bevijs däraf framdrog han en sin redan uti Septemb. månad förledit år til Academien ingifne observation, om främmande träns plantering här i riket, hvilcken han sade sig funnit på gålfvet. Hr Salvius svarade häruppå, huruledes han för sin del ingalunda vijste på hvad sätt Hr Triewaldt sådant kunde förebära, enär han väl sielf hade sig kunnigt, att han tog samme observation uppå Academiens tilstånd tilbaka igen, så snart som den var upläst. Men då Herr Triewaldt sade, att hvad Herr Salvius i dy måhl föregaf intet var sant, samt yrckade änn ytterligare därpå, att ackterne varda alldeles försummeligen acktade, som således blifva på gålfvet efterlämnade, utlät sig Hr Presidenten, att Herr Salvius härutinnan vijst en stor nacklässighet. Hvarpå Hr Salvius yttrade sig ännu en gång i den mening, att Hr Triewaldt värckeligen sielf tagit samma sin observation tilbaka.
6. Herr Presidenten tilsporde Hr Salvius, om icke han hade någon särskilt förteckning på Academiens handlingar och rön? Hvartill Herr Salvius svarade, att han intet härtills sådant behöfft, så vijda de intet varit flere, änn att han lijkafult kunnat hålla dem i förvar och ordning, hälst som det altid varit vanligit att föra det til protocolls, så väl när någon observation kommit inn, som när han blifvit utgifven.
7. Härvid påminte Hr Triewaldt om en observation, som Hr Nordenberg ingifvit, hvilcken af Academien blifvit remitterad til Hr Cronstedts igenomseende, och då han nu frågar Hr Salvius, så vet han intet annat svara, änn at Hr Cronstedt måtte ha honom qvar, fast änn Hr Cronstedt länge sedan gifvit samma observation tilbaka igen til Hr Nordenberg.
8. Herr Salvius utlät sig häröfver, att Hr Cronstedt måtte då visserligen gifvit til Hr Nordenberg bemälte observation extra protocollum, hvarföre han för sin del intet kunde vara ansvarig. Häruppå intygade Hr Tilas, att han sedt Hr Cronstedt gifva samma observation til Auctoren igen extra protocollum. Och som Herr Presidenten utlät sig, att här i Academien förut varit på tal, om icke en Archivarius skulle tagas emot, och Hr Salvius hindrat det samma; så borde han ock nu med större achtsamhet taga vara på Academiens handlingar. Hr Salvius svarade, att han intet viste hvaruti han då varit så försummelig: han sade sig hafva fölgt den författning, som Academien behagat giöra, och om någodt skulle fela, så kunde det framdeles hielpas til rätta igen; men Hr Presid. utlät sig, att han dock intet kunde undgå att proponera en Archivarius til Academien, med förmodan att Ledamöterne ville til nästa eller andra sammankomsten utlåta sig däröfver. Dessförinnan fant Academien för godt, att Hr Salvius uprättar en särskilt lista eller förteckning på Academiens inkomne rön och handlingar, så att hvar och en, som tager uth någon observation, måge därvid straxt quittera den samma med egen hand.
9. Herr Presidenten berättade, att Herrar deputerade til Grundreglornes igenomseende varit tilhopa, men hade ännu intet hunnit til slut därmed, utan förmodade til nästa sammankomst hinna så vijda, att de kunde til Academiens fastställande föredragas.
10. Ytterligare hemstälte Herr Presid. til Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification til följe af Grundreglorne blefve faststäld, så att Ledamöterne delte sig til visse skiften eller flockar efter särskildte vetenskaper, däruti hvar och en kunde finna sig äga den bästa böijelsen och förfarenheten, så att han kunde igenomsee de rön och förslag, som i den vettenskapen inkomma. Ty sade han, såsom det är nästan ogörligit, att en President altid skal kunna veta, i hvilcken vettenskap hvar och en Ledamot enkannerligen kan vara hemma, så kan det hända, att han intet altid finner sig, til hvilcken han med rätta bör remittera en observation, som skal igenomses; ty hemstälte han nu, om icke Herrar Ledamöterne skulle behaga til nästa gång inkomma til Academien med deras utlåtande, hvar för sig, uti hvilcken vetenskap som de enkannerligen tänckia att arbeta, på det de sedermera måge kunna tilbörligen classificeras i vissa flockar, hvarigenom dock ingen betages tilfälle att jämväl arbeta i någodt annat, i fall han någon gång sådant behaga skulle. Hr Triewaldt hölt detta förslaget vara så mycket billigare, som han fant för sin del, att en Ledamot således kunde vara viss och säker om sitt rön, att det blifvit behörigen pröfvat och undersökt, enär det til en sådan Classe varder remitteradt, hvars Ledamöter äga bästa insicht och förfarenhet i samma vetenskap. Och som samtelige Ledamöterne samtyckte härtill, så bad Hr Presid., att Hr Tilas ville taga en lista af Hr Salvius på alla Ledamöterne och däraf inhämta, hvilcka äro frånvarande, och således correspondera med dem öfver detta ärendet.
11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.
12. Nu upvijste Hr Presidenten Hr Pohlheims så kallade tanckar om Mechaniquen, som aldrafrämst komma, efter Academiens länge sedan giorde fastställning, att tryckas uti detta fierndels års Handlingar; och somdetta nu var til Svenskan genomsedt af Hr Salvius, så lofvade Hr Presidenten att taga det til trycket med det aldraförsta.
13. Hr Triewaldt upläste nu ett af honom författadt nytt rön och påfund om Rijugnar, jämte en ritning därpå, och begärade att det samma måtte bli remitterat til Hr Pohlheims igenomseende. Men som Herr Strömmer nu snart skulle komma att resa til Upsala, så bad Hr Presidenten, att han ville taga det med sig och förut däröfver inhämta Hr Klingenstiernas tanckar och utlåtande.
14. Likaledes remitterade Herr Presidenten nu til Hr Drake att genomsee Svenskan uti Hr Triewaldts rön om utländske träns plantering i Sveriget.
15. Hr Sahlberg påmintes att inkomma med sin utlofvade träbalsam, hvilcket han lofvade, så snart de redan af honom ingifne rön varda förut i Handlingarne tryckte. Dessförinnan sade han sig hafva utrönt, att det träd, som efter Hr Polheims förslag reddes til att kunna stå emot eld, jämväl kan påstrykas med färg, hvilcket intet finnes omordat i Hr Polheims observation om husbygnad.
Härmed slöts denna sammankomst.