Protokoll (beta)

Februarius, d. 16.
Närvarande K.Academiens Praeses, Herr v. Engeström, Deras Excellencer Grefve von Höpken, Grefve Rudenschöld och Baron Bunge, samt Herrar Bäck, Clason, Acrel, Celsius, Rönnow, Wilcke, B. Bergius, Chapman, Liljencrantz, Marelius, Lindblom, Sandels, Bar. Hermelin, v. Arbin, Grill, Dalberg och Wargentin. 

1. Hans Excellence Grefve Bielke och Herr Justitiae Cancelleren Liliestråle intogo sina rum såsom Ledamöter, med korta Tal, som af Hr. Praeses besvarades.

2. Upl. Kongl.Cancellie-Collegii Bref til K. Academien, hvaruti begäres K.Academiens yttrande öfver et af Assoren i K. Antiquitets Archivo, Gagnerus, ingifvit vidlyftigt Manuscript, som är en Slags Ordbok på gamla ut bruk komna Svenska ord och talesätt, som han til vårt språks riktande förelår at återtagas. Hans Excell. Gref Rudenschöld anmodades at öfverse detta manuscript och at lemna sitt omdöme derom.

3. De Herrar Ledamöter, som varit anmodade, at gifva sitt betänkande om Hr. Heubleins kärra, sade sig hafva undersökt Modellet och hört Hr. Heublein, samt funnit Inventionen bestå uti ganska höga Hjul, ända til 6 alnar i Diameter, samt deruti, at lasten skall hänga under axelen, utom några nya inrättningar på Sjelfva hjulen. De utläto sig, at det väl vore bekant, det högre hjul, coeteris paribus, bidraga til lättheten; men at altför höga, och obäkeliga som dessa, skulle hafva stora olägenhater och göra en sådan kärra eller vagn obrukelig, besynnerligen i backar: at lastens hängande under axelen ei heller vore någon ny invention; men at dock uti hjulens construction, lötarnas ställning, m.m. vore något, som förtjente försökas. I anseende där til, tyckte de at han, til vidare upmuntran hade förtjent någon liten belöning. I conformitet här af beslöts, at Svar til Kongl. Commerce-Collegium skulle afgå.

4. Yttrade sig ock Herr Praeses, tillika med Herrar Chapman, Clason och Wilcke, angående Hr. Giraumonts tvänne slags Mastic: nemligen at det fordrades flera års tid at försöka, om desse Mastics kunna göra den utlofvade nyttan: at det försök som Hr. Chapman förledne sommar gjordt med det ena, på Skepp ei utfallit til Mastikens fördel: at de många utländska intyganden, som Hr. Giraumont sig åberopar, ei äro nog öfvertygande, emedan han ei bevist, at hans Mastic är den samma, som det uti alla dessa intygande så kallade Spalm. Icke desto mindre, emedan både möjeligt och troligt syntes, at Hans Mastics kunde blifvittil någon nytta, trod de de, at det ei kunde skada, om han finge det begärdta Privilegium, hvarigenom någre i Riket befinteliga och nu föga nyttjade rå-ämnen kunde, kan hända förädlas och göras äfven til exportable varor. Detta betänkande bifölls.

5. Upl. et Transsumt af K.Krigs Collegii underdåniga Skrifvelse til Kongl. Majestet, hvaruti Collegium underställer, om icke K.M. i nåde skulle täckas anslå et Praemium af 50 Ducater för dem, som efter Vetenskaps Academiens bepröfvande, bäst kunde besvara den Frågan: huru Svenskt Läder må kunna beredas så, at det, under liggande i Kronans agaziner, tager minsta skadan, samt om någon smörja kan upfinnas, at det samma, antingen i hela huden förfärdigade arbete längre tid förvara. Här öfver har K.M. i nåde befalt Academien utlåta sig. Kongl. Academien pröfvade nyttigt, åtminstone ei skadeligt at tilstyrka en sådan fråga; dock fick Secreteraren befallning at först höra någre, som förstå sig på Garfveri.

6. Upl. Hr. Professor Berchs Bref, med förslag på de förnämsta Svenska Plogar, som förtjena at jämföras; och discourerades, huru man utan för stor kostnad, skulle kunna få dessa Plogar, men kom denna gången ei til visst beslut.

7. Upl. Hr. Hellants tankar, om orsakerna til Rötfebrar uti Torne och orten deromkring.

8. Upl. Adjunctens vid Lunds Academie, Hr. Hörlins afhandling om Sten-broar. [Stycket överstruket]

9. Upl. Ingenieuren Marins förslag på et nytt sätt at upmuddra Ålfvarne uti Halland, med vattnets egen tilhielp.

10. Upl. Probsten Erland Fryxells beskrifning på några Jätte-grytor i Bohus-län.

11. Herr v. Arbin anmälte sig hafva färdig sin Parentation öfver Sal. Fältmarskalken Gref Ehrensvärd. Där vid påminte Hans Excell. Grefve v. Höpken, at hans Majestet befalt, det sådana Acter här efter böra hållas på gamla Slottet, uti den så kallade Rundelen, emedan där är större och tjenligare rum därtill. Academien vördade Hans Maj:ts nåd för Academien, och Hans Exc. Grefve v. Höpken åtog sig at underdånigt fråge om Hans Majestet i nåde vill bivista Acten och hvad dag det kan falla Hans Majestet lägligast.