Protokoll (beta)

April d. 11.
Närvarande Kongl. Academiens Praeses, Herr Zetzell, samt af Herrar Ledamöter, Gref Cronstedt, Tilas, Faggot, Meijer, von Swab, Heikenschöld, Psilanderhielm, Clason, Celsius, And. Berch, Carl Berch, Kryger, Jennings, Runeberg, Martin, Wilcke, Clerck och Wargentin: ibland hvilka i synnerhet de voro kallade, som varit anmodade at igenomläsa och pröfva de förledet år inkomna Svaren på Frågan om Orsakerna til Folkets utflyttning utur Sverige.

1. Uplästes Hans Kongl. Majestets Nådigste Skrifvelse til Academien, som innehåller Svar och nådigt bifall på Des underdåniga föreställning angående Skogs-Planteringen. Se Dagboken för d. 21 Sept. 1763.

2. Secreteraren anmälte, at Banco-Commissarien Herr Bergius til K. Academiens Bibliothek skänkt 9 stycken vackra och til en del rara Mathematiska och Physiska Böcker. Se Des Broders Tal, om Loka bad. Herr Praeses anmodades, at å Academiens vägnar aflägga tacksägelse därföre.

3. Företogs at afgöra angående Svaren på Frågan om Folkutflyttningen. Herr Rudenschöld, som var en af de Deputerade öfver detta ämne, hade, emedan han för opasslighet ei kunnat gå ut, ingifvit Sitt Skrifteliga betänkande; som uplästes. Där uti förklaras, at en del af de inkomna Svaren äro så enfaldigt skrifne, at de ei synas förtjäna at komma under granskning: men at hos de öfriga finnas många goda Ideer, samt en berömlig Nit och täflan til Fäderneslandets uphiälpande. Dock äro uti de flästa af dem hufvudsakeligen tvänne misstag: det ena, at de ansedt såsom fjättrar för idoghet och omtanka, ei mindre Ständers än enskyltas lagligen förvärfvade och stadfästade Privilegier, äfven ock den allmänna lagen i vissa delar; hvarföre de velat tvärt af alt sådant undanrödja. Det andra misstag är, at någre ibland Auctorerne hafva alt för mycket sökt generalisera principierna i Hushållnings mål. Hvad Sveriges ei mindre än andra Länders Regeringar i alla tider ansedt såsom ordning, det kalla desse tvång: kort sagt, intet annat skal, efter deras mening, fordras til hela Rikets upkomst i gemen och invånarnes vältrefnad i synnerhet, än det at man öfverlemnar alla Näringar til hvar och en enskylts fria besörjande. Et sådant Systeme anser Herr Rudenschöld för et slags Politiskt fritänkeri. Han bestrider dock icke, hvad en del af desse Auctorer nog tydeligen ådagalagt, neml. at Här i Riket ännu finnas mångahanda författningar, som värkeligen äro hinderlige för flit och omtanka, samt snörrätt bidraga til ungdomens utflyttning, hvilkas afskaffande eller åtminstone förbättrande vore högst önskeligt. Någre af de Svarande hafva dock, efter Herr Rudenschölds tanka, närmare träffat rätta medelvägen, ibland hvilka han i synnerhet utmärkt och bifaller Svaret N:o 13, hvarföre Han ock styrker, at Auctoren til det Svaret må få den utlofvade Belöningen. Men för åtskilliga andragna skäl, råder Han, at K. Academien ei må utgifva någotdera af dessa Svaren på trycket, utan öfverlemna dem alla antingen til Kongl. Tabell-värks, eller ock til Handels och Oeconomiae Commissionen, hälst den senare, som äger fria händer at uptaga och nyttja alla förekommande förslag: med mera, som Herr Rudenschöld uti detta Sitt Memorial vidlyftigare utförer.

Herr Praesidenten Carleson, som ock var en af de Deputerade, men för andra göromål ei kunnat komma up i K. Academien, hade upskickat Sitt Skrifteliga yttrande, hvar uti Han förklarar sig hålla Svaret N. 13 för det bästa och förtjäntaste til Premium.

Herr Doctor Celsius hade redan tagit afträde, sedan Han förklarat sig vara nögd med hvad de andre Herrar Deputerade finna för godt at afgöra.

Academiens Praeses Hr Doctor Zetzel, voterade ock på N:o 13.
Likaledes Herrar Faggot och Runeberg.

Herr Commissarien Kryger ingaf Sitt Skrifteliga yttrande, hvaruti Han förklarar sig anse Auctoren til Svaret N. 3, såsom den mäst förtjänta til Belöningen.

Herr Professor Berchs Votum föll på Svaret N. 12.

Hans Exc. Riks Rådet Scheffer, som ock varit anmodad at utlåta sig, var ei tilstädes, och hade ei heller Skrifteligen yttrat sig.

Således hade Svaret N:o 13 en stor Pluralitet, och K. Academien biföll därföre, at Auctoren där til bör ärhålla den utlofvade Belöningen.

4. I anledning af Herr Rudenschölds yttrande, frågade Academiens Secreterare, om Samma Svar skulle få tryckas? Herr Faggot och flere biföllo det, emedan det här tils altid varit vanligt, at icke allenast det bästa, utan ock några flera Svar, som voro välskrefne, blifvit til almänhetens tjänst af trycket utgifne: hälst emedan goda Svars utgifvande mycket upmuntrar välsinnade män, at inkomma med Sina Svar på K. Academiens frågor.

5. Herr Jennings begärde, at Svaret N:o 13 skulle få upläsas, hvilket bifölls och skedde. Då voro någre af den tankan, at detta Svar väl kunde få tryckas, men at et och annat ställe där uti borde först ändras och rättas: men andre ärhindrade därmot, at någon ändring i sådana Svar ei kan äga rum, emedan Svaret då blefve Academiens eget och ei Auctorens: därföre har K. Academien härtils utgifvit Sådana Svar aldeles orörda, endast med förbehåll i Företalet, at Svaren utgingo för Auctorernes, men ei för K. Academiens namn och räkning: hvilket de, som denna proposition gordt, funno vara godt och rådeligt. Därföre påstodo de sedan, i synnerhet Herr Jennings at N. 13 ei kunde af Academien utgifvas. Efter lång öfverläggning här om, och då Herrar Ledamöterne ei kunde förena sig, proponerade Herr Praeses, om icke det vore bäst, at afgöra Saken genom Votering? Detta bifölls, och Propositionen blef: at de som höllo före, at Svaret N. 13 kunde på vanligt sätt af K. Academien utgifvas, borde Svara, Ja! Men de som äro af annan tanka, Svara Nej. Efter skedd omröstning genom Ballotering, funnos 6 röster för Ja, men 13 för Nei.

6. Således blef väl afgiordt, at K. Academien ei af trycket utgifver Svaret N. 13, ehuru det genom stor Pluralitet blifvit ansedt för det bästa af alla, samt med mycken varsamhet skrifvit, och ei heller något betydande inkast emot någon punct eller mening däruti blifvit andraget: Ja! ehuru alle medgåfvo, at däruti ei vore något, som ei tilförene stått och blifvit påyrkadt i tryckta Skrifter: men emedan tiden var förliden och Ledamöterne började Skingras, blef denna gången ei afgiordt, hvad nytta K. Academien kan göra af detta och de öfriga Svaren, på det K. Academiens välmenta afsigt med Frågan och så många Auctorers arbete ei må blifva aldeles förspilde.

7. Öpnades den til Svaret N:o 13 hörande förseglade Sedelen, då Herr Commissarien Kryger befants vara Auctor til detta Svar.

8. Herr Kryger betygade Sin fägnad där öfver, at des i bästa välmening samt med yttersta flit och försiktighet författade Skrift, vunnit Herrar Deputerades nästan enhälliga bifall: men emedan K. Academien, detta oaktadt, funnit för godt, at ej utgifva Skriften, och hans afsigt, som är allmänhetens uplysning i et så vigtigt och laggrant ämne, således ei vinnes; förklarade Han sig ei vilja emottaga Belöningen, hälst Han där på intet afseende haft med Sitt arbete. Ehuru K. Academien sökte öfvertala honom at ei illa uptaga hvad som förelupit, blef Han dock fast vid sitt beslut.

9. Ändteligen, och som ei den bästa Skriften får tryckas, mycket mindre någon af de andra, så upbrändes alla til de öfriga Svaren hörande förseglade Sedlar, utan at öppnas.

10. Oacktadt hvad som här vid förelupit, förklarade Kongl. Academien sig ei hafva något där vid at påminna, om Herr Commiss. Kryger sielf vill låta trycka Sin Skrift, sedan hon undergått vanlig Censure, utan tvärt om bådo månge af de närvarande honom där om.