Protokoll (beta)

Februarius d. 6.
Närvarande K. Academiens nye Praeses, Herr Grefve Cronstedt, Hans Excell. Grefve Rudenschöld, samt Herrar Clason, Leyell, Heykenschöld, Kryger, P. Bergius, Wilcke, B. Bergius, Westerman, Marelius, Sandel, von Engeström och Wargentin.

1. Upl. Orgelbyggare Gesellen Schwans ansökning at få undergå Examen, och som däruti gäfvar Orgelbyggarne Wåhlström [och] Söderström, såsom uppenbare ovänner, at få yttra sig öfver Hans skickelighet, och enligt författningen likväl tvänne Priviligerade Orgelbyggare böra bivista Examen samt utlåta sig, om den examinerade gifvit ricktiga svar eller ei, så beslöts, at Bref skal afgå til Kongl. Commerce-Collegium, med förfrågan, 1:o om berörde Gäf må för välgrundadt och lagligt anses, och i den händelsen 2:o, hvilken Orgelbyggare i Wålströms ställe må bivista Examen, emedan Kongl. Academien ei känner någon annan Privilegierad, i Stockholm boende. 3:o och i fall någon ifrån Lands-orterne skal hitkallas endast för denna orsak, hvilken K. Collegium därtil behagar utnämna? hvilken skall kalla honom? Hvilken skal bestå bestå honom Dag-tractamente och Rese-kostnader? Samt 4:o om icke, til undvikande af dessa olägenheter, i stället för Orgelbyggare, tvänne gode kännare af Orgelverk, e. gr. Hof-Capellmästarne och Organisterne Zellbell och Johnsen denna gången kunde anses för giltige domare.

2. Upl. Herr Sandels anmärkningar och tilläggningar vid Herr Halldins beskrifning på det i Fahlun försökta sättet at mura Hus af koppar-slagg. Se N:o 47 för sistledet år. Herr Praeses tog, på anmodan, bägge dessa Skrifter til sig, at vidare yttra sig öfver dem.

3. Upl. Herr Ferbers märkvärdiga beskrifning om Bly-Malms och Gallmeje-Grufvorne uti i England.

4. Upl. Friherre Tilas's förklaring öfver några omständigheter uti sistnämnde Beskrifning, som Han mycket berömmer och gillar.

5. Herr Sandel, som äfven läsit Herr Ferbers Rön, tilstyrkte med åtskilliga skäl, at det borde särskildt tryckas, men ei införas uti Handlingarna. Denna fråga blef nu ei afgiord.

6. Herr B. Bergius upläste Dess beskrifning på de i Bergslagerne och i Wester Norrland brukeliga Hö-Hässjor, til at förekomma höets fördärfvande af väta, uti våta Somrar; hvilken beskrifning han ansåg för nödig uti de Landsorter, där sådana Hässjor ej äro i bruk, såsom här i Upland, där en af Herr Bergii vänner, på dess inrådande, förledne rägnaktige Sommar med fördel nyttjat en eådan Hässja.

7. Herr Cornetten Bratt upviste en af Svanskin gjord kappa, som utom det, at hon ser väl ut och är varm, tjenar at förekomma at man ei må sjunka, om an råkar falla i Sjön på svag Is.