Protokoll (beta)

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1739-11-10

1739 den 10 Novemb. Närvarande
Præsid. Hr Triwald.
Hr Höpken.
Hr Linnæus.
Hr Cronstedt.
Hr Nordenberg.
Hr Ehrenswerd.
Hr Sahlberg.
Hr Faggot.
Hr Brelin.
Hr Drake.

1. Sedan protocollet af d. 7 hujus var justerat, läste Hr Höpken up brefvet, som från Academien skulle afgå til Hr Christopher Polhem, deruti hon betygade sin taksamma vederkäntslo för des insände observation om husbygnad: hvarjemte Academien fan för godt, at Hr Salvius skulle särskilt skrifva honom til och underställa hans ompröfvande, om icke de vid samma observation giorde påminnelser kunde införas, antingen uti sielfva texten eller såsom noter derunder.

2. Sammaledes justerades det bref, som til följe af Hr Celsii inkomne svar uppå Academiens til honom giorde hemställande til Hr Eurenius skulle afgå om des til Academien insände förslag at utröna östra och västra längden. Post scriptum begärade Academien i samma bref, at han ville ingifva sit nya påfund om en dockas inrättande på et fördelaktigt sätt. Academien behölt qvar sielfva originalet af hans insände skrift om longitudo loci, til des han sielf äskar den samma tilbaka.

3. Härvid kom Hr Faggot at tala något om uhrets riktighet, som Hr Eurenius supponerar uti sin invention. Derföre komma, sade han, enkannerligen 3 ting at taga vara på, såsom: 1. skeppets rörelse, 2. luftens ändring til köld och värma, och 3. jordens hvälfning el:r luftens tryckning, hvilcka ledsamheter efter hans mening kunna hielpas sålunda, at man justerar uhret på landet uti en slik rörelse, som i det närmaste kan svara mot skeppets gång på hafvet: at man håller et dertil giordt rum i skeppet uti en så stadig och jämn värma, som vederbör; när det sker, så mente han, at luftens tryckning intet skulle hafva stort at säja, hälst när man räknar sin meridian efter den ort, hvarifrån man sidst utseglade.

4. Härvid kom man at tala om omöjeligheten at kunna åstadkomma perpetuum mobile. I det samma kom Hr Linnæus in, hvilcken för sin del mente, at sådant så mycket mera torde kunna göras, som hela naturen intet annat är än et perpetuum mobile. Tog okså exempel af hiertat i menniskans krop, hvilcket rät så snart tager emot, som det häfver från sig bloden. Ty sade han, at perpetuum mobile är sådant hvars effectus resusciterar causam.

Men Hr Triwald och Hr Faggot svarade dertil, at lifvet väl åstadkommer blodens rörelse; men vi veta ännu intet hvaruti det enkannerl:n består.

5. Hr Höpken läste häruppå up en af Hr Cronstedt ingifven observation om ler til tegelbruk, hvilcken gillades och lades ad acta. Likvist giorde Hr Præsidenten den påminnelsen härvid, at man plägar utom lands låta leret ligga en tid i soltorckan, på det glaseringen må så mycket bättre sedan fästas derpå, och hemstälte om icke Hr Cronstedt ville derom tala något i samma observation, hvilcket han lofvade sätta dertil.

6. Nu uplästes det :te tryckta arcket; men man handt ej til slut dermed; utan samtycktes, at hvar och en igenomser sin observation, så at Academien intet må uppehållas dermed.

7. Hr Linnæus proponerade Hr Assessor Kahlmeter til Ledamot i Academien, och resolverades, at detta förslaget skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.

8. Hr Cronstedt gaf okså en dukat til trycket. Hvarmed denna sammankomst slutades.