Protokoll (beta)

6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.

4. Men hvad de för correspondencen fordrade utgifter beträffar, så lofvade for detta året Hr Ahlström at dertill gifva Ett hundrade dahler Silfvermynt, samt Herr Höpken och Bielcke hvardera Femtijo dahler Silfvermynt.

11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier

12. Hr Höpken tog på sig at draga försorg om förläggare till de acter, som framdeles igenom Academiens flit komma at upläggas och förmedelst trycket kunnige giöras: hvarvid påmintes af Hr Triwaldt, at som Academien bör söka alla tienlige utvägar till en nödig fond, hvaraf den med tiden må kunna ha bestånd, och af de för Academiens räkning tryckte piecer torde vara någon vinst at förvänta, i fall de blifva begierlige och vinna god afsättning; hvarföre han för sin del hölt för rådeligt at nu i förstone allenast accordera med någon boktryckare på en viss tid, till des man får se hvad vinning man kan lofva sig deraf: hvilcket hölts af de andre för godt. Härjämte påminte Hr Ahlström, at man borde förorda et exemplar för hvar och en af Ledamöterne enskylt i Academien, jemte eller flere för den, som enkannerl:n skrifvit samma piece; hvilcket biföls.

15. Hvarefter Præsidenten tillsade Ledamöterne at nästa gång komma till samman d 20 hujus eller nästa Onsdag klåckan 10 förmiddagen: men innan de skildes, gingo de in uti et annat rum, dit Academien för större beqvämlighet skull täncker flytta sig. Och som bordet der befants vara något för litet, så åtog Hr Ahlström sig för egen bekostnad at låta förfärdiga et större bord. Hvarmed denna sammankomst slutades.

Denna hans begiäran blef ock af samtel. Ledamöterne väl och benägit uptagen: och var Hr Höpkens mening, at så vida denne Correspondenten varit den förste, som på detta sättet hedrat Academien med des skrifvelse, det brefvet honom och androm välsinnadom till upmuntring skulle ryckas in uti Acterne, som komma at tryckas, och intet med blott stillatigande af Academien gås förbi: hvartill ingen af Ledamöterne hade något at påminna, utom det at Hr Ahlström för sin del hemstälte, om icke Academien at vinna tiden kunde igenom Avisorne låta svara derpå? Men svarades dertil, at de i slika mål intet höra Academien till. Derjemte upläste Hr Höpken den 12 § af första Capitlet uti Grundreglorne, hvaruti Academien förbundit sig at låta i sina tryckta skrifter införa de Correspondenters bref, som pröfvas vara af något synnerligt värde.

13. Hr Ahlström fick häraf tillfälle at yvrcka derpå, at en speciel förteckning borde hållas öfver dem, som gifvit något till Academien: hvilcket af alla samtycktes.

16. Hr Höpken frågade, om icke desse Ledamöter kunde i Præsid:s frånvaro tagas in; hvilcket biföls, och resolverades at Hr Ahlström skulle vara vice Præses, till des Hr Linnæus kommer igen tillbaka.

6. Vi äga, sade Hr Sahlberg, många vackra böcker skrefne om åkerbruket: vore allenast at önska, det någon ville taga på sig den mödan at utur dem samla det bästa, som mäst kan efterföljas. Hr StobÉE önskade för sin del, at man kunde utleta den bästa såningstiden: emedan man finner altför ofta, at 2:ne kunna så lika god säd i lika god jord, men den ena, antingen han sådt några dagar förr eller senare än den andra, vinner dermed så mycket som hans granne förlorar. Hr Ahlström berättade, at förfarne åkermän derföre pläga smaka och luckta på jorden och veta deraf at säija när hon är såningsför. Hr Triwaldt mente för sin del, at stöpandet här i Sveriget skulle vara ej mindre nödigt än nyttigt, för climatets hårdhet skull, men at höstsäd intet behöfves så stöpas som vårsäden. Hr Sahlberg sade, at åkerbruket lider ock mycket derigenom, at sädeskornen ej komma så diupt i jorden, som vederbör. Herr Cederhielm mente, at svafvel torde äga en födande kraft med sig för säden, hälst som han funnit, at som jorden omkring Gudheim i Wästergiötland är mycket svafvelfull, så bär hon ock en rik välsignelse på hvarjehanda säd; men Hr Nordenberg svarade dertil, at Sulphur crudum intet skal vara godt, men. väl ask- eller lutsalt, som efter hans mening aldrabäst skall hielpa sädesväxten fort

7. Hr Præses frågade Ledamöterne, om ingen kiände Hr Rosensten och om han skulle til ledamot intagas? Hvartil Hr Stobée svarade, at han kände honom tämmel:n väl, och at han vore i landthushåldningen nog inkommen

13. Innan Herrar Ledamöterne nu skildes åt, lät vice Præsidenten Hr Ahlström Academien förstå, det han fåt veta, at Hr Commercie Rådet Polhem nästa vecka lärer komma in till staden; och som han ännu ej blifvit introducerad, sedan han til ledamot blef kallad, så hemstälte Hr Præsidenten, om icke Academien då til den ändan ville sammankomma, hvilcket beviljades: och åtog sig Hr Præsidenten at derom låta dem igenom vacktmästaren få kundskap, så snart Hr Polhem kommer til staden. Hvarpå denna sammankomst slutades

14. Slutel:n tackade Academiens Herrar Ledamöter Hr Ahlström för bordet, som han för Academien hade påkosta låtit.

8. Hr Præsidenten frågade, at som Academien ej kan undgå at låta censurera de Acter, som under hennes namn komma at tryckas, och dervid torde bli någon utgift; så ville Herrar Ledamöterne nu yttra sina tanckar deröfver. Hvarvid Hr Höpken för sin del mente, at det ingalunda skulle vara orådeligt, till förekommande af alla dervid befarade olägenheter, at taga in Herr Censor til medlem i Academien, hälst som det är bekant, at han dessutom är en vitter och lärd man. Hvilcket samtycktes, och Hr Ahlström påtog sig at tala med honom derom.

13 Vid detta tilfället kom man at resonnera åtskilligt om torftagning til bränsle, då Hr Ahlström lofvade utarbeta och til Academien ingifva sina tanckar igenom rönta försök om det målet. Han berättade, at han uti Ahlingsåhs brackt detta ibland annat i värcket, som han förmodade med tiden skulle föra mycket gagn med sig. Och vid det Hr Præsidenten utlät sig, det han för sin del mente, at denna torf plägade upblandas med något, som giör henne så mycket mera eldfängig; hvaremot Hr Ahlström nekade sådant plägar skie, och til bevis deraf framdrog han kortel:n den process, som han sedt i Holland, derest et slags torf skall först tagas up utur vatnet, sedan lägges hon i pråmar med dubla botnar, af hvilcka den öfre är fulborader med små hål, hvarigenom vatnet löper ifrån jorden nid på andra botnen, och drages sedan derifrån up igenom pumpar utur pråmen. Derpå lägges denna blöta jorden ut vid stranden på lafvar at torckas uti solen, och när hon omsider blifvit så torr, at hon kan handteras, skiäres hon derifrån lös, och föres til de rum, derest hon sedan förvaras under tak til nödigt behof.

17. Äntel:n kom man at tala mycket om receptet ang:de stenpassion, som förra gången blef i Academien upläst. Och Herr Præses tviflade om detta kunde vara at lita på, fast än det uti Gazetterne funnits vara infördt. Men Hr Triwaldt ville försäkra, at de Gazetter, som skrifvas från Weithall, äro aldeles tilförlitelige, och Hr Ahlström låfvade at taga dem nästa gång up med sig.

5. Härpå gaf Hr Ahlström til Academien de utlofvade 300 dr kmt, samt en ducat til tryckets omkostning. Hr Höpken tog de 300 drna til sig, och Hr Salvius, som kommer at betala å Academiens vägnar tryckare lönen, tog ducaten i förvar.

2. Hr Ahlström gaf sedan up til Academien några sälsame svampar, som vuxit uti et skep mellan garneringen och utsidan. Hr Præsidenten kallade detta slaget Clavaria ramosissim cornu cervi referens, och lofvade framdeles närmare giöra sig kunnig om deras art och skickelse. Desförinnan skulle de förvaras här vid Academien.

11. Hr Ahlström berättade, huruledes han uti Ahlingsåhs låtit plantera denne fruckten, och at derom skal finnas en beskrifning uti en liten piece, som angår fåraskiötslen. Det är bekant, sade han, at man kan göra bröd deraf, men huruledes och på hvad vis det bäst bör tilredas har ej varit så kunnigt. Han förkastade jämväl det gamla sättet, som plägade ske igenom stampning, torkning och malning, och sade det vara långt bättre at först koka frukten, och sedan den blifvit genom blöt, skilja skalen derifrån med händerne, och omsider blanda den med något miöl, då deraf skal bli tämmel:n godt bröd.

15. Härvid talte Hr Ahlström om en man nedre vid Ahlingsåhs, hvilken upfunnit et nytt och särdeles sätt på slagruta, som skulle slå på särskilte sorter af metaller; men Hr Præsidenten hölt före, at detta är bara et uppenbart svek, hvarigenom vår nation blifvit mer än altför ofta sveken af fremmande, och ville således intet tala derom.

12. Hr Ahlström frågade, om ock siömasken icke skulle dermed kunna stängas från skieppen? Hvilcket Hr Sahlberg ville på det högsta försäkra, och sade, at aldrig någon mask skulle röra vid det trä, som därmed vore öfverstrukit.

14. Hr Ahlström frågade, om det skulle åstundas något från Marseille, så hade man nu tilfälle dertil med hans Svärfars skiep, som snart kommer at gå dit? Hr Præsidenten mente, at om någon skulle åstunda Coraller, så kunde de bäst fås på den orten, och nämde dervid om en Grefve vid namn Marselius, hvilcken på deras upfiskande gordt sig mycken möda och en stor omkostnad, samt gifvit ut deröfver en beskrifning.

15. Hr Ahlström talade ock något om et nytt påfund af kölnor, och lofvade låta bygga en sådan vid Höjentorp, och derpå gifva in i Academien en utförlig beskrifning derom. Härmed skildes Ledamöterne för denna gången åt.

14. Dessförinnan påtog Hr Ahlström sig at fråga Hr Tourlon, om han icke ville skäncka de omtalte böckerne til Academien, och derom sedan inkomma med sin berättelse.

1. Hr Ahlström lät giöra sin ursäckt, at han för mellankommande hinder skul i dag intet kunde vara tilstädes. Äfvenså hade ock Hr B. Höpken gordt, emedan han på några dagar ville resa ut på landet.

Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.

Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.

Äfven så mente ock Hr Ahlström, at uti beskrifningen ej var så utförl:n talt om des torckning som sig borde. Men Hr Triwaldt lofvade framdeles inrycka det, som deruti felas, jemte något mera, til så mycket större redighet i detta nödiga ärendet. Hvarmed denna sammankomst slutades.

5. Hr Höpken läste sedan up et bref från Hr Baron Bielcke, jemte den derhos af honom insände observation om almträns planterande här i riket. Häraf fik Hr Ahlström tilfälle at yttra Sig, det han hållit före, at almträden vore af 2:ne slag, neml:n röd och hvit, hvarom han likväl i den upläste observation intet fant vara något omrört. Men Hr Præsidenten mente för sin del, at det ej finnes mer än et slag, och uppå tilfrågan hvad det enkannerl:n vore, som gorde denna åtskilnad? svarade Hr Ahlström, at den röda är i sielfva trädet röd, i sin växt rak och har små löf; deremot har den hvita mera utspridda grenar och större blad. Härtil lade han ock det, at den hvita allenast finnes här i Sveriget, men ej den röda. Hr Præsidenten ville dok intet medge, at det skulle vara mer än et species, fast den på hvarjehanda sätt kan synas skicka sig, äfven som det ock skal vara bekant, at i Ostindien finnes alm, hvaruppå växer bär, men kan derföre ej säjas vara något särskilt genus. Han frågade ytterligare, om den röda vore i trädet hårdare el:r ock blötare, än den hvita? Hvilcket Hr Ahlström sade sig ei så noga hafva pröfvat.

7. Hr Ahlström talade sedan något om almträns fortplantande och sade sig af egen erfarenhet funnit, at det skal bäst då ske, enär qvistarne böjas från sielfva stammen nid i jorden, hvaraf telningar sedan uprinna, som äro bäst tienlige til fortplantning. Likaledes ville ock Hr Ahlström intet gerna tro. at bladen skulle kunna tiena för silckes maskar til föda: hvartil ock Hr Triwaldt nekade. Och som Hr Ahlström hade pröfvat åtskilligt om almträns växart och skickelse, så gaf nu Hr Præsidenten honom denna observation, at deröfver nästa gång inkomma med hvad han dervid funne nödigt at påminna.

9. Hr Ahlström viste sedan up i Academien en afritning jemte beskrifning på en synnerlig plog från Engelland, hvarmed man skal kunna plöja, så och harfva nid säden på en gång. Hr Triwaldt tog den til sig, lofvade uttolka beskrifningen på Svenska och nästa gång taga den up med sig, på det den sedan måtte kunna sändas til Hr Christopher Polhem, at honom måtte gifvas tilfälle at lemna Academien sin utlåtelse deröfver.

12. I följe af det som om humlan blifvit upläst, frågade Hr Præsidenten antingen man här förstod någon hvit eller röd humla? Hr Ahlström mente, at det vore alt samma och enahanda slag. Hvartil Hr Præsidenten nekade och sade, at den röda är ymnogare, mindre til växten och senare at mognas. Hr Ahlström ville veta, om uti den upläste beskrifningen något var rört om, hvad tecken humlan hade, enär han var mogen? Svarades ja, at han då hade en starck lukt, och vore liksom kådaktig.

Hr Ahlström mente, at Academien ei behöfde det, så vida intet vite vore satt der uppå, utan för boktryckaren. Nu står det endast deruppå, huruvida boktryckaren vil åtaga sig tryckandet utan Censoris påskrift el:r ej. Men kunde dok intet se, huru någon deruti skulle göra svårighet, hälst om Academien påtar sig at svara derföre, hvilcket hon utan ringaste fara väl kunde göra.

Hr Ahlström stämde med honom deruti öfverens, at et träs el:r fruckts frodiga växt borttager des egenskap at kunna bära ymnig fruckt, hvilcket han sade sig sielf hafva pröfvat med potatoes; ty när den skiuter ut höga och stora stielckar, så blir roten altid mindre.

Hvartil Hr Ahlström svarade, at det ock här sker alt för ofta, och at det efter lag är både tillåteligt och giltigt. Men Hr Brelin tvekade för sin del, om någon sine consensu Principis skulle kunna transportera sit undfångne privilegium på en annan. Derpå lästes sielfva privilegium up, och som ordasättet deruti fants ögonskenligen medge, det Hr Höpken i underdånighet å Academiens vägnar begert detta Hans Kongl. Ma:ts nådiga privilegium, så kunde ock Academien ej annat finna, än at det enkannerl:n hörde henne til, och at det således ej var nödigt om des giltighet göra något vidare tvifvelsmål.

1. Hr Ahlström lät igenom Hr Triwaldt til Academien göra sin ursäkt, at han i dag intet kunde infinna sig.
Äfvenså berättade Hr Salvius, at han varit hos Hr Höpken, och at han för sin opaslighet skul intet kunde komma up

Des utom Hr Trievaldt består kopparstycken för första åhret.
Linnæus skiänkt Hortum Cliffortianum.
Tourelong skänkt 2:ne chinesiske böcker om Oryza och Bombyx.
Höpken en Byreau och Ahlström ett bord.

d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

3. Sedan framgaf Hr Salvius några försäkrings skrifter, dem han uppå Academiens sidsta gången yttrade åstundan hade renskrifvit. De blefvo nu hvar för sig särskildt underskrefne af Hr Triwaldt, Hr Ahlström, Hr Höpken och Hr Linnæus, och lades sedan i förvar bland de andre försäkrings skrifter, som förut af de öfrige Herrar Ledamöter til Academien blifvit inlefvererade.

11. Hr Præsidenten framtedde sedan en sin observation om stenkol och gaf honom til Hr Faggot at igenomses, med begäran [at] han ville jämväl nagelfara honom til Svenska tungomålet, i fal deruti torde finnas några Anglicismer. Hr Ahlström fick samma påfund til sig at genomläsa til aftonen, då Hr Faggot skal få honom til sig.

4. Härvid fik Hr Ahlström, som nu præsiderade, emedan Hr Triwald var siuk, tilfälle at hemställa til Academiens ompröfvande, huruvida det beslut, hon en gång stannat uti, kunde skattas skäligt och godt, at när någon til Ledamot föreslås och lägges på bordet at voteras om efter fiorton dagar, skal någon af Ledamöterne, som bäst är känd med honom, söka at inhämta des mening, och huru vida han är sinnad at emottaga Academiens tilbod eller ok intet, innan derom i Academien genom votering varder til fullo faststält, at den föreslagne mannen skal emottagas, eller ej. Nu kan det hända, at en sådan blifver genom voteringen utesluten, så at han intet kan tagas emot til någon Ledamot: då skulle den förestälning, som honom förut blifvit giord, och igenom hvilcken han liksom til någon del är vorden kallad, visserligen lända honom til mycket misshag, enär han sedan uppenbarl:n förskiutes och utvoteras, hvilcket ej annorlunda kan än i oträngt mål sätta denna vår späda inrätning i en slätt credit hos folcket. At Academien nu måtte undvika sådant, hölt han för sin del för bäst, at ingen, som sättes på förslag til Ledamot, måtte derom sonderas förr än i Academien är aldeles afgiordt, om han skal emottagas el:r ok intet. När det är skedt, må Academien låta igenom någon Ledamot sondera honom, om han vil bli en medlem uti des sälskap, dok icke i Academiens namn. Lät vara, at han då skulle neka dertil, så kan åtminstone Academien intet säjas hafva skutit hans namn ut ifrån den heder, som han aldrig begärt. Detta fant Academien för skäligt; hvarföre det okså blef endräktel:n faststält, at ingen skal sonderas til Ledamot, för än derom är förut i Academien tilbörligen voterat; och så länge en eller annan til den ändan ligger på bordet efter Grundreglornas innehåld, så bör sådant hållas aldeles tyst och lönligt Ledamöterne emellan.

8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.

10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.

11. Sedan frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville snart inkomma med sin utlofvade träbalsam, emedan den skulle lämpa sig rätt väl at stå näst efter Polhems observation om husbygnad uti den tryckta Acten, som kommer at gies ut? Hvartil Hr Sahlberg svarade, at han gerna vil göra det, så snart han kan hinna; nu har han så mycket at styra om, at han intet viste huru snart han kunde få tid dertil.

16. Hr Præsidenten bad sedan til et slut, at Academiens Herrar Ledamöter ville hvar för sig upsätta några påminnelser och frågor, hvarpå Hr Tourloen kunde gifva Academien efterrättelser, när han kommer tilbaka från Ostindien, hvilcket de lofvade göra til nästa sammankomst.

Sammaledes lästes okså up et pro memoria, som til samma ändamål af hr Alström blifvit upstält; men han tog det nu åter hem med sig igen at ställa det i bättre ordning til nästa sammanträde.

1. Då man hölt på at justera protocollet af den första hujus, blef Hr Strömer, som nu var kommen til staden, af Hr Nordenberg och Hr Tourloen införd i Academien, at nu bli på vanligit sätt til Ledamot intagen. Hr Præsidenten lät då aldraförst honom förnimma hvad fägnad Academien hade deröfver, at hon nu fik tilägna honom det rum och ställe, som hon redan tilförene honom för des vittra lärdom och skickelighet skul tilskynda velat. Och sedan Hr Höpken hade upläst Grundreglorna, hölt Hr Strömer et tal til Academien, hvarpå Hr Höpken svarade å Academiens vägnar. Änteligen gaf Hr Strömer sin försäkrings skrift til Academien, hvilcken lades ad acta.

6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.

12. Hr Alström läste sedan up et pro memoria från Hr Præsidenten om de mål, han för sin del önskade at Hr Tourloen ville göra sig kunnig om på resan til Ost Indien. Hvilcket nu lades ad acta, til des flere sådane komma in.  

Herr Alström svarade, at den som intet vil gie ut 4 piece för Acten, lärer minsan intet eller älska stort någon gagnelig visdom.

2. Sedan hemstälte Hr Præsidenten, huruvida den förfatning kunde lända Academien til någon synnerlig förmon, at Herrar Ledamöterna behagat pröfva för godt, at ingen, som til Ledamot blifver föreslagen, skal sonderas förut, och innan om honom blifvit voterat. Ty sade han, om en sådan föreslagen Ledamot får pluraliteten, och Academien i följe deraf låter kalla honom til Ledamot och medlem uti des sälskap, men han förskiuter den heder, som honom på sådant sätt varder tilbuden, så skulle ju sådant lända Academien til mycken vanheder. Ty hölt han så före, at Academiens Ledamöter på et oförmärkt sätt [böra] lägga sig vinning om at utleta den föreslagne personens tycke och behag, innan om honom voteras i Academien. Deremot mente Hr Alström nu som tilförene, at ingen borde sonderas, om han ville bli en medlem i Academien, förr än derom blifvit ordenteligtvis voterat: sedan det är skedt, må den föreslagne personen sonderas, innan Academien låter afgå til honom sin kallelse. På sådant sätt kan hvarcken han få tilfälle at tycka illa vara. om han skulle bli i Academien utvoterad, emedan sådant bör aldeles hållas tyst och lönt ibland Academiens Ledamöter, så länge et slikt förslag ligger på bordet; ej eller behöfver Academien frukta derföre, at hon i des begäran och kallelse får afslag, så vida man sonderat honom förut, i fal samma Ledamot är här i staden vistande, innan Academiens skrifvelse eller formale kallelse derom til honom afgåt.

D. 20 Octob. underskref H. Ahlström, H. Höpken, H. Linnæus och jag särskilte försäkrings skrifter, som lades ad acta.

3. Nu skulle man skrida til lottning om en ny Præsident, och som det efter Grundreglornes föreskrift ännu i detta mål stadnade emellan Fundatores, af hvilcka eij flere voro nu tilstädes änn Hr Ahlström, men Hr Ahlström giorde sin ursächt, emedan han på någon tid kommer att resa härifrån, så trädde Hr Cederhielm fram och emottog Præsidents sysslan för nästinstundande fierndels år, hvarvid han också hölt ett vackert tal til Academien, däruti han vederkände sin ovärdughet, försäkrade att med all redlig hug och nit sökia Academiens upkomst och förkofring, önskade att sämja och endrägtighet måtte vara Ledamöternes dageliga nöije, och lämnade sig å lycktone uti allas vänskap och förtroende.

8. Sedan lästes upp Hr Cellsii rön, som en gång förut i Academien blifvit föredragit och til Hr Fagotts utlåtande hemstält, och handlar om en jämnförelse emellan främmande och Svenskt mått. Nu faststältes, att det i nästa quartal skulle tryckas. Hr Ahlström lofvade gifva Academien vid handen en jämnförelse emellan hvarjehanda alnmått, på det Hr Fagott måtte i anledning däraf kunna sättia upp en någorlunda jämn uträkning dem emellan.

1. Under det att protocollet af d. 9 hujus justerades, påmintes Hr Salvius att gå til Hr Ahlström och tala med honom å Academiens vägnar, att han ville ge ifrån sig til Hr Fagott den utlofvade förteckningen på hvarjehanda alnmått, innan han reser härifrån.

10. Den af Hr Ahlström ingifne jämnförelse emellan Svenskt och utländskt mått lades ad acta.

13. Hr Ahlström uptedde härå en ritning uppå en af honom uptänkt kölna och åstundar at blifva af Academien underrättad, om en på thet sättet gord kölna tilförene vore kunnog, i annat fal vil han begynna at arbeta på dess beskrifning med det mera, som til uplysning kan tiena, och sedermera dess göromål Academiens ompröfvande hemställa. Och som Academien ej kunde erhindra sig, at en sådan kölna tilförene vore bekandt, så blef Hr Alström anmodad at med dess försök härvid framdeles inkomma.

Hvilken Hr Salanders förestälning Hr Alström för sin del tykte vara ganska angelägen för Academien at efterkommas, och är han äfven i samma afsicht sinnad at vertera en bok ifrån Engelskan på Svenskan om Hospitaler, hvilken först på Italienskan är utkommen, samt sedermera låta den på trycket utgå.

3. Hr Ahlström lefvererade til Academien ett på särdeles sät fattat pris courant.

8. Herr Ahlström uptedde börrian af en bok, som han verterat ifrån Engelskan til Svenskan om Hospitaler.

10. Vidare uplästes Hr Höpkens til Academien inkomne skrifvelse, hvarutinnan han berättar, huru som han för åtskillige omständigheter är föranlåten dess här vid Academien förvaltade Secreterare syssla at aflägga, men försäkrar dock, at dess ifver och nit för Academiens välgång aldrig skal uphöra. Öfver hvilken Hr Höpkens inkomne skrifvelse Academien väl i förstone förklarade sig mycket missnögd, isynnerhet i anseende til den nytta han Academien vid correspondencens förande och öfriga bearbetande tilskyndat. Men Hr Presidenten förestälte, om icke detta på bästa sättet således kunde hielpas, at Academien väl nu vil befrija Hr Höpken til en tid ifrån Secreterare sysslan, men däremot anmoda honom at icke draga sig undan, i fal Academien skulle vilja för näst instundande quartal tilbiuda honom Presidents ämbetet, i synnerhet som han jämte Commercie Rådet Ahlström äro de endaste af Herrar Fundatores, som icke varit Presidenter, och Hr Linnæus jämte Hr Triewaldt under discurserne utlåtit sig, at de vilja gärna samma heder för denna gången undgå, och Hr Ahlström samma vigtiga syssla så mycket mindre lärer emottaga, som han om dess ständiga vistande här i staden lärer vara oviss.

6. Hr Ahlström proponerade til Ledamot Riddarehus Secreteraren Baron Von Otter; Hr Cederholm föreslog äfven til Ledamot Öfverstelieutnanten Hr Gref David Frölich. Til ämnesvän proponerades af Hr Elvius Hr Örenschiöld.

4. Hr Presid. upläste en författad förtekning uppå alla de Ledamöter, som voro i stånd vid detta tilfälle at sättas på förslag til Candidater. Och som Hr Ahlström så väl som Hr Cronstedt på samma lista blifvit nämnde, så anmälte de deras ursächt, at de ingendera kunna öfver detta instundande quartal i staden ständigt fördröja.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

8. Hr Ahlström proponerade häruppå, om icke Herrar Ledamöterne ville låta trycka thet tal, Hr Höpken i dag hållit, hvartil Hr Höpken i anseende til åtskillige anförde omständigheter ej ville sig begifva, men vil thet framdeles änn nogare genomse och Academiens närmare skiärskådande innom Academien underkasta.

9. Hr Ahlström proponerade til Ledamot Hr Liungquist, hvilkens namn anteknades på ett papper och kommer 14 dagar i anledning af Grundreglorne at ligga på bordet, hvarefter om dess antagande kommer at omröstas.

1. Sedan protocollet var justerat, upviste Hr Ahlström uti Academien en qvist utaf et dadelträ med dess vidhängande dadlar, hitsänd af den i Tunis vistande Svenska Consuln.

3. Vid hvilket tilfälle Hr Ahlström berättade, att en compassmakare för honom sig utlåtit, at den Svenska ståltråden til compassers förfärdigande ej skal vara så god som den Engelska, hemställandes til Academiens ompröfvande, om icke samma compassmakare kunde upkallas, då Academien af honom kunde göra sig underrättad, hvad ett sådant föregifvande kunde hafva til grund eller ej. Hvilket Herrar Ledamöterne tykte vara mindre nödigt, isynnerhet som samma compassmakare aldrig lärer vara i stånd sitt påstående att kunna bevisa, ty emedan den Engelska ståltråden förfärdigas af Svenskt järn, tyckes naturligtvis den ståltråd, som uti Engeland blifver tilvärkad, ej hafva någon större förmon eller annan egenskap änn den Svenska; dock lofvade Hr Ehrenswerd härom lämna Hr Cellsius del.

8. Hr Ahlström upviste ett ifrån Engeland kommit recept för stensiukan, hvilket han lofvade på Svenskan öfversätta och det sedan til Academien ingifva.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

6. Hr Ahlström inlefvererade de af Hr Assessoren Holmetter til Academien skiänkte tvänne fiällmöss skinn, hvaraf det ena emottogs til närmare påseende af Hr Linnæus

7. Hr Ahlströms ingifne rön om mält och torkhus emottogs af Hr Cronstedt.

8. Hr Ahlströms rön om mält- och torkhus remitterades til Oeconomiska Classen, jämte den af Architectura civili.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

4. Hr Triewaldt återgaf det med honom communicerade och af Hr Ahlström ingifne rön om mält- och torkhus, och tycker Hr Triewaldt för sin del, at dessa mälthus äro ej allenast kostsammare änn de, som hit in tils varit brukelige, utan ock at man genom dem ingen besynnerlig förmon kan vinna. Det emottogs til genomseende af Hr Faggott.

11. Herr Commercie Rådet Alströms skrift, som beskrifver en i Flandern brukelig torkugn, uplästes. Academien fant allenast den påminnelsen nödig dervid, at henne tilläggas skulle den clauseln, at mycken varsamhet med elden bör vid en sådan torkugn iakttagas. Hon gafs sedan åt Archivarien, som kommer at låta införa henne uti Academiens Handlingar.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

8:o. Til Ledamöter blefwo föreslagna H:r Assessor Hesselius af H:r Praeses, H:r Consuln Claesson af mig och H:r Ingenieuren Ehrenström af H:r Mejer.

9:o. Til Ledamöter proponerades H:r Medailleuren Hedlinger af H:r Linnaeus och H:r Directeuren Liungquist af H:r Praeses, hwaröfwer kommer efter 14 dagar at voteras.

4. Vid Praesidii aflämnande til Hr Sahlberg giorde Hr Alström et tal. Hvaruti han visar det ingen naturlig omögelighet förhindrar at ju Sverige kan blifva så rikt och mäcktigt som des grannar, jemte anledning til ungdomens handledande till des utrikes resor. hvarefter lefvererades

Uppå H:r Alströms tal svarade Secreteraren

2. Hr Praeses berättade det han hade anledning at tro det Manufactur Contoiret skulle villa göra nogon omkostnad på et Chymiskt laboratorium för sådana ämnen, som rörde manufacturerna, i synnerhet vid färgerierna. En sådan god vilja hölt Hr Praeses före Academien borde agta, och göra en förestälning til Manufactur Contoiret om nyttan af en sådan inrätning hvilket beviljades skulle ske igenom bref til Manufactur Contoiret.

5. H:r Palmstierna proponerade det H:r Alströms håldne tal måtte tryckas, hvartil de öfriga Ledamöterna förenade sin begäran, hvaruppå H:r Alström gaf sit samtycke och lofvade med det första tilställa academien.

l. Föredrogs en liten tractat sammanskrefven af Hr Vestbeck under tittel oförgripeliga Landtmans tankar om den förmån och skada Getecreaturen kunna tilskynda Riket til alla opartiskas ompröfvande uti liuset satte under et samtal Philander och Ascanius emellan det är mellan en fader och des son af En som träget söker och önskar fäderneslandets sälla vältrefnad, hvilket varit underkastad Academiens censur, hvarföre den också varit redan hos H:rar Alströms och DeGeers öfverseende som också der vid giort sina påminnelser, af hvilka den förras blifvit vid omskrifningen i acktagne, men den sennares följa, hvilka autoren åstundade at skulle trvckas för tractaten, men som Academien ej vill inlåta sig med andra bökers censurerande, än de som blott röra vetenskaper och ej på nogot sätt röra publique förfatningar' så beslöts at den skulle återställas til autoren at lämnas til Censors öfverseende.

7. Bygmästaren Clas Eliander föreslogs til Ledamot af Hr Alström.

6. Upläste Hr Alström 2:ne bref ifrån Hr Hesselius och en handling angånde jordtorfven hvars aska blifver et mycket hvit puder, och kolen duga til svart färg. Af brefven lofvade Hr Alström lämma et utdrag, men  handlingen remiterades til Hr Linnaeus. Härjemte följer prof af den svarta torfaskan, jemte försök af målare giort med olja, hvilka berömma den såsom hafvande et got corpus, men med et annat slags svart torfaska som ej gifver så fin hvit aska när den är fullbränd, gifver ej så god corpus såsom profven utvisa. Man hafver äfven prof af denna svarta aska brukad som Touche och jemnförd med Indianiskt touche

6. Hr Alström inlämnade torfven och torfaskan hvarom Hr Hesselii handling är inkommen d. 15 Iun

7. Hr Baron Bielke anhölt at en eller annan af Kongl. Vetenskaps Academiens ledamöter ville göra sig den mödan at vara honom följacktig til Löfstad straxt vid Upsala, at der bese de försök han giort med åtskilliga gräslags culturer, dels utländska dels svänska som lända at förbättra våra ängar, och nu ju för ju heldre innan samma gräs förfalna. för hvilken inventation Kongl. Acadomien tackade och giorde sig et nöje af at blifva här om underrättad, och åtogo sig altså Hrr Alström, Triewald och Faggot at jemte Secreteraren göra denna resan. och skulle man äfven anmoda Hr Professor Linnaeus at också vid samma tilfälle infinna sig på Löfstad.

Sedan Hrr Alström, Triewald, Classon och Secreteraren voro dagen förut ankomme til Löfstad, derest också Hr Linnaeus infant sig, besåg man först plantagen af de ifrån Norra delarna af Asien och Europa samlade växter hvilka alla härda ut våra vintrar och kunna med fördel här i Riket växa vilda, hvaraf en del voro nyttige til föda för folk, 1:o. åtskillige ärtslag såsom Aspalatus, hafsärter, 2:o. Rötter såsom Martagon. 3:o. Sädesslag såsom Siberiske bokhvetet. 4:o. Kolarter såsom den perrenne Strandkolen. en del voro nyttige til foder för creatur såsom den stora Vicia, Tataria, Siberisk Lucern och förutan en  myckenhet gramina. En del voro nyttige eljest för vår hushåldning såsom det Siberiske perenne stora linet, den Siberiske Isatis.

[9.] til Ledamöter föreslogs Hr Landshöfdingen Ehrenmalm af Hr Salander, Hr Commisions Secreteraren Berch af H:s Exel. Gr. Tessin, Hr Professor Berch af Hr Alström.

7. Anmodades Hrr Alström, Triewald, Ehrensverd, Polhem och Eliander at dagen deruppå taga den af Hr Brukspatron Steinholtz nu förfärdigade Väfskeds machinen i besiktning. som nu var upsat uti H:s Exl. Gref Tessins hus och derom gifva Academien sitt omdöme.

3. Medicinae studiosus H. Malmsten antogs til ämne sven uti Academien uppå H. Commerce Rådet Alströms recomendation.

l. uplästes H. Adam Reftenii memorial hvaruti han anhåller om academiens befordran til nogon liten bestälning, samt angifver nogra små rön och påfund som han giordt i oeconomien. hvad recomendation angår kan academien intet befatta sig dermed, dock lofvade en ock annan af academiens ledamöter enskylt, at göra hvad de kunna, och i synnerhet ville H. Alström se til om han ej kunde antaga honom för Scheferi inrätningen.

5. uplästes en berätelse om Spånråkens förbättrande af en student vid namn Petrus Löfling. hvilken berättelse H. Vestbeck insändt, en spånråk på detta sättet förbättrad blef också upvist uti academien. Academien åstundar här öfver H. Salanders utlåtelse. vid detta tilfälle lät H. Alström en gosse ifrån Sveitz visa för academien des sätt och värktyg at spinna bomul, hvilket skedde både väl och fort, men på det enfaldigaste sättet. af garnet som således spins väfveshel cartun i Sveitz

4. Uplästes en skrift til Academien ifrån Kyrkoherden Lars Neogarel uti Östergarns församling på Godtland, som innehölt en berättelse om en fårsiuka som bestod i maskar i hornen. Remiterades til Herrar Alström, Linnaeus och de Geer.

5. Uplästes en handling angånde Patatos författad af H. Patrik Alström, en son af H. Commercie Rådet Alström som remiterades til [namn saknas]

2. Upläste et bref til mig ifrån H. General Major Lantingshusen angånde Potatoes planteringen och nytjandet uti Elsas, Phalts &, i anledning af den honom comunicerade berättelsen i samma ämne af H. Patric Alström insänd. Detta bref kommer at lämnas H. ComR. Alström at igenomläsa.

4. Anmältes et memorial af H. Dalman som är ämnesvän uti academien at blifva ihogkommen och recomenderad hos det OstIndiske compegniet til nogon sysla vid de nu utgående skeppen och som detta memorial innehölt nogot som b rde hållas tyst så ville Academ. anmoda Deras Exellencer Riks Råderna Tessin, Höpken och Palmstierna med följende af Ledamöterna Herrar Alström, Faggot, De Geer, Grill och Ankarcrona at rådgöra härom, hvilken sammankomst utsattes til den 26 Octob.

6. H. Hårleman upläste sina tankar om Bleket på siöar och vatn, som remiterades til Herrar Commercie Råderna Polhem och Alström.

9. H. Alström föredrog et pro memoria om de stycken hvaruti shiffror discontern skola informeras, hvilken varit upläst i Kongl. Commercie Collegio och remiterad til Academien, beslöts at häröfver inhämta Baron Bielkes och H. Linnaei utlåtande.

2. Torsén oeconomiae studiosus antogs til ämnesvän på Hi. Alströms intygande om des flit och hug at lära.

1. H. Patrik Alström, son af Commercie Rådet och som insändt berättelsen om Potatos intogs som ämnesvän.

1. H. Commercie Rådet Alström upviste prof af bröd bakat af potatos med nogon tilsats miöl. hvilket academien fant vara temeligen välsmakande och ätligit. Detta kommer at nämnas uti utdraget af Academiens dagbok för detta quartal.

2. Uplästes nogra anmärkningar af en obekant autor angånde Alfs vandling i matjord. Remiterades til Herrar Alström och Faggot.

4. H. Alström upviste tvänne slags hvete hvaraf det ena var sändt ifrån Tessalonica och andra växt vid Alingsåhs efter det förras utsäde och hade här förökat sin vigt ifrån 135 til 138 samme volume, dock lärer denna skilnaden koma af det at det förra är torrare.

2. Fru Grefvinnan Ekeblad, Riksrådinnan har nu under des vistande uppå des gård Stäket här vid Stockholm giort åtskilliga nya försök at nytja Potatos i synnerhet til stärkelse och puder hvaruppå prof insändes jämte beskrifning om sättet, äfven och at blanda det med hafran såsom den flodaste säd til brd. At bränna bränvin af Potatos är äfven försök giort och til Kongl. Vetenskaps Academien insändt. Detta remiterades til H.H. Alströms och Faggots utlåtande.

3. H. Faggot upläste en Jämförelse emellan torfs och veds värknn vid kokning. som han igenom mång anförde försök annstält och utrönt. Denna handling remiterades til H. Alström.

3. Af tillfälle at H.H. Alström och Faggot såsom sensorer återlämnade berättelsen om fru Grefvinnan Ekeblads försök angåede potatos, med mycket loford, förestälte H. E. Baron Palmstierna om icke Academien kunde kalla til Ledamöter vittra fruntimmer, hvilket ej skall vera obrukeligit i utländsk societeter såsom Marquise de Chastelet uti Bolongiska Academien, föreslog fordenskull fru Grefvinnan Ekeblad, som i anledning af den synnerliga hog hon hefver för försöks anställande ej skulle underlåta at ytterligare gifva hvarjehanda nyttiga rön vid handen om Academien på nogot sådant sätt deremot viste sin erkänsla och högaktning, hvilket också skulle upmuntra hela könet, at närmare vara upmrksamme uti hvarjehanda hushåldsväsendet rörande.

1. H. Alström hade sedt en särdeles beredning af skin, i synnerhet bockskin, som utehålla väta men derjemte äro fullkoml. smidige, konsten vid denna beredning skole jämtlänningarna hafva sig alena bekant. Man kommer derföre at anmoda H. Gisler at utforska denna konst som är vistande der på orten.

3. Likaledes har H. Lagerström insändt en tunna valklera tagen vid Götheborg. H. Alström lofvade at låta anställa försök der med huru vida hon kan svara emot den Engelska, emedlertid skulle H. Scheffer undersöka om hon innenöll mer eller mindre victriol och fetma och vore således mindre eller mera tienlig til valkning.

5. Uplästes Probstens i Medelpad och Torps sochn Herr Abraham Bångs Beskrifning om Hummel Tågors bruk och nytta, hvilcken remitterades til Herr Ahlström.

3. Uplästes 2:nne af Herr Johan Laurell inlämnade Rön at fördrifva Land eller Flyghafra och at läka skabbige Får. Det senare remitterades til Herr Ahlström, men det förre beslöt Kongl. Academien at låta införas uti dess Handlingar näst efter ett uti samma ämne af Herr Jacob Siösten ingifvit ock af Kongl. Academien d. 3 sidstledne Junii gillat Rön.

3. Uplästes Baron Bielkes utlåtelser öfver Tourséns sätt at plantera Ekar, dito Bonsachs memorial angående Ekskolor, samt Mennanders, om kiöldskadda Rågväxter, och Alströms om Potatoes Planteringen.

9. Upvistes Herrar Auréns och Ekebergs ingifna underrättelser, huru Ekar beqvämligast och med största fördel kunna planteras och til vidare trefnad skjötas. Dessa både Handlingar, tillika med Herr Tourséns redan den 18 Novembris sistledne ingifne rön i samma ämne, anmodades Herr Faggot at upvisa för H. Alström, och sedan de dem skärskådat, samfäldt der öfver til Academien inkomma med sina betänkande.

Närvarande H. Praeses och 15 af Herrar Ledamöter. 1. Uplästes Comministerns vid Domkyrkan i Giötheborg, H. Hammars tankar om kiöksträgårdar, som roade Academien rätt mycket. De remitt. til Herrar Ahlström, Linnaeus och Dalin.

7. Herr Alström upviste en alns lång Fisk-tand, hvilken han skänkte til naturalie Cabinettet. Tanden lärer vara af en Hval-ross.

8. Uplästes H. Bruks-Patron Rothofs rön, angående Fåra-skjötsel. Remitt. til Herrar Alström och Fagot.

2. Uplästes en Lista på de Herrar in och utom Academien, som nyligen giordt et hederligt sammanskott af 3200 dr. kopparmynt til Dr Hasselqvists understöd. Assessor Strandberg hade giordt början med 300 dr. hvar efter Herr Commerce Rådet Nordencrans med des svågrar Herrar Schröder och större delen af våra förmögnaste Handlande, såsom Herrar Grillar, Plomgrenar, Kerrman, Mölman, Clasöner, Brandel, Forsberg, Tottie, Le Febure, Gother, Bedoire, Jennings, Finleij, Jennich, Alström, Bourmeister, Zellingar och flera andra, giordt ädelmodigt följe med hvar sina 100, 120 til 150 daler kopparmynt. Academiens Ledamöter lofvade at på Academiens vägnar tacka hvar och en af dessa vetenskapernas gynnare, som de råka. Och emedan H. Nordencrants det mästa bidragit til detta sammanskott, i det han sielf farit omkring til de andra, at giöra föreställning: så anmodade Academien Herr Praeses, det behagade honom på Academiens vägnar sielf fara til honom, at förklara Academiens synnerliga ärkänsla för des välvilja. När til dessa 3200 dr. läggas 1260 daler, som utfallit af H. Hasselqvists stipendium i Upsala, blef en summa af 4460 dr. kmt, som Secreteraren berättade at han redan på tvänne vägar afskickat, genom en af Herrar Directeurerna af vårt Levantiska Compagnie til Hasselqvist gifven anvisning på 744 Piaster, hos Svenska Handels Contoiret i Smirna. Prima Vexelen har afgått under H. Envoijen Celsings Couvert, öfver Wien på Constantinopel, och Secunda öfver Marseille, til H. Consulen Rydelius i Smirna. Här igenom hoppas Academien, det H. Hasselqvist skal blifva upmuntrad och satt i stånd, at ännu et år resa omkring i Levanten.

1. Uplästes et ifrån Riksens Ständers manufactur Contoir til Academien ankommit bref, hvar uti Academien anmodas, at lemna Des betänkande, huruvida det Trägårdsmästare Åldermannen Lundberg uti des nyligen utgifne Trägårds-bok anfördt, angående åtskilliga Färge-örters Plantering ock skötsel, är så påliteligt och tilräckeligt, at Lundberg der med giordt sig förtjänt til det Praemium han derföre begärt. Academien beslöt at skicka det arket, som angår Färge-örter, til Des Ledamot, Herr Alströmer, och anmoda honom at utlåta sig der öfver hvar på Academien så mycket mer kan lita, som Herr Alströmer sielf länge vid Alingsås haft sådana Planteringar. 

2. Uplästes Herr Ahlströmers insände betänkande öfver Trägårdsmästare Åldermannen Lundbergs underrättelse om Färge-växters Plantering och beredning (se Dagb. för d. 26 Januarii i år). I anledning der af, kommer svar at afgå til Riksens Ständers Manufactur-Contoir, det den delen af Lundbergs Trä-gårds Praxis, som angår färge-gräsen, är alt för kort och otilräckelig at gifva allmänheten nöjaktig undervisning i detta ämne.

1. Upl. en hus Cur för Får-koppor, upfunnen af H. Alströmer, och brukad med fördel i WesterGöthland. Men emedan den ei fans vara ny, beslöts at den allenast skal införas i lärda Tidningarna.

6. Blefvo, genom omröstning, til Ledamöter i Kongl. Academien utvalde, Assessoren och Provincial-Medicus i Calmar Doctor Wahlbom, samt Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt här i staden, Herr Runeberg. Äfven antogs til utländsk Ledamot, Herr Short, en berömd Ängelsk Physicus. De öfrige föreslagne, neml. Herrar Osbeck, Bergius, Rolander, Clerck, Mallet, och Alströmer, bespardes til en annan gång

7. Upvistes en ifrån Frankrike til Academien upskickad Såningsmachine, med alt tilbehör, uti fulkomlig storlek. Emedan man uti de förra årens Dagböcker förgätit at nämna om, hvad anledningen varit til denna Machins upskickande, vil man den här korteligen anföra. Under Herr De Geers Praesidium, i Januarii Månad, år 1754, ankom et bref ifrån Academiens Ledamot Herr Bonnet i Geneve, som uplästes d. 12 i samma Månad, och hvar af et utdrag sedermera infördes i Handlingarna för Apr. Mai. Jun. 1756, hvar uti han, ibland annat, berömmer den Såningsmachine, som af H. Duhamel blifvit påfunnen, men af en vid namn Chateauvieux sedermera så förbättrad, at han med mycken förmon af många brukas. Han lade der til, at om Academien vore tjänt med et model af samma Machine, ville han det hitsända. Emedan Academien jämväl tilförene hört talas om samma Sånings-machine, anmodade Academien Herr Praeses at svara, det hon med nöje skulle emottaga et sådant model. Sedan hörde man ei talas der om, förr än i November månad sistledit år, då Herr De Geer berättade sig hafva fått svar, at icke et Modell, såsom Academien förstod, utan en hel machine i stort redan var aflemnad til Capitaine Busch i Marseille som denna Machine skulle öfverföra til Sverige för Academiens räkning. Der jämte upgafs räkning, hvad Machinen kostade, bestigande sig til Etthundra ellofva Franska Livres, utom frackten, 40 Holländska Gyllen. Nu ehuruväl Academien fant, at H. Bonnet orät förståt Academiens mening, och skickat en skamlöst dyr Machine, i stället för et litet Model, som han sielf tilbudit sig at skicka för intet, och ehuru Acadamien äfven hade al orsak at tro, det denna dyra Machine ei skulle vara tjänlig hos oss, eller öfvergå Thunbergs eller Pålhems Sånings-Machiner, så ville dock Academien för denna gången ei göra protest emot denna räkning, emedan H. Bonnet, förmodeligen i god mening, af missförstånd om ordet Model, giordt denna anstalt. Räkningen betaltes derföre strax genom vexel. Machinen, som nu är ankommen, var ei tilhopasatt, och kan ei här i staden beqvämligen försökas. derföre beslöt Academien anmoda Herr Clason, at på des gård vid Stocksund tilhopa sätta och pröfva Machinen, hvar vid Herrar Alströmer och Friherre Brauner samt flere Ledamöter tilbudo sig at vara behielpelige, och sedan inkomma til Academien med deras berättelser der om.

4. Genom vanlig votering, fick
Herr Cronstedt 15 röster.
Herr von Stjernman 13
Herr Alströmer 8
Herr Nordenschöld 8
Herr Malmerfelt 6
Herr Lagman Carleson 4 etc.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans

4. Herr Praeses berättade, at Han för sina enskildta angelägenheter nödgades inom några dagar resa til Alingsås, och således ei handt afbida tiden til Praesidii ordenteliga nedlägande, hvarföre Han ock nu tog et ömt afsked af Academien. De närvarande Ledamöter aflade tacksägelse för al den omvårdnad Herr Alströmer haft för Academien ifrån des första instiftelse til närvarande stund, och i synnerhet nu under Des senare Praesidium, önskade Honom lycka til den förestående Resan och förklarade deras hiärteliga åstundan, at K. Academien må nästkommande År åter få se honom med hälsan återkomma.

Octob. d. 31.
Sammanträdde, på föregången kallelse, följande Herrar Ledamöter, at välja en ny Praeses i Herr Alströmers ställe, som redan afrest til Alingsås. Nemligen Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Polhem, von Dalin, Schultze, Clason, Acrell, Ed. Carleson, Ljungqvist, Wargentin, Berch, Frih. v. Seth, Rosenadler, Knutberg, Kryger, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius och Martin.

1. Notificerades Academiens högtälskade Ledamots och Stiftares Herr CommerceRådet Alströmers dödsfall, som timat d. 2 hujus. Herr Kryger åtog sig på anmodan, at hålla åminnelse-Tal öfver honom. Desutom beslöt Academien at hedra en så väl af hela vårt allmänna, som af Academien högt förtjänt Mans minne med en Skådepenning, hvar til Herr CancellieRådet Berch anmodades at upgifva et project.

8. Herr Praeses giorde ock påminnelse om Jettoners slående öfver några dels redan döde dels än lefvande af Academien högt förtjänte Ledamöter, såsom Alströmer, Psilanderhielm, Klingenstierna, Rosenadler etc. Beslöts, at så snart unge Medailleuren Ljungberg hemkommer ifrån Sina resor, skal med honom accorderas om en i sönder af dessa Jettoner: ty nu, sedan Herr Fehrman för Sin svåra sjukdom ei är i stånd at arbeta, är här ingen dugelig at tilgå, som har tid eller för skälig betalning vil göra det.

3. Beslöts, at en af de öfver Sal. Commerce Rådet Alströmer nyligen slagne Jettoner skal i Academiens namn skickas til Des Änke-Fru.