Protokoll (beta)

Januarius d. 12.
 Närvarande Kongl. Academiens Praeses, Herr Rönnow, samt Herrar Grefve Cronstedt, Ferner, Wilcke, B. Bergius, Marelius, Sandels, v. Arbin, Dalberg och Wargentin.

1. Beslöts, at underdånig Skrifvelse til K.Majestet skall afgå, med förslag til Bönedags Terminer för år 1775.

2. Secreteraren anmälde, at på K.Academiens ena för år 1773 framstäldta fråga, om bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt, voro 1 Svar inkomne. På den andra, om Medlen at förekomma och bota Farsoter, i synerhet Röt-feber, 5 Svar. På den tredje, om bästa skapnaden och ställningen af en Plog 3 Svar. De remitterades til hvar sin Class af Ledamöter.

3. Företogs til sluteligt afgörande Stilgjutaren Holmeri sak, hvar vid det kom an på at rätt förstå meningen af Kongl. Majestets nådiga Resolution för honom, neml. at han skall få en Belöning af 2000 Dal. Silfvermynt, enär han upvisar et af honom gutit och af Vetenskaps Academien gilladt nvtt Alphabeth af flera brukliga stilar. Nu har han väl upvist icke allenast et NB, utan 3 särskildte Alphabether, men alla 3 af en och samma Stil, nemligen Mittel-cursiv, hvilken stil ei kan anses för complett, utan 3 Alphabeter, nemligen et til de små Bokstäfverna, et til Versaloch et til Capitäl-Bokstäfver, som tillika med skiljeteken, dubbla Bokstäfver och Ciphror utgöra en så kallad kast af en Stil. En sådan kast af Mittel-Cursiv Stil har han verkeligen praesterat. Om nu uti Hans Majestets Resolution ordet af, efter somliga Ledamöters tanka, skal betyda det samma som ibland, och meningen således är et Alphabeth ibland de flera brukliga Stilar, eller et Alphabeth af någon ibland de brukliga Stilar; så har han redan gjort sig förtjent til Belöningen: och ansågo någre den meningen för mycket tydeligare, som et enda Alphabeth, och det ändock af flera brukliga Stilar, syntes orimeligt. Andra åter höllo före, at meningen vore, et Alphabet af hvardera bland flera brukliga stilar; och som enligt Boktryckarne Langes, Hesselbergs och Stolpes intygande, som nu åter uplästes, Se Dagboken för d. 8 Dec. sistledne, til en full Sats af Latinsk Mittel-Cursiv Stil, fördrades jämväl et Alpahbeth af den så kallade Antiqva Stilen, så hade Holmerus icke ens praesterat en Sats af Stil, mindre flera Stilar. Däremot medgafs, at Holmeri tre Alphabeter utgöra en complet kast af Mittel-Cursiv, och at K.Majestets Nådiga Bref ei gifver anledning at fordra hela Satser af Stilar. Uti så beskaffade omständigheter, hade det väl varit bäst at hos K.Majestet i underdånighet förfråga sig om rätta meningen, och om med Stilar borde förstås Satser eller kaster af Stilar, samt huru många borde räknas för flera: men som Kongl.Commerce Collegium redan en gång förfrågat sig, och fått sådant Svar, som Dagboken för d. 8 Dec. tilkänna gifver, så beslöts, at K. Academien skulle, uti Svar til Kongl. Commerce Collegium, förklara sin villrådighet i detta mål, anföra skälen mot och med, bilägga Boktryckarnes betänkande och ändteligen hemställa K.Collegii bepröfvande, om icke Holmerus til upmuntran at vidare fortfara med Sitt Stilgjuteris förbättrande, som K.Majestet i Nåder förklarat sig påsyfta, kunde för denna gången få den begärda belöningen.

4. Upl. Herr Skyttes Rön, huru Mjöl och Gryn kunna af Potatoes lättare tilredas genom deras frysning, än på vanligt sätt, hvilket ock bestyrkts af Doct. Hagström, uti Bref, som uplästes. Ehuru otroligt detta såg ut, sade dock Herr Bergius, at en Apothekare i Paris, vid namn Parmentier, som nyligen utgifvit en Examen Chymique des Pommes de terre varit på samma väg. Kongl. Academien beslöt at Hr. Bergmästaren Berndtson skulle anmodas om ytterligare försök i detta ämne. 

5. Herr Dalberg utviste et Exemplar af en Bok, som nyligen utkommit i Paris, kallad Memoires de Chimie, par Mr Le Sage, och som Auctoren skickat til K.Academien. Herr Dalberg föreslog denne Le Sage til utländsk Ledamot, och anmodades at i medlertid tacka honom för så väl denna Bok, som för en annan Elemens de Mineralogie docimastique, hvilken han tilförne skänkt K.Academien.

6. Upl. Herr v. Linnés yttrande om Herr Retzii förmenta Species af Örten Sophora, se N:o 53 för sistledet år; hvaruti vistes, at Hr. Retzius irrat sig, och at det allenast vore små varieteter af Sophora, hvilket ock Herr P.Bergius höll med.

7. Uplästes Herr Scheeles Rön om Brunsten, som redan af Herr Bergman var öfversedt och gilladt, och remitterades vidare til Herr Rinman.

8. Upl. Adjunctens vid Lunds Academie, Magist. Hörlins anmärkningar om hvälfda Broar. Rem. til Herrar Gr.Cronstedt och Ferrner.

9. Upvistes den af Herr Hof-Camereraren Christiernin gjorde öfversättning af Hr. Regenspurgers afhandling om gödselns beredande; Se Dagboken för d. 24 Febr. 1773. Den remitt. til Herrar Wäsström och v. Engeström.

10. I anledning af denna Skrift, som, i fall den gillas blifver för vidlyftig at införas uti Handlingarna, föreslog Secreteraren, om den icke kunde tryckas särskildt, tillika med några flera sådana til K.Academien inkomna Afhandlingar rörande Landtbruket, ex.gratia, N.37 för år 1772, samt N. 29, 35, 49 och 59 för sistledet år, hvilka funnits innehålla mycket godt, fastän de, för hvarjehanda orsaker ei funnits tjenlige at införas uti Handlingarna. Detta förslag vann allmänt bifall: dock böra de Rön, som komma at införas uti dessa Oeconomiska Handlingar, å nyo öfverses och granskas.