Protokoll (beta)

Januarius d. 26.
Sammankommo, på föregången kallelse, til en ny Praesidis utväljande, följande Herrar Ledamöter: en afträdande Praeses, Herr Martin, Hans Excellence RiksRådet Scheffer, Herr Grefve Cronstedt, Tilas, Faggot, Polhem, Grill, von Swab, Heikensköld, Bäck, Schultze, Clason, Wargentin, Schutzer, Berch, Gr. v. Seth, Rosenadler, Kryger, Zetzel, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius, Wilcke och Schultz.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med de vanlige Herrar Inspectores Aerarii, i dag för middagen varit uti K. Academiens Contoir, och öfversedt räkenskaperne, som funnits i vederbörligt skick.

2. Uplästes et Memorial, ingifvit af Herr Directeuren Salvius, hvaruti Han föreställer, huru genom Papperets, Arbets-lönernas och andra Tryckeri omkostningars i de senare åren upstegna dyrhet, til mer än dubbelt öfver förra vanligheten, Han nu mera ei ser sig i stånd at fortfara med Academiens Handlingars upläggande, och med utbetalande af de 2000 Daler kopparmynt, som Han här tils årligen gifvit Academien pro Labore, utan at sielf därigenom ansenligen lida; så framt Han ei får lof at här efter taga 3 dr hvart qvartal af Academiens Handlingar, i stället för 10 mark, som man här tils därföre gifvit. K. Academien fant nogsamt, det Herr Directeuren Salvius kunde vara befogad at anhålla om någon förbättring på des contract med Academien, om Handlingarnes och Talens tryckning, i anseende til den nu varande grufveliga dyrheten på al ting: men befarade, at Handlingarnes afsättning, som redan förut är nog ringa, kunde än mera minskas, om priset ökades. Därföre, och ehuru ömt det vore at minska Academiens inkomster, höllo månge af Herrar Ledamöterne före, at bättre vore, eftergifva något af de 2000 dr, som Herr Dir. Salvius här tils årligen betalt för Privilegium. Secreteraren fick därföre befallning, at höra Herr Direct. Salvii tankar om detta alternativet, samt huru stort afslag på de 2000 dr Han trodde sig skäligen kunna begära, såsom svarande refusion emot den begärda halfva Dalerns tilökning. Om berörde afslag ei vore för drygt och känbart för Academien, ville K. Academien taga i vidare betänkande, antingen at bevilja en skälig afkortning på de 2000 Daler, eller tilökning i priset på Handlingarne.

3. Rådgiordes, om icke Academien här efter kunde hålla flera Journaler och utländska Lärda Tidningar, än här tils. Secreteraren berättade, at K. Academien nu i några år hållit Journal des Sçavans, combiné avec les Memoires de Trevoux: En Engelsk Journal, kallad Monthly Rewiew, samt Göttingiska Lärda Tidningarna: Man föreslog at ännu här til lägga Engelska Journalen Gentelmans Magazine, samt de nya Altonaiska Lärda Tidningarna, hvilket gillades.

4. Secreteraren berättade, huru uti de Finska Almanachorna för innevarande År, några grofva fel insmugit sig, dels igenom den Finska Translatoren Salins skamliga ovulighet, hvilken likväl haft et vackert årligt arfvode för det Han skulle öfversätta Almanachan på Finska, och vara ansvarig för Correcturet; dels ock igenom Boktryckaren Merckels slummeraktighet, i det columnerne på det sista halfva arket blifvit i orätt ordning formade. Til at förekomma klagomål här öfver, beslöts, at et nytt tilräckeligt qvantum af Finska Almanachan för innevarande År, skulle i görligaste skyndsamhet upläggas, sedan felen voro rättade, samt här häftas, och skickas til alla Finska Städer, hvarest hvar och en skall hafva frihet at utan minsta betalning utbyta sitt oriktiga exemplar af Almanachan, emot et nytt: Til almänhetens i Finland underrättelse härom, skal med Post Tidningarne skickas en tryckt Notification om denne frihet at tilbyta sig nya exemplar. At förekomma sådana ledsamheter för framtiden, beslöts, at någon ny påliteligare och Finska Språket mägtig man, skal utses at här efter på Finska öfversätta Almanachan, hvar til Secreteraren föreslog Comministern vid Finska Församlingen här i Staden, Magister Welin, hvilken ock skal öfverse Correcturerne, emot vanligt arfode. Man bör ock söka at få någon annan Boktryckare än Merckel, til Finska Almanachans tryckning.

5. De Herrar Ledamöter, som vid sista Sammankomst åtagit sig at föreslå frågor för innevarande och nästkommande år, upgofvo nu 4 frågor för hvardera året, af hvilka nu borde utväljas tvänne för hvardera. Frågorna för detta år voro följande:
1:o. Hvilka äro orsakerne, at så mycket Svenskt Folk årligen flyttar utur Landet? och genom hvad medel kan det bäst förekommas?
2:o. Hvilka författningar äro de bästa, at underhålla tilräckelig tilgång på Skog i Riket?
3. Hvad bör i akt tagas vid Stengärdesgårdars anläggande?
4. Om kärror så kunna förbättras, at en och samma häst, på lika väg, med lika lätthet förmår draga 70 Lisspund, som Han med de vanliga arbets kärror drager 40.
Efter anstäld omröstning, fans
frågan N. 4 hafva fått 14 röster.
N.1 ----- 13.
N. 2 ---- 10.
N. 3 ----- 9.
Altså blefvo N. 4 och 1 faststälde, at upgifvas för innevarande år.
För år 1764 voro följande 4 frågor föreslagne:
1. Hvilka äro svenska Climatets förmoner och olägenheter, i anseende til allmänna och enskilda Hushållningen, i jämförelse emot andra Länders?
2. Om genom något lättfånget ämnes inblandning uti Ler och Sand, kan tilvärkas sådant Tegel af vanlig storlek, som ei behöfver brännas, utan endast genom torkning i öppen luft blir så hårdt och fast, at det år och dag kan ligga under bar himmel, utan at taga skada?
3. Bästa och minst kostsamma sättet, at bränna Stål och Tack-järn?
4. På hvad sätt kan huggen ek och annat Timmer eller Trävärke, som ei strax kommer at nyttjas, bäst conserveras, at det ei tager skada af mask och röta, eller spricker?
Af dessa senare 4 frågorna, fick N. 1 -- 15 Röster.
N. 4 ----- 12.
N. 2 ----- 11.
N. 3 ----- 8.
Altså blefvo N. 1 och 4 faststälde.

6. Ändteligen skreds til omröstning om en ny Praeses, då Herr Bergius fick ----- 13 Röster.
Herr Wilcke --------- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Schultz -------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ------ 7.
Hans Exc. RiksRåd. Scheffer --- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Schultz, som var närvarande, och lyck-önskades.

7. Herr Martin afträdde til Honom Praesidium, och hölt et vidlyftigt och lärdt Tal, om Nerverne i människans kropp.