Protokoll (beta)

Samlades K. Academien första gången på innevarande år, och voro närvarande, Praeses, Herr Wilcke, samt Herrar Faggot, von Swab, Adlerheim, Knutberg, Kryger, Ferner, Mallet, Zetzel, Schultz och Academiens Secreterare.

1. Hade Academien den fägnaden, til en lycklig början af nya året, at höra sig föreläsas Hans Kongl. Maiestets nådigste Skrifvelse til Academien, hvar uti H. K. M. icke allenast allernådigst bifaller Academiens förledet år giorda underdåniga föreställning, om angelägenheten at få, och sättet at ärhålla et dugeligt Lexicon på Svenska språket, utan ock anordnar de Otta til det ändamålet begärda Fyratusende Dal. Silfvermynt, hvar af hälften skal användas at inlösa Camereraren Schultzes Manuscript, och den andra hälften til arfvode och upmuntran för Kongl. Secreteraren Sahlstedt, hvilken påtagit sig at omskrifva och under Academiens inseende förbättra berörde Manuscript. H. K. M. förklarar desutom et synnerligen nådigt nöje öfver Academiens visade omsorg at upodla och stadga vårt Modersmål.

2. Som af förenämnde 8000 dr Smt. allenast hälften nu strax får lyftas, och det öfriga ei utfaller förr än i slutet af detta år: men med Camereraren Schultze är betingadt, at Han strax och på en gång skal ärhålla Sina 4000 dr: så beslöts, at Han dem nu, emot vederbörlig qvitto, skal utbekomma, sedan den tredjedel där af, som K. Academien redan förledet år där på förskutit, blifvit afdragen och för Academiens räkning innehållen. Hvad K. Secreteraren Sahlstedt angår, som efter betingande strax skal undfå en tredjedel af Sin Summa, eller 4000 dr kmt. så beslöts, at K. Academien dem af egna medel vil förskjuta, til des hela den af H. K. M. anordnade Summan utfaller.

3. Beslöts, at vid nästa Praesidis ombyte skola någre af K. Academiens Ledamöter utnämnas, at sammanträda och öfverlägga med K. Secreteraren Sahlstedt, angående berörde Lexicon eller Svenska ordabok.

4. Upl. Oeconomiae Professorens i Upsala, Lostboms ansökning hos högl. Kongl. Cancelli-Collegium, om Privilegii ärhållande på Oeconomiska Tidningar, hvilka Han, med Sin Adjunct Ekman, i Upsala vil veckotals utgifva. hvilken ansökning Högbemälte Collegium til Academiens utlåtande behagat remittera. Af Lostboms Plan befants, at han icke allenast är sinnad, at uti Sina Tidningar recensera allahanda Oeconomiska Böcker och Skrifter, som inom och utomlands utgifvas, utan ock at däruti införa originala Rön, som til honom kunde insändas. K. Academien kunde ei annat, än i gemen gilla och högeligen beröma detta upsåt, hälst om Han håller sig vid utlänska Böcker och påfund, samt hos oss gör bekant, hvad uti dem kan finnas nytt och nyttigt. Men vid Svenska Böckers recenserande, fants den betänkelighet, at man utur dem så kunde utdraga och i Tidningarna införa det bästa, at afsättningen på sielfva Böckerna därigenom förminskades, Auctoren och förläggare til stor skada. Därnäst fruktade ock K. Academien, at dessa Tidningar kunde, genom Röns införande, borttaga ämnen, som eliest kunnat komma Des Handlingar til godo. Huru detta skal förekommas, utan at hindra Skrif- och tryck-friheten, som är så nödig och billig, samt utan at hämma Professor Lostboms lofliga afsigt: förbehölt sig Academien at til nästa Sammankomst få eftertänka.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

6. Emedan det nödvändigt måste draga långt på tiden, innan et tilräckeligt antal af Hr Ledamöter hunnit genomläsa så många til en del vidlyftiga Svar: fans för godt, at man imedlertid låter uti Lärda tidningarna införa alla Svarens Nummer och Deviser, på det Auctorerne må se, at de riktigt inkommit, då tillika bör gifvas tilkänna, at tid behöfves, innan K. Academien kan utlåta sig, hvilka Svar Hon håller för de bästa.

7. Upl. Herr v. Swabs vackra Rön och beskrifning på en ny inrättning af Slamm-sumpar, til den så kallade Seg-slammens fångande vid de ädlare Berg-verken. K. Academien befalte at detta nyttiga Rön må uti det nu under trycket varande Qvartal införas.

8. Emedan uti samma Qvartal kommer en liten Landt-Charta öfver Jämtland, i anledning af Hr Cronstedts mineral-Historia öfver Landet, på hvilken gräntsen emot Norige blifvit rättad af Herr Ingenieuren Marelius, efter nya gränse-mätningen; så fants för godt, at bemälte Herr Marelii för tvänne år sedan ingifne och uti K. Academien då uplästa Geographiska Physiska och Oeconomiska anmärkningar vid Jämtlands Gränseorter emot Norige, må i samma Qvartal tillika intagas.

9. Upl. Herr Knutbergs beskrifning på en af honom påfunnen beqvämlig upfordrings-Machine, at nyttja vid qvarnar och andra tilfällen.

10. Herr Knutberg upviste i Handskrift des giorda öfversättning på Svenska, af en i Frankrike för tvänne år sedan utgifven afhandling om Glas-bruk och hvad til deras förbättring tjänar. Herrar v. Swab och Ferner intygade, at bemälte afhandling innehåller mycket, som förtjänte at blifva här i riket mera bekant: därföre upmuntrade Academien Herr Knutberg, at låta trycka denna öfversättning, hvilken kan utgifvas under K. Academiens Censur.

11. Upl. Med. Doctoren Faxes Rön, om tre Hustrur, som varit til ålders komne och på många år ei haft Barn eller gifvit dia, hvilka dock fått mjölk i brösten, när barn börjat suga dem.