Protokoll (beta)

2. Derpå upläste Hr Höpken et från Hr Mag. Brelin skrifvit bref til Academien, hvaruti han gifver vid handen, at som han upfunnit et nytt påfund på Claverer och Cymbaler, det tilförene aldrig varit kunnigt, och består utom annat enkannerl:n deut, at han istället för korpfiädrar som härtils varit brukelige på tangenterne, giordt dem af elphenben, så at de ej allenast på et ganska behändigt sätt äro fogade tilsamman, utan kunna vara mycket varacktigare än de förra; altså begärar han nu, at Academien ville införa sådant uti sina Acter. Och resolverades:

1. Sedan Hr Mag. Brelin blifvit införd, lät Hr Præsidenten honom förstå, huruledes Academien samtyckt till de Ledamöters hemställande, hvilcka varit af henne utsedde at närmare röna hans nya påfund, och at hon för den skull nu ville taga honom in til medlem uti sit Sälskap, med den säkra tilförsickt, at han ej underlåta lärer i et godt förtroende söka at idka de ärender, som lända til Academiens föresatte afsickt. Derpå hölt Hr Brelin et tal til Academien, hvartil Hr Höpken å Academiens vägnar svarade, hvilcka tal, jemte Hr Brelins försäkrings skrift, lades ad acta.

1. Sedan Hr Mag. Brelin blifvit införd, lät Hr Præsidenten honom förstå, huruledes Academien samtyckt till de Ledamöters hemställande, hvilcka varit af henne utsedde at närmare röna hans nya påfund, och at hon för den skull nu ville taga honom in til medlem uti sit Sälskap, med den säkra tilförsickt, at han ej underlåta lärer i et godt förtroende söka at idka de ärender, som lända til Academiens föresatte afsickt. Derpå hölt Hr Brelin et tal til Academien, hvartil Hr Höpken å Academiens vägnar svarade, hvilcka tal, jemte Hr Brelins försäkrings skrift, lades ad acta.

4. Ledamöterne funno detta hemställandet vara ganska billigt, och Hr Triwaldt tog sig deraf tilfälle at berätta, huruledes han igenom en af Engelska Societeten upgifven relation en gång hulpit en person från döden. Han hade uti tungan fådt stenpassion, hvaraf hon småningom begynt så svälla up, at det började bli fara om hans lif; men efter den uplysning Hr Triwaldt sig förvärfvat af berörde Societets acter, har han låtit tilse, hvaruti siukdomen bestod, och omsider förmåt en fältskiär öpna tungan. på både sidor, då derutur tagits 2:ne stenar, hvarefter den siuka småningom fick sin hälsa igen. Hvaraf kan skiönias, sade han, hvad gagn och förmon dylika rön kunna vid hvarjehanda tilfällen åstadkomma. Detta styrktes än ytterligare af Hr Brelins intygan, som talade om, huruledes han hade haft sten i tungan, som af sig sielf brutit sig ut.

12. Hr Præsidenten sporde Hr Brelin til, om han ville gifva in til Academien något prof af sit nya påfund? Hvartil han svarade, det han nu väl gierna ville gifva in et helt instrument, i fal hans vilckor sådant skulle tillåta, dock låfvade han nu upgifva et par tangenter at dermed visa sielfva inventionen.

17. Och som Stykgiutaren Hr Mejer länge sedan blifvit utnämd til Ledamot, så påtog sig Hr Triwaldt at kalla honom up til nästa gång; hvarpå han ock till slut påminte, om icke Herr Brelin ville upgifva et af honom upfunnit lim, som intet af vatn skal kunna uplösas; hvilcket Hr Brelin lofvade gifva in det, så snart han kommer i något stånd.

4. Hr Brelin gaf sedan til Academien 2:ne tangenter af sin nya invention på strängiaspel, den ena til et liggande och den andra til et uprättstående instrument, hvarjemte han berättade, at desse tangenters mechanismus var så inrättad, at ingen skulle gierna kunna imitera dem, änskiönt at han toge det ena stycket från det andra. Academien betygade häröfver sin fägnad, och tangenterne lades i förvar.

8. Likaledes frågade Hr Præsidenten, huru snart Hr Brelin ville gifva in processen om juktläders tilredning? Hvarpå Hr Brelin muntel:n berättade Academien hela denne processen, och huruledes han hade lärdt den af en Ryss, som han råkat under sina resor och frälsat utur en fara. Hvarjemte han uppå Hr Præsidentens ytterligare tilfrågan lofvade efter 8 dagar ingifva en utförlig beskrifning deröfver.

Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.

Hvartil Hr Ahlström svarade, at det ock här sker alt för ofta, och at det efter lag är både tillåteligt och giltigt. Men Hr Brelin tvekade för sin del, om någon sine consensu Principis skulle kunna transportera sit undfångne privilegium på en annan. Derpå lästes sielfva privilegium up, och som ordasättet deruti fants ögonskenligen medge, det Hr Höpken i underdånighet å Academiens vägnar begert detta Hans Kongl. Ma:ts nådiga privilegium, så kunde ock Academien ej annat finna, än at det enkannerl:n hörde henne til, och at det således ej var nödigt om des giltighet göra något vidare tvifvelsmål.

12. Hr Brelin berättade i följe af det, som nu blifvit omtalt, det han funnit, at träden äro mera villige til en frodig växt, enär de små rötter, som gerna sticka sig fram på de större, skäras bort.

12. Hr Brelin begärte, at hans observation måtte ryckas in i detta quartals Handlingar. Och som det blifvit honom lofvat för än han vardt til Ledamot kallad, och det intet var vidlöftigt, så slöts, at det vid slutet skulle inryckas

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

2. Derpå frågade Hr Præsidenten, om det omtalte profvet angående juktläders tilredande blifvit ännu påbegynt? Hvartil Hr Brelin svarade, at hans giorde lofven i detta mål ingalunda måtte så förstås, som han ville taga på sig at aldeles tilreda jukthudar; hvilcket han sade aldrig hafva varit hans mening, och at han så mycket mindre sådant har kunnat påtaga sig, som han aldrig lärdt garfverikonsten: utan at han allenast lofvat sätta en sådan lukt och godhet i beredde skin, som Ryssläders jukten äger, hvilcket han nu til sin menings klarare utförande ej underlåta kunde Academien vid handen gifva.

4. Likaledes pröfvades för godt, at Academiens Handlingar skulle på 2:ne ställen föryttras, såsom hos Hr Kieswetter på Stora Nygatan, och Hr Brelin lofvade tala med krämaren Kuhlberg på Stortorget derom. När detta en gång blifvit fastgiordt och Handlingarne varda färdige, så skal kundgörelsen derom i Avisorne införas.

10. Än tilspordes Hr Brelin, om han icke hade den observation färdig, som han talte om i sidsta sammankomsten? Hvarpå han nu läste up den samma och handlade om sprickors förekommande uti trä; men tog den åter hem igen at renskrifvas til nästa gång.

5. När den var upläst, kom man at tala om på hvad sätt det vore görligit så laga, at inga flugor eller maskar skulle sätta sig på boskapen, hvaraf de hafva så mycken oro och plåga. Då Hr Præsidenten gaf vid handen, huruledes Skottländarena pläga värja sina får på det sättet, at de stryka tiära på dem, med litet fet upblandat til en viss proportion, ifrån öronen nid åt ryggen och på bogarna, så at det gik korsvis öfver ryggen; hvarföre han okså ville tro, at Lapparna skulle så mycket snarare kunna på samma sätt värja sina renar, som de äga der å orten förråd både på tiera och fett, allenast någon vore, som underviste dem sådant. Han lofvade inkomma med en särskildt observation häröfver. Herr Brelin lät Academien förstå, at i Wermeland skola de bruka Libsticka dertil. Likaledes sade Hr Sahlberg, at i Östergötland pläga de stryka bekolja på fåren för samma orsak skul. Hr Præsidenten yttrade sig, at han hördt vid Riksdagen några resonnera om samma mål, och at de sagt, at de creatur, som äro väl fodrade öfver vinteren, bli intet brömsstuckna om sommaren. Vid det man nu kom at tala om lös, som växa på boskapen, sade Hr Nordenberg, huru det skal vara för sed i Finland at binda en trå, som blifvit dragen genom något qviksilfver, på fårens hals, och at sådant skal göra märckel. til lössens bortjagande. Men somliga mente, at sådant intet skulle vara särdeles helsosamt.

7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.

16. Hr Brelin tog på sig at tala med en bokbindare, som vil taga med sig exemplar at sälja på marcknaden.

Hr Cederhielm hemstälte den frågan: på hvad sätt man må bäst kunna conservera trä ifrån förrutnelse? Hvartil Hr Brelin svarade, at intet proemium kan derföre gies, så vida Hr Polhem allaredan giordt det igenom sit rön kunnigt. Hemstälte för sin del den frågan: om någon kunde hitta uppå någon röd färg här hemma i landet, som i godhet i pris skulle gå up emot brisille färgen?

2. Härpå justerades protocollet af den 12 hujus, hvarpå Hr Brelin hemstälte til Academiens ompröfvande, om hon icke skulle finna för godt at göra den förfatning, at hvar och en Ledamot, som gifver in något nyt rön eller påfund til Academien, döljer sit namn, på det hon måtte så mycket oväldugare och utan manna mon kunna döma om sielfva målet och des riktighet.

3. Ytterligare gaf Hr Brelin Academien vid handen, huruledes han talt med en boktryckare, som lofvat taga med sig några af Academiens Handlingar at föryttra vid marcknaderna up i landet: och fants för godt, at det skulle gifvas honom 50 exemplar emot hans revers, allenast Academien kunde förut få veta, huru mycket han vil ha i procent för sit omak.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

S. d. updrog jag till H. Mellercreutz och H. Fagot at utleta pendelens lengd här i Stockholm, item H. Brelin at anställa rönet till Ryska juckters tillvärkande.

7. Herr Brelin fick nu af Academien första quartals Handlingar 30 exempl., hvarföre han kommer at göra sin räkning til Academien. Dessförinnan lofvade han at laga så många prænumeranter åt Academiens Handlingar. De öfrige af samma quartal blefvo nu sände til Hr Lochner och Hr Kiesewetter, at säljas för Academiens räkning.

1. Protocollet af den 2:dra hujus justerades, och som tiden nu var inne, på hvilcken Præsidis ombyte skulle skie, så giorde den nu varande Præsid. Hr Triewaldt aldraförst sin räkning öfver alla de utgifter och inkomster, som under hans tid vid Academien blifvit giorde, medelst en så kallad hufvudbok och räkenskaper, bestående 1:o af Capital Conto, som i en fölgd beständigt skrifves; 2:do hvardera Handlingens särskilte Conto, som hvar gång afsluts; 3:o Särskilt Conto för hvarje Handling med de personer, som sådane utsälja, hvilcka för de förflutne 2:ne fierdedels åren voro Bokförarne Kiesewetter och Lochner, Boktryckaren Horn, Magister Brelin och Hr Salvius, hvilcken bok Hr Præsid. Triewaldt til Academien skiänckte. Lijkaledes läste han också upp en förteckning, genom utdrag af Protocollerne, uppå alla de mål och ärender, som under samma tid i Academien blifvit gillade och fullel:n faststälte.

1. Sedan Hr Salvius upläst det förra protocollet, steg han upp, tackade Academien för var dag han haft den äran att betiena henne; och som Academien fådt orsak att vara missnögd med hans upförande, hvilcket han igenom Hr Capitain Triewaldt förra gången hördt, så sade han sig taga afsked ifrån det stället i Academien, som han innehaft, hvarpå han lefvererade ifrån sig en bunt försäkrings skrifter, en bunt med correspondencer och en bunt med ingifne rön, hvilcka tilförene voro framlagde på bordet. Hr Salvius gaf äfven nyckeln ifrån sig til Academiens pulpet och lofvade villja lefverera de öfrige handlingarne til Hr Brellin och giöra räkning för det han haft under händer. Hr Presidenten frågade, om han jämväl toge afskied såsom Ledamot, hvartill han sade, att Academien intet lärer hålla honom värdig därtill, utan därföre tog sitt afträde: recommenderandes sig uti alla oväldugas goda åtancka, hvartill Hr Presidenten svarade, att Academien jämväl recommenderade sig uti hans goda minne.

3. Häruppå gaf Hr Brellin tilkänna, det Hr Salvius ingifvit 2:ne st. räkningar, den ena på de tryckte exemplaren af Wettenskaps Academiens Handlingar, hvilcka han haft under händer, och återlefvererat af de samma 61 exemplar, den andra för 35 dr koppmt, med hvilcka han äfven låtit följa det, som hos honom innestådt, och bestiger sig til 25 dr 10s. kmt. Räkningarne så väl som medlen emottogos af Hr Presidenten. Och blef Ehrenmalm vid detta tilfälle antydd att noga genomgå protocollerne och därvid i acht taga de rön, som äro inkomne, med mera.

3. Ytterligare uplästes ett af Hr Brellin fattadt rön att giöra ett stenlim, som eij uplöses af vattn, sedan någodt ämne af träd eller sten därmed blifvit sammanlimmat, hvilcket blef gillat och lämnat att af Svenska Classen öfverses.

4. Hr Linnæus påminte härvid, det Lapparne skola tilreda af fiskar en sorte lim, som eij skal uplösas af vattn. Dessutom skal bernsten och det limm därutaf tilredes vara ouplöseligit i vattn, hvarom Hr Linnæus lofvade vid slutet af Hr Brellins rön giöra en tilsats, som äfven jämte det förra på trycket kommer att utgå.

2. Uplästes Hr Linnæi observation öfver thet af Hr Brellin vid sidsta sammankomsten ingifne rön om stenlim, jämte utförlig berättelse om Lapplim, hvilcket bilades sielfva rönet och kommer att tryckas.

Emedan deras namn, som ingifva rön uti Academien, ibland skicka sig bättre för, understundom åter bättre efter innehållet af sielfva rönet; altså achtar Academien godt, thet thetta som mindre angelägit må hädanefter brukas blandvijs. Dock varder Herr Brelins namn vid detta tilfället satt efter sielfva rubriquen.

4. Vid det att Hr Brelins rön om stenlim uplästes, anmärckte Hr Triewaldt vid rubriquen, att innehållet af rönet bör stå förut och den sammas namn, som thet ingifvit, bör stå efter. Orsakerne, som beveka Herr Triewaldt därtill äro isynnerhet 1:o emedan Academien vid sine förre Handlingar brukat denne ordning, 2:o den samma äfven är brukelig vid Wettenskaps Academierne i Engeland och Franckrijket, och til det tredie tyckes förnuftigtvijs det essentiellaste som är innehålet af sielfva rönet, gå förut och namnet följa efter.

5. Under det samma Hr Brelins rön uplästes, anförde Hr Triewaldt, att ehuruväl thet i sig sielf är ganska godt och nyttigt, vill eij heller för sin del tvifla, att icke Herr Brelin så väl är uphofsman som ock sitt påfund värckstält, så håller han dock för sin del före, att thet vore ganska nödigt, att alla rön måtte uti Academien värckställas, innan de genom trycket allmänt kunnoge giöras. Eljest berättade Hr Triewaldt, thet honom utaf andre blifvit sagt, att thetta rön om stenlims förfärdigande äfven skall finnas uti Rolambs adelige öfningar, hvilcken bok han sielf väl eij sedt, men som många påfund kunna finnas i böcker, om hvilckas richtighet aldrig blifvit undersökt, så håller han ock före, att then som med ett oförsökt rön, sedan det blifvit pröfvat, inkommer, må kunna thet samma sig såsom egit tilägna.

6. Hr Presidenten sade å Hr Brelins vägnar, att Hr Brelin väl hade uti Academiens närvaro samma thess röns richtighet vijsat, så framt han icke uti dess upsåt af kölden blifvit hindrad. Tilläggandes Hr Brellin, att honom skall thet vara lijka mycket, om thetta rön blifver tryckt eller eij. Dock vill han änn framdeles, och så snart väderleken blifver någodt fogligare, sielf vijsa prof af limmets richtighet, men aldrig har han hvarcken sedt eller hördt denna sorte lim uti böcker omrördt eller af androm omtalt; och beslöts, att som Hr Brelin uti Hr Fagotts närvaro uppå dess här i Academien giorde intygan värckstält dess rön och åtskilligit sammanlimmat, så dristar Academien sig att låta det samma tryckias samt vid slutet tilläggia, att detta rön uti Academiens närvaro vore pröfvat och richtigt befunnit. Hvilcket ock Hr Brelin åtog sig att giöra.

1. I förstone justerades det vid sidsta sammankomsten håldne protocoll, hvarvid Hr Triewaldt änn ytterligare giorde anmärckning uppå det af Hr Brellin ingifne rön om stenlim, upteendes en Academien tilhörig bok, under namn af Secrets concernant les arts et les métiers, hvarutinnan nästan ett dylijkt sätt att förfärdiga stenlim förmäles. Hvilcket Hr Brellin lofvade igenomse, skiärskåda och jämnföra det med dess egit, samt i fall därvid någodt märckvärdigt kunde observeras, det Academien vid handen gifva, och emedan oftanämnde Herr Brelins rön är på trycket, så lofvade han, i fall någre anmärckningar skulle giöras, att låta dem framdeles i Academiens Handlingar inflyta.

16. Hr Höpken föredrog Academien, huru nödigt det vore at en Archivarius uti Academien skulle antagas, samt likmätigt constitutionerne en af Herrar Ledamöterne ville allenast åtaga sig upseendet öfver Archivum. I anledning hvaraf Hr Presidenten anmodade Hr Brelin samma besvär å sig taga samt sielf draga försorg at förskaffa en Eleve, som under dess inseende kunde förrätta de sysslor, som en Archivarius tilkommer. Hvilket ock Hr Brelin lofvade göra.

1. Ehuru Academien vid förra sammankomsten faststält, at intet annat i dag skulle företagas än det protocollets justering, som vid förra session blifvit hållit, dock blef, sedan det var justerat, på Hr Brelins begäran nu i protocollet uptagit, at han ingifvit til Hr Presidenten en Banco transport zedel, stor 100 dr kopmt, i afräkning på de trykte Handlingar, som han til försäljande emottagit.
At denna månads protocoller äro med de i Academien justerade concept protocoller lijka lydande sådant bevittna
Carl Wilh. Cederhielm
p. t. Præsident.
(Sigill)
Arwid Ehrenmalm
Notarius.

5. Häruppå föredrog Hr Brelin et rön at förvara dricka ifrån surna och underkastade samma sit rön samtelige Herrarnes bepröfvande och försök, förr änn han vil låta thet på trycket utgifva.

8. Hr Linnæus återgaf häruppå Hr Presidentens vid förra session upläste tankar om Medicine, hvarvid ej varit någodt at påminna, utan lämnades til Hr Brelin at öfverse Svenskan, och därmed slöts denna sammankomsten.

3. Sedermera uplästes en ingifven underrättelse om rätta orsaken til tufvor på sancka ängar, jämte et beqvämligit sät at kunna förekomma och undanrödia dem, framgifven i anledning af Academiens första fråga uti dess Handlingar för första quartalet. Den blef gillad och lämnad til Hr Brelin at först öfverse Svenskan och sedan til trycket befordra.

5. Uplästes Hr Anders Cellsii anmärkningar om Magnet nålens stundeliga förändringar uti dess missvisning, som blef lämnat til Hr Brelin, och kommer på trycket at befordras.

6. Vidare uplästes en af Manufact. And. Holmberg ingifven berättelse om den särdeles nytta, de utaf Hr Brelin uti dess bandfabriquer inrättade skottspolsfiädrar förorsakat, hvarutinnan et särdeles beröm Hr Brelin för detta sit påfund tillägges, och på thet äfven andre utom Stockholm vistande, som ej hafva tilfälle at se huru de nyttias, må äfven af så nyttige värktyg kunna betienas, blef Hr Brelin anmodad at härom en underrättelse til Academien ingifva och den samma sedan på trycket låta utgå.

9. Slutel:n proponerade Hr Presidenten, om icke Academien skulle pröfva nödigt at antaga en Archivarius, som så väl borde draga försorg om archivet, som ock om correcturet vid Handlingarnes tryckande. Och som Hr Brelin samma syssla lofvat sig åtaga, så hemstälte Hr Presidenten, om icke Hr Brelin för sit omak thervid kunde bestås Etthundrade plåtar årligen, hvartil Herrar Ledamöterne väl vil lämna dess bifal, allenast Hr Cronstedt, som Academiens cassæ medel om händer hafver, med sit utlåtande inkommer, huruvida Academiens inkomster en sådan utgift kan tåla eller ej.

2. Sedan upläste Hr Brelin den berättelse, han i följe af Academiens honom vid sidsta sammankomsten lämnade befalning författat angående de skottspolsfiädrar, han inrättat uti Manufact. Holmbergs bandfabriquer här i Stockholm, och den nytta genom dem kan ernås.

5. Sedan detta var värkstält och dess richtighet befunnit, gaf Hr Brelin tilkänna, at han tillika med Hr Elvius besedt thet papper, som Academien af Upsala Academie skal taga til låns, hvarvid befunnits 8 ris aldeles skiämbde, 6 ris äfven skiämbde i ryggen, 14 ris hvaruti någre böcker i hvart ris äro onyttige, 20 goda och brukelige, dock någodt fläckade i kanten på somblige; hemställandes fördenskul til Academiens bepröfvande, om icke bäst och nyttigast vore at behålla the dugelige 20 ris och låta Upsala Academie återtaga det öfrige, hvartil samtelige Herrarne biföllo, allenast tullen blifver erlagd.

10. Slutel:n berättade Hr President. at de trykte Handlingarne för detta quartal äro helt färdige, hvaraf skal lämnas 100:de exemp. til Bokföraren Kiesewetter och thet öfriga til Hr Brelin at utlefvereras och försäljas.

2. Hr Presid. berättade häruppå, hurusom rön ej til Handlingarnes tryckande för detta quartal äro tilräckelige, utan har Hr Brelin, som trycket nu om händer hafver, gifvit Hr Presid. tilkänna, det allenast 2:ne ark äro färdige af de rön, som varit at tilgå.

7. Hr Brellin berättade Academien, det de trykte Handlingarne af första quartalet äro så noga försålde, at ej mer änn 10 exemplar af dem är at tilgå, så at åtskillige, som på dem prænumererat och sine prænumerations zedlar ej förr änn nu uptedt, gå i mistning af sina exemplar, så väl som andre, hvilka åstunda dem emot betalning erhålla, hemställandes fördenskull til Academiens ompröfvande, om ej första quartals Handlingarne kunna å nyo upläggas och tryckas. Hvilken Hr Brellins gorde föreställning Academien väl ville bifalla, allenast det skulle blifva utredt, när och huru stor samma upläggning skulle blifva; ty om 100:de exemplar nu skulle upläggas, kunde sådant ej ske utan Academiens skada. Herrar Ledamöterne stadnade efter någon öfverläggning uti följande slut:

8. Hr Brelin hemstälte i anledning häraf, om icke the få exemplar, som ännu äro i behåld, kunna försäljas. Hvartil Hr Von Otter så mycket mindre för sin del kan bifalla, som riksdagen innan kort infaller, och Academien kunde til sin fördel gifva hvart stånd ett band af de trykte Handlingar; hvilket af samtel:e Herrar Ledamöterne samtyktes.

4. Hr Brellin frågade, om betalning för det af Upsala Academie lånte papper bör skie af det, som af samma papper är öfrigit och nästan obrukeligit, eller af Academiens egit, som är godt. Och ehuru Academien hade skiälig orsak til fylnad af lånte pappers betalning återgifva det, som af samma papper ännu är öfrigt, dock som Upsala Academie gordt denna Academie undsättning, då ej någodt var at tilgå, ty beslöts, at godt papper af Academiens egit bör återgifvas.

Hr Linnæus påminte härvid, at ehuru han finner, det Hr Brellin för sitt vid Academiens Handlingars tryckande använde arbete väl så stor lön förtiänar, dock vil han ej, at detta skal lända til ett præjudicat, och en annan Archivarius efter Hr Brellin så stor årlig lön skal bestås.

Hr Linnæus påminte härvid, at ehuru han finner, det Hr Brellin för sitt vid Academiens Handlingars tryckande använde arbete väl så stor lön förtiänar, dock vil han ej, at detta skal lända til ett præjudicat, och en annan Archivarius efter Hr Brellin så stor årlig lön skal bestås.

6. Hr Brellin ingaf til Hr Presidenten en räkning uppå den fordran, som han hos Academien skall äga, som isynnerhet angår dess löhn för de 2 quartaler, som han trycket och Archivet under händer haft. Och som utaf Academiens protocoller befinnes, at en summa af etthundrade plåtar Hr Brellin til årlig löhn blifvit lofvat, altså kommer ofvannämnde räkning af Academiens medell att utbetalas.

6. Hr Brellin blef anmodad at författa register öfver hela detta års volume jämte en förtekning på de största befintelige tryckfel, sedan de Herrar, som rönen ingifvit, sielfve vid handen gifvit, hvaruti de bestå, som kommer vid slutet af detta quartals Handling at tryckas.

4. Hr Sahlberg upviste en släda, hvilken man så väl kunde bruka om vintern med medar, som ock med hiul uti bara marken, och med den beqvämlighet at man, när godt åkeföre är, på långa resor isynnerhet på isar kan bruka medarne och likafult kunna hafva hiulen med sig i förvar, i fal föret skulle slå utaf. Hr Presid. berättade, att han af ett ledsamt tilfälle uti mehnföre förl:e vintras varit omtänkt at skaffa sig sådane åkeredskap och lofvade sitt påfund til Academien ingifva. Hr Brellin berättade, at han äfven hade sig bekant ett åkeredskap att uti mehnföre hielpa sig fort med, och låfvade sin berättelse därom framdeles Academien lämna, hvartil Hr Sahlbergs rön kommer at hvila.

1. Sedan protocollet var upläst och justerat, föredrogs et af Hr Bergquist ingifvit rön at förhindra honungsdaggen i humblegårdar, och sedan en stund härom blifvit discurrerat, faststältes, at följande frågor böra vid sielfva rönets tryckande uti Handlingen införas: 1:o om genom säkra rön är befunnit, at honungsdaggen faller vist 3 dagar förr och 3 dagar efter solståndet, 2:o om honungsdaggen är altid skadelig eller allenast vid någon viss tid och vid vissa omständigheter, 3:o om orsakerne til den samma och af huru många slag den är. Ytterst blef Hr Brellin äfven anbefalt at under sielfva rönet såsom anmärkning allegera svaret uppå d. 36 frågan, uti Academiens Handlingar för år 1739 pag. 180.

2. Däruppå berättade Hr Höpken, at han talt vid Hr Svedenborg och låtit honom veta, det Academien vid sidsta sammankomsten faststält at höra Hr Cellsius öfver de påminnelser, Hr Svedenborg ingifvit öfver dess i Handlingarne utgifne rön ang:de magnetnålens missvisning. Hvarmed Hr Svedenborg förklarat sig helt nögd, men anhåller at få igenomläsa Hr Cellsii svar, så snart det inkommer. Eljest har bemälte Hr Svedenborg författat en bok de Cerebri motu et de anima humana, hvilken nu upvistes och blef til Academien skiänkt. Den emottogs af Hr Brellin, som har den uti Archivet att förvara.

6. Men hvad caracterernes ombytande angår vid Handlingarnes tryckande, att i stället för de Svenske hädanefter bruka de latinske; så finner väl Academien utaf det upläste betänckiande, at det starkaste skiälet, som hindrat Hrr Deputerade at styrcka Academien til de senares antagande, är, at ej någon god latinsk styl vid tryckerierne här i Stockholm skal finnas, änn mindre någon gesäll, som äger rätta handlaget at med dem tryckia. Hvilken orsak, emedan den är den svåraste, som möter Academien vid denna förändring, så vill Academien med sitt sluteliga utlåtande til någon tid stadna. Och blef Hr Brellin anmodad at göra sig underrättad hos boktryckarne om desse ofvanföre anförde omständigheter och sedan lämna Academien svar.

14. En vid namn Hörstadius har införsändt en liten repstump, som stadfäster Hr Wallerii tilförene ingifne rön om ett beqvämligit sätt att förfärdiga rep, hvilken blef lämnad til Hr Brellin at den samma til Hr Faggott lefverera.

5. Hr Ankarcrona har til Academien ingifvit dess författade observationer om väderlekens omväxlingar ifrån 1733 til 1740 inclusive, hvilka lefvererades til Hr Brellin at uti Archivet förvaras. De observationer, som äro gorde för 1740, emottogs af Hr Elvius, som lofvade göra ett utdrag af dem och försättia i den ordning, at de i Handlingarne kunna tryckas.

3. Hr Triewaldt ingaf en disputation, de vera notione corporis, hållen uti Lund af en Magister docens därstädes vid namn Hielm, hvilken disputation han til Academien dedicerat. Den emottogs af Hr Brellin, och kommer ett bref til Hr Hielm at afgå, hvaruti Academien vil betyga sin tacksamhet.

6. Hr Cronstedt anhölt uti Academien, at så snart en quartals Handling är färdig, det alla exempl:r utaf den samma må til honom lefvereras, då han sedermera vil tildela så väl Hr Brellin som bokföraren Kiesevetter så mycket, som dem hvardera tilkommer at försälja, emedan Hr Cronstedt därigenom ej har så mycket besvär vid räkningarnes förfärdigande och slipper uti den händelsen at transportera det, som den ena är anförtrodt at försälja, uppå den andras räkning, och så vidare.

1. Sedan protocollet var justerat, berättade Hr Brellin, at boktryckaren Horn blifvit död, som Academiens Handlingar altid tilförene trykt, och frågade, om Academien ville låta betiäna sig änn framdeles af samma tryckeri, som likafult af enckan skal underhållas, eller om en ny boktryckare bör antagas. Hr Presid. gaf tilkänna i anledning härutaf, at boktryckaren Momma anmodat Hr Presidenten at hädanefer få trycka Academiens Handlingar, emedan han ej allenast skal äga goda stylar, utan ock sielf vara Svenska språket mächtig. Och som bemälte boktryckare ej ännu haft någodt arbete utaf Academien, altså befaltes at honom skulle lämnas någodt til prof at trycka, hvaraf Academien ej allenast kunde dömma om stylarnes godhet, utan ock huru skyndosam han vid sielfva arbetet är.

3. Hr Brellin hemstälte, om icke hvar och en, som til Ledamot hädanefter blifver intagen, borde gifva en ducat, hvilket biföls.

7. Hr Brellin gaf vid handen, at Hr Ehrenswerd lånt ett ris af Academiens tryckpapper och lofvat det samma med första återställa.

7. Emedan Academien vid sidsta sammankomst faststält, at boktryckaren Momma skulle til prof trycka Academiens Grundreglor, hvartil Hr Brelin nu berättade, at han ej skal hafva sådane caracterer, som Academien därtil ville hafva; altså och på thet Academien skulle blifva härom närmare underrättad, blef bemälte boktryckare efterskickad, samt sedan han upkommit och tilträde blifvit lämnat, anhölt det Academien hädanefter ville anförtro honom sina Handlingars tryckande, hvarvid han försäkrade sig hafva så väl möda som flit ospard vid arbetets skyndsamhet och väl tryckan, och om dess stylar nu ej skulle vara så gode, som Academien åstundar, så vil han draga försorg om andra caracterers förskaffande, upvisandes någre prof af stylar, hvaraf som ingen til Grundreglornes tryckande pröfvades mer tiänlig änn en med små caracterer; altså fants för godt, at Grundreglorne med den skulle tryckas, och lofvade Academien äfven antaga honom at trycka sina Handlingar med de vilkor, som Academien framdeles därtil föreskrifvandes varder.

2. Därefter återgaf Hr Linnæus dess författade förtekning uppå de i Sverigie befintelige medicinal växter, vid hvilkas nämnande Hr Linnæus jämte de Latinske äfven tilsatt Svenske namn, så vida mögeligit varit. Den emottogs af Hr Brellin at til trycket lefvereras.

6. Hr Triewaldt upviste en öfversättning på Tyska af Academiens Handlingar för första quartalet 1739, som af Hr Etatsrådet Triewaldt blifvit hitsänd, och uplästes det på tyska skrefne förtalet, hvaruti denna inrättning mycket beröm tillägges. Och som uti denna öfversättning många tryckfel skola finnas, så hemstälte Hr Triewaldt, om icke Academien borde vara omtänkt at låta sina Handlingar af någon öfversättias, då Academien vore säker, at dess arbete genom tryckfel vid öfversättningen ej blefvo för utländningen otydeligit, och kunde äfven inkombsterne därigenom märkel:n ökas. Detta exempl:r emottogs af Hr Brellin.

6. Hr Funchs rön om dagsliuset vid Sahlbergs silfvergrufva blef nu af Mechaniska Classen återgifvit och gillat, samt emottogs af Hr Brellin.

9. Vid detta tilfälle berättade Hr Brellin, att Grundreglorne äro nu helt färdige at til trycket lefvereras, samt frågar til hvad pris de kunna säljas. Academien fant för godt at sälja hvart exempl:r til 6 sk. srmt.

I öfrigt blef detta rön gillat. Uppå Academiens begäran tog Hr Sahlberg det til sig tilbaka och lofvade det samma i följe af desse giorde påminnelser ändra, samt sedan til Hr Brellin lefverera, at uti denne quartals Handling införas.

3. Hr Brellin gaf tilkänna, at honom ännu fattas rön til Handlingarnes tryckande för detta quartal, och bad at Herrar Ledamöterne ville ju förr ju häldre lämna honom någodt til trycket; ty i annor händelse kunna ej Handlingarne til denna månads slut blifva färdige.

I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.

1. Sedan protocollet af den 22 Iunii var upläst och justerat, återlefvererade Hr Cronstedt til Academien Hr Commercie rådet Polheims ingifne observation angående Theoriens och Practiquens sammanfogning i Mechaniquen, hvarvid ingen ting var at påminna, utan lefvererades den til Hr Brellin, at uti innevarande quartals Handlingar tryckas.

3. Hr Cronstedt ingaf ett slags jord, som kallas Pozzolana, hvilken beblandad med kalk och vattn brukas i Italien til murning under vattn; äfven ett slags sten, hvaraf Phosphorus giöres i Bologne, hvilket emottogs af Hr Brellin at förvaras i Archivo.

2. Hr Brellin lämnade på Hr Cederholms vägnar tilbaka til Academien Hamburger Berichte von gelehrte Sachen ifrån N:o 1 til N:o 55.

2. Hr Brellin framviste ett af Hr Præses, Hr Höpken och Grefing underskrifvit exemplar af det contract, som vid sidsta sammankomsten blef slutit emellan Academien och Hr Grefing, som sedan lades ad acta.

2. Hr Linnæus inlefvererade följande observationer:
Hr Assessor Rottmans beskrifning om en svamp, hvilken blef gillad och lämnades til Hr Brellin.
Hr Assessor Pihls i Gothland ingifne beskrifning jämte ritning uppå en lefvande groda, som blifvit funnen uppå ett berg, hvilken remitterades til Hr Ribes genomseende.

3. Hr Linnæus upviste en författad beskrifning uppå dess i Gothland, Öland och Smoland nu i sommar giorde resa, och upläste en förtekning uppå 100 st. örter, som af honom därstädes blifvit upfundne och växa vildt, af hvilka en del ej finnas annorstädes här i Sverigie änn i trägårdar, en del åter förskrifvas ifrån främmande orter, hvilken förtekning samtyktes af Herrar Ledamöterne skulle på trycket utgifvas, och lefvererades til Hr Brellin.

2. Hr Brellin berättade, at boktryckaren Grefing anmodat honom fråga uti Academien, om ej titulbladet uti Handlingarne på det sättet kunde ändras, at det införes, at de på Grefings egen bekostnad äro trykte; hvilket blef bifallit.

4. Hr Brellin upläste en författad beskrifning uppå dess nya påfund af en uprättstående dubbel Clavesin, inrättad med forte och piano til 8 graders förändring, som vid innevarande års riksdag för Riksens Ständer blifvit upvist. Beskrifningen, jämte den därvid bifogade ritning, blef gillad.

6. Hr Brellin upviste ritning uppå en kakelugn med åtskillige drag och rökgånger, hvilken han låtit på Söder upsättia i Köpman Kruses malmgård. Ritningen uppå denna kakelugn kommer i denna quartals Handling at införas, emedan det är rum på samma blad, som clavesin är upritad: men beskrifningen blifver til nästa quartals Handling.

3. Sedan Hr Ehrenmalm berättat, at Hr Brellin anmodat honom uti Academien anmäla dess ursächt, at han ej i dag kan upkomma, emedan han med sina sakers flyttande är sysslosatt, upvistes 10 exempl. af Academiens Handlingar för detta quartal färdige och inbundne.

3. Hr Brellin frågade deruppå, om ej Academien ville anförtro honom desse omnämnde exemplar at försälja; hvartil Academien samtyckte, emedan Hr Brellin åtog sig detta, utan at taga något i procent, hvilket vilkor ingen bokförare vil ingå.

Hr Brelin påstod berörde påfund ej vara ogillat, fast det kommit afsides: och Kongl. Academien kunde ej erindra sig huru dermed egenteligen förevetter. Fördenskul kommer det en annan gång at efterses, när tilgång blifver til Acterne.

Hr Brelin, som hafver hos sig det omrörde profvet, lofvade vid nästa sammankomsten hafva det up med sig; och vil då Kongl. Academien tilse hvad tilgiöras kan.

1. Hr Brelins beskrifning på en särdeles kakelugns inrättning uplästes och resolverades til trycket, såsom tilförene gillad, varandes de dertil hörige ritningar i senaste quartalet redan utgifne, och inventionen i 7 år af Hr Brelin med nytta brukad.

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt

Hrr Ledamöterne kommo öfverens, at af detta Hr Elvii arbete ej mera, änn 500 exempl. böra upläggas. Hr Praeses berättade, det han emottagit så mycket rent papper, som hos Hr Brelin funnits, och varit 8 ris helt rent papper 1 1/2 bok fläckat. 2:ne ris utanböcker tiänlige til maculaturer. Hr Cronstedt upviste ritning uppå det furuskåp, han blifvit anmodad til Handlingarnes förvarande at beställa och kommer at kosta 22 S:mt. Ritningen gillades.

Sedan Hr Praeses upvist fullmakt af Hr Bezellstierna, Hr Svedenborg och Hr von Otter, samt Hr Nordenberg af Hr Brelin at votera öfver Hr Adlerheims och Hr Bibliothecarien Dalins antagande som til Ledamöter varit föreslagne, skreds til omröstning och befants vid balloterings lådans öpnande, at alla rösterne til deras intagande uti Academiens gemenskap bifallit

Uppå Hr Brelins begäran faststältes, det 100:de exempl. af dess beskrifning uppå bryggnings- och quarn machinerne komma särskilt at tryckas.

Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

6. Uplästes en beskrifning som H. Brelin författat angånde en af sig uptänkt lerplog, som han den kallar, bestånde i synnerhet i torfvens ristande i många delar innan plogen den omvänder. denna handling remiterades til H. Linnaeus, B. Cederhielm och H. Schulze.

4. Uplästes H. Dr Brelins til Academien insände Hushålls Memorial, angående några des påfund af torkugnar för säd, bakugnar, en Blås-Machine til kohl besparing och bättre Metallers frambringande, samt Tunnor til drickats bättre förvarande, m. m. De tycktes alla förtjäna upmärksamhet. Och beslöt Academien det borde han anmodas, at inkomma med ritningar och beskrifningar på dessa Mechaniska påfund, på det de uti Handlingarna må kunna göras allmänne. Men hvad H. Brelin anmodar Academien det ville hon til Konungen ingifva des bifogade underdåniga böneskrift, hvar uti han anhåller om afsked ifrån sit Pastorat, emot en årlig Pension: befalte Academien Des Secreterare at bedja honom, det ville han afstå ifrån et honom så skadeligt påstående, och i annor händelse hafva Academien ursäktad, det Hon giör sig samvete af at tjäna honom uti et mål, som hon tror kunde lända honom sielf til stor otjänst.

1. Notificerades den mistning Academien giordt af tvänne ibland Des värda Ledamöter: Den ena, Friherren Bielke, en ibland Academiens första stiftare, och som altid högeligen älskat och vårdat sig om Academien. Den andra Doctor Brelin. Secreteraren har redan condolerat sorgen igenom Bref til änkorna, samt begärdt underrättelser om de aflednas lefvernes omständigheter. Herr Dalin utnämdes i medlertid at parentera öfver den förra och H. Mörk öfver den sednare.

Academien har detta år mistat 7 af sina Ledamöter, nemligen Baron Hårleman, Baron Bielke, H. Salberg, H. Brelin, H. Blixenstierna, H. Lauraeus och H. Urlander, ibland hvilka saknaden af de tvänne förstnämde Herrar lärer öma i det längsta.

2. Secreteraren berättade, at H. Mörk hade sina Åminnelse Tal öfver salig Archiater Ribe och Doctor Brelin färdiga, och ville hålla dem förr helgen. Men Academien hölt för bäst at upskjuta der med til längre fram, då dagarna blifva längre, at man slipper bruka ljus.

3. Utsattes dagarna til de Parentationer H. Mörk kommer at hålla öfver Academiens afledne Ledamöter, Ribe och Brelin, til den 13 och 14 i denna månad.

4. Herrarna tilsades, at nästkommande Onsdag blir Parentation öfver salig Arch. Ribe, och torsdag öfver Doctor Brelin.

Martius, d. 14.
Hölt Herr Mörk et ännu vackrare, öfver afledno Doctor Brelin. Närvarande voro, Praeses, Herr Doctor Celsius, Deras Excellentier Gref Tessin, Gref Ehrenpreus och Baron Scheffer, samt Faggot, Klingenstierna, Polhem, Grill, Benzelstierna, Ekström, Carleson, Ribe, Scheffer, Berch, Lehnberg, Langebeck, Rosenadler och Secreteraren. Bägge Talen utlemnades til trycket.

4. Upl. en allenast med initial Bok-stäfverna af Auctorens namn teknad skrift, angående en förbättring på Brelins i Handlingarna beskrefne Hand-qvarn, med så slätt ritning och beskrifning, at Academien ei kan den til något nyttja.

4. Upl. Studiosi Mechanices, Herr Sven Allgrens beskrifning på framledne Doctor Brelins påfundna förbättring på Tangenter til Claver och andra stränga-spel. bemälte Allgren har öfver et år varit hos Doctor Brelin i lifstiden, och fått god underrättelse om alla des Mechaniska påfund.

1. Upl. Herr Baron Palmqvists sammandrag af H. Sven Algréns för mer än et år sedan ingifne beskrifning på framledne Doctor Brelins Cymbal. tangenter, hvar uti några Herr Scheffers och H. Palmqvists egna anmärkningar voro inryckte

2:o. Kakel-ugnen, hvar uti Bröd tillika kan gräddas, befans vara god och nyttig til skorpors och bakelses gräddning: men inventionen är ei aldeles ny, utan en tillämpning af Doctor Brelins Fält-bakugnar.