Protokoll (beta)

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1741-02-14

År 1741 den 14 Febr. Närvarande
Presid. Hr Cederholm.
Hr Linnæus.
Hr Triewaldt.
Hr Cederhielm.
Hr Höpken.
Hr Ehrenswerd.
Hr Nordenberg.
Hr Tilas.
Hr Polheim.
Hr Faggott.
Hr Brellin.
Hr Elvius.
Hr Malmer.
Hr Svedenborg.

1. Sedan protocollet var justerat, uplästes nu åter Hr Faggotts betänckande, huru och på hvad sätt hvar och en må lära at känna Sverigie, samt huru man vid alla tilfällen må kunna göra observationer uti Oeconomien, hvilket, emedan alt det blifvit ändrat och til en del uteslutit, som kan för nära röra Collegierne och deras inrättningar, kommer det samma som ett förtal uti denna quartals Handling i Academiens egit namn at tryckas.

2. Hr Linnæus upläste ett ifrån Hr Reuterholm til en af Academiens Ledamöter skrifvit bref, hvaruti han anhåller, at Hr Faggotts ofvannämnde betänckande måtte sådant som det är, och utan någon ändring, det allmänna meddelas, på det at så väl embetsmänn som andra uti riket måtte få öpna ögon och kunna se, hvaruti deras skyldigheter bestå, och huru okunnoge de om sitt egit fädernesland äro.

3. Hr Höpken ingaf ett ifrån Hr Wasenberg ankommit bref, hvaruti han betygar mycken högachtning och ärkäntsla för den heder, Academien honom vid dess antagande til Ledamot ertedt. Och befaltes, at Hr Wasenbergs namn uti Ledamots längden i Correspondenternes column skulle anteknas.

4. Hr Polheims rön om järnberedningen, hvilket med Hr Brandt varit communicerat, blef nu återlefvererat, jämte ett ounderskrifvit memorial, som en utaf Academiens medlemmar skal bifogat, hvarutinnan någre puncter anföres, medelst hvilka den, som samma memorial författat, vill styrka Academien ofvannämnde Hr Polheims rön på någre ställen at ändra: men som de därutinnan anförde skiähl ej pröfvades vara af någon särdeles vicht, så blef ofvannämnde rön til alla delar gillat, och är nu helt färdigt at til trycket lefvereras.

5. Hr Nordenbergs rön om en särdeles saltart, som visar sig i rombisk figur, vardt nu, sedan det förut blifvit af Physicaliska Classen genomsedt och den samma ej haft någodt därvid at påminna, til alla delar gillat.

6. Hr Cederhielm återgaf Hr Tisselii för detta ingifne rön om rotemaskens fördrifvande ifrån rågbrådden, jämte sin egen därvid bifogade anmärkning. Hvarvid Hr Linnæus anförde, det han ej vill styrka Academien at låta denna observation, såsom stridande emot physiquen och förnuftet, på en enda mans försök det allmänna meddela, på det at, i fal detta rön vid dess ytterligare försökande af publiquen skulle misslyckas, Academien ej må underkasta sig det äfventyr at blifva af publiquen förachtad, i anseende hvartil ofvannämnde försök lades ad acta.

7. Uplästes tvänne af Hr Cederhielm ingfine försök, det ena at fördrifva mullvadar utur trägårdar genom St. Britas lök, och det andra at fördrifva råttor utur vånings rum genom igelkåttar. Hvilka väl blefvo gillade, dock kommer det förra at hvila, til dess Academien kan få prof utaf St. Britæ lök, emedan samma ört til namnet härtils varit obekant.

8. Härupp remitterdes föjande rön til följande classer:
Hr Cellsii om Barometerns stigande i Fahlun grufva, til Mathematiska Classen.
Om trädrötter förvandlade til en fin jordart eller ockra af Hr Tilas, remitterades til Physicaliska Classen.

9. Hr Cederhielm föredrog häruppå, hurusom ett utskott af Riksens Ständers Oeconomie Deputation anmodat Academien at ingifva ett förslag til hushåldningens uphielpande i Sverigie, som är på ganska svaga fötter. Och på det Academien åtminstone ville visa sin beredvillighet at efterkomma Ständernes befallning, så hemstälte han til Academiens ompröfvande, om icke nu snart ett svar borde afgå af det innehåld, at ehuru Academien varit omtänkt på alla medell och utvägar at gifva det allmänna tilkänna, på hvad sätt hushåldningen i riket kunde förbättras, men så är hon så mycket mindre i stånd denna sin åstundan at värkställa på annat sätt, änn redan uti de utgångne Handlingar är skedt, som hon ej äger en tilräckelig kundskap om alla de i Sverigie liggande provincier, deras belägenhet med mera, denna inrättning äfvenväl vid dess början ej haft någodt annat förlag, änn det enskylta personer til dess nödvändiga utgifter sammanskutit, och således i anseende til dess ringa medell ej kunnat kosta uppå någon privat person at resa landet igenom och insambla de nödige underrättelser, Academien utaf hvart lähn skulle önska at kunna inhämta. Vid slutet af detta svar kunde en påminnelse göras, om icke Riksens Ständer ville pålägga embetsmännerne i riket at gifva noga achtning uppå det, som uti hvar quartals Handling utkommer och til hushåldningens uphielpande kan lända, samt låta det samma i hvarje landsort värkställas. Detta svar lofvade Hr Faggott upsättia och det sedan i Academien justera.

10. Hr Presid. hemstälte, om icke Academien pröfvade nyttigt at genom en Deputation skiänka til alla Stånden ett exempl:r af Handlingarne, hvartil af Ledamöterne blef samtykt. Och lofvade Hr Presid. så achta uppå tiden, at när ofvannämnde svar blifver til Riksens Ständers plena öfverlämnat, Hr Presid. straxt vil draga försorg om volumernes ingifvande.

11. Inlefvererades Acta Laboratorii Chymici af Hr Brandt, hvilka uti denna quartals Handling komma at tryckas.