Protokoll (beta)

5. Uplästes Herr Commissarien Claes Alströmers Beskrifning på en besynnerlig slags Babian, som Han under sina Resor sedt lefvande, och där på tagit en ganska noga Ritning. Remitt. til Herr von Linné.

3. Upl. et Memorial, ifrån Herr von Linné, hvaruti Han föreslår Commissarien i K. Commerce Collegio, Hr. Cl. Alströmer til Ledamot.

5. Voterades om de 5 föreslagne Ledamöter, och fick
Herr Skepsbyggmästaren Chapman aldeles enhälligt allas röster, nemligen 20.
Herr Directeuren Grubb fick 18 ja och 2 Nei Herr Professor Planman ----- 18 ja-- 2 nei
Herr Commissarien Alströmer -- 16 ja-- 4 nei.
Herr Handels-Intend. Westerman 11 ja -- 10 nei.
Altså emedan alle hade mer än hälften, så blefvo de ock alle Candidater, och komma vid nästa Praesidii ombyte til Decisiv-Votering uti föregående ordning

6. Sedan den Paragraphen af Reglementet om Ledamöters val, som i dag skal verkställas, blifvit upläst, företogs Voteringen om de föreslagne, och det efter den ordning, som 10:de och 11 Paragrapherne af berörde Reglemente föreskrifva.
Herr Riks-Historiographen Schönberg fick 28 Ja och 4 Nej.
Herr SkepsByggmästaren Chapman ----- 31 ---1.
Herr Directeuren Grubb --------- 30 --- 2.
Herr Professor Planman -----32 --- 1.
Herr Commissarien Alströmer ----- 21 --- 12.
Herr Handels-Intend. Westerman ----- 22 --- 11.
Altså blefvo de fyra förste nu til Ledamöter valde och antagne, men de två siste förblifva Candidater än et år

8. Företogs votering, om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, enligt Val-Reglorna, som uplästes.
Commerce Rådet Westerman fick ------- 24 ja. 5 Nei.
Commissarien Cl. Alströmer ------ 24 ja. 6 Nei.
Kyrkoherden Hjortberg ---------- 24 ja. 6 --
Presidenten Bar. Lilljenberg ------- 25 ja, 5 Nei.
Amiralen Psilandershöld -------- 20 ja. 10 Nei.
Hof-Medicus Dr Odhelius ---- 21 ja. 9 Nei.
Altså hade de fyra förste fått fulla tre fjärdedelar af Röster, och blefvo nu antagne til Ledamöter: men de två siste blifva Candidater til nästa år.

9. På Secreterarens förfrågan, i hvad ordning de nu valde skulle upföras på Förtekningen af Ledamöter, beslöts at de nu och altid må sättas efter den ordning de blifvit voterade, utan afseende på Deras värdighet, neml. Westerman, Alströmer, Hjortberg och Lilljenberg.

1. Herr Alströmer intog Sitt Säte såsom Ledamot, med et kort tacksägelse Tal, som besvarades af Secreteraren.

6. Upl. en af Herr Alströmer giord öfversättning af det inkomna Italienska Svaret på Frågan om Bi-skötsel, som fans vara rätt vackert, ehuru ei alt är tjänligt uti vårt Climat. Herr Bar. Lilljenberg tog, på anmodan, detta och de öfriga Svaren til genomläsande, hvar efter de skola Skickas til Herr v. Linné.

4. Herrar Bar. Lilljenberg, Bäck, bägge Bergierne och Hr. Alströmer, som varit anmodade at genomläsa de inkomna Svaren på Frågan om Bi-skötsel, samt at afgöra, hvilket af dem syntes mäst förtjänt til den utlofvade belöningen, yttrade sig nu, at som K. Academien, då frågan framstäldes, uttryckeligen begärde Rön i detta ämne, som äro giorda inom Fäderneslandet, så kunde allenast de 4 Svenska Svaren competera om Praemium at ibland dem, et, neml. N. 6, väl vore vackert och ordentligt skrifvit, men innehölle föga eller intet nytt: at et annat, N. 3. väl vore mindre fullständigt men hade likväl något nytt och eget: at N. 2 väl var kort och minst tilräckeligt, men förtjänte upmärksamhet, i anseende til et af honom bepröfvadt sätt at skatta Bi-kupor, utan at slackta Bien, hvilket de andre ansedt för omöjeligt och ändteligen, at N. 5 alsintet omrörer sielfva Biskötslen, hvarom frågan egenteligen var, men däremot ganska väl och berömligen utredt et aldeles nytt och tilförne hvarken utomeller inomlands tilräckeligen vidrördt ämne, om Biens föda, och af hvilka Blomster de hänta Sin Honung och Sitt vax. I anseende här til, och emedan hvart Svar har någon merit och något fel, hade Herrar Deputerade haft ganska svårt at afgöra, hvilket vore det bästa, och hafva därföre fallit på den tankan, at Belöningen imellan dem kunde delas, i det hvardera Auctoren finge några Silfver-Jettoner, som tilhopa kunde svara i värde emot en Gull Jetton, samt at frågan kunde å nyo framställas, emot dubbelt Praemium, at framlåcka dem som äga några föregifna nya hemliga konstgrep uti Biskötslen. Och som det Italienske Svaret jämväl innehåller mycket vackert, så hemstäldes, om icke äfven Des Auctor kunde få en eller annan Silfver Jetton. Alt detta bifölls af K. Academien, som bevilljade de 4 Svenske och den Italienske Auctoren hvar Sina 6 Silfver Jettoner, slagne öfver särskilda K. Academiens Ledamöter. Vid de förseglade Sedlar[s] öppnande, fants Kyrkoherden Kloth i Bohus-Lähn vara Auctor til N. 6. Comministern Gullander i Skåne til N. 3. Frälse-Inspectoren Lundberg i Skåne til N. 2. och Provincial-Medicus i Linköping Dr Hagström, til N. 5. samt Abbé Ventura i Venedig til det Italienska Svaret eller N. 4. Det Tyska hade Herrarne för des vidlyftighet och kladdiga Styl, ei noga läsit

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

6. Upl. Doctor Hagströms mogna och välgrundade yttrande om det förledet år inkomna Italienska Svaret om Biskötsel, som Han i manuscript fått låna. Herr Alströmer, som åtagit sig at göra utdrag af Samma Svar, fick del af detta yttrande

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

11. Voterades om ny Praeses, då
Herr Schönberg fick ---- 14 röster.
Herr v. Rosenstein ---- 13.
Herr Alströmer ------- 12.
Herr Jennings ----- 11.
Ibland dessa föll Lotten at blifva Praeses på Herr Jennings.

2. ditto Exemplar af det nya Qvartalet, åt dem som däruti hafva något Rön, jämte en Jetton af Alströmers

2. Upl. några vackra anmärkningar vid Bi-skötslen, som Professor Hoof insändt. Remitt. til Herr Alströmer.

9. Omröstningen til ny Praeses utföll såsom följer.
Hr. Schönberg fick ----- 20 Röster.
Hr. von Rosenstein ----- 18.
Hr. Grefve Cronstedt ---- 16.
Hr. Westerman ------- 15.
Hr. Chapman -------- 12.
Hr. Alströmer ----- 12.
Hr. v. Strussenfelt ---- 10.
Hr. Bar. Lilljenberg ---- 8 etc.
Ibland de 4, som fått flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll lotten på Herr Westerman

Det ena inkomna Svaret, om bästa construction på en Plog, hade Herr Alströmer redan fått til genomläsande, hvilken kommer at lemna det til Herrar Faggot, Clason och Knutberg.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

4. Upl. det enda inkomna Svaret på tredje Frågan för förledet år, angående bästa skapnaden på en Plog. Tillika upläste Herr Praeses Des eget utlåtande där om neml. at Svaret innehölle endast en förbättring på den så kallade Vall-Plogen, men ingalunda vore tilräckeligt Svar på Frågan uti al sin vidd, och at han därföre tillstyrkte, det Frågan må å nyo upgifvas. Någre biföllo det, och höllo före, at Dubbelt Praemium därföre borde bjudas, neml. utom de 11 Ducater, som en obekant förledet år hos Academiens Secreterare deponerat, 10 Ducater af Academiens egen Cassa: men andre tyckte, at Sielfva Frågan borde i den händelsen något ändras och göras tydeligare. Herr Clason sade sig ock äga en Ängelsk Bok, hvar uti grundeligen skal vara demonstreradt, hvilken skapnad och ställning är den fördelaktigaste på en Plog, så at han, i anseende där til, ansåg sjelfva Frågan för nästan onödig. Han lofvade til nästa Sammankomst taga up med sig samma Bok, då man vidare får öfverlägga om detta ämne.

6. Upl. Herr Praeses öfversättningen af några Bref, som blifvit til honom skrifne ifrån en Spansk Medicus i America, vid namn Mutis, innehållande åtskilliga observationer och anmärkningar uti Natural-Historien, ibland andra, en utförlig Beskrifning på et Americaniskt Djur. Herr Praeses lofvade sjelf communicera dem med Herr v. Linné, och anhöll, at samma Beskrifning må införas uti innevarande Qvartals Handlingar, om den af Herr Linné gillas, hvilket bifölls, så vida rum därtil öfrigt blifver uti Qvartalet, hvaraf redan en stor del är tryckt.

10. Herr Alströmer höll, til slut af Sitt Praesidium, et långt, lärdt och väl utarbetadt Tal, om den fin-ulliga Fåreafvelen.

8. Medan Secreteraren var af en främande utkallad, Proponerade Herr Praeses, om icke K. Academien ville eftergifva och låta afskrifva det lån af 2000 dr kmt. som Wargentin förledet år, med K. Academiens tilstånd, fått uti Academiens Contoir, såsom förskott på Sin lön, at bestrida de omkostningar som Des K. Hustrus dödsfall honom förorsakade, hvilket strax af alla blef bifallit, när jag kom in, nämndes intet därom, ei heller fick jag någon del där af, förr än Herr Alströmer följande dagen kom til mig, återstälde mig min Revers på berörde 2000 dr samt lemnde mig Des egenhändiga här hos fogade utdrag af K. Academiens beslut.

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

3. Upl. en til Hans Excellence Frih. von Stockenström af en Svensk Man vid namn Reef, som satt sig ned uti Christiania i Norige, insänd upställning til en fullständig Ichthyologisk, Physisk, Oeconomisk och Politisk Tractat om Fiskar och Fiskerier. K. Academien fann, at et efter denna Plan utfördt fullständigt Verk i detta ämne, skulle blifva ei mindre nyttigt än märkvärdigt. Herr Alströmer emottog Brefvet, at närmare se därpå och inkomma med Sitt betänkande.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

Dessa Portraiter, tillika med dem K. Academien förut ägt, nemligen Hans Excellence Grefve v. Höpkens, framledne Herrar Alströmers, Capit. Triewalds, Polheims, Baron Hårlemans och Elvii, voro nu upsatte i Academie Salen, til dess prydnad och til Academiens påminnelse om dessa Sina Ledamöters förtjenster.

2. at på den til samma tid itererade Frågan, om Plogars bästa Skapnad, voro Svar inkomne, som remitt. til Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Alströmer.

Herr Directeuren utstakar vidare, huru med ämnenas framställande, belöningarnas utdelande, m.m. förhålles må, samt förbehåller sig at i sin lifstid, så ofta Han det åstundar och i tid tilkänna gifver, få utnämna alla eller en del af de ämnen, för hvilka Premier nästa år skola gifvas, samt en lika rättighetiför sin Måg, Cancellie Rådet Clas Alströmer, efter Herr Directeurens frånfälle, få deltaga uti K.Academiens öfverläggningar härom, med mera, som Brefvet in Actis utvisar

5. Upl. Hr. Clas Alströmers Bref til Secreteraren, hvar uti han, på Sin Svär-faders Herr Salgrens vägnar, tilstyrker, at Bonden Olof Birgersson ifrån Kumbla Socken i Nerike, må få 100 Dal. Silfverm. belöning af Sahlgrenska räntan, för dess påfundna och uti sista Qvartalets Handlingar beskrefna Stenbrytnings-Machine.

3. Upl. Bref til Secreteraren ifrån Herr Clas Alströmer, hvaruti Han på Sin Svär-Faders Herr Salgrens vägnar anhåller, det ville K. Academien föreslå några nya Frågor eller täflings ämnen til de Sahlgrenska Premierna, hvilka K. Academien länge väntat at han sjelf, enligt sitt gjorda förbehåll, skulle föreslå. I anledning här af, omtaltes nu någna nya ämnen, men inte blef denna gången faststäldt, utan saken upsköts til nästa sammankomst.

8. Upl. Hr. Clas Alströmers yttrande om de 3 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa skapnaden af en Plog, hvaruti han tilstyrker, at Auctoren til Svaret N:o 2, med Devise: nihil agro bene culto est nec usu uberius, nec etc. skall få den utlofvade belöningen, som är 30 Ducater. Och som Hr. Alströmer är den, som bestått sjelfva belöningen, ansåg K.Academien för skäligt, at han häruti borde få dedicera, hälst det ock är visst, at ingen af de andre Svarande ens budet til at theoretice och på mechaniska grunder afgöra Frågan. Vid den förseglade Sedelens öppnande fans Studiosus Sven Niclas Collin vara auctor til detta Svar

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor