Protokoll (beta)

Martius. d. 23.
Examinerades hos Hr Faggot, Organisten Söderström och Orgbyggare Gesällen Svahnberg, uti de til Orgbyggeriet hörande Vetenskaper: enligt Hr Wilkes där vid hållna och här bilagda Protocoll.
Kongl. Vetenskaps Academiens Sammankomst d. 23 Martii 1763. Academiens Herrar Deputerade sammanträdde i dag, hos Herr ÖfverDirecteuren Faggot, at anställa det Examen, vartill tvänne Orgelbyggare sig anmält.
Närvarande Herrar af Academien, voro Hr Öfverdirecteuren Faggot. H. Inspectoren Runeberg, Hr Commissarien Krüger. Lector Wilcke loc. secret.
Herrar Directeurerne Stråle och Green voro och såsom tillkallade tillstädes.
Examinandi. Organisten Nils Söderström, och Klockaren Math. Svalberg.

Organisten Söderström giorde straxt vid början det förbehåll at de icke såväl genom Theorie som mera genom egen Practik och öfning hade förvärfvad sin kundskap, och anhöllo om et därefter lämpat Examen.

Herr ÖfverDirecteuren Faggot framstälte följande därtill förut skrifteligen upsatte Frågor, angående OrgelVärk.

1. Hvad Längd och Diameter fordras för piporne i en Octav, alla lntervalla igenom, så at de få en lika sväfvande temperatur, och den bästa harmoniska låt, som in praxi görligt är?
Sv. Söderström. Om härmed frågas, hvad Längd den största Pipan bör hafva emot den sidsta, och alla de medlersta, kan därpå a priori ej så noga svaras, men praktik[en‘ gifver vid handen: At såsom en spänd sträng af dubbel längd, vid lika spänning gifver en Octav gröfre Ton, är och vid Pipor, at en dubbel längd ger Octaven: hvilket likväl endast inom två Octaver låter sig göra, de gröfre och finare afvika härifrån, och Örat måste då rätta skilnaden. De öfriga medeltoner tager efter den Linia Musica som Stråle till K. V. A. ingifvit, fastän man icke förstår sig på at nyttia, den därstädes af Hr Faggot anförde Trigonometriska uträkningen. Temperaturen på medeltonerne till Renhet kan svårligen efter mått, utan bäst af Örat afgöras. Emedan därvid icke allena på pipornas längd, utan deras innehåll ankommer.
Sv. Svalberg Kan ej annat än det som sagt är därom svara, hälst han af Herrar Directeurerne hans Läromästare icke därutinnan blifvit undervist.

2. Fr. Huru uträknas Arean af Pipornas basis, och huru finner man deras Cubiska innehåll?
Söderstr. Om Pipans basis är en Cirkel af 8 quadrat tum, x ceras den med längden af Pipan.

3. Fr. för Hvad längd och vidd fordrar grofva C af en Octav pipa, som skall äga 16, 8, 4, 2, efter 1 fots Ton
Svalb. Är det Cammarton, göres en pipa till 2 fots Ton, efter bruket 21 tum decimal.

4. Fr: Hvad egenskap och skillnad är imellan en Quinta dena och en Octav?
Söderstr. Quinta dena är täkt, får dubbel ton, eller gifver an 2ne toner tillika, hvaraf hon har namnet. Är till vidden mindre. Ton kommer af upskärningen som bör noga ske, ty är den för stor gifves allenast en Ton, och är den för liten låter det som en Fleuttraverse.

5. Fr: Huru indelas följande Stämmor till längden och Diametrar, såsom Flaggfleut, Spitsfleut, Subbas, Bordena, Cedact, Hollfleut. Kortfleut, Rörfleut, Borfleut, Waldfleut, Fleuttravers, Zallitzinal, Spitsgedact, Blockfleut
Söderström. Principalen göres till Flaggfleut om så mycket af bläket på ena sidan afskäres, som på den andra tillägges. m. m. Zallitzinal är obekant.

6:te Frågan. Hvilka Stämmor man egenteligen kan åtaga sig at göra, och hvilka man icke tilltror sig at förfärdiga?
Svalb: De Vanliga, Principal, Octav, Spetsfleut, Flagg fleut, et Snarrvärk, vid flera har han icke varit med.
Söderstr. Tror at flera kunde af dem inrättas, allenast det ankommer på at känna deras beskaffenhet.

7 Fr: Af hvilka Stämmor bör et mindre värk bestå, när det är utan pedal: men ändå kan göra god Värkan i en mindre kyrka?
Söd[e]rstr. Et mindre Värk har 8 a 10 Stämmor, en 16 fots Trumpet. Tr. 8. Tr. 4. Princip: 4 f. Gedacten 8 f. och Trias harmonica 3° och 5:ta.

8 Fr: Hvilka Stämmor äro nödiga uti medelmåttiga Värk, som bestå af Manual, Pedal, Öfvervärk el:r RyggVärk. och hvilka stämmor då kunna umbäras, och Värket likafult få en god harmonie.
Svalb: Om principalen har 16 f. i pedalen, kan den i manualen bli 16 ell[e]r 8, en Subbas 16 f. En Octav i hvardera 5:ta 6 fot. 8:va 4 f. 5:ta 3 f. då mycket quinter blir kan det på annat sätt inrättas.
Söderst. Det är lika mycket hvilka.

9. Fr. Huru många Stämmor höra till et fullkomligit och stort Värk, och om Mixtur därifrån kan vara borta?
Söd[e]rstr. Mixt. kan umbäras, den gör vel styrka men ingen behaglighet. Et stort Värk kan hafva alla stämmor, om det vore till 100. Men örat tål icke gröfre än 32 f. och ej finare än 1 fots toner. Fördenskuld tillsättas andra Stämmor af samma fot tal at fördubla ton. Som efter kyrkan måste lämpas.

10 Fr. Uti Snarrvärk huru förhålla sig Basuner a 32 och 16 fot, Samt trumpeter i mensuren af Munstycken, tungor och Corpora, så till Längd som Diameter. item. Faggot Dulcian, Vox humana el:r Virginea, samt Åboé?
Söd: Så noga kan det ej sägas. På en därtill giord profvare, har han försökt diverse Pipor, hvaraf fines, at en Trumpet pipa ger starkare ton då hon blir vidare. Basunen är och vidare än Trumpet.

11. Fr. Huru skall en tunga rätt stryckas och böjas så at hon gifver et rent Liud.
Svalb: Hon stryckes så at hon blir en fullkomlig Cirkel helt accurat, hvilket på öfning ankommer. I ändan böies hon litet ifrån Cirkeln.
Södrstr. Tungan slår väl an, men Ton och behagligheten träffas ej bättre än genom practisk jämkning, är ton för hög så är pipan för kort, och är ton lägre ändras längden practice.

12 Fr. Huru förhåller sig det Liudet som munstycket gifver, emot det som fås af Corpus?
Södrst. Munstycket gifver ton utan Corpus, som finnes då det aftages, men Corpus ändrar tonen.

13. fr. När man för Rummets skuld är förbunden at göra Corpora för halfva stämman af half Längd, eller at förbyta dem ifrån runda till fyrkantiga, huru sådant bör uträknas och afmätas, så at deras Toner blifva i görligaste måtto egala?
Södrstr. Cirkeln göres till Quadrat. efter proportion 785: 1000 som visar Cirkelens förhållande till Quadraten af Diametern.
Svalberg, på tillfrågan säger sig och kunna göra denna uträkning.

14. Fr: Huru Intonationen bör värkställas efter hvarje stämmas Art och beskaffenhet i pipvärk och Snarrvärk, och hvad OppSchnitt de fordra efter längden, Vidden och Väderdrägten?
Södrstr. En Pipa bör likna den andra till Arten och jämkas till Labium. Annars blir en 8 pipa till Spitsfleut. härvid upvistes tvänne pipor af olika Construction som skulle gifva samma Art af ton. h[v]arpå likväl någon skillnad märktes.
En af Herrar Direct. påminte jämkningen vara otillräkelig.

15. Fr. Huru stora och många Bälgor fordras till et Värk af gifna Stämmor, så at det får tillräckeligt Väder?
Svalb: 30 Stämmor skulle fordra 8 tillräckeligt stora bälgor.
Söderstr: Bättre är at taga flera, än alt för stora bälgor. Han har et instrument hvarmed vädrets styrka kunde afmätas, som ankommer på Intonation. Tungorna böra och rättas efter Vädrets Styrka.

16 Fr. Huru skall en Bälg rätteligen förfärdigas till bästa effect och varaktighet?
Svalb: fältornas proportion rättas efter bottnarne, de böra väl limmas, Luftens och genom lim och och färgs påstrykning hindras gå igenom trädet.

17 Fr. Huru skall Cubiska innehållet af en uplyftad Bälg uträknas.
Söderstr. Det uträknas då Bälgan är högst, och follorna drages af.

18 Fr. Huru starkt vädret trycker efter bäljornas läge, och efter Gevigtens Ställe på Bäljen?
Södrstr. Den nedra botten bör luta tillbakars, vid den öfra bör det efter des Lutning determineras. Vigten längst ut på ändan gör mera an längre in mitpå, uti hvad proportion det aftager, kan ej så noga sägas, men kunde utrönas och räknas ut.

19 Fr. Hvad vidd böra Väderrören och Canalerne äga, emot Värkets Storlek och nödtorft?
Södrstr. Canalen bör stå full, någon närmare mensur upgifves icke, dock är aldrig bra, at låta Vädret gå igenom smala rör då det skall äga stor kraft.
Svalb. Någon proportion gifves härvid, som ej så noga kan determineras, man gör som man bäst vara tycker.

20 Fr. Huru trävirke bör vara beskaffat och ansat, som fordras till Väderlådor, samt huru de skola till Canaler och Vädersäk indelas, så at alla Pipor få fyllest Väder.
Svalb: Mensur härtill vet man ej, Canalen bör vara full af Väder. Trävirket skikas till, torkas flera År. furu utan yta är bäst, icke Tiurfuran utan Lenfuran är fastaste trä.

21. Fr. Huru Claveret rätteligen bör balanceras, antingen vid en dragande eller tryckande regering, så at Ventilerne släppa fram tillräckeligit väder.
Södrstr. Bäst är det om det ej blir tungspelt. Balancen ankommer på fiädrarne, och at Ventilerne blifva tillräckeligen öpnade. Claver regeringen på simpelt värk utan Balancer, då hela Clav. på fiädrarne hvilar, om Tangenten är en Aln tages 1 1/4 quart. till abstr. det öfriga till balance. Vid andra Claver kommer det an på vågbalancernas proport. och dåckornas längd. Claveret kan gå grundt, och Öpning i Ventilerne likfult vara tillräckelig.

22.Fr. Hvilkendera är bättre antingen en dragande eller tryckande Claver Regering.
Sv. Den dragande är quickare, och afhåller bättre damb och orenlighet.

23. Fr. Huru bör Stämregeringen bäst afpassas, efter alla förefallande Omständigheter af utrymme: så att brotten, Dockor, Vippor, Winkarmar, Winklar och Tryckare gå ledigt och äro varaktige.
Söderst: Regeringen dependerar af Mechaniska principier och bör därefter inrättas. Fiädrarne värka t. e. efter deras kraft, och cedera om Köld och Värma gör på dem Olika Värkan.

24 Fr. Hvilken är bästa blandning af bly och tenn efter olika Stämmor.
Södrstr. Detta gör iust ingen skilnad vid olika stämmor. Principalen plägar göras af purt tenn. Svalb. Någon viss blandning torde behöfvas och vara nödig efter Tennpipor som stå uti Ekträd funnits vara däraf angripne. Herrar Directeurerne frågade till Slut. Hwad nu egenteligen är deras Ändamål?
Svar. At få roa sig därmed, och om uti de nästgränsande kyrkor något förefaller, at utan tilltal därvid få brukas. På Hr ÖfverDirecteuren Faggots föreställning, huru granlaga detta Arbete är, och at det är Samvets Sak, at påtaga sig det man kan göra skada och Omkåstnad för andra vid: Svarades. At andra det törse af pur Okunnoghet hafva giordt, och bortskämt sådane Värk, det man dock ej tänker göra.

Hvarpå de dimitterades tills vidare.