Protokoll (beta)

14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

4. Derpå justerades invitations brefven till Herr Commercie Rådet Polhem och Professor Klingenstierna, tillika med protocollet af den hujus.

Särdeles at följande vid nästa sammankomst skulle introduceras, nembl:n Hr Ribbe, Hr Brandt, Hr Sahlberg, Hr Faggot och Hr Polhem.

5. Sedan läste Hr Secreteraren up så väl Commercie Rådet Hr Polhems som Professoren Hr Andreas Celsii inkomne svar på Academiens till dem afgängne kallelse bref. Och fastän man nu i början af denna inrättade Academie, för hvarjehanda mellankommande ärender skull, intet hunnit så noga efterse, om de intagne Ledamöter pâ samma dag och tillfälle afgifvit deras försäkrings skrifter, som de blifvit introducerade: likvist som sådant ej allenast är enligt med Academiens Grundreglor, utan ock det endaste stöd, hvarpå Academien i framtiden sig lita kan, så framt hon vid sin styrcka och goda ordning skall blifva ständig och orubbad; så resolverades nu, at ej allenast alla de, som hädanefter komma at intagas, skola straxt afgifva deras försäkrings skrifter, enär de introduceras, utan ock at den, som föreslår någon Ledamot, måtte jämväl draga försorg derom, at den samma har med sig en försäkrings skrift samma gång, som han blir upkallad: hvilcken inrättas ord ifrån ord efter den föreskrift, som Academien en gång uti sina Grundreglor vedertagit.

11. Hr Ehrenswerd åtager sig at framgie några nya försök uti Krigsbygnaden, och efter handen at giöra ritningar och beskrifningar på så många af Commercie Rådet Hr Polhems upfundne och bygde machiner, som han hunnit samla.

2. Hr Brandt och Hr Polhem, dem Academien vid detta tillfället jämväl hade beslutit at intaga till Ledamöter, voro ej tillstädes komne: af orsak at den senare ännu väntades hit tillbaka ifrån des resa up till Bergslagen, och fast den förra var i staden, hade han likvist igenom Hr Tilas velat giöra sin ursäckt, det han nu vid denne första terminen intet hade tid, för många andre sina angelägenheter skull, at giöra någon tienst i Academien

13. Innan Herrar Ledamöterne nu skildes åt, lät vice Præsidenten Hr Ahlström Academien förstå, det han fåt veta, at Hr Commercie Rådet Polhem nästa vecka lärer komma in till staden; och som han ännu ej blifvit introducerad, sedan han til ledamot blef kallad, så hemstälte Hr Præsidenten, om icke Academien då til den ändan ville sammankomma, hvilcket beviljades: och åtog sig Hr Præsidenten at derom låta dem igenom vacktmästaren få kundskap, så snart Hr Polhem kommer til staden. Hvarpå denna sammankomst slutades

13. Sedan lästes up så väl Polhems bref, som hans tanckar öfver Mechaniquen. Hvilcka lades ad acta. Och så skildes Ledamöterne åt.

4. Och sedan protocollet af den 29 sistledne Augusti var justerat, uplästes Hr Christ. Polhems ingifne observation til Academien om Elementernes värckan uti Mechaniquen. Detta uptogs med et synnerligit välbehag af samtel. Ledamöterne. Och som et och annat deruti förekom, som äskade en närmare eftertancka, ty begärade Hr Triwaldt at få taga det til sig til nogare öfverseende: hvilcket ock beviljades

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna

20. hvilcken svarade, at det i dag skulle komma före i Rådet. Sedan läste Hr Ehrenswerd up en förtekning på alla af Herr Polhem inventerade machiner. Dervid hölts en förtekning på dem, som funnos vara först nödige at få in beskrifning öfver til Academien, som följer:
1. Sånings machine.
2. Stiernsunds dam.
3. Lerbråkan.
4. Väfstolen.
5. Tvin och spin mach.
6. Nål machine.
7. Tåg machine.
8. Krut machine.
9. förbätr. på brädtag.
10. Husby bro.
11. Mynt mach. i Cassel.
12. Dykare machine.
13. förlorade dammar.
14. nyt sätt på sågqvarnar.
15. Ask machine.
16. Träpumpar.
17. Svarfmachine.
18. Hackelse machine.
19. Takt machine.

9. Hr Ahlström viste sedan up i Academien en afritning jemte beskrifning på en synnerlig plog från Engelland, hvarmed man skal kunna plöja, så och harfva nid säden på en gång. Hr Triwaldt tog den til sig, lofvade uttolka beskrifningen på Svenska och nästa gång taga den up med sig, på det den sedan måtte kunna sändas til Hr Christopher Polhem, at honom måtte gifvas tilfälle at lemna Academien sin utlåtelse deröfver.

7. Hr Triwaldt upgaf sedan den uttolckning han gordt från Engelskan til Svenskan angående en plog, som der blifvit upfunnen, at kunna plöja, så och harfva på en gång. Hr Salvius tog emot samma skrift at öfversändas til Hr Christ. Polhem, så snart tilfälle dertil gifves, på det han deröfver måtte inkomma til Academien med sit betänckande.

3. Hr Salvius läste sedan up et til honom kommit bref från Hr Christopher Polhem, deruti han hemställer til Academiens skärskådande, huruledes han för sin del vore högel:n derom Sorgfällig och öm, at alt hvad nu under Academiens namn kommer at gifvas ut, måtte i görligaste måtto vara grundel:n utarbetat. Hvarjemte han också tilböd sig at ganska gerna lemna Academien sit utlåtande öfver de ämnen, som redan blifvit insände, så framt hon behagade skicka dem honom til handa

7. Hr Salvius upviste en til honom från Hr Christopher Polhem insänd discours om de latinske och Svenska caractererne; men Hr Höpken tog den til sig at efter Grundreglorne förut igenom se, innan den kunde läsas up i Academien.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

7. Hr Gabriel Polhem läste sedan up några påminnelser, som Hr Christopher Polhem gordt om rep, när han igenomläst Hr Wallerii ingifne observation derom til Academien. Hr Mellercreutz tog detta tillika med Hr Wallerii observation efter Academiens tilstånd til sig at närmare öfverse dem och at nästa gång inkomma til Academien med hvad han dervid kunde finna at påminna.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

5. Hr Præsidenten frågade sedan om Hr Christop. Polhems observation kommer at föras in i det förflutne quartalet? Hvartil Hr Linnæus, som för samma quartal varit Præses, svarade ja.

10. Nu uplästes Hr Mellercreutz giorde observation öfver Hr Wallerii nya rön om rep, och beslöts at derom skulle afgå bref til Hr Wallerius, då Hr Christ. Polhems yttrade tanckar derutinnan jämväl skulle öfverskickas.

7. Äfvenledes uplästes okså Hr Christ. Polhems tanckar om husbygnad, som af Hr Præsidenten remitterades til Hr Cronstedts närmare öfverseende.

5. Hr Cronstedt läste sedan up hvad han hade at påminna vid Hr Polhems tanckar om husbyggnad. Då Hr Præsidenten hemstälte, om icke desse Hr Cronstedts observationer kunde införas såsom noter under sielfva texten; men som det pröfvades för godt, at de förut varda under Academiens namn communicerade med Hr Polhem, så tog Hr Cronstedt dem åter til sig at ställa dem uti en bättre ordning, och lofvade nästa Lögerdag taga dem up med sig, då de sedan med första tilfälle kunde skickas ut til Hr Polhem, at han deröfver må inkomma med des ytterligare utlåtande.

9. Hr Præsidenten tilsporde sedan Hr Faggot, om han icke nu hade sin observation färdig, den han i följe af Hr Commercie Rådet Polhems sidsta gången upläste tancker om husbygnad lofvade uppsätta och til Academien ingifva?

1. Sedan protocollet af d. 7 hujus var justerat, läste Hr Höpken up brefvet, som från Academien skulle afgå til Hr Christopher Polhem, deruti hon betygade sin taksamma vederkäntslo för des insände observation om husbygnad: hvarjemte Academien fan för godt, at Hr Salvius skulle särskilt skrifva honom til och underställa hans ompröfvande, om icke de vid samma observation giorde påminnelser kunde införas, antingen uti sielfva texten eller såsom noter derunder.

Herr Höpken svarade, at derom blifvit ganska mycket både pro och contra discourerat; men sådant har dok stannat tilsvidare dervid, at Academien vil bli vid de Tyska caractererne, så vida de äro mera vanlige för folcket i landet, och at Academien således kan förvissa sig om en större afsätning på sina Handlingar. Bättre fram, enär Academien finner hvad afsätning hennes Acter kunna få, vil hon gerna taga emot de latinske caractererne, då hon såsom et företal til en Act vil förut gifva publicum vid handen alla de skäl, hvaraf hon blifvit bevekt at således ombyta sit tryck: då jämväl kan upptagas hvad Hr Christoph. Polhem uti en särskilt af honom til Academien derom ingifven skrift mycket grundel:n ommält, jämte annat som finnes uti Academiens protocoller öfver detta ärendet talt och uptecknat.

2. Hvarefter Herr Præsidenten påminte, at med trycket måtte så skyndas, at detta quartalet kunde bli färdigt til Jul, så väl för julfriheten skull, som enkannerl:n derföre at Academien skulle sedan kunna begära prænumerationer vid början af nästinstundande år. Herr Salvius svarade, at ingenting är som hindrar, med mindre trycket kan gå fort, allenast han kunde få in Hr Christ. Polhems observation från landet igen, emedan en stor del ingifne rön äro så fatte, at de böra följa på den samma. Herr Præsidenten yttrade sig härvid, at i fal samma observation intet i denna qväl komme tilbaka från landet, skulle Hr Salvius sända en exprès ut til Hr Polhem derefter.

10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.

11. Sedan frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville snart inkomma med sin utlofvade träbalsam, emedan den skulle lämpa sig rätt väl at stå näst efter Polhems observation om husbygnad uti den tryckta Acten, som kommer at gies ut? Hvartil Hr Sahlberg svarade, at han gerna vil göra det, så snart han kan hinna; nu har han så mycket at styra om, at han intet viste huru snart han kunde få tid dertil.

14. Likaledes upläste också Hr Secreteraren et från Hr Polhem insändt svar på Academiens til honom afgångne taksäjelse bref för des mycket vakra rön om husbygnader.

6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.

Hr Cederhielm hemstälte den frågan: på hvad sätt man må bäst kunna conservera trä ifrån förrutnelse? Hvartil Hr Brelin svarade, at intet proemium kan derföre gies, så vida Hr Polhem allaredan giordt det igenom sit rön kunnigt. Hemstälte för sin del den frågan: om någon kunde hitta uppå någon röd färg här hemma i landet, som i godhet i pris skulle gå up emot brisille färgen?

4. Herr Præsidenten berättade sedan, huruledes et model på et nyt sät at hugga knutar blifvit af Hr Polhem inskickat, hvilcket okså nu framvistes. Och som Academien fant, at det samma var mycket konstigt, ej eller var nu mera något rum på den tilärnade kopparplåten för detta quartalet; ty slöts, at sidst efter Hr Polhems observation om husbygnad skulle införas i Handlingarna en kundgörelse härom, nembl:n at et slikt model är i Academien ingifvit, och at den, som åstundar, kan der få se densamma.

13. Hr Præsidenten frågade, om Ledamöterna icke hade ännu något tänkt efter, hvilcken fråga skal upsättas för det tilärnade proemium? och sade derjemte, at Hr Höpken allaredan skrifvit til Hr Berck i Franckriket, at finna på en vacker devise til Medaillien. Dernäst begerte han, at Hr Strömer, som innan kort ärnade resa härifrån, nu ville säja, hvilcken fråga han tyckte vara bäst dertil? Hvartil Hr Strömer svarade, at det vore en härlig ting, om någon kunde gie fram något vist sätt at tryska säden utan särdeles omkostnad. Men som Hr Polhem redan förut derom gifvit fram sina tanckar, så ville Academien nu intet bli vid den frågan.

6. Nu berättade Hr Cronstedt, at han varit ute hos Hr Christ. Polhem, och at han nemt om följande til framsättning för Medaillen:
1. At bringa säden til 40:de kornet.
2. At kunna bäst akta säden i många år, utan at den skämes bort, men bör intet vara ritor råg.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

D. 10 Novemb. afgick bref til Commercie Rådet H. Polheim at tacka honom på Academiens vägnar för thes vakra obser. om huusbygnad.

9. Hr Tilas gaf nu fram til Academien sin förut ingifne observation om malmers igenfinnande i anledning af löse stenar, den han hade haft hemma hos sig någon liten tid och giordt däruti någon liten ändring och tilökning. Academien faststälte änn ytterligare, att denne Hr Tilases observation skulle uti nästa quartal införas uti Handlingarne, näst efter Hr Polheims observation om Mechaniquen.

2. Och som Hr Stiernelds beskrifning och afritning på kalckugnar blifvit til Hr Cronstedt remitterad, och Hr Cronstedt den samma nu i Academien upvijste, så tog Hr Presidenten den til sig och lofvade vid första tilfälle sända den öfver til Hr Polheim att därom inhämta des utlåtande. Des förinnan bad Hr Presidenten, att Hr Tilas ville lägga någodt därtill, som han hade därvid att påminna.

15. Hr Sahlberg påmintes att inkomma med sin utlofvade träbalsam, hvilcket han lofvade, så snart de redan af honom ingifne rön varda förut i Handlingarne tryckte. Dessförinnan sade han sig hafva utrönt, att det träd, som efter Hr Polheims förslag reddes til att kunna stå emot eld, jämväl kan påstrykas med färg, hvilcket intet finnes omordat i Hr Polheims observation om husbygnad.

Hr Salvius svarade härå, det Hr Bielcke samma dess ingifne rön återtagit att ändra och lärer hafva det med sig til Finland; men hvad Svenska ortographien angår, så emedan samma var honom af en dess vänner lämnad, så har han den ock til någon utlånt, hvilckens namn han sig eij kan erhindra; dock låfvade Hr Salvius vid dess igenfående den samma til Academien ingifva. Men han sade sig eij hafva någre Academiens Handlingar vijdare om händer, eij heller har Hr Polheim lämnat honom del af någre nye rön.

6. Uplästes tvänne bref ifrån Hr Polhem, ett til Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd, jämte ett til Hr Presid., hvilcka sedan de voro upläste, lofvade Herr Presidenten uppå Herr Cederholms erhindran, sedan conceptet förut i Academien är justerat, att besvara Hr Polheim och tacka honom för den omsorg, han betygar för Academiens välgång.

7. Hr Nordenberg föredrog Academien ett rön och påfund att inlägga nya syllar och stockar i väggar, enär de förre äro skämbde, hvilcket, som det med Hr Polheim och Hr Cronstedt redan varit communicerat samt ändrat efter det som den sednare erhindrat, hvarefter Hr Polheim ingen ting haft att påminna, så blef thet ock nu gillat och således åt Hr Fagott lämnat att öfverse Svenskan och de däruti förefallande terminos artis.

11. Häruppå gafs vid handen, att Hr Salvius vore närvarande, hvilcken, sedan honom var inträde lämnat, frågade Hr Presid. honom om han hade 1:o Baron Bielckes rön om almträds planterande, 2:o den utaf Wettenskaps Academien i Upsala utgångne tractaten om Svenska ortographien, 3:o om någre Academiens Handlingar ännu vore hos honom, samt 4:o om Hr Polheim uti bref til honom med någre nye rön inkommit.

9. Enär Herr Presidenten upläste conceptet til det vid förra session anbefalte svar uppå Hr Polheims bref, berättade Herr Ehrenswerd, det han tillika med Hr Cronstedt samma svar til Hr Polheim affört, hvilcket han med mycken tacksamhet emottagit, samt försäkrat att städse, så mycket hos honom står, bidraga til Academiens fördel samt aldrig undandraga sig att som Ledamot låta Academiens välgång vara sig om hiertat. Och vill til prof däruppå ingifva til Academien åtskillige nyl:n af honom upfundne machiner, hvilcka under Academiens namn kunna försäljas, och Hr Polheim sielf behålla af värdet tvänne trediedelar och Academien en.

3. Häruppå uplästes ett af Hr Polheim inkommit bref, hvarutinnan förmäles om ett särdeles sätt att så och bruka åkrar, som eij allenast skall hafva den förmon med sig, att jorden blifver mycket brukeligare, utan ock vid sielfva såendet besparas mycken säd, i anseende til hvilcken nytta bemälte Hr Polheim eij vill denna machine låta allmänt kunnog giöra, innan någon vedergällning därföre skulle erläggas. I anledning af Hr Presidentens giorde föreställning beslöts, det bref kommer att afgå til Herr Polheim, hvarutinnan Academien bör betyga dess tacksamhet öfver det ömma sinnelag, bemälte Herr Polheim äfven härigenom vill betyga för Academiens heder, och lämnar honom fritt att sielf utvälja hvad steg Academien bör taga att bäst kunna giöra Hr Polheim vid machinens inlösande til nöijes, om icke rådeligast vore att låta ett avertissement härom vid slutet af Academiens Handlingar inflyta, på thet hvar och en så mycket mer må blifva uptänd att förskaffa sig en så nyttig machine.

13. Sedermera uplästes Hr Polheims svar uppå följande af Academien utgifne frågor: såsom 1:o om medel at röna et skieps skyndesamma fart i hafvet; 2:o Huru man skal kunna veta rätta sånings timan, hvilcket blef remitterat til Classen som skärskådar alt det, som til åkerbruk hörer; 3:o medell at locka fiskar i bragder, lämnat til Experimental Physiquen; 4:o Huru mullvadar bäst kunna utdrifvas ifrån trägårdar; 5:o på hvad sät loppmasken skal försvinna ifrån kohl; desse bägge senare lämnades til Oeconomiske Classen.

14. Eljest berättar Herr Polheim om sättet at plantera tall och gran, äfven i anledning af en uti Academiens Handlingar utgifven fråga, och som Academiens tanka vid samma fråga endast var, huru tallar och granar genom frö kunna til växt updrifvas, så beslöts, at Hr Polheim om Academiens mening härutinnan skulle blifva underrättad genom Hr Ehrenswerd.

6. Hr Triewaldt förestälte, om icke det af Hr Polheim ingifne project til en machine, som är tienlig at locka fiskar i bragder, kunde på Academiens omkostnad förfärdigas, hälst medelst den samma åtskillig nytta skal kunna åstadkommas, och i fal Academien til hans förestälning ville lämna sit bifal, åtager han sig at sielf om thes förfärdigande draga försorg.
Hvaröfver beslöts:

10. Det af Hr Polheim ingifne bref, hvarutinnan nämnes om en härtil obekant machine at på beqvämligit sät upbruka åkrar, begärtes nu tilbaka. Hr Ehrenswerd åtog sig det samma til Herr Polheim at återlefverera.

4. I anledning af Hr Polheims försök at röna et skieps hastiga fart i hafvet blef beslutit, at bref därom til Hr Scheldon kommer at afgå, med förfrågan om han nyttiat de medel Hr Polheim tilförene dess Herr Far vid handen gifvit, samt i fal samme sät vore honom okunnoge, vil Academien lämna honom en afskrift af samma Hr Polheims försök, på det han framdeles må kunna detsamma försöka och sedan med dess berättelse däröfver til Academien inkomma.

7. Häruppå uplästes följande svar, ingifne af Hr Polheim uppå de af Academien utgifne frågor, näml:

8. Hr Presidenten berättade, at Hr Ehrenswerd bracht uti bättre ordning Herr Polheims beskrifning och rön om sättet at med en lychta under vatnet inlocka fiskar i bragder. Den blef upläsen och af Hr Triewaldt emottagen.

7. Vidare uplästes Hr Scheldons svar uppå Academiens til honom afgångne skrifvelse, om honom vore bekant det försök, Hr Polheim dess sahl. Fader meddelt om sättet at röna et skieps hastiga fart i hafvet. Och som Hr Scheldon berättar, at samma försök skal vara honom okunnogt, så beslöts, at en afskrift af samma kommer med honom at communiceras.

3. Därpå remitterades följande rön til följande Classer:
Hr Sahlbergs om gärdesgårdar, til Oeconomien,
Hr Christ. Polheims om ståls härdning, til Mathematiquen.
– om tiära, til Mathematiquen. 
– om oritår säd, til Oeconomien.
– om säds plantering til at få 40 kornet, till economien.
– at röna et skieps fart i seglande; lagt ad acta til des Hr Scheldon kommer in med sina observationer. 
– om låpmaskens utödande, til Oeconomien.
  – om mullvadar, til Oeconomien.
Hr Baron Ad. Jos. Cederhielms om rätta sånings timan, til Oeconomien. 
Hr Mag. Laurells om tufvor, til Oeconomien.  
Hr Geringii om en tufmachine, til Mathematiquen.  
En okänds, Ne Simulabit, at förvara oritår säd, til Mathematiquen.

2. Den af en okänd under namn af Ne Simulabit inkomne beskrifning jämte ritning, huru oriad råg må kunna torkas och förvaras, blef remitterat til Hr Polheim at så väl däröfver inkomma med sine anmärkningar, som ock öfver Hr Geringii methode at afskiära tufvor, hvilka bägge Hr Ehrenswerd lofvade til Hr Commercie rådet at afsända.

4. Hr Polheims påminnelse om stålhärdande, såsom et svar på en uti Academiens Handlingar utkommen fråga, blef til alla delar gillad och kommer på trycket at utgå.

6. Ytterligare uplästes Hr Polheims tankar äfven angående rätta såningstimans utrönande.

2. Sedan uplästes Hr Polheims rön i anledning af 2:dra frågan i andra quartalet om sättet at bringa säden til 40:de kornet, hvilket tilförene är inkommit och varit under öfverseende uti Oeconomiske Classen. Thet blef lämnat til Hr Fagott at författa någre förfrågningar, som til Hr Polheim komma at afgå, sedan de förut uti Academien blifvit justerade.

3. Vidare uplästes Hr Polheims svar uppå en utkommen fråga at conservera en oriad råg, så väl som den riade, hvilket blef lagdt i förvar tils vidare.

4. Änn uplästes Hr Polheims fortsättning om husbygnad, och om et särdeles sätt att förfärdiga dörlås, som äfven kommer at tryckas.

3. Uplästes Herr Fagotts anmärkningar angående Commercie Rådet Polheims tankar, huru säden må ständigt kunna ökas til 40:de kornet, som lades i förvar til vidare

3. Häruppå upläste Hr Ehrenswerd ett ifrån Hr Polheim inkommit bref angående en plog, som skal vara tienlig at uptaga tufvor, af hvilken han vil ingifva en ritning och låta den sedan uti Academiens Handlingar utkomma, thet almänna til nytta. I öfrigit råder han Academien at ingen ting oförsökt emottaga eller någodt på trycket utgifva, innan Academien är försäkrad, at thet låter värkställa sig.

4. Vidare uplästes et utaf Hr Polheim inkommit svar på en uti Academiens Handlingar utgifven fråga, huru tiära på bästa sättet skal kunna brännas, samt sättet at fördrifva loppmasken ifrån kohl. Hvarvid Hr Triewaldt berättade, thet masken ifrån kohl uti hans trägård genom kräftvattn förgåtts.

2. Sedan uplästes et ifrån Hr Polheim inkommit svar uppå Hr Geringii med honom communicerade machine at borttaga tufvor, uti hvilket Hr Polheim äfven underkastar Academiens egit försök och bepröfvande den af honom förr omrörde tufplog med mera.

3. Änn et ifrån Hr Polheim ankommit svar uppå det med honom communicerade rön, ingifvit under obekandt namn Ne Simulabit, angående en spannemåhls boda isynnerhet tienlig at förvara oriad råg uti. Och som samma spannemåhls boda ej allenast skal vara mycket kostsam, så at den nytta genom den samma tilskyndas, ej svarar emot den kostnad man vid dess upbyggande skulle hafva, så kommer thetta förslag at läggas ad acta, och dess utom kan ej annan änn et års gammal råg uti den förvaras. Dock bör Hr Ne Simulabit uti Academiens tacksägelseskrift nämnas, med den tilsats at Academien så mycket mindre är i stånd uppå Hr Ne Simulabit begäran at tilbiuda Kongl: Maij:tt och Cronan en sådan boda at inlösa, som Kongl. Maij:tt ej annan änn riad råg upkiöper.

4. Änn ytterligare upläste Hr Ehrenswerd et ifrån Hr Polheim ankommit bref, hvarutinnan han berättar, hurusom uti dess sidsta observation angående husbygnad influtit åtskillige frie ordasätt, hvilka Academien jämte rönet resolverat at trycka. Nu som Hr Polheim uti samma dess bref vid handen gifver, at de utlåtelser, som uti föromrörde observation blifvit inrykte, haft sitt afseende uppå thet förtroende han hyser för Academien, utan at någon tanka varit at lämna det almänna däraf någon del; så, til undvikande af alla påfölgder i framtiden, anhåller han, det Academien ville hädanefter alla de rön, som af honom framdeles ingifvas, sedan de uti Academien först blifvit skiärskådade, åter til dess egit genomseende tilbaka lämna, samt sedermera uti Academiens egit namn dem uti Handlingarne låta utgå; hvaröfver beslöts, det Academien väl vil bifalla til Hr Polheims begäran hvad den förra omständigheten angår, och beträffande den senare kommer härom bref til Hr Polheim at afgå, jämte anmodan att änn framdeles låta dess namn uti Handlingarne tilsättias vid de rön, som han sielf ingifver.

5. Upl:s äfven Hr Polheims rön om järn och stångjärns beredande, hvilket kommer rentskrifvit til Hr Polheim at återsändas.

1. Sedan protocollet var justerat, upläste Hr Höpken et uti dess egit namn författat bref til Hr Polheim af enahanda innehåld med det, som uppå Academiens för detta utfärdade befallning kommer at afgå.

8. Hr Presid. påminte, att ett bref til Hr Commercie rådet Polheim bör afgå, med påminnelse at det rön, som bemälte Herre til Academien tilförene ingifvit, men til dess vtterligare genomseende blifvit återlämnat, om järn och stångjärns beredande, måtte med första Academien återgifvas.

1. Sedan det protocoll var upläst och gillat, som hölts vid sidsta sammankomsten, berättade Hr Presidenten, det Hr Polheim förbättrat och återsändt rönet om järn och stångjärns beredande, hvilket, sedan det var upläst, resolverades, at det samma skal uti Handlingarne inflyta.

2. Hr Ehrenswerd berättade, att. ehuru Academien genom ett utlofvat præmium velat förbinda det allmänna at til sig lämna den nogaste underrättelse, på hvad sätt man bäst skal kunna bleka linnkläden, så har dock ej någon ännu därmed inkommit; och som han i dag tänker til Hr Commercie Rådet Polheim utresa, så vill han äfven anmoda honom dess uti denna omständighet inhämtade kundskap och giorde försök Academien meddela.

3. Uppå Hr Linnæi föreställning lofvade Hr Polheim och Hr Ehrenswerd anmoda Hr CommercieRådet sitt Contrefait til Academien lefverera.

6. Hr Presid. berättade, det han hos Hr Landshöfdingen Cederbielke sedt en machine, som föregifves skal vara mycket beqvämlig at tröska med. Och som Hr Polheim äfven en sådan machine skall gordt, så lofvade Hrr Ledamöterne den förra bese och således jämnföra, hvilken af dem til det föresatte ändamålet är nyttigast.

3. Det rön, som Hr Polheim författat och til Academien ingifvit om järnberedningen, emottogs af Hr Brandt, som det lofvade genomläsa och nästa sammankomst det til Academien återlämna.

4. Hr Polheims rön om järnberedningen, hvilket med Hr Brandt varit communicerat, blef nu återlefvererat, jämte ett ounderskrifvit memorial, som en utaf Academiens medlemmar skal bifogat, hvarutinnan någre puncter anföres, medelst hvilka den, som samma memorial författat, vill styrka Academien ofvannämnde Hr Polheims rön på någre ställen at ändra: men som de därutinnan anförde skiähl ej pröfvades vara af någon särdeles vicht, så blef ofvannämnde rön til alla delar gillat, och är nu helt färdigt at til trycket lefvereras.

4. Hr Triewaldt berättade, det han nu igenomläsit de anmärkningar, som Hr Elvius författat öfver Bergvilligs ingifne tankar om den machins förbättrande, som Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat. Och som Hr Triewaldt förmärker, at genom desse anmärkningar vil visas påfundets orichtighet, så anhåller han, at i fal det samma af Academien ej skulle gillas, at honom då måtte lämnas frihet, ehuru han ej Auctoren känner, det med Engelska Wettenskaps Societeten communicera. Detta rön blef änn ytterligare lämnat til Hr Commercierådet Polheims genomseende, samt emottogs nu af Hr Gabriel Polhem.

8. Hr Polheim upviste en af dess Hr Far uptänkt tröskmachine, som blifvit uti många år med mycken fördel brukad, uppå hvilken han lofvade beskrifning ingifva, men anhåller, at den ej uti Handlingarne måtte införas, för änn efter Riksdagens slut.

1. Uplästes Herr Commercie Rådet Polhems beskrifning öfver des upfundne nya qvarn machine, hvaraf han model inlefvererat, som af Academien togs i skjärskådande.

7. Hr Bergvilligs rön ang:de en vattublästs inrättande uplästes. Jämväl Hr Commercie Rådet Polhems betänckande deröfver, hvarföre Academien fant nödigt at upsätta et bref til benämde Bergvillig, hvaruti han anmodas om någon uplysnings meddelande uti åtskilligt deri af Academien genom Hr Commercie Rådet Polhem anmärkt, hvilket bref åt Arch ivarien lemnades til at låta trycka det.

6. Hr Sahlbergs ingifne rön at förvara dricka och andre liqueurer ifrån syra, blef nu af Hr Triewaldt föredragit, sedan det förut med Classen varit communicerat, och hade Hr Triewaldt därvid ej annat at påminna, änn allenast at de ställen uti sielfva rönet blifva utstrukne, hvarest egentel:n handlas om luftens tryckande kraft, äfvenväl at Hr Sahlberg ändrar beskrifningen uppå tunnan och utesluter det, som angår dess nya påfund at genom en luftpipa kunna tillika uttappa en viss quantitet af dricka, och at ej mera luft skal kunna komma uti tunnan änn så mycket, som svarar emot det uttappade dricka, och i det [må]let åberopa sig Hr Polheims uti Handlingarne utgifne beskrifning om en tunnsvicka, medelst hvilken samma ändamåhl ärnås, som Hr Sahlberg genom den omnämnde luftpipan söker.

I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.

Denna beskrifning lämnades jämte den därvid bifogade ritning til Hr Commercierådet Polheims genomseende.

Och ehuruväl Hr Cellsius finner, at detta sätt til at nivelera bordt vara det första, som blifvit påtänkt, så äro dock tiänligare medell upfundne til at nivelera, isynnerhet uppå långa distancer, änn det som nu omtalas. Men man kan af detta afvägnings instrument väl betiäna sig uppå korta platser och där skoglupen mark är, äfvenväl vid fästningar. Hr Klingenstierna, som detta rön genomsedt, skal vara utaf enahanda tanka med Hr Cellsius. Denna beskrifning jämte ritningen uppå instrumentet lämnades til Hr Commercie Rådet Polheims skiärskådande, som det nu emottog.

1. Hr Presid. berättade, at han i dag isynnerhet Academien til den ändan sammankallat, emedan Hr Commercierådet Polheim var inkommen i staden och Academien ej ännu någon gång af dess närvaro haft at fägna sig, som så mycket til Academiens välgång bidragit.

10. Herr Nordenbergs rön och anledning til sädens utsående hela sommaren, utom den vanliga tiden om hösten, blef nu åter företagit, och tykte Hr Commercierådet Polheim för sin del, at Academien väl kunde det samma på trycket komma låta, och tviflade Hr Commercierådet, om den säd, som sås uti Junii, Julii och Augusti månader, löper i lägg, när tofråg sällan går uti aks, som sås först om våhren; om det någon gång händer, at denna säd löper i lägg, så skiäres alla axen utaf och släppes boskapen om hösten, när jorden är frussen, at beta uppå brådden, hvarefter säden växer äfven så frodigt, som den blifvit utsådd den vanliga såningstiden.

11. Eljest berättade Hr Commercierådet, at en bonde för någon tid sedan uptäkt för honom ett sätt at få veta när rätta såningstiden är för handen, som skier således, at man tager en näfva säd och kastar uti åkerjord, hvilken sedan omröres med en kiäpp; synes ej säden under jorden, är det ej rådeligit att så.

5. Hr Commercierådet Polheim återgaf Hr Hasselboms vid sidsta sammankomst til dess genomseende lämnade påfund at giöra åtskillige strömmar och fårssar uti Finland segelbara, och har Hr Commercierådet ej annat därvid at påminna änn allenast at noga tilses, af hvad beskaffenhet jordmånen är på de ställen. där de uti detta påfund omnämnde damar skola byggas: där sten finnes, är bäst at de utaf sten giöras, men i annor händelse kunna de ock upbyggas af träd; för det andra at markens belägenhet noga i acht tages, at ej vattnet, där marken ligger lågt, flödar öfver och därigenom mycken skada förorsakar. Eljest lofvade Hr Polheim til Academien ingifva en upsats på det, som bör i acht tagas vid dammars construction och grunden där de skola byggas.

6. Upl:s Hr Commercierådets ingifne tankar om Theoriens och Practiquens sammanfogning uti Mechaniquen och särdeles uti strömvärk, som remitterades til Mechaniska Classens genomseende, och emottogs af Hr Cronstedt.

7. Hr Polheim återlefvererade Hr Capit. Nordenbergs beskrifning om dess påtänkte afvägnings instrument, och är Hr Commercierådet, hvad detta sätt att nivelera angår, til alla delar ense med Hr Cellsius, hvilkens omdöme uti protocollet af d. 20 Iunii sidstl:e är infört.

1. Sedan protocollet af den 22 Iunii var upläst och justerat, återlefvererade Hr Cronstedt til Academien Hr Commercie rådet Polheims ingifne observation angående Theoriens och Practiquens sammanfogning i Mechaniquen, hvarvid ingen ting var at påminna, utan lefvererades den til Hr Brellin, at uti innevarande quartals Handlingar tryckas.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

8. Hr Præses förestälte at samma tycktes böra gå til oeconomiske classen at communiceras med commercie Rådet Polhem; men Hr Triewald påstod deremot, at det behöfde ej communiceras, såsom et rön hvaremot ingen skulle något kunn invända, sedan han det uti 7 år försökt: han hade ofta tilförene ingivit rön men aldrig befunnit dem blifvit ändrade eller förbättrade i någon måtto, ehuru de altid varit remitterade til sine Classer: och sade Hr Triewald sig nu heldre återtaga förberörde beskrifning, än han skulle se den samma onödigtvis remitterad tyckande Kongl. Academien hade orsak at snarare tacka honom för så nyttigt och försökt påfund, än låta det blifva uppehållit genom remitterande, hvarigenom det ock kunde förkomma, såsom det med et annat tilförene sig skal tildragit.

3. Hr Polheim inlefvererade en af dess fader Hr CommercieRådet ingifven fortsättning om Theoriens och Practiquens nytta i Mechaniquen.

Sedan det vid sista sammankomsten hållne protocoll blifvit justerat, berättade Hr Strömmer i anledning af Hr CommercieRådet Polhems inkome theoretiske uträkningar vid skiutgevähr, det han til Academien vil ingifva et project til en krutprofvare, som aldrig skal kunna slå felt, allenast Academien vil bestå utgiften til  machinens förfärdigande; hvartil Hrr Ledamöterne förklarade sig villige, hälst som denna machine efter Hr Strömmers utsagu ej skal komma mycket at kosta.

Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

Kongl. Academien befalte, det et exemplar af Hr Elvii bok om vatudrifter skulle til Hr Commercierådet Polhem gifvas och utsändas, hvarom Protocollisten kommer at draga försorg.

Hölts en sammankomst uppå Herr Baron Bielkes begäran, hos Praeses Herr Polheim.

Hölts en sammankomst hos Praeses Herr Polhem: ock

3:o. Uplästes en beskrifning på Frantsyska öfwer et PendelUhr som skulle wisa tillika både de Europäiska ock de Turkiska timarna inventerat af H. Perault: men H. Polhem har därtil gifwit mästa anledningen, då H:r Praeses lofwade at underwisa noga uhrmakare härom, som skulle willa förfärdiga et sådant.

Hölt Kongl. Academien sammankomst hos Praeses H:r Polhem, ock

l:o. Uplästes Rön wid trampkranar giorde af H. Elvius, hwilket remiterades til Praesidis H. Polhems ock H. Triewalds öfwerseende.

Hölt Kongl. Academien sin sammankomst hos Praeses Hr Polhem: då

5:o. H:r Polhem berättade at til erhålla jämnheten i linornas tyngd i upfordrings wärket i Kung Fredricks Schakt, giordes twänne linkorgar, hwaraf den ena började upfordringen när den andra upfordrat halfwägs.

6:o. Förestälte H:r Tilas den frågan, huru man i grufwor som ligga i donläger, må anlägga murade gråstens hwalf eller stöder, på det man måtte få taga bort de lämnade banden eller stöderna, som skall i synerhet wara wid Garpenbergs grufwor, där de lämna- de banden skola nästan giöra 1/4 af den borttagna malmen, expedientet som H. Polhem då gaf wid handen, war sådant at man först skulle bygga et hwalf AB, och däruppå draga pelaren CD perpendiculert mot de stupade sidorna, så at detta hwalfwet ey har någon annan sysla än at bära pelaren och emotstå de hängande wäggar.

8:o. Discourerades om hwad jorden bidrager til wäxter, hwarom H. Commerci Rådet Polhem gaf skrifteligen sina tanker som blefwo communicerade med H. Triewald: men Hr Triewald war i anledning af H. Hales försök af en annan mening, och at det allenast wore wattnet som bidrog därtil.

Hölt Kungl. Academien sin sammankomst hos Praeses H:r Polhem.

1:o. Sedan H:r Triewald nu hade igenomläst det H:r Polhem upsatt (se d. 8 Sept. art. 8) continuerades discoursen angående Iordens bidragande til wäxter, At ey brukad jord är därföre fördelaktiger för wäxter, anförde H. Triewald til bewis, at i Engeland hålla trägårdsmästare före, den Iorden wara den bästa, där ännu ingen spada kommit, kallendes henne Iungfru- eller Mödoms jord. H:r  Triewald påstod och at jord som håller sig grumlig i watn är fruktsam och är fetman orsaken daertil som är däruti och ey Iordens finhet. Uti denna discoursen berättade H:r Polhem at watn af rägn eller snö som faller wår dagsjämningen, rutnar intet, ehuru månge åhr det måtte stå.

Hölts Academiens sammankomst uti auditorio illustri på Riddarhuset, uti Praeses H:r Polhems frånwaro för dess opasslighet förde H:r Baron Höpken Presidium.

Hade Kongl. Academien sin sammenkomst på Riddarehuset, för Praesidis H:r Polhems opasslighet skull förde H:r Baron Höpken, Praesidium.

Hade Kungl. Academien sin sammankomst på Riddarehuset för Praesidii ombyte skull. För Praesidis H:r Polhems opasslighet skull förrättade H:r Baron Höpken praesidium.

8:o. åtogo sig H:r Baron Höpken ock H:r Faggot at på Kungl. Academiens wägnar aflägga dess tacksägelse hos H:r Commercie Rådet Polhem för dess hafda möda wid Praesidii förwaltande.

3:o. Uplästes H:r Kalms berättelse om Medusa (se d. 26 Sept.) och beslöts at det skulle tryckas, men förut skulle Autor anmodas at göra den något fullkomligare efter H:r Linnaei påminnels (se d. 29 Sept.). Herr Commercie Rådet Polhem hafwer berättat at materien af Medusa är det starkaste stenlim man will begiära. Dessutan om det blandas med krut gifwer det itändt en sådan fuktighet ifrån sig at han håller före at det skulle kuna utsläcka en wådeld.

6:o. Uplästes H:r Königs försök om träwärks styrka, som remiterades til Herr Commercierådet Polhem.

3:o. Förestälte H:r Praeses om icke Academien borde taga sig an förwarandet af H:r Commercie Rådet Polhems inventioner och machiner för efterwärlden så at däruppå borde göras ritningar och  beskrifningar, och det medan H:r Polhem ännu lefwer, så at man kunde få hans underrättelser i hwad mål som kunde fordras. Detta behagade öfwermåttan Academien, och åtog sig Praeses at göra H:r Polhem en compliment häröfwer på Academiens wägnar. H:r König, Academiens Ämneswän anlitades at förfärdiga ritningarna under H:r Ehrenswerds inseende som lofwade at lämna därtil hwad han
här om annoterat, och som åtog sig at sätta up beskrifningarna.

l:o. Berättade H:r Praeses at H. C. Polhem, uppå den på Academiens wägnar giorde anmodan, lofwat gå Academien tilhanda, uti machinernas och inventionernas utgifwande (see d. 8 Dec.).

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r  Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

6:o. H:r König upwiste några ritningar af H:r Commercie Rådet Polhems inventioner af upfordringswärken i Falun.som han uppå Kongl. Aademiens befallning förfärdigat, därjämte upwiste H:r Gref Cronstedt en wid Humebo grufwa som äfwen skulle komma til denna samlingen.

3:o. Af de 20 Exemplaren af H:r Polhems Tal som Boktryckaren Grefing nu insändt efter öfwerenskommelse (af d. Nov. 1744) beslöts at Academien skulle lämna Autorn hälften och behålla den andra hälften uti sit Archivo, och således kommer äfwen altid hädanefter at förhållas.

l:o. Uplästes H:r Directeuren Liungquists beskrifning på dess nya påfund til den Swenska bomullens rensning och redande: sedan han förut wist nöyaktig effect med machinen för Herrar Ledamöterna: detta remiterades til H:r Polhem och H:r Triewald.

l:o. Föredrogs H:r Commercierådet Polhems begäran at få nyttia den Lanternan och tunnan at lysa under watnet med som förwaras i Academien, och äfwen at få göra förbättringar däruppå i hwad mål hon skulle befinnas wara obrukbar, hwilket samtycktes.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

1. Uplästes Hr CommercieRådet Polhems Nya påfund at hålla tilbaka skep i stark storm. när ankar och ankargrund fela. Här vid påmintes l:o. hvad theorien om vågorne angår, at vatnet oscillerar allenest igenom stigande och fallande fram och tilbaka, på sätt som en pendel, hvarigenom vågorne väl synas gå fram efter vädret och äfven föra det med sig som flyter på vatnet, men ej vatnet, som altså förblifver på sit ställe, och 2:o. hvad effecten af påfundet vidkommer at man den ej kan hafva vid de mästa tilfällen der man nyttjar ankar nämligen der skeppen drifs af strömen som man finner många städes i hafvet. Detta blef remiterat til Hrr Trievald och Ankarcronas öfverseende.

3. Uplästes Hr Inspectorens Bäcks vid Löfstad bruk, berättelse om en Iskällare som han inrättat uti et hvalf uti et stenhus, hvilket sköts til Hrr Polhems och Triewalds öfverseende.

2. Återgaf Hr C. Polhem den til honom lämnade berättelsen om Iskällare tillika med nogra Physikaliska anmärkningar som han skrifteligen upsatt. Hr Faggot berättade här vid det han giort sig underrättad hurusom en man här i staden lagt Iis i sin källare om våren til drickats  conservation, men funnit at vatnet hvartil Isen omsider blifvit förvandlad, har giort grunden mycken skada, och hölt derföre betänkeligit at för Academien at utgifva denna handling, åtminstone borde varning der vid göras at man borde förse samma källare med en recevoir at hindra vatnet at til murarna, eller gifva det et godt utlop med trumma. Eljest skola sådana källare med dubla väggar til Isens conservation vara mycket brukliga i Rysland och Finland. Hr Horleman berättade också huru han försedt et hvalf uti slottet med Iis som är lagd uti lårar hvarifrån det  smälta vatnet hafver behörigt utlop, men under tunbänkarna gå rör etc. Hr Horleman lofvade lämna til academien skriftel. berättelse här om.

3. äfven at H:s E:l. uppå Academiens begäran har tackat Hr Commercie Rådet Polhem för för det han så benägit meddelat Kongl. Academien sina mechaniska påfund. hvaröfver Hr Commercie Rådet varit mycket sensibel, och lofvat at än vidare förfara at gifva all underrättelse han kan.

10. Academien beviljade 200 d:r kop:mt til Resep:gr för Hr Eliander til Stiernsund och Falun at afmäta, uprita och beskrifva de der befintliga Com.Rådet Polhems machiner.

1. Uplästes Hr Kalms berättelse om de så kallade Ätt eller Elfkällor i Södermanlands skärgården. hvilken remiterades til HH. Polhem, Tilas och Svedenborg, hvarvid påmintes at denna handling borde nogot sammandragas i ansende til de onödiga derivationer af namnen, superstitie berättelser, och gisningar om deras upkomst

2. Uplästes Hr Rudenschölds Rön om furuträdens ålder i Finland, som emiterades til Hrr Linnaeus, Polhem och Tilas.

4. Hr Praeses upläste et bref ifrån H [namn saknas] som nu vistas i Paris angånde en bequäm säng för de siuka och äfven för barnfödsel, således at de vid ombädningen ej hafva den ringaste olägenhet. uphofsmannen praetenderar 2000 L. för invention men utlånar henne för 1 Louis d'or om dygnet. et utdrag af detta bref kommer at communiceras med Com.R. Polhem at tänka på en sådan invention, samt Hr [namn saknas] at anmodas at skaffa sig nogare underrättelse om denna inventions structur

7. Anmodades Hrr Alström, Triewald, Ehrensverd, Polhem och Eliander at dagen deruppå taga den af Hr Brukspatron Steinholtz nu förfärdigade Väfskeds machinen i besiktning. som nu var upsat uti H:s Exl. Gref Tessins hus och derom gifva Academien sitt omdöme.

2. H. Polhem upviste et stycke af en furubielke och et af en Ektilja som legat i den gamla slussbotn och voro til större delen förtärde af det strilande vatnet i synnerhet der nogon dymling varit inbårad

6. Uplästes en handling om H. Com.Rådet Polhems nya sätt af Klädespäss. som kommer at införas i detta quartals handlingar.

2. Uplästes H. Scheldons beskrifning om en så kallad lyft hvals hvarmed skep, träbygningar och andra stora tyngder bequämligen kunna uplyftas.denna handling blef remiterad til H. ComR. Polhem.

2. Secreteraren upläste sina undersökningar angånde H. Sheldons lyft hvals hvaruti utrundningen af bäddståcken vistes vara en Elliptisk båge, och som enna handling redan var öfversedd och gillad af H. Klingenstierna, så behagade Academien at den skulle införas i detta quartal, tillika med H. Sheldons beskrifning, hvarom Secreteraren hade inhämtat H. Polhems utlåtelse och dervid gifne förbättring i anseende til friction, hvilken kommer at läggas til denna handling.

6. Uplästes den berättelse som H. Rudenscöld på Academiens anmodan upsatt angånde bruket i Spanien af den ingifna machinen at vatna åkrar och ängar och med den, som remiterades til Herrar Cronstedt och Polhem.

2. Uplästes et utdrag utur protocollet hållit i Riksens ständers secrete utskåts defensions deputation af den 8 Aug. sistledne, hvaruti deputation åstundar academiens utlåtande om åtskilliga puncter rörande skepsbyggeriet. 1. om det är så god bidevinds seglare, när Centrum gravitatis kommer mera mitskeps in för. 2. om icke det då kostar mindre på förbindningarna och rider bättre för ankar. 3. om ike et diupt gående skep också är bätter bidevinds seglare och styfvare, och 4:o arbetar makligare genom vatnet. 5. om icke ihålige och trubbige lineer gifva mera motstånd mot vatnet än spetsige och räta. Af alt detta skulle Herrar Polhem, Faggot, och Klingenstierna få del at de måtte deröfver lämna Academien sina tankar.

6. H. Hårleman upläste des tenkar öfver trävärkets förvarande, som lämnades til Com.R. Polhems, H. Ehrensverds, Fagots, DeGeers och Elianders öfverseende.

6. H. Hårleman upläste sina tankar om Bleket på siöar och vatn, som remiterades til Herrar Commercie Råderna Polhem och Alström.

1. Upvistes tvänne modeller som en bonde Nils Olofsson i Uggelsta och Belinge sokn i Upland hade förfärdigat af tvänne des påfund det ena af en trösk machin och det andra af en varggrop. Dessa modeller komma at visas för H. Commercie Rådet Polhem.

5. företogs valet til en ny Praeses. hvarvid Herrar Meldercreutz och Rudenscöld ägde 21 vota, H. Löwenhielm 15, H. Stockenström H. Svab 10, Blixenstierna 9, Malmerfelt och Strandberg 7, Plomgren 4, Polhem 3, Benzelstierna, Ekström, Acrel 2, & c.

4. H. Manderström Commercierådets Polhems dotterson antogs til ämnesvän.

7. H. Angvelin Rector i fransyska skolan hade ej alenast d. 14. i Maj månad redan inlämnat en modell jemte beskrifning på sit påfund at inrätta fiäder ur med rundspindlar efter [namn saknas] sätt at visa secunder utan ock H. Sundberg urmakare hade förfärdigat et sådant ur som nu upvistes men H. Commercie Rådet Polhem så väl som H. Ekström, til hvars öfverseende H. Angvelins beskrifning var lämnad hölle före det denna invention ej hade nogon förmån för H. Grahams som Angvelin påstår m.m. Härom kommer at göras berättelse uti dagboken

4. Uplästes H. Knutbergs, mechanices lnspector vid Kongl. KrigsCollegio, beskrifning öfver en mudder pråm som han inrättat i Söderhamn. hvar med 1 ritning fölgde som remiterades til H. Com. R. Polhem och H. grefve Cronstedt.

15. Berättades Herrar Polheims och Ekströms utlåtelser, om den i föregående sammankonst af Hennes Kongl. Höghet efterfrågade Anemometer (se N. 8): Nemligen at de ei så lätt kunde se, at en machine kunde så mycket praestera, som om den i Frankrike upfundna, förmältes. Herr Praeses ärhindrade här vid, at han dock hölt det möjeligt, at en klock-machine dependent af luftens rörelse kunde gifva allahanda luftens förändringar tilkiänna.

9:o. Herr Knutbergs memorial, om et nyt påfund, at drifva Galerer i stället för åror, med et trampvärk, uplästes, och modellet upvistes. Remitt. til Herrar, Gr. Cronstedt, Pålhem och Scheldon at skiärskådas.

2. Ulästes beskrifning på en af H. Capit. Winblad upsatt Ria, som skal vara fri för eldsvåda, samt derjämte tjäna til kiölna, samt tork och Rökhus. Remit. til Hr Polhem, Faggot och Eliander.

10. Upvistes et Malm-Cabinett, hvilket H. Excellence, Friherre von Höpken, likmätigt des afledne Broders Öfverste von Höpkens förklarade yttersta vilja, lemnat til Academien. Herr Praeses blef anmodad at hos H. E. derföre aflägga tacksejelse, och Herrar Scheffer och Lejel, at giöra, tillika med Secreteraren och Archivarien en förtekning på de der uti befintlige Metall- och berg-arter. 11. Efter giord påminnelse af Secreteraren, at sådant de förra åren skedt, utnämndes Herrar Nordenberg och Faggot at å Academiens vägnar besöka Herr Commerce-Rådet Polhem, lyckönska Honom til det nya året, och gifva Academien kundskap om denne des Värdeste Ledamots tilstånd på des höga ålderdom.

3. Uplästes H. Knutbergs nya påfund at så inrätta Väderqvarnar, at de i lungt väder kunna drifvas med häst vind. Remitterades til H. Grefve Cronstedt och Herrar Polhem.

5. Upvistes en ritning på et så kallat perpetuum Mobile, hvilket en student vid namn [namn saknas] inlemnat. Ledamöterna roade sig åt påfundet, som var qvickt, men funno, at för frictionerna, som ske på fyra ställen, lärer det ei kunna gå af sig sielf. Secreteraren fick  dock befallning at visa ritningen åt H. Polhem.

3. Kundgiordes för Academien den sorgeliga mistning. hon giordt af en ibland de största och berömdaste Ledamöter hon någonsin haft, H. Commerce-Rådet Christopher Polhem: hvilken, ehuruväl han på några år, för sin höga ålder skull, ei kunnat giöra Academien så mycken tjänst, som han sielf åstundadt, Academien dock, för det allmännas skull, som til sista stunden med stor båtnad nyttjade des oförlikeliga snille, som ock för den heder som en sådan Ledamts blotta namn på Ledamots-Förtekningen, giorde Academien, högst saknas, och des aflidande beklagas. Nu emedan Academien gierna önskar at des minne må på alt uptänkeligt sätt äras, beslöt hon nu, til en början, at anmoda Friherren H. Hårleman, at i följe med Secreteraren, aflägga hos des efterlefvande anhörige behörig sorge-betygan. Sedan utnämndes H. Klingenstierna at parentera öfver honom, emedan en sådan man höfdes ei mindre än en sådan Parentator.

l. Secreteraren berättade, det H. Klingenstierna behagat åtaga sig Parentationen öfver fremledne H. Polhem, hvar öfver Academien sig mycket fägnade. Och emedan H. Polhem i lifstiden inlemnat en förseglad berättelse, om sina lefnads omständigheter, så anmodades Frih. von Seth at den framlemna, til et skickas H. Klingenstierna tilhanda.

l. Secreteraren berättade, det H. Klingenstierna behagat åtaga sig Parentationen öfver fremledne H. Polhem, hvar öfver Academien sig mycket fägnade. Och emedan H. Polhem i lifstiden inlemnat en förseglad berättelse, om sina lefnads omständigheter, så anmodades Frih. von Seth at den framlemna, til et skickas H. Klingenstierna tilhanda.

3. När omröstningen skulle företagas til en Ledamots utväljande uti framledne H. Polhems ställe, blef frågan, om hvilken af de 4 föreslagne först skulle voteras: om man borde följa den ordning, hvar efter de blifvit föreslagne, eller taga den först, som Academien fant vara sig nyttigast. Efter något öfverläggande stadnade Academien uti det slut, at så ofta det händer, at flera äro föreslagne, än rum äro ledige, bör först genom flästa rösterna afgiöras, hvilken af de föreslagne må den gången komma i Consideration, utan at Academien är bunden at först votera om den, som först blifvit proponerad. Detta blifver en Lag, som altid noga skal följas.

7. Sist upvistes modell och uplästes beskrifning på en art af sädes-lår, hvar uti säden mycket beqvämligen kan omröras, at förekomma orning. Upfinnaren här af är H. Jonas Norberg, en af salig Polhems Elever. Låren är en ihålig Cylinder eller ock et ottkantigt Prisma, som kan röras omkring des axel. Alla närvarande Herrar Ledamöter voro öfvermåttan nögde med detta vackra påfund, såsom mycket fördelagtigt för spanmåls Handlare och andra enskylte Hushållare, som hafva oriad och ogistad säd at förvara.

2. Påmintes om Parentationerna för de afledne Ledamöter, och beslöts l:o at när någre dödt, om hvilka ei är mycket at säga, kunna två eller tre hel korta Parentationer hållas på en gång, Derföre fick Secreteraren befallning at så anställa, det H. Stockenströms öfver salig Cederholm, Celsii öfver Sandberg och Mörks öfver Hesselius, må med det första, på en gång blifva färdige. 2:o at emedan H. Klingenstierna skal hafva Parentationen öfver salig Polhem färdig, men för sin sjuklighet ei våga sig ut, mindre vara i stånd at sielf publice Recitera honom, bör honom föreställas, om han icke, för tidens vinnande, vil skicka hit Manuscriptet, och låta någon annan recitera honom, då han sedan tryckes i H. Klingenstiernas namn. H. Tilas ärböd sig strax at recitera honom, om H. Klingenstierna der til ville samtycka. Med [sic!] Parentationen angår öfver salig Hasselqvist, som H.  Bäck åtagit sig, måste der med hafvas anstånd, til des vi få se, huru det går med hans efterlemnade manuscripter och samlingar.

3. Friherre Seth anmälte, huru Han, på Academiens befallning, hade påmint H. Klingenstierna om Parentationens öfver salig H. Polhem skyndsamma förfärdigande, samt at han fått svar, det H. Klingenstierna innan kårt ville komma och göra Parentationen ifrån sig.

7. Secreteraren berättade, at af skådepenningen öfver salig Baron Hårleman redan 170 voro åtgångne, och en myckenhet flera bestälde, så at Academien utan kostnad kunnat hedra Hårlemans minne. Academien beslöt göra på samma sätt med en skådepenning öfver framledne H. Commerce Rådet Polhem. Och emedan Parentationen öfver honom inom kort lärer komma at hållas, befalte Academien Des Secreterare, at accordera med H. Fehrman, och så föranstalta, at Medaillen til Parentations dagen kan vara färdig.

7. Herr Klingenstierna var nu kommen, och vil hålla Parentationen öfver salig Polhem, strax efter Pinges-helgen.

Iunius, d. 25.
Voro alla K. Academiens i staden närvarande Ledamöter samlade, til et an[t]al af 34, at afhöra H. Klingenstiernas Parentation öfver Framledne Commerce Rådet H. Polhem. Talet utlemnades strax til trycket.

5. Upläste Secreteraren et til honom ankommit bref ifrån Academiens Ledamot, Herr von Eggers, som nu är i Saxen, hvar uti han berättar sig hafva skickat til Academien de 7 första Tomerna af de så kallade Leipziger Samlungen, och lofvar sig vilja årligen skicka de öfriga, efter som de utkomma. Academien befalte Secreteraren at til ärkänsamhets teken skicka H. von Eggers en af hvartera af de öfver Baron Hårleman och Pålhem slagne Jettoner, hvilket ock strax värkstäldes

Sammaledes framledne Commerce Rådet Pålhems Portrait, hvilket, efter Des egen i lifstiden giorda Disposition, ock nyligen af Des arfvingar blifvit Academien tilstäldt.

1. Hans Excellence H. Praeses aflade, å Academiens vägnar, tacksegelse hos Herr Polhem för Des salige Faders Academien skänkta Portrait.

7. Upvistes en ifrån Frankrike til Academien upskickad Såningsmachine, med alt tilbehör, uti fulkomlig storlek. Emedan man uti de förra årens Dagböcker förgätit at nämna om, hvad anledningen varit til denna Machins upskickande, vil man den här korteligen anföra. Under Herr De Geers Praesidium, i Januarii Månad, år 1754, ankom et bref ifrån Academiens Ledamot Herr Bonnet i Geneve, som uplästes d. 12 i samma Månad, och hvar af et utdrag sedermera infördes i Handlingarna för Apr. Mai. Jun. 1756, hvar uti han, ibland annat, berömmer den Såningsmachine, som af H. Duhamel blifvit påfunnen, men af en vid namn Chateauvieux sedermera så förbättrad, at han med mycken förmon af många brukas. Han lade der til, at om Academien vore tjänt med et model af samma Machine, ville han det hitsända. Emedan Academien jämväl tilförene hört talas om samma Sånings-machine, anmodade Academien Herr Praeses at svara, det hon med nöje skulle emottaga et sådant model. Sedan hörde man ei talas der om, förr än i November månad sistledit år, då Herr De Geer berättade sig hafva fått svar, at icke et Modell, såsom Academien förstod, utan en hel machine i stort redan var aflemnad til Capitaine Busch i Marseille som denna Machine skulle öfverföra til Sverige för Academiens räkning. Der jämte upgafs räkning, hvad Machinen kostade, bestigande sig til Etthundra ellofva Franska Livres, utom frackten, 40 Holländska Gyllen. Nu ehuruväl Academien fant, at H. Bonnet orät förståt Academiens mening, och skickat en skamlöst dyr Machine, i stället för et litet Model, som han sielf tilbudit sig at skicka för intet, och ehuru Acadamien äfven hade al orsak at tro, det denna dyra Machine ei skulle vara tjänlig hos oss, eller öfvergå Thunbergs eller Pålhems Sånings-Machiner, så ville dock Academien för denna gången ei göra protest emot denna räkning, emedan H. Bonnet, förmodeligen i god mening, af missförstånd om ordet Model, giordt denna anstalt. Räkningen betaltes derföre strax genom vexel. Machinen, som nu är ankommen, var ei tilhopasatt, och kan ei här i staden beqvämligen försökas. derföre beslöt Academien anmoda Herr Clason, at på des gård vid Stocksund tilhopa sätta och pröfva Machinen, hvar vid Herrar Alströmer och Friherre Brauner samt flere Ledamöter tilbudo sig at vara behielpelige, och sedan inkomma til Academien med deras berättelser der om.

Dessa Portraiter, tillika med dem K. Academien förut ägt, nemligen Hans Excellence Grefve v. Höpkens, framledne Herrar Alströmers, Capit. Triewalds, Polheims, Baron Hårlemans och Elvii, voro nu upsatte i Academie Salen, til dess prydnad och til Academiens påminnelse om dessa Sina Ledamöters förtjenster.