Protokoll (beta)

2. Upl. Herr Magister Wilkes nya och märkvärdiga Rön vid Electriciteten, i synnerhet huru jämväl flera kroppar kunna laddas och gifva stöt, än glas och Porcelaine.

3. Upl. Magister Wilckes berättelse om de Naturkunnigas, i synnerhet de nyares tankar angående Åske-dundret och des orsaker. Academien gillade det at införas i Handlingarna, såsom en del af Vetenskapernas Historia.

6. Ytterligere kom i öfvervägande, hvilken K. Academien nu kunde finna, tjänlig at förestå de Thamiska Föreläsningarna, samt at emot Pension företaga sig Experimental-Physiqvens upodling, på vilkor, som i föregående punct äro anförde. I det målet vände Academien sig til Herr Klingenstierna, såsom den bäste domare och kännare af sådana män, och anmodade honom at gifva förslag på någon, den han här til höll skickeligast och K. Academien tjänligast. Herr Klingenstierna föreslog då Herr Magister Iohan Carl Wilcke, som sedan han i Upsala lagt goda grunder i Mathematiqven och Physiqven, i sex års tid rest utomlands, samt besynnerligen i Göttingen och Berlin vackert uparbetat sig i samma Vetenskaper, och där på visat hederliga prof genom af trycket utgifna arbeten: hvilken ock, efter hemkomsten til Kongl. Academien ingifvit nya och helt märkvärdiga Rön, angående Electriciteten, hvilka med flera prof intyga, at han både har en lycklig bögelse til at göra Physiska Experimenter, och redan i den vetenskapen förvärfvat sig en grundelig insigt

7. Kongl. Academien tackade Herr Klingenstierna för detta förslag, och som Herr Wilke äfven redan väl var känd af de flästa Herrar Ledamöter, så gåfvo alle samtelige enhälleligen sit bifall, at bemälte Magister Wilcke må antagas, på sätt som i föregående Memorial och i 5. puncten är faststäldt, til Kongl. Academiens Secreterares adjunct och medhiälpare, hvars egenteliga göromål skal blifva, at upodla Physiqven och hålla de Thamiska Föreläsningarna i K. Academiens namn

8. Vidare rådgiordes, huru stor Pension Academien skulle gifva honom. Herr Grefve Cronstedt yttrade sig, på tilfrågan, at interesset af det Thamiska Capitalet är litet öfver 3000 dr kmt årligen. K. Academien stadnade efter något öfverläggande i det slut, at nu til en början bevilja Herr Wilcke 2000 dr kopparmynt årligen, såsom arfvode för den honom updragna förrättningen.

9. Sist anmodades Herr Klingenstierna, at i samråd med Herrar Faggot, P. Lehnberg och Secreteraren, utarbeta en Instruction, hvar efter Herr Wilcke kommer at rätta sig uti Föreläsningarna.

Vidare Instruction vil Academien gifva Herr Wilcke, då man af förfarenheten funnit, huru Föreläsningarna bäst kunna behaga och gagna almänheten.

1. Rådgiordes om de Physiska Föreläsningar, hvar med Herr Wi[l]cke, efter Academiens beslut af d. 9 Maji, nu skal göra en början, och beslöts,

4. Genom vanlig omröstning blefvo Herr Professor Gadd i Åbo och Herr Magister Wilcke valde til Ledamöter, samt beviljades, at den senare, som redan med allmänt bifall börjat sina Föreläsningar, må kallas Thamisk Lector i ExperimentalPhysiqven.

1. Herr Wilcke intog sitt rum såsom Ledamot

Samma Dag, e. m.
Samlades til ny Praesidis utväljande, et stort antal af Ledamöter, neml. förre Praeses Herr Faggot, Deras Exc. Gr. Ekeblad och Gr. Bonde, Herrar Gr. Cronstedt, Tilas, Brandt, Polhem, Malmerfelt, Swab, Adlerheim, v. Dalin, Heyke, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, Ribe, v. Stiernman, Acrel, E. Carleson, Celsius, Liungqvist, Wargentin, Schultzer, Frih. v. Seth, Berch, Gr. Liewen, Rosenadler, Knutberg, Adelcrantz, C. Carleson, Kryger, P. Lehnberg, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius, Martin och Schultz. des utom hade ock Hans Exc. Palmstierna och H. Ex. Gr. Gyllenborg, samt Herrar Rosen, Rudenschöld, Strandberg och Wilcke upskickat deras fullmagter, så at antalet af dem som voterade var 43.

2. Uplästes Herr Wilckes (: som för opasslighet ei kunnat på någon tid infinna sig vid K. Academiens sammankomster) Rön om Snö-figurerne.

6. Upl. utdrag af et Bref ifrån Herr Wilson i Ängland, til Herr Magist. Bergman i Upsala, innehållande några nya Electriska Exerimenter. Som Herr Wilcke sade sig äfven hafva giordt samma Exerimenter, anmodades han at därom ingifva sin berättelse.

3. Uplästes utdrag af de berättelser, som blifvit giorde på Veneris passage genom Solen d. 6 Junii sistledne, af Herr Hellant i Torne, Herr Planman i Cajana, Doctor Gissler i Hernösand, Observator Justander i Åbo, Herrar Strömer, Mallet och Bergman i Upsala, Herrar Klingenstierna, Wargentin och Wilcke i Stockholm, Lector Wijkström i Calmar, Herrar Zegollström och Bergström i Carlscrona, Herrar Landberg och Brehmer i Landscrona, samt Herr Schenmark i Lund. Academien beslöt, at så mycket där af, som angår Veneris Immersion och Emersion skal införas uti detta Qvartals Handlingar.

2. Skedde omröstning til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick 12 röster.
Herr Wilcke 8.
Herr Grefve Cronstedt 6.
Herr Tilas 6.
Herr Adlerheim 6.
Herr Tiburtius 6.
Herr Martin 6.
Herr Bergius 5 etc.
De 5 Herrar, som fått hvarsina 6 röster, lottade först, då ibland dem Herrar Tiburtius och Martin blefvo Candidater. Sist föll Lotten äfven på Herr Tiburtius at blifva Praeses.

3. Upviste Secreteraren en liten Tractat, som nyligen utkommit i Frankrike, innehållande en beskrifning på en art af Digestor, hvar uti af ben kunna med ringa kostnad kokas välsmakeliga kraft-soppor. Herrar Knutberg, Liungqvist och Wilke anmodades at ingifva sitt betänkande, huru vida man här kunde göra någon nytta med en sådan Digesteur.

3. Upl. Herr Wilckes observationer uti Natural-Historien, 1:o om et oändeligen litet djur, af skapnad som en half sphaere, som funnits på grodor, med Microscop. 2:o om snäckors parnings sätt. 

2. Upl. Herr Knutbergs utförliga betänkande om den nya Fransyska Digesteuren, som är en förbättring af den bekanta Papini Gryta. Han styrkte Academien så mycket mer, at låta försöka detta påfund, och låta en sådan ben-kokning här i Staden komma i gång, varandes så mycket mindre tvifvel om nyttan, som den redan på flera ställen i Frankrike är practiserad. Af samma tanka var ock Herr Wilcke. Herr Praeses, som äfven läst beskrifningen, lofvade låta giuta en sådan Gryta eller Digesteur.

5. Herr Lector Wilcke upviste en af Honom påfunnen och af Instrumentmakaren Ahl exseqverad förbättrad inrättning af Inclinations Compass, hvar på Academien begärde, at Han med det första ville ingifva beskrifning och Ritning, at införas i Handlingarne. Imedlertid beslöts, at Instrumentet kommer at efter räkning betalas och inlösas til Academiens apparatus Physicus.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

5. Företogs Votering til en ny Praeses, då
Herr Prof. Martin fick ----- 13 Röster.
Herr Schultze --------- 9 ---
Herr C. R. Berch ------------ 9 ----
Herr Wilcke ----------- 8 ---
Herr C. Lehnberg ---- 7 -----
Herr Bergius -------------- 7 ---
Herr Adlerheim ----- 5 --- etc.
Ibland de 4, som fått flesta rösterna, föll Lotten på Herr Schultze, som var närvarande.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

4. Företogs Votering til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick ----- 11 Röster.
Herr Observ. Mallet ----- 9.
Herr Prof. Bergius ------ 8.
Herr Berch ------------ 7.
Herr Wilcke -------------- 7.
Herr Martin ---------- 2 etc.
Herrar Berch och Wilke lottade om fjerde rummet på Förslaget, då Herr Wilcke blef qvarstående

Vidare lottades imellan Herrar Lehnberg, Mallet, Bergius och Wilke, då lotten föll på Herr Lehnberg at blifva Praeses.

2. Rådgiordes, om Rum, hvarest Academien skal hålla sina sammankomster, sedan Hon nu är upsagd ifrån Riddarehuset til nästinstundande Påsk. Man stadnade i det slut, at anmäla saken hos Hans Majestet, med underdånig ansökning, at Academien såsom et Publikt Värk, må bestås antingen Rum, tiänlige til sammankomster och Föreläsningar, eller ock en viss årlig summa at därföre hyra en våning uti något välbeläget Hus i staden. Hvilket senare Academien hälst önskade, på det Herr Lector Wilcke tillika kunde få bo uti samma våning, och där hålla sina föreläsningar.

4. Företogs Votering til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick ----- 11 Röster.
Herr Observ. Mallet ----- 9.
Herr Prof. Bergius ------ 8.
Herr Berch ------------ 7.
Herr Wilcke -------------- 7.
Herr Martin ---------- 2 etc.
Herrar Berch och Wilke lottade om fjerde rummet på Förslaget, då Herr Wilcke blef qvarstående

5. Uplästes Första stycket af Herr Wilckes vackra afhandling om de contraira Electriciteterne.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande öfver Herr Gatenhielms Rön N. 24, innehållande några välgrundade påminnelser emot detta påfund, som skola communiceras med Herr Gatenhielm.

8. Emedan Ordinarie Vagtmästaren Smal ei vid alla tilfällen, besynnerligen då Lector Wilcke håller sina Föreläsningar, hinner ensam uppassa och springa alla Academiens ärender imellan Observatorium och Staden, så antogs nu, på Secreterarens recommendation, Laqvaijen Christoph. Wikberg, at såsom Vagt-dräng eller Vice-Vatmästare, vara til hjelp, när det behöfves, dock utan någon Lön eller successions-rättighet, utan kommer han endast at njuta försvar under Academien.

1. Uplästes Herr Gatenhielms ytterligare förklaring öfver des nya påfund af Dykare klocka, hvaruti Han, i anledning af Herr Wilckes påminnelser, rättat och ändrat åtskilligt uti des förra dessein. Academien beslöt anmoda Herr Klingenstierna, at taga denna sak i noga öfvervägande, hälst Herr Gatenhielms idée ei synes vara til förkastande.

3. Upl. fortsättningen af Herr Wilckes sköna och vidlöftiga afhandling om Contraira Electriciteter.

6. Omröstades til ny Praeses. Då fick
Herr Bergius -------- 8 röster.
Herr Martin -------- 8.
Herr Wilcke ------- 8.
Herr Grefve Cronstedt --- 7.
Herr Klingenstierna ---- 7.
Herr Adlerheim ------ 5.
Herr Schultz -------- 5. etc.
Genom Lottning, blef Herr Grefve Cronstedt den fjärde Candidaten. Af de fyra Candidaterne, föll lotten på Herr Martin at blifva Praeses, hvilken var närvarande och lyckönskades.

2. Upl. Herr Wilckes utlåtande om Fröken Linneas vid sista Sammankomst uplästa Rön. K. Academien fant dem förtjäna at tryckas jämte Rönet.

6. Ändteligen skreds til omröstning om en ny Praeses, då Herr Bergius fick ----- 13 Röster.
Herr Wilcke --------- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Schultz -------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ------ 7.
Hans Exc. RiksRåd. Scheffer --- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Schultz, som var närvarande, och lyck-önskades

1. För Secreterarens opasslighet, företrädde Hr Wilcke des ställe.

Uplästes Herr ÖfverDirecteuren Faggots Rön eller förbättring på Dricks profvare, som remittrades till Hr Inspectoren Runeberg och herr lector Wilcke.

9. Företogs Votering til en ny Praeses, och fick
Herr Zetzel ------ 12 röster.
Herr Bergius ----- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Berch ------ 9.
Herr Wilcke ------ 6.
Hans Exc. Gref Bielke -- 5 etc.

Hr Wilcke inkallades, och Hr Praeses kundgiorde honom Academiens beslut, hvar öfver han betygade des tacksamhet

4. Sedan Herr Wilcke, på anmodan, afträdt, uplästes et Memorial, inlemnadt af Academiens Secreterare, hvaruti underställes, om icke K. Academien finner skäligt, at något föröka Herr Wilckes Arfvode eller Lön, i anseende til många andragna skäl och omständigheter. Ingen af K. Academiens Ledamöter var, som icke ärkände Hr Wilkes förtjänster, och fant billigheten at förbättra des vilkor, om han med nöje och utan bekymmer om Sin framtid, skal kunna lika troget som här tils, tjäna Academien, så vid de Thamiska Föreläsningarne och Secreterarens biträdande som med Röns ingifvande. Efter någon öfverläggning här om, stadnade K. Academien i det beslut, at Hr Wilcke, utom de 2000 dr kmt, som Han här tils årligen haft, skal här efter njuta 1500 dr, så at hans hela Årslön här efter blifver 3500 dr k:mt. Dock förbehölt sig K. Academien at om Hon framdeles kunde med Sin recommendation förhiälpa Hr Wilcke til någon annan publiqve tjänst eller förrättning här i Stockholm, hvilken Han jämte Academiens angelägenheter kunde bestrida, och hans vilkor därigenom, utan Academiens gravation förbättrades, kunde Academien då indraga någon del af den honom nu tillagda förbättring på lönen.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om Anemometern, se N. 6.

6. Upl. Herr Wilckes Beskrifning på des nya Påfund af Declinations Compass.

9. Utnämndes Herrar Faggot, Polhem, Wargentin, Runeberg och Wilcke, at på Lieutenanten Bratts begäran, bese några Des Mechaniska Inventioner.

10. Secreteraren sade sig hafva fått Hans Majestets befallning, at i början af nästa månad infinna sig vid Trollhättan. Herr Wilcke kommer i medlertid at vara Vicarius.

5. Upl. Herr Wilkes Afhandling och Rön med Phosphorus vid Electriciteten.

11. Ändteligen skreds til Votering om en ny Praeses. Då föllo rösterne så, at
Herr Zetzel fick ----- 13 Röster. Herr Bergius ------- 12.
Herr Mallet ------- 11.
Herr Wilcke ------- 10.
Herr Tilas -------- 7 etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Bergius

10. Secreteraren bad, at några Herrar Ledamöter må utnämnas til en öfverläggning om våra til fall lutande Instrumentmakerier. Herrar Faggot, Tilas, v. Swab, Kryger, Mallet och Wilcke, med Secreteraren, utnämndes.

11. I anledning af Herrar Gr. Cronstedts, Polhems, Knutbergs och Wilckes enhälliga tilstyrkande, at den af Herr Meijer projecterade Hö-våg vore den bästa och til inrättningen minst kostsamma, beslöts, at Svar därom skal afgå til Magistraten, hvilket ock följande dagen skedde: Academien tilstyrkte däruti, at vågbomen må göras af järn, samt några små förbättringar nyttjas, hvar om Academien kommit öfverens med Herr Meijer, som sielf lärer komma at besörja om Modellets förfärdigande och exsecutionen.

1. Upl. Kongl. Majestets nådiga befallning at inkomma med underdånigt utlåtande öfver Lieutenanten Bratts föregifna nya förbättring på Häf-tyg, at lyfta stora tyngder. Bratt inkallades och upviste Model af Sin Machine. Academien såg, at däruti var intet nytt: men anmodade dock Herr Wilcke at skrifteligen däröfver utlåta sig.

2. Capit. Brelin framgaf et Exemplar af Des utgifna anmärkningar vid Byggningskonsten, hvilken Han Dedicerat til K. Academien. Dedicationen uplästes, och Herr Preses tackade Honom på Academiens vägnar.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

10. Herr Wilcke höll til slut et vackert och väl utarbetadt Tal, Om Magneten.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

1. Upl. K. Majestets Nådigste Remisse, angående en af Urmakare Gesällen Nordsten upgifven ny inrättning af Fick-Uhr, bestående där uti, at Uhret går utan S[n]äcka, kan updragas utan Nyckel, visar huru nära det är utlupet. Herrar Runeberg och Wilcke anmodades at taga Uhret til sig och gifva sitt utlåtande där om.

1. Herr Wilcke yttrade sig om Uhret, at det ei vore nytt at et Uhr kan gå utan snäcka, men at Snäckan tjänar til jämnare gång, och at detta således ei kan gå jämt: hvilket ock af Herr Wargentin bekräftades, som funnit, at det strax efter updragningen går för fort, men sedan det är til hälften utlupit, för sent. Altså duger ei denna inventionen: de öfriga små nyheterne intyga åtminstone om Auctorens snille

4. Upl. Herr Lector Wilckes beskrifning på en växt, lik en Sertularia, som växer uti Dricks-glas.

2. Upl. Manufactur-Contoirets Bref til K. Academien, angående Instrumentmakaren Steinholtz, hvilken tyckes så komma af sig, at Manufactur Contoiret ei betror honom längre om Verkstaden, ei heller vil vidare til honom utbetala det understöd han här tils njutit af Manufactur-medlen, af fruktan at det ei torde användas til sitt rätta ändamål. De vanlige Herrar Deputerade öfver Instrumentmakeriernas vård, Neml. Faggot, Kryger, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at Deliberera, hvad Svar härpå kan gifvas.

2. Upl. Herr Wilckes utlåtande öfver Chydenii Theorema Physicum, se N. 36. hvaruti visas, at det är ingen verkelig stridighet imellan Herr Chydenii och andra Physicorum tankar i det målet.

1. Uplästes Herr Högströms tankar, om Sol-strålarnas verkan på islupen mark, samt Herr Wilckes utlåtande däröfver, hvilket bör communiceras Herr Högström.

2. Upl. K. Commerce-Collegii Remiss, angående tvänne förlupne Instrumentmakare Lärlingars ansökning om Privilegium at blifva Instrumentmakare. Herr Praeses, tillika med Herrar Faggot, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at förekalla och examinera dem, enligt Kongl. Majestets reglemente, angående Mathematiska Instrumentmakerierna, af År 1751.

3. Secreteraren berättade, at alt sedan årets början, hade 4 åminnelse Tal varit färdige at hållas, neml. Biskop Mennanders öfver Sal. ErkeBisk. Troilius, Herr Wilckes öfver Herr Mörk, Bergmans öfver Wallerius och Herr Martins öfver Leche: men at man för Riksdagens början ei kunnat nyttja Riddarehus Salen, af orsak at den stod under reparation, och sedan d. 15 hujus har man aldrig tre dagar förut varit säker för Plena. Men efter Herr Bergman ei längre kunde uppehålla sig här, beslöts, at man i detta nödfall kunde anställa Talet en Helgdag, hvar til utsattes Kyndelsmesso dagen, d. 2 Februarii. Herr Praeses åtog sig at utverka Herr LandtMarschalkens lof på Salen den dagen.

1. Utnämndes Herrar Faggot, Rudenschöld, Clason, Runeberg och Wilcke, at genomläsa de 5 inkomna Svaren på frågan, om Svenska Climatets naturliga förmoner och olägenheter. På den andra Frågan för sistledna året, är ei något svar inkommit.

2. Upl. Kongl. Maiestets Nådiga Remisse af Herr Landshöfdingen Örnskölds underdåniga föreställning, om icke Svedjande i Norrland må förbjudas at ske för Midsommaren, emedan man allmänt tror, at den myckna röken, som upfyller luften, i Junii månad, då Svedjande mäst öfvas, förorsakar torka, hvilken åter har missväxt i följe med sig. Här om discou[r]erades länge, och beslöts, at Herrar Gissler, Wallerius och Wilcke skola anmodas at sig här om utlåta.

Herr Clason tyckte mäst om N. 3, men hade ock funnit mycket godt i de öfriga, besynnerligen N:o 2 och 5. Af samma tanka var Herr Wilcke. Herrar Faggot och Runeberg höllo N:o 3 för det enda, som förtjänte utgifvas. Secreteraren sade sig ock tycka, at N. 3 vore oemotsägeligen det bäst förtjänta til Belöningen.

4. Upl. Herrar Wallerii och Wilkes utlåtande öfver frågan, om Svedjeröken kan hindra rägn at falla, hvilket de ei anse för troligt.

1. Herr Praeses inlemnade några Skrifter, som en Magister vid namn Lemström insinuerat hos Riksens Ständer, och som Desse behagat remittera til K. Academiens utlåtande. Lemström upgifver däruti några des förmenta stora påfund uti Physiqven och Mechaniqven. Secreteraren berättade, at Lemström tilförene med honom och Herrar Klingenstierna, Mallet och Wilcke communicerat Sina tankar, hvilka funnit Lemströms tankar och principier helt orimeliga, i det han ment sig kunna förklara alla de största hemligheter i Naturen, igenom på hvar annan staplade hypotheser, gissningar och kropparne tillagda egenskaper, som äro långt obegripeligare, än alt hvad han med dem vill förklara. Herr Wilcke biföll, at så var. Icke desto mindre och emedan Svar bör afgå til Riksens Ständer, remitterades Lemströms papper til Mathematiska Classen, at där om inkomma med skrifteligt utlåtande.

Majus, d. 24.
Närvarande en Talrik samling af Ledamöter och åhörare, höll Hr Wilcke et vackert åminnelse Tal öfver K. Academiens framledne Ledamot Herr Mörck.

2. Upl. Hr Praesidis, samt Herrar Klingenstiernas, Mallets och Wilckes yttrande, angående M. Lemströms förmenta decouverter. I anledning där af upsattes och aflemnades til Ständernas Secreta Deputation et betänkande där om (Se Dagb. d. 1 Maji.) neml. at Academien anser hans Systeme för en orimelig hypothese och dröm, dock i höfligare ord.

1. Upl. Dr Gisslers bref och tacksägelse för en Electricer-kula, armerad, som K. Academien skänkt honom, efter hon ei af Hr Wilcke brukades.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Lidbeck, Bergius och Wargentin besökt afledne Herr Clerks änka, hvilken förklarat sig ei vara i stånd at igenlösa de hos Academien pantsatta exemplaren af Des Mans Icones, utan var nögd at Academien giorde sig betald genom exemplarens försäljande: hvarjämte Hon beklagade sig för medellöshet skul ei mäckta låta fullborda illumineringen af några på begynta exemplar af samma Värk, mindre at fortfara med flera exemplars förfärdigande, ehuru Arbetarne, som Herr Clerck i lifstiden där til upöfvat, ännu vore i Hennes disposition, anhållandes fördenskull det ville K. Academien åtaga sig förlag så til det ena som det andra. K. Academien var mycket bekymrad här om i anseende til den skada och skam det å ena sidan vore, at låta et så hederligt värk afstadna, sedan det så långt hunnit, och å den andra, i anseende til Sin medellöshet och det vågspel det vore at ingå i något vidare förskott där til. Ändteligen beviljades, at om et eller annat af de Exemplar, som Academien har i pant, kan försäljas, vill K. Academien insticka de därföre influtande penningar uti nytt förlag, til flera Exemplars förfärdigande, uti hvilka K. Academien då förbehåller sig Sin säkerhet. Herrar Bergius och Wilcke åtogo sig at accordera med Illuminateurerne och hafva upsigt på dem och deras arbete.

1. Upl. öfversättningen af det Italienska Svar, som inkommit på den af K. Academien på Herr Ferners föreställning upgifna Fråga, angående et nytt sätt at skaffa väderväxling på Skepp. Herr Ferner har sielf giordt öfversättningen. Svaret Remitterades til Herrar Strömers, Mallets, Melanders, Bergmans och Wilckes utlåtande.

3. Upl. Herr Wilckes utkast til en afhandling i samma ämne, innehållande resultaterne af Des Rön, som voro nästan enahanda med Herr Bergmans, fast Herr Wilcke ei haft communication af de senare. Han förbehölt sig, at til nästa Qvartal få ingifva en utförlig afhandling.

1. Herr Wilcke upviste Tourmalinerne, som K. Academien köpte förleden höst, och giorde nu några experimenter där med i K. Academiens närvaro.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om det Italienska Svaret på Frågan angående Väderväxling på Skepp. Han gör väl åtskil liga påminnelser därvid, och visar at där uti ei är mycket nytt, men håller likväl före, at Auctoren i anseende til någon förbättring på Hales och Triewalds Methoder, kan ärhålla den utlofvade Belöningen. Därföre och som jämväl de öfrige Herrar Censores däruti instämdt, så öppnades nu den Svaret medföljande förseglade Sedel, hvaraf befants, at Abbé Ventura, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig, är Auctor därtil. Och som Herr Ferner redan til Secreteraren aflemnat Sina 40 Ducater, anmodes denne at draga försorg om deras remitterande hvilket och skedde strax där efter.

4. Upl. Herr Wilckes Historia om Turmalin och de Rön som här tils med denne besynnerlige sten-art blifvit giorde, som kommer at införas uti detta Qvartals Handlingar, lofvandes Hr. Wilcke til följande Qvartal inkomma med Sina egna experimenter.

2. Herr Wilckes Rön om magnetiska kraftens upväckande i Järn-nålar endast genom Electricitet.

4. Upl. en del af en Anonymi ingifna afhandling om elden och des foster Röken, hvilken befants hel Cartesiansk. Remitt til Herrar Wilcke och Bergman.

4. Utdeltes Qvartal och Jettoner åt de närvarande Herrar Ledamöter, som ingifvit något däruti infördt Rön, neml. Herrar Faggot, Martin, Ferner, Wilcke och Bergius. Där vid hemstälde Secreteraren, hvilken Jetton må blifva Premie-Jetton för Rön i det nu ingångna året? samt om icke Kongl. Academien ville där til af Medailleuren Fehrman inlösa en af honom förfärdigad Jetton stempel öfver Academiens framledne högt förtjänte och älskade Ledamot, Prof. Anders Celsius, hvar til K. Academien med största nöje gaf Sitt bifall.

2. På Secreterarens föreställning om olägenheten för Herr Lector Wilcke, at hålla Sina Föreläsningar uti det rum, där K. Academien nu har Sina Sammankomster, hvarest Han ei kan hafva sin Appar[a]tus til Experimenter, samt om nödvändigheten för honom at hafva tjänliga rum til samma apparatus, där Han tillika kan läsa och sielf bo; så beviljades honom nu 600 dr för nästa halfva år til at hyra sådana Rum.

5. Upl. Herr Wilckes fortsättning af Historien om Tourmalin, som är en vacker men vidlyftig afhandling.

3. Upvistes et vidlyftigt manuscript angående Urmakeriet ingifvit af en ung och snäll Urmakare vid namn Printz, som anhåller om K. Academiens utlåtande, huru det synes förtjäna at utgifvas af Trycket. Remitterades til Herrar Wilcke, Polhem och Wargentin.

1. Upl. Herr Wilckes betänkande om Urmakaren Printz's Manuscript, se Dagb. d. 9 Sept. som sades väl vara vackert nog, men ei gifva några nya underrättelser för Urmakare, men däremot vara för vidlyftigt för andra, och således behöfva antingen förlängas eller förkortas.

4. Upl. Herr Wilckes favorabla utlåtande om Rönet N. 31.

8. Upl. et Bref ifrån Kongl. Finska Fästnings-Commissionen, innehållande åtskilliga Frågor, huru tilräckeligt och godt vattn kan ärhållas uti Sveaborgs Fästning. Herrar Bäck, Zetzel och Wilke lofvade til nästa Sammankomst vara betänkte på alla nödiga underrättelser uti detta vigtiga ämne.

1. Uplästes et af Herr Zetzel upsatt fullständigt och väl utarbetadt betänkande öfver de af K. Finska FästningsCommissionen i sista sammankomst upgifna Frågor, samt Herrar Bäcks och Wilkes påminnelser vid samma ämne. I anledning där af och de discourser som nu i Academien föreföllo, afgick några dagar där efter et vidlyftigt Svar til K. Commissionen, at med goda anstalter kan lätt samlas tilräckeligt och godt vattn för en talrik besättning i Sveaborg.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

5. Herr Wilcke upviste Model af ny slags Pump, som har alla de förmoner hvilka den Franska Inventionen, som i sista sammankomst omtaltes, föregifves äga. Beslöts at Hr Clason skulle anmodas at låta göra en sådan Pump i stort, at des mera blifva förvissad o des verkeliga nytta

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

5. Upl. Herr Wilkes beskrifning på en ny inrättning af kakel-ugnar, til en imitation af Caminus Acapnos. Hr. Praeses lofvade göra försök med en sådan ugns byggande, samt sedan låta K. Academien veta, huru det lyckats.

1. Upl. Herr Wilckes öfvermåttan vackra och hederliga arbete, om Magnet-Nålens Inclination, i anledning af Herr Ekebergs observationer, jämförde med andras. Academien beslöt, at detta skal med det aldraförsta införas i Handlingarna, emedan det innehåller en ny decouverte, hvar uti någon utlänning imedlertid kunde förekomma oss.

4. Upl. Herr Gatenhielms förslag til en ny inrättning af Dykare-klocka, uti hvilken Luften skal omväxlas medelst et Tryck-verk, i stället för Cantiner, som skola vara många olägenheter underkastade. Remitt. til Herrar Strömer och Wilcke.

5. Upl. Herr Gatenhielms förslag til et experiment, hvarigenom skal kunna med full visshet utrönas, om vattnet är compressibelt eller ei. Rem. til Hr. Strömer och Wilcke.

3. Upl. Hr. Wilckes utlåtande om Rönen N. 29 och 30, som ogillas.

6. Upl. Hr. Lemströms tankar om Snö-figurerne, samt remitterades til Hr. Wilcke.

9. Upl. Hr. Wilckes utlåtande om N:o 42, hvaruti inventionen anses för vacker, och Academien upmuntras at låta göra försök, som bifölls, och anmodades Hr. Wilcke, at i samråd med Herr Orre och för Academiens räkning låta göra en sådan lyckta.

1. Upl. Herr Wilckes Rön, om en helt ny inrättning af Luft-Pump, utan något Pumpverk, emedan luften utdrages geno eld, så at denne Pump är et slags eld- och luft-Machine. Sielfva Pumpen upvistes, som väl var allenast en ofullkomlig modell, men dock gjordt god verkan. Remitterades til Herr Bergman.

5. Timmer-Gesällen Tidholm upviste modell på en af Honom påfunnen ny inrättning af Pumpar, som skal vara utan al friction. Det är snarare et lyftverk, än en pump, ty luften bidrager här alsintet til vattnets updragande. Inventionen kan dock vid Sina tilfällen vara nyttig. Remitt. til Hr. Wilcke och Knutberg.

3. Upl. Herr Bergmans utlåtande öfver N. 1, som gillades, samt Hr. Wilckes öfver 5; at Inventionen behöfver försökas, och Tidholm upmuntras.

7. Upl. et stycke af Herr Wilckes nya Rön, om Vattnets Frysning til Snö-lika Isfigurer.

4. Upl. det återstående af Herr Wilckes Rön, N. 11.

7. Upl. Herr Wilckes anmärkningar öfver et, d. 31 Maji, på et hus här i Staden träffadt Åskeslag. Remitt. til Herr Bergman.

3. Upviste Herr Wilcke Modell på en af honom påfunnen väderväxlings Machine, som är mycket simpel och beqvämlig, och förmenes i några mål skola hafva företräde för Abbé Venturas, som uti Handlingarna är beskrefven. Beskrifningen där på uplästes och remitterades til Herr Ferner.

Secreteraren berättade, at Han med Friherre Adelcrants samt Herrar Ferner och Wilcke, redan varit och besedt de nya rummen, som äro ganska bofällige, så at de tarfva en ansenlig reparation, innan de kunna nyttjas, hvartil Herr Baron Adelcrantz lofvat gifva dessein och kostnads förslag, samt utlåtit sig, at början med denna reparation kunde giöra i vinter.

5. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Bref, hvaruti gifves tilkänna, at Hans Maiestet ibland andra utnämndt Lector Wilcke, at bivista en undersökning angående Hamnen i Landscrona, m. m.

1. Hr. Wilcke upviste en af Instrumentmakaren Rosenberg förfärdigad ny stor Inclinations Compass, med åtskilliga nya på detta Instrument gjorda och af Hr. Wilcke sielf påfundna förbättringar. Det är ämnadt at lemnas til Herr Capit. Ekeberg, som i nästa månad skal begifva sig på en ny Sjö-resa til Canton, under hvilken han är hugad at göra observationer med detta Instrument, på de ställen, där han under sin förra resa ei fick göra några. Academien besåg Instrumentet med största nöje, såsom af Hr. Wilcke väl uttänkt och af Hr. Rosenberg väl exseqveradt, samt beslöt at inlösa det. Och som Herr Ekebergs resa lärer snart ske, så at fara värdt är, at Instrumentet ei kunde hinna til Götheborg i rättan tid, så åtog sig Academien sielfmant kostnaden på en exprès afskickande genom natt och Dag til Götheborg med denna Compass, på det et så godt tilfälle at göra gagn därmed, som vår därtil hugade och skickelige Hr. Eebergs Resa, ei må gå oss utur händerna. För öfrigt anmodades Herr Wilcke om en Beskrifning på denna af honom storligen förbättrade Compass, at framdeles införas uti Academiens Handlingar.

3. Upl. Herr Wilckes Electriska försök med Hår och smälta Metaller. Rem. til Herr Bergman.

1. Upl. Kongl. Commerce Collegii Bref, hvar uti K. Academiens yttrande begäres öfver den i Götheborg upkomna tvist, om sågade stafvar til Sill-Tunnor äro dugeliga. Tillika uplästes en tryckt Skrift, hvar uti föregifves, at Tunnor af sågade stafvar ei äro nog starka och täta, emedan laken skal snart sila sig igenom de genom Sågen öppnade porerne: Sådana kärils odugelighet bevistes ock däruti med flera skäl. Uti en så öm sak ville K. Academien hafva betänketid, och beslöt imedlertid at anmoda Herr Wilcke, at tillika med Hr. Commissarien Nordberg, som tager del i denna tvist, göra tjänliga försök, til sakens uplysning

1. Sista Qvartalet af Handlingarna för nästledet år upvistes, och exemplar däraf meddeltes Herrar P. Bergius och Wilcke.

2. Upvistes Modell på en Trösk-Machin, som en Klockgjutaren i Falunpåfunnit och några år med fördel sielf nyttjat, hvar om K. Majestet i nåde infordrat K. Academiens underdåniga utlåtande. Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Wilcke anmodades at någon dag sammanträda hos Herr Faggot, som för opasslighet ej kan gå ut, at taga Machinen i nogare skärskådande och inkomma vid nästa sammankomst med Deras tankar där om.

3. Upl. Herr Lector Wilckes och Ämnesvännens Herr Commissarien Norbergs berättelse, om de experimenter de gjordt, i anledning af Frågan om sågade eller klufne stafvars större förmon til Sill-Tunnor, se Dagb. för d. 17 Jan. at utröna, om och huru vida sågade trästycken äro vattu-täte. Man discourerade sedan om detta ämne, men kom denna gången ei til sluteligt afgörande.

4. Upl. Herrar Wilckes och Nordbergs ytterligare försök och tankar, rörande frågan, om Sågade stäfver duga til Sillkäril. I anledning däraf och andra under öfverläggningen här om andragna skäl, skal svar til Kongl. Commerce Collegium upsättas och vid nästa Sammankomst justeras.

8. Sedan Herr Wilcke afträdt, påminde Secreteraren, om det som redan för 2 år sedan var beslutit, men ei blifvit verkstäldt, nemligen at K. Academien ville göra underdånig ansökning hos Hans Majestet, om Professors Fullmagt för Herr Wilcke, honom til upmuntran och säkerhet om dess innehafvande tjänst och lön hälst det ock nu kan lända honom til verkelig förmon, då han i Cronans ärender skal resa til Skåne, och fråga existerar om Dagtractamente för Honom. Detta vann allmänt bifall.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Rescript på Academiens underd. föreställning om Professors Fullmagt för Hr. Wilcke (Se Dagb. d. 21 Feb.) som vunnit nådigt bifall.

5. Secreteraren förestälde, om icke Kongl. Academien af egna medel ville bestå de 525 dr 1 % kmt. som utlösandet af Herr Wilckes Fullmagt kostar uti Charta Sigillata, Recognition, Cancellie-gebür m. m. Hvilket K. Academien fann så mycket billigare at bifalla, som icke Han sjelf, utan Academien gjordt ansökning om denna Fullmagt. Se Dagb. d. 21 Febr.

6. Upl. et Bref ifrån Herr Wilcke, som nu är i Landscrona, hvaruti ibland annat nämnes om Herr Rolanders Zoologiska arbeten och förehafvande.

3. Delibererades om sättet at hiälpa Instrumentmakaren Steinholtz på benen igen, sedan Han aldeles kommit af sig. Samtelige Herrar Ledamöter funno angelägenheten däraf, i anseende til Steinholtzes allmänt ärkända skickelighet, den förhoppning han gifver om mera flit och försigtigare hushållning härefter, samt ock til någon del, i anseende til Instrumentmakaren Rosenbergs Sjuklighet och Duhres dålighet. K. Academien frucktade därföre, at vi snart skulle blifva aldeles utan dugelig Instrumentmakare, så framt ei Steinholtz conserveras medan han ännu står at hjälpa. Qvaestio an? blef därföre afgjord: men om sättet vill K. Academien rådgöra, när Herr Wilcke kommer hem ifrån Skåne, emedan K. Academien ville anmoda honom at vara liksom Curator för Steinholtz.

6. Upvistes et af en vid namn Elin ingifvit arbete, om Eldens Natur. Remitteras til Herr Wilcke.

4. Til följe af beslutet d. 8 Aug. anmodades Hr. Wilcke at åtaga sig et noga inseende öfver Instrumentmakaren Steinholtz, och beslöts, at Steinholtz skal nu genast, emot förskrifning och säkerhet i Werkstaden, få 600 dr kmt. i förlag, samt sedan efter hand, igenom Herr Wilcke, 900 Dal. kmt. Om Herr Wilcke märker, at Steinholtz väl använder detta förlag och kommer sig til arbete, så at hopp är om hans upkomst, kan han sedan få något mera, om nöden så kräfver.

3. Upl. Herr Faggots ytterligare förbättring på Des Profvare för våta varor. Remitt. til Herr Wilcke.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Skrifvelse til Academien, med befallning at inkomma med utlåtande angående Ryttmästaren Hallonqvists upgifne Invention at förekomma, det man ei skal drunkna, då man råkar i Sjö-nöd eller at falla i vattnet. Frågan är, om Inventionen är fidelt och ricktigt upgifven, sådan som han sjelf den brukat, när Han gjordt prof med simmande för Deras Majesteter, för Riksens Ständer och för allmänheten här i Stockholm. Herr Hallonqvist var nu sjelf tilstädes och ingaf et Memorial, som uplästes, hvar uti han beskrifver sin Invention, bestående af et Lifstycke, fordrat eller stoppadt med et slags Säf eller vass, som växer allmänt uti våra insjöar. Han svarade på åtskilliga honom gjorda frågor, men hade nu ei sjelfva Tröijan eller Lifstycket at upvisa: tilsades därföre at i morgon infinna sig med henne hos Professor Wilcke, då Herr Praeses tillika med Secreteraren ville äfven ditkomma och undersöka henne, samt sedan gifva K. Academien sina tankar därom tilkänna.

3. Uplästes Herr Wilckes utlåtande angående Ryttmästaren Hallonqvists påfund at förekomma det man ei skal siunka, om man råkar falla i vattnet. Han instämde med Herr Praeses och Secreteraren däruti, at Hallonqvisttyckes hafva upriktigt upgifvit sin Invention, och at densamma, ibland många möjeliga medel til det ändamålet, tyckes vara en af de simplaste och minst kostsama, samt nog säker. I anledning häraf kommer underdånigt utlåtande at afgå til Kongl. Maiestet.

6. Upl. Herr Wilckes utlåtande öfver N. 40, hvaruti Herr Faggots Påfund jämföres med andras, samt et Herr Wilckes eget tillägges. Och som jämväl hela Theorien af sådana Profvare nätt och tydeligen häruti förklaras, så beslöts, at detta Herr Wilckes, jämte Herr Faggots skulle intagas uti Handlingarna.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

3. Bevilljades ytterligare understöd, förskotts eller förlagsvis, åt Instrumentmakaren Steinholtz, se Dagboken för d. 26 Sept. 1770, dock at Herr Professor Wilke har noga upsikt på hans hushållning och flit, samt at hela förskottet ei går, med det Steinholtz redan fått öfver 4000 dr kmt

1. Upl. Kongl. Commerce-Collegii Svar på K. Academiens Bref, se d. 6 Febr. hvaruti Schwans Gäf emot Orgelbyggaren Wåhlström pröfvas lagligt, och Capellmästarne Zellbell och Johnsen utnämnas at, tillika med några af K. Academiens egna Ledamöter, examinera Schwan. Af Herrar Ledamöter utnämdes nu där til Faggot, Runeberg och Wilke.

6. På Herrar Wilkes, Lindbloms och v. Engeströms föreställning, beviljades klensmeds Gesällen Lund et Lån af 120 dr kmt, at utlösa sitt mästerbref. Han skal vara en snäll, men fattig karl, som i flera år gått Optiska och de andra Mathematiska Instrumentmakare verkstäderne til handa med Stål- och Järn-smide.

2. Upl. Herr Wilckes beskrifning på et Instrument, hvar med vatten kan uphämtas från djupet i Hafvet, i afsigt at pröf va dess värma och Specifika tyngd, med berättelse om de försök Han därmed gjordt i Öresund. K. Academien biföll Secreterarens proposition, at detta Rön må genast införas uti detta Qvartals Handlingar, näst efter Herr Kalms, i lika ämne..

7. Beslöts, at den ena vackra Rummet, innanför Salen uti de nya Rummen i Gref Pehrs Hus, skal inrymmas Hr. Wilke til Dess Apparatus Physicus.

5. Uplästes utdrag af Råds Protocollet af d. 26 Augusti, hvaruti Academien får nådig befallning at inkomma med underdånigt utlåtande om en Inrättning af Qvarn, som skal drifvas af Hästar eller Oxar, i stället för vattn eller väder, och som skall vara påfunnen af Mr De la Val i Frankrike, hvar på Ritning är til Kongl. Majestet insänd af Herr Envoyéen Grefve Creutz i Paris. K. Academien anmodade Herrar Meyer, Wilcke och Geisler at ingifva sitt betänkande därom

4. Upl. et utdrag af Riksens Ständers Fiskeri Deputations Dagbok, hvaruti K. Academien anmodas at inkomma med utlåtande om en af Studiosue Hublein upgifven inrättning at såga Stäfver til Fiskekäril. Samma Hublein inkallades, som tilböd sig at upvisa modell på Sitt Sågverk. Herrar Clason, Knutberg, Wilcke och Geissler anmodades at bese modellet, och til nästa sammankomst afgifva deras tetänkande derom.

4. Uplästes Herrar Knutbergs, Clasons och Wilkes yttrande om Hr. Hubleins Machine at såga Tunne-stäfver. I anledning här af utfärdades strax svar til Fiskeri-Deputationen

6. Upl. utdrag af Manufactur Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at utlåta sig om värdet af en Spinneri-Machine, som Fabriqveuren Ekerman angifvit, bestående deruti, at många spinnerskor, kunna spinna tillika på en Rock, utan at någon behöfver bemöda sig at trampa. Herrar Polhem, Meyer, Sandel och Wilcke anmodades at bese denna machine och meddela K. Academien sina tankar derom

6. Upl. Herr Wilckes Beskrifning på en af honom påfunnen Perspectiv-Micrometer.

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

 3. Upl. Kongl.Commerce Collegii Bref, hvar uti Organisten Strömblad anmäldes til examen uti Orgelbyggare konsten, hvarpå han begärt Privilegium. Herrar Kryger, Runeberg och Wilke anmodades at förrätta denna examen, sedan orgelbyggaren Schwan äfven blifvit tillkallad. Det skedde efter några dagar, då Strömblad befants ganska okunnig uti de til konsten hörande grunder. I anledning däraf fick K.Commerce Collegium Svar.

4. Upl. Herr Wilckes Beskrifning på de af honom mycket förbättrade Inclinations Compasser, med anmärkningar öfver de med dessa Compasser af Hr Ekeberg under dess sista Chinesiska Resa gjorda observationer. Sjelfva Compasserna upvistes. 

3. Upl. Herr Wilckes märkvärdiga försök med Snösmältningen och Snöns kyla, då den blandas med vattn m. m.

6. Upl. Urmakare Gesällen Johansons underdåniga Böneskrift til Kongl. Majestet, om belöning för en af honom påfunnen Machine som skal kunna gå utan fjäder, lod, vatten eller vind, hvar om K.Academien igenom utdrag af Råds-Protocollet, fått befallning at i underdånighet yttra sig. Johanson anmälde sig följande dagen hos Academiens Secreterare, och som dess machine, efter föregifvande, skal gå genom Magnetisk kraft, så förvistes han til Herr Wilcke.

7. Utdeltes exemplar af det nya Qvartalet, jämte en Jetton af de nya öfver Hans Majestets Protection, till Herrar Marelius, Qvist, P. Bergius, Wilcke och v. Engeström, som hafva hvar sitt Rön uti detta Qvartals Handlingar.

11. Beviljades på Hr Wilckes förord, Gesällen Johansson 8 Plåtar til hjälp at förfärdiga modell på sin machine. Se Dagb. för d. 15 April.

9. Upvistes den Machine, som Anonymus d. 29 Jul. anmält, at skära Bräder och plankor i Skogen, i stället för at såga. Inventor har nu gifvit sitt namn til känna: heter Robsahm, hema i Norrköping. Machinen är en slags stor Höfvel. Beslöts, at Herrar Knutberg, Chapman och Wilcke, tillika med Commissarien Hr. Norberg skulle anmodas at nogare undersöka mahinen, samt inkomma med sina tankar därom.

3. Uplästes Herr Chapmans betänkande om Såg-Machinen N.28, som gick derpå ut, at det skulle kosta mindre at såga med handkraft, än med denna Machine, hvilket med goda skäl bevistes. Herrar Knutberg, Wilcke och Norberg biföllo det ock. Beslöts, at Anonymus skulle få del af Herr Chapmans betänkande.

4. Upl. Herr Wilckes Beskrifning på den af honom förbättrade Papini Digestor. En sådan Digestor upvistes, hvar med många prof blifvit gjorda. Kongl. Academien förklarade högsta nöje däröfver, at detta slags kok-käril blifvit brackt i det stånd, at det allmänt och utan fara kan brukas, hvilket i denna dyra tiden kan komma synnerligen väl til pass, och beslöt, at denna Beskrifning skal uti nåsta Qvartals Handlingar införas. NB Det kunde ei ske.

1. Upl. en Anonymi Memorial, som anmäler sig hafva påfunnit et sätt at conservera Krut-Carduser så at de länge skola emotstå både fuktighet och eld. Han begärer därföre ingen belöning, utan tilbjuder sig at med detta påfunds fulla upgift tiena Kongl. Majestet och Fosterlandet: men åstundar dock at K.Vetenskaps Academien ville förut pröfva påfundets godhet och til K.Majestet inkomma med underdånig berättelse därom. Til den ändan hade han inlemnat några större och mindre af honom tilredda Skott eller Carduser. K. Academien utnämnde Herrar Meijer, Lehnberg, Wilcke, Lindblom och v.Engeström, at göra dessa försök, och inkomma med det första til K. Academien med berättelse huru de aflupit.

6. Uplästes Herr Wilckes berättelse om Papini Digistor, om de försök, som där med blifvit gjorde, samt om orsakerne, hvarföre den ei kommit i så allmänt bruk, som den förtjent. Den nya förbättrade Digesteuren upvistes å nyo, och förklarade Hans Majestet där öfver et ganska nådigt nöje.

3. Upvistes ritning på köksspisar, som föregifvas vara befundne mycket fördelaktige. Academien anmodade Hrr Wilcke och Wäsström, at tillika med Secreteraren fara til upfinnaren, Hr Appreteuren Hofwing på Söder, at se sielfva spisen och inkomma med sina tankar därom, hvar efter ock Hr Grefve Cronstedt här öfver bör höras

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

 3. De Herrar Deputerade, som bivistat prof-skjutningen med de Vernissade Skotten d. 25 hujus, berättade nu huru profvet aflupit, neml. at större delen af Skotten väl och geschwint afgått, men at några misslyckats, ovisst af hvad orsak. Vid profskjutningen voro närvarande, Hans Excellence Hr. Riks R. Friherre Falkengren, Presidenten Grefve Horn, General Maj. Bar. Charpentier, General-Fälttygmästaren Herr Anrep sjelf med månge officerare, samt på K.Academiens vägnar, Herr Praeses v. Arbin, samt Herrar Bäck, Wilcke, Lindblom och Wargentin. Deputerade tillstyrkte, at flera försök skulle göras, at utröna, hvarföre vid somliga skott Cardusen qvarstadnar i Canonen, och huru det kan förekommas.

7. Upl. Professorens i Greifswald Herr Röhls afhandling om Ljudets gång och hastighet, som af Herr Wilcke blifvit ifrån Latin på Svenska öfversatt.

7. Herrar Wilcke, Wäsström och Wargentin gjorde sin berättelse om de af Herr Hofving med många ugnar inrättad köks-spisen, hvilken de, på K.Academiens d.2 Febr. gifne befallning besedt och funnit rätt artig, så at den väl förtjente beskrifvas.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse och befallning til Academien at upsätta en Instruction, huru hamnar böra peilas och uprensas. Herr Wilke, som vid sådant arbete är öfvad, anmodades at författa denna Instruction.

4. Som Doctor Rothman nu var närvarande, tilfrågades han, om han ville företagadenna resa? Om han med de anordnade Resepenningar vore nögd? och hvad han äljest kunde angående resan, hafva at andraga? Hvar på han svarade med tacksägelse för det af K.Academien honom visade förtroende och sade sig vara villig at företaga resan, samt at han ville göra sin högsta flit at observera enligt Instructionen, dels at så hushålla med Resepenningarna, at han, om möjeligit är, må komma ut med dem, och förmodade, at han åtminstone för et år skulle dermed vara hulpen: men som han ei med visshet kunde veta det, ei heller huru länge han i det Tripolitanska kan komma at vistas, hvilket ei kunde komma at bero på honom sjelf, och hvarjehanda omständigheter kunde infalla, som fordrade större kostnad, än hvartil den anslagna ringa Summan, vore tilräckelig; så frucktade han at i sådana händelser blifva blottstäld på en så aflägse främmande ort, i bland et vildt Folkslag, så framt icke K.Academien ville försäkra honom om vidare tillgång på medel, vid förefallande oförmodeliga händelser, och ville ej våga sig på en så äfventyrlig resa, utan sådan försäkran och af K.Academien fogad anstalt. Vidare och emedan han, at bereda och rusta sig til resan, nu genast behöfde et förskott af vid pass 2000 D. kmt., så anhöll han derom, på vilkor, at K.Academien får göra sig betalt af de 100 Ducater, som honom innan afresan äro lof vade, och som skola gå igenom K.Academiens händer. Ändteligen understälde Han ock, om icke K.Academien ville låta honom få låna eller för K.Academiens räkning köpa några nödiga Böcker och Instrumenter, såsom et par Thermometrar, Microscoper. och flera dylika, som K.Academien sielf vara honom nyttiga, hvilka han vid hemkomsten vill återställa, Sedan Doct. Rothman tagit afträde, öfvervägde K.Academien Dess petita, och fann Högst skäligt at bevilja dem alla: neml. 1:o at K.Academien vill, genom Herr Consulen Bagge, foga säker anstalt, at Doct. Rothman skall, för K.Academiens räkning, i Tripoli få hvad han nödvändigt behöfver til resans fortsättande, så at han ei skall hafva at frukta för någon nöd, härrörande af penningebrist; så vida K. Academien är försäkrad, at han ei förslöser, utan sparsamt och försiktigt til rätta ändamålet använder hvad han får, samt gör redo för sina utgifter, och ei längre derute fördröjer, än K.Academien pröfvar nödigt, i anseende til det gagn han där finner göra eller göra kunna, til Natural-Historiens och Vetenskapernas tilväxt. 2:o Bifölls, at han får 2000 Dal. i förskott. 3:o Anmodades Herrar Wilke och P. Bergius at beställa sådana Instrumenter, för K.Academiens räkning, som pröfvas vara honom nödiga. 
Därpå inkallades D.Rothman och fick del af K.Academiens beslut, för hvilket han tackade och förklarade sig fullkomligen därmed nögd, samt begärde utdrag af Dagboken härom, til sin säkerhet, hvilket honom äfven lofvades

5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.

5. Vid Voteringen til ny Praeses, föllo Rösterna Således.
Herr Lindblom fick ... 12.
Herr v. Engeström .. 11.
Herr Pet. Jonas Bergius ... 8.
Herr Wilke. ..... 7.
Hr. Schützercrants .. 4.
Herr Rönnow .... 3. etc.
af de , som fått flästa Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Lindblom, som ei i dag var närvarande

3. Uplästes utdrag af Protocoll, hållet uti Patriotiska Sällskapets Sammankomst d. aug. hvaruti K. Academien anmodas at låta afrita och beskrifva de Häftyg, som en Bonde i Södermanland skall hafva påfunnet och på många ställen med fördel försökt, tjänande at häfva och transportera grofva tyngder, vid Ängs-rödjande och andra tilfällen. Modellen på dem upvistes. Herr Wilke anmodades at undersöka, om däruti vore något nytt, samt at i den händelsen, författa en Ritning och beskrifning på dessa Machiner.

October, d. 20.
Sammanträdde de vanliga Herrar Deputerade uti Contoiret at öfverse Räkenskaperna, då ibland annat togs i öfvervägande, om icke Herr Professor Wilke här efter borde få någon förp bättring på sin lön, sedan Hans Fader nyligen blifvit död, hos hvilken han härtils altid haft fri kost och äfven gemenligen fria husrum. Alla funno det i högsta måtto billigt, men någre ville, innan det afgjöres, huru stor tilökningen må blifva, underrättas, hvad Aerarii tilstånd kan tola. Derföre fick Bokhållaren befallning at til nästa Onsdag göra et sammandrag af de sista 5 årens vanligaste utgifter och inkomster, för at se, huru Staten burit sig, och om den tål någon vidare gravation. Imedlertid beslöts, at saken i dag skulle hos Kongl. Academien anmälas

2. Anmäldes Herrar Contoirs-Deputerades för middagen förehafda deliberation angående Herr Wilckes lön, som af K.Academien enhälligt gillades, och updrog K.Academien dem full myndighet at så mycket förbättra lönen, som Cassan ville tillåta.

Här af märktes väl, at om sistnämnde Reparationer och byggnader ei mellan kommit, hade K.Academien kunnat bespara vid pass 9000 Daler kopparmynt årligen, samt at Kongl. Academien således kunde något föröka Herr Wilkes lön, hvilken här tils allenast varit 3500 D. kmt. Dock, som Kongl. Academien ei borde gripa sig för nära an, utan vara beredd på möjeliga händelser af oförmodade utgifter eller förluster, då det altid vore godt at hafva tillgång til någon bespard Summa; så beslöts, at Herrar Deputerade skulle för denna gången allenast föreslå en tilökning af 1000 D. på Professor Wilckes årliga lön, hvilken således, ifrån och med innevarande Qvartal, blifver 4500 D. kmt: Hvartil dock K.Academien af egen Cassa ei mera förskjuter, än hvad som brister uti Thamiska Räntan, som är 3300 à 3500 D. årligen

Här af märktes väl, at om sistnämnde Reparationer och byggnader ei mellan kommit, hade K.Academien kunnat bespara vid pass 9000 Daler kopparmynt årligen, samt at Kongl. Academien således kunde något föröka Herr Wilkes lön, hvilken här tils allenast varit 3500 D. kmt. Dock, som Kongl. Academien ei borde gripa sig för nära an, utan vara beredd på möjeliga händelser af oförmodade utgifter eller förluster, då det altid vore godt at hafva tillgång til någon bespard Summa; så beslöts, at Herrar Deputerade skulle för denna gången allenast föreslå en tilökning af 1000 D. på Professor Wilckes årliga lön, hvilken således, ifrån och med innevarande Qvartal, blifver 4500 D. kmt: Hvartil dock K.Academien af egen Cassa ei mera förskjuter, än hvad som brister uti Thamiska Räntan, som är 3300 à 3500 D. årligen

N.B. Räntan af Thamiska Capitalet är här icke upptagen, emedan den hel och hållen, och något deröfver, åtgått til Prof. Wilckes lön.

1. Anmäldes Herrar Deputerades tilstyrkande, angående förbättringen på Herr Wilckes lön, som bifölls

4. Upv. en Memoire af samma Auctor, en Description d'une Machine Hydraulique, hörande til Dykeri-konsten. Remitt. til Herrar Ferrner och Wilcke. 

10. Upl. Herr Planmans anmärkningar vid de af Hr. Canton uti Engelska Transactionerna införde Försök, at bevisa compressibilitatem Aqvae, hvilka Hr. Planman ei funnit nog öfvertygande. Remitt. til Herr Wilcke.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande öfver Rönet N. 50, hvaruti visades, at Herr Planman väl hade rätt uti sina påminnelser öfver Hr. Cantons ena Experiment, hvarmed denne senare velat bevisa compressibilitatem Aqcae, neml. at det ei är nog bindande; men at Hr. Canton med et annat ojäfaktigare Experiment bestyrkt sin Sats, och at det således syntes mindre rådeligt at criticera en så berömd Auctor; hvilket K. Academien biföll.

4. Yttrade sig ock Herr Praeses, tillika med Herrar Chapman, Clason och Wilcke, angående Hr. Giraumonts tvänne slags Mastic: nemligen at det fordrades flera års tid at försöka, om desse Mastics kunna göra den utlofvade nyttan: at det försök som Hr. Chapman förledne sommar gjordt med det ena, på Skepp ei utfallit til Mastikens fördel: at de många utländska intyganden, som Hr. Giraumont sig åberopar, ei äro nog öfvertygande, emedan han ei bevist, at hans Mastic är den samma, som det uti alla dessa intygande så kallade Spalm. Icke desto mindre, emedan både möjeligt och troligt syntes, at Hans Mastics kunde blifvittil någon nytta, trod de de, at det ei kunde skada, om han finge det begärdta Privilegium, hvarigenom någre i Riket befinteliga och nu föga nyttjade rå-ämnen kunde, kan hända förädlas och göras äfven til exportable varor. Detta betänkande bifölls

6. Et Fruentimmer, vid namn Bruhn, fick på begäran företräde, och sade sig hafva påfunnit et sätt at conservera Krut-Carduser för fuktighet, och jämväl länge för eld. Några sådana Carduser upvistes, och hon anhöll at K.Academien ville låta försöka dem. De lemnades til den ändan til Herr Lindblom, at med Herrar Lenbergs och Wilckes samråd pröfvas.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om N:o 9, at sjelfva Idéen syntes god och kunde förbättras samt förtjente försökas.

7. Herr Baron Sparre upgaf et af Herr Meyer upsatt betänkande om Vattu-sprutor, tjenliga vid elds-vådor. och deras nödiga förbättringar, hvilket uplästes och remitterades til Herrar Ferrner och Wilke.

2. Hr. Camereraren Abrah. Fougts Memorial uplästes, hvaruti han anhåller at K. Academien ville genom några sina Ledamöter låta besiktiga en af honom påfunnen Spinneri-Machine. Därom anmodades Herrar Meyer, Runeberg, Wilcke och Sandels. 

3. Uplästes Herrar Ferners och Wilkes utlåtande och approbation på Herr Meyers förbättrade Pump-verk. De tilstyrkte dock, at det borde först försökas, innan Beskrifningen utgifves. Herr Baron Sparre begärte at få det, i form af Bref ifrån K.Academien til Honom, då han ville förmå Magistraten at påkosta försöket. Fetta Bref expedierades inom några dagar.

4. Upl. Herr Comministern Bierckanders Beskrifning på Rimforstfigurerna, som remitterades til Herr Wilcke

3. Upl. Herrar Meyers, Runebergs, Wilkes och Sandels betänkande om Camererren Fougts Spinn-Machine, Se Dagb. för d. 13 Apr. at den funnits i hufvudsaken lik Fabriqueuren Ekermans för några år sedan upgifna Spinn-machine, men i några mål fördelaktigare, hvar om utdrag af Dagboken skall Herr Fougt meddelas.

 3. Upl. et af Hr. Majoren Chr. Rob. v. Schantz insändt Manuscript, om Methoden at genom Mathematisk uträkning determinera Värje-Klingor[s] prof-böjning. Remitt. til Herrar Rinman, Mallet och Wilke.

2. Upl. Herrar Ferrners och Wilkes yttrande om N:o 14, som mycket berömdes. I anledning deraf skulle Bref därom afgå til Öfverståthållaren Friherre Sparre, och Herr Meijer tillika anmodas at han ville tillåta K.Academien at införa Dess Memorial om Vattu-sprutor uti Handlingarna.

4. Upl. Hr. Wilkes yttrande öfver N:o 17 och 21. Det förra gillades. 

4. Upl. Herr von Strussenfelts föreslagne kårta Instruction, huru Hamnar böra pliktas och Beskrifvas. Herr Wilke tog den, och lofvade snart inkomma med sin fullständigare, af konungen anbefalta. 

3. Til at blifva Praeses för Tredje Qvartalet, föllo Rösterna således.
Herr Lejonmark fick .... 10 Röster.
Herr Grill . 8.
Herr Ferrner .... 6.
Herr Zetzell .... 6.
Herr Schutzercrants .... 4.
Herr Wilcke 3 etc.
Ibland de första, af hvilka ingen var närvarande, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Grill

1. Herr Praeses berättade, att han, tillika med Herrar Meyer, Wilke. Chapman, Lindblom, v. Engeström och Wargentin, d. 4 hujus på K. Academiens vägnar bivistat provskjutningen vid Laboratorium, med GeneralFälttygmästaren Anreps nya vernissade Skott (Se Dagb. för d. 20 Jan. d. 17 Febr. d. 10 och 31 Mart. 1773), at nu 100 Canon Skott å rad, med all Geschwindighet, blifvit med sådana Vernissade Carduser skutne utan något hinder.

2. Upl. Hans Exc.Gref Ulric Scheffers Bref til K.Academien, med befallning på Hans Majestets vägnar, at inkomma med underdånigt yttrande, om det af en Anonymus ifrån England insändt förslag til förbättring på Variations Compassen för hvilken uppfinnaren begärer Belöning. Sielfva beskrifningen på den nye Compassen uplästes och remitterades til Herrar Mallet och Wilcke.

4. Upl. et Memorial, ingifvit af Hr. Cammar Revisions Rådet och Riddarhus Camereraren Kirstein, hvar uti han begärer någon discretion, för det han i 25 år årligen uti Banquen uttagit och til K.Academien aflemnat interesset på det Thamiska Capitalet, hvar af Hr. Wilke njuter sin lön. K.Academien kunde ei finna sig här vid, emedan Hon höll före, at så vida Riddarehus Directionen hos sig förvarar sjelfva Låne Banco-Sedlarna, vore det Hr. Kirsteins skyldighet, at derå uttaga interesset. Secreteraren berättade äfven, at han, hvar gång någon ny Jetton blifvit för K. Academiens räkning slagen, gifvit Herr Cammar Revisions Rådet en af Silfer, samt at Hr. Kirstein en och annan gång, då han uttagit interesset, för K.Academiens räkning fått taga Hyrvagn. Efter någon deliberation, beslöts, at Secreteraren skulle Sondera Hans Excell. Grefve Fersen och någre flere af Riddarhus Directionen huruvida de ville samtycka, at K.Academien kunde få sjelfva Thamiska Banco-Sedlarna om händer, emot K.Acad. förbindelse at vara för dem ansvarig, och i fall de syntes der til benägne, skulle Bref til Riddarhus Directionen afgå, med anhållan derom. Hvilket alt skedde. Imedlertid ville K.Academien vara betänkt på något litet Honorarium för Herr Kirstein

6. Upv. Herr Wilkes vidlyftiga Manuscript, om sättet at affatta och pejla hamnar. Det remitt. til Herrar Chapman, v. Arbin och Marelius.