Protokoll (beta)

Majus. d. 9.
Närvarande Praeses, Herr Stats-Secreteraren Carleson, Hans Excellence R.R. v. Höpken, samt Herrar Alströmer, Gr. Cronstedt, Tilas, Faggot, Klingenstierna, Nordenschöld, Polhem. Malmerfelt, von Swab, Heike, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, v. Stiernman, Acrel, Celsius, Wargentin, Berch, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Rosenadler, Knutberg, Kryger, C. Lehnberg, Jennings, Runeberg, Bergius och Martin: tillsammans 30 til antalet.

1. Herr Praeses framgaf til Herr v. Swab den honom tildömda Sparriska premie Jettonen af Gull, samt aflemnade den Directeuren Runeberg tilhöriga, åt Des svärfader, Herr Faggot. Secreteraren fick befallning at skicka Rinmans med Posten.

2. Academien kom öfverens, at ei denna gången välja någon ny inländsk Ledamot, men Herrar Guettard och Daviel, tvänne berömde Franske Medici, blefvo antagne til utländske.

3. Herr Rosenadler åtog sig, på Academiens begäran, at hålla Åminnelse Tal öfver Academiens framledne Ledamot, Stats-Secret. Frih. Klinckowström.

4. Secreteraren upläste et memorial, af följande innehåll, ord ifrån ord.

Kongl. Academien täcktes påminna sig, at framledne CommerceRådet Herr Sebastian Tham, af berömlig nit om Vetenskapernas upkomst i vårt k. Fädernesland, behagat genom Testamente skänka et visst Capital, til inrättande och underhållande af et så kalladt Collegium illustre här i Stockholm, hvaruti Mathematiqven och experimental-Physiqven borde upodlas och publice föreläsas, samt at höglofliga Ridderskapet och Adelen sig åtagit at handhafva och låta värkställa detta Testamentariska förordnande.

Det är ock K. Academien bekant, at Hans Kongl. Majestet sedermera, på Ridderskapets och Adelens underdåniga föreställning, genom Resolution af d. 3 Junii 1746, allernådigst behagat fastställa, at Physices Professionen i förenämnde Collegio illustri, med Secreterare syslan i K. Vetenskaps Academien må förenas, under Honom ålagd förbindelse, at årligen hålla publika Föreläsningar, efter en af höglofl. Riddarehus Directionen honom föreskrefven instruction.

I kraft här af, har K. Academien, alt sedan år 1746, upburit och nyttjat hela räntan af det Thamiska Capitalet. Min Företrädare i Secreterare syslan, framledne Herr Elvius, begynte ock strax, år 1746, at hålla Föreläsningar: men nödgades följande året därmed uphöra, för åtskilliga orsaker skull, ibland hvilka den förmodeligen var den förnämsta, at Han såg sig omögeligen medhinna, at, jämte de öfriga til Secreterare syslan hörande angelägna göromål, tillika bestrida Föreläsningarna på et sätt, som ändamålet krafde och Han eljest gerna hade velat. Höglofl. Riddarehus Directionen behagade då, på K. Academiens föreställning, frikalla honom på någon tid ifrån Föreläsningarna, emot honom ålagd förbindelse, at i det stället, uti hvart Quartal af K. Academiens Handlingar, skrifva något stycke af Vetenskapernas Historia.

Här vid har det sedermera i 12 års tid förblifvit. Men jag fördristar mig at i djupaste ödmiukhet underställa K. Academiens högtuplysta bepröfvande, om det så framgent kan och bör förblifva? Om en Testamentarisk författning, besynnerligen til et så lofvärdigt ändamål, ei bör komma til full värkställighet, efter Testatoris uttryckeliga föreskrift? Och om icke i annor händelse något åtal här på framdeles vid någon Riksdag kunde stå at befara, samt nyttjande rätten öfver Thamiska Capitalet K. Academien bestridas?

K. Academien lärer otvifvelaktigt då finna nödvändigheten, och jag vågar säga, skyldigheten, at låta hålla föreläsningar. Men ännu mera lärer K. Academien vara öfvertygad, om den stora nytta sådana föreläsningar skulle hafva, at bibringa en talrik ungdom, som här i Staden vistas, insigt, lust och smak för Vetenskaper, ibland hvilka ExperimentalPhysiqven ovedersägeligen är en af de vackraste och nyttigaste, när den rätt och så grundeligen föreställes, som sig bör.

Nu vore det väl min skyldighet at hålla dem: men jag måste bekänna, at de öfriga mig åliggande och för Academiens tjänst oumgängeliga göromål och förrättningar, äro så många, at jag, oacktadt al använd flit, ei hinner så, som jag ville och önskade, bestrida dem: mindre kan, utan at eftersätta K. Academiens angelägenheter i andra mål, tillika åtaga mig Föreläsningarna, som värkeligen fordra sin egen man, om de skola göras med besked, Academien til heder, och så, at den påsvftade nytta därmed skal kunna ärållas. K. Academiens corresondance, in- och utrikes, som börjar blifva mer och mer vidsträckt, kunde, jämte besörjandet om Handlingarnas, Talens och Almanachornas ordenteliga utgifvande, sätta mig öfverflödigt at sysla. De Astronomiska Observationerna, med de därtil hörande arbeten och uträkningar, hvartil jag är mäst hugad och fallen, fordrade ensame min hela tid, om de skulle rätt skötas. K. Academien lärer så mycket häldre åstunda, at de med al flit bevakas, som K. Academien användt ganska stor kostnad på Observatorium och Astronomiska instrumenter.

I anseende här til, fördristar jag mig, af ren åhuga at befrämja K. Academiens gagn och heder, at i djupaste ödmiukhet underställa, om icke K. Academien nu, sedan Hon är ändtledigad ifrån al skuld, skulle finna för nödigt och nyttigt at utse och antaga en lärd och med alla därtil ärfordeliga egenskaper begåfvad man, hvilken, jämte det han i andra mål kunde biträda mig och gå Kongl. Academien tilhanda, skulle hafva för sitt egenteliga göromål, at hålla almänna Föreläsningar i Experimental-Physiqven, samt söka upodla den Vetenskapen, aldeles såsom framledne Commerce Rådet Tham förordnat. Han borde ock altid vara närvarande, och med intet annat, än K. Academiens tjänst sig befatta.

Detta blefve väl en ny gravation för K. Academiens Stat. Men utom det, at K. Academien ei lärer vara sinnad at använda sina inkomster til annat än det, som kan befrämja Vetenskapernas samt Des eget bästa, förkofring och bestånd i längden; stode ock, efter min tanka, följande märkeliga förmoner därigenom at vinna.

1:o. At Academiens ärender och angelägenheter kunde bättre och skyndsammare blifva uträttade. I synnerhet hade K. Academien, vid någon mig åkommande siukdom, eller då jag på undfången befallning eller med K. Academiens tilstånd på någon tid kunde blifva frånvarande, någon viss, pålitelig och med syslorne öfvad man, hvilken Academien kunde befalla, at i medlertid göra Secreterarens tjänst jämväl i andra mål, så at hvarken correspondence eller andra göromål afstadnade.

2:o. Emedan K. Academien utan tvifvel lärer finna nödigt, at utse en med Academiska studier och i synnerhet med Mathematiska Vetenskaper grundeligen underbygd man, som äger bepröfvad lust och skickelighet at göra nya Rön i Experimental-Physiqven, så hade Kongl. Academien af honom at vänta mycket biträde med Rön til Handlingarna.

3:o. Kunde ock K. Academien då vara säker at framgent blifva bibehållen vid nyttjande rätten af Thamiska Capitalet, så vida Föreläsningarna komma at hållas i jämn gång. Och som K. Academien ei torde finna nödigt, at strax i början gifva den, som där til utses kan, hela afkomsten af Thamiska Capitalet, förr än Han genom utmärkt och några år bepröfvad flit at fullgöra Academiens åstundan, giordt sig til någon påökning i lönen förtjänt, så hade K. Academien lika fult af Thamiska Räntan en årlig inkomst öfrig, at använda til Böcker, Instrumenter och andra behof.

 5. Sedan föregående Memorial var upläsit, och Hans Excellence R.R. Friherre von Höpken behagat gifva de däruti andragna skäl, med des bifall och ytterligare föreställningar, mera vigt, samtyckte alle de talrikt församlade Herrar Ledamöter, utan minsta motsägelse, til den uti Memorialet giorda propositionen, med alla des omständigheter. Allenast giorde K. Academien, för denna och andra des Pensionairer, som framdeles kunde komma at antagas, det uttryckeliga och kraftiga förbehåll, som bör gälla för en ständig Lag, at ehuru hvar och en Academiens Löntagare eller Pensionaire, under hvad namn den vara må, kan vara förvissad at blifva bibehållen vid sin Pension och förmoner, så länge han med yttersta flit och alfvare giör, hvad Academien af honom äskar, skal dock Pensionen eller lönen ei anses såsom gifven på lifs-tid, utan allenast såsom et arfvode eller en upmunran på behagelig tid, hvilken tid endast skal bero på Pensionairens flit och skickelighet at fullgöra des skyldigheter: så at, när någon försumelse förmärkes, uphörer Pensionen af sig sielf, och Academien äger frihet, at updraga föreläsningarna och Pensionen åt en annan. Och som det förstår sig af sig sielft, at Pensionairen skal vara i Stockholm boende och vid K. Acad. sammankomster altid närvarande, när han ei genom oundvikeliga förfall är hindrad, eller har K. Academiens tilstånd at på högst några veckors tid i sänder vara frånvarande; så uphörer jämväl Pensionen, så snart han flyttar til annan ort at blifva där boende: jämväl ock, när han, fast han bor qvar i Stockholm, antager någon annan tjänst, som ei är i närmaste som förbindelse med de göromål Academien honom updragit, och således kunde hindra honom, ifrån at tjäna Academien, och upoffra hela sin tid åt Vetenskaperna, hvilket är ändamålet af Pensionen.

6. Ytterligere kom i öfvervägande, hvilken K. Academien nu kunde finna, tjänlig at förestå de Thamiska Föreläsningarna, samt at emot Pension företaga sig Experimental-Physiqvens upodling, på vilkor, som i föregående punct äro anförde. I det målet vände Academien sig til Herr Klingenstierna, såsom den bäste domare och kännare af sådana män, och anmodade honom at gifva förslag på någon, den han här til höll skickeligast och K. Academien tjänligast. Herr Klingenstierna föreslog då Herr Magister Iohan Carl Wilcke, som sedan han i Upsala lagt goda grunder i Mathematiqven och Physiqven, i sex års tid rest utomlands, samt besynnerligen i Göttingen och Berlin vackert uparbetat sig i samma Vetenskaper, och där på visat hederliga prof genom af trycket utgifna arbeten: hvilken ock, efter hemkomsten til Kongl. Academien ingifvit nya och helt märkvärdiga Rön, angående Electriciteten, hvilka med flera prof intyga, at han både har en lycklig bögelse til at göra Physiska Experimenter, och redan i den vetenskapen förvärfvat sig en grundelig insigt.

7. Kongl. Academien tackade Herr Klingenstierna för detta förslag, och som Herr Wilke äfven redan väl var känd af de flästa Herrar Ledamöter, så gåfvo alle samtelige enhälleligen sit bifall, at bemälte Magister Wilcke må antagas, på sätt som i föregående Memorial och i 5. puncten är faststäldt, til Kongl. Academiens Secreterares adjunct och medhiälpare, hvars egenteliga göromål skal blifva, at upodla Physiqven och hålla de Thamiska Föreläsningarna i K. Academiens namn.

8. Vidare rådgiordes, huru stor Pension Academien skulle gifva honom. Herr Grefve Cronstedt yttrade sig, på tilfrågan, at interesset af det Thamiska Capitalet är litet öfver 3000 dr kmt årligen. K. Academien stadnade efter något öfverläggande i det slut, at nu til en början bevilja Herr Wilcke 2000 dr kopparmynt årligen, såsom arfvode för den honom updragna förrättningen.

9. Sist anmodades Herr Klingenstierna, at i samråd med Herrar Faggot, P. Lehnberg och Secreteraren, utarbeta en Instruction, hvar efter Herr Wilcke kommer at rätta sig uti Föreläsningarna.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans.

Af de fyra, som hade högsta rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Malmerfelt, som åtog sig Praesidium.

11. Til honom afträdde då Herr Carleson Praesidium, och hölt et vackert Tal, om spanmåls bristen och om medel at förekomma den.

12. Til Ledamot föreslogs Herr Bibliothecarien M. Celsius.

13. Upl. å nyo Herr Beronii suppliqve, se Dagboken för d. 3 Martii innevarande År. K. Academien tackade honom för des goda tilbud, och ville ei neka honom, om han så behagade, at frivilligt bistå Secreteraren i et och annat mål med renskrifvande och dylikt: men som Secreteraren nu fått en Adjunct til biträde, och hade desutom Herrar Ämnesvänner til stort antal at tilgå, hvilkas skyldighet är med skrifvande och sådant mer hielpa Secreteraren: så kunde K. Academien ei gifva Herr Beronius nu eller framdeles någon förhoppning om lön eller arfvode.

Uti Maji och Junii månader voro allenast tvänne sammankomster, hvar vid få voro närvarande, och förehades intet annat, än at några inkomna Rön uplästes. Såsom
Doctor Bergii prof på de förnämsta vattn och brunnar i Stockholm.
Herr Liedbecks undervisning om Flygsandens dämpande.
Herr Schönbergs anmärkningar om Orr-ungars upfödande.
Herr Leches beskrifning på et litet fyrfotadt diur, som på Finska kallas Tuhcuri.
Herr Leches ytterligare Rön om krydd-sängars vattning.
Doctor Wahlboms anmärkning om gräddans förhållande vid kärning uti stark hetta och torka.