Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1768-05-18
Majus, d. 18.
Närvarande Praeses, Hr. Heikensköld, samt Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason, Celsius, Runeberg, P. Bergius, Martin, Wilcke, B. Bergius, Chapman, Westerman, Alströmer och Secreteraren.
1. Upvistes Inventarium på framledne Directeuren Lehnbergs hela qvarlåtenskap, med Verkstad och alla des tilhörigheter, hvar af befants, at hela tilgången var föga öfver 3000 dr kmt. men at skulden stiger til 9000 dr kmt. Och när af tilgången afdragas några fordringar, som hafva förmons rätt, återstår så litet, at de öfrige Creditorerne knappast kunna få 12 à 15 ProCent, då ock hela Verkstaden skulle skingras och i grund förstöras. Til förekommande där af, har den aflednes Broder, Hr. Professor Lehnberg upsatt en Skrift, den någre af Creditorerne* redan underskrifvit, hvar uti de afstå al Sin fordran, med vilkor, at verkstaden under Academiens vård och tilsyn skal bibehållas aldeles orubbad. Men unge Herr Le Febure som har näst Academien den största fordran, vil ei underskrifva den, om K. Academien ei först underskrifver. Derföre, emedan hvad hälst är, K. Academien ganska litet kan få, och det ei på annat sätt än genom Verkstadens hela ruine, som K. Academien både vill och bör på alt sätt förekomma, så hade K. Academien så mycket mindre betänkande vid, at låta Herr Praeses nu strax vid Bordet undertekna Cessions Skriften, som samma Skrift tydeligen involverar, at K. Academien afstår Sin andel, på det Hon ensam må få och behålla hela Verkstaden såsom Sin egendom: En egendom, som väl aldrig kan kasta något af sig i pungen, men dock för en Vetenskaps Academie bör anses för reel, emedan Academien därigenom sättes i stånd at bibehålla och uphiälpa en för Riket i gemen och Vetenskaperne i synnerhet nödig och angelägen konst och Vetenskap.
2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.
3. Uplästes Herr Bergmans ingifna Mineralogiska Afhandling, om Bergen och Kullarna i Westergötland.
4. Upl. Hr. Doctor Gisslers Rön om Calomels nytta och rätta bruk emot åtskilliga sjukdomar och krämpor.
5. Upl. Herr Wilkes beskrifning på en ny inrättning af kakel-ugnar, til en imitation af Caminus Acapnos. Hr. Praeses lofvade göra försök med en sådan ugns byggande, samt sedan låta K. Academien veta, huru det lyckats.