Protokoll (beta)

Februarius, d. 24.
Närvarande Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Nordenschöld, Polhem, Meijer, Schultze, Classon, Wargentin, Berch, Frih. von Seth, Rosenadler, Adelcrants, Kryger, Tiburtius, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius, Martin, Wilcke, Schultz.

1. Uplästes Herrar Deputerades betänkande af d. 17 Februarii, angående Praemierne, hvilket til alla delar, utan minsta gensägelse, gillades.

2. Upl. Herrar Medicorum yttrande, angående bästa svaret på frågan om Gickt, se d. 20 Febr. samt Herr Linnaei i dag inkomne yttrande, som deciderar, at svaret N. 5 är det bästa, och bör hafva Praemium, om något skal gifvas. Därföre öppnades den til svaret N:o 5 hörande sedel, som hade til märkespråk, non fingendum aut excogitandum, sed inveniendum, qvid Natura faciat aut ferat. Då fick man se, at Academiens Ledamot Herr Bergius var auctor til detta svar, och altså bör få den utlofvade Gull-Jettonen.

Det andra svaret N:o 5, som kommit näst in til det bästa, skal jämväl tryckas, och Auctoren hedras med en Silfver-Jetton. Des märkespråk är, Nos seqvimur Probabilia &c. När den där til hörande förseglade sedelen öppnades, fants Medicinae Doctoren och K. HofMedicus, Herr Joh. Lor. Odelius, hafva skrifvit detta svar.

3. Angående Praemium för den Oeconomiska frågan, så uplästes Protocollet, hållet i Herrar Deputerades sammanträde, den 20 hujus. Herr Grefve Cronstedt, som nu var tilstädes, och ei viste, huru de andre Herrar Censores utlåtit sig, förklarade nu, at han ansåg svaret N. 17 för det bästa, därnäst N. 18, 11 och 9.

Emedan altså svaren N. 9 och 17 ärhållit lika röster, föreslogs, at imellan dem kunde Lottas. Men de fläste pröfvade dock för tjänligare, at anmoda Herr Praeses, det ville Han til nästa sammankomst genomläsa dessa tvänne svaren, och då gifva Votum decisivum.

4. Företogs deliberation om tvänne nya frågor, som för innevarande år skola framställas. 13 frågor voro föreslagna. Efter någon rådplägning, skreds til Votering, då alla frågor fingo 2, 3 à 4 röster. Därföre voterades andra gången öfver de 4 frågor allenast, som uti förra voteringen hade fått hvar sina fyra Röster. Då föll pluraliteten på dessa tvänne frågor:

1:a. Om Ekar och andra löfträd kunna utan skada, medan de ännu stå på roten, barkas i safve-tiden, och sedan fällas den där på följande hösten eller vinteren? Men i fall det skulle pröfvas skadeligt, frågas vidare, på hvad sätt Barken af sådana träd må kunna nyttjas til Garfveriernas behof, utan trädens skada?

2:a. Huru Insecter eller Maskar, som göra skada på fruktträd, medelst blommornas och löfvens upfrätande, bäst kunna förekommas och fördrifvas?

5. Öfver den förra frågan upkom sedan någon betänkelighet, emedan den saken tycktes redan vara af in- och utländska Naturkunniga med goda skäl och Rön afgiord. Frågan blef dock stående, och befaltes allenast Secreteraren, at så upställa frågan, at allmänheten kunde se, at Academien hade sig väl bekant, hvad där vid är afgiordt, och ytterligare behöfver utrönas.

6. Academien fick dock här af tilfäle at se, det någon tjänligare method til frågornas utväljande för framtiden blifver nödig: och at de föreslagna Frågor böra förut af et Utskott granskas, innan de komma til omröstning.

7. Herr Grefve Cronstedt anmälde, at Han efter långt sökande funnit en ung snäll Student, vid namn Kallström, som förklaradt sig hugad at Scientifice och ex Professo lägga sig på Trägårdsmästare Vetenskapen: och at samma Kallström redan dr uti giordt vackra framsteg, samt vistas nu i Upsala, at lägga vidare solida grunder uti de där til hörande Vetenskaper. Och som Han är fattig, förestäldes, om icke K. Academien ville med någon liten discretion upmuntra honom at fortfara uti så berömligt och nyttigt upsåt. Herr Adelcrants intygade ock om Kallströms utmärkta hug och skickelighet til Trägårds-skötsel, samt Herr Bergius, om des vackra insigt i Natural-Historien.

K. Academien fägnade sig här öfver så mycket mera, som det nogsamt är bekant, i hvad lägervall Trägårdsmästare Vetenskapen hos oss är, i det den handteras så som et blott handtvärk, af folk som liten eller ingen theorie äga. Därföre beviljade Academien Herr Kallström, såsom til upmuntran sexhundrade Daler kopparmynt.

8. På Secreterarens föreställning, om någon liten almosa för Academiens snälle men olyklige Ämnesvän, Herr Medic. Candidaten Martin, hvilken varit så olycklig, at han måst låta afsätta sit ena Ben, beviljades honom, af medömkan, mer än som väntades, nemligen Trehundrade Daler kopparmynt: Dock med det vilkor, at Academien ei mer med penningar vil soulagera honom, hälst Han icke allenast redan d. 13 Januarii innevarande år fått 90 Daler, utan ock desutom förut är skyldig Academien några hundrade Daler, som blifvit förskutne på Hans resa i Norige.

9. Herr Meijer förestälde, om icke K. Academien ville til K. Politie och Brand-Commissionen upgifva något lätt och beqvämligt sätt at probera styrkan och godheten af Öl och Svagdricka? Herrarne lofvade at tänka därpå.