Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1770-09-26
Septemb. d. 26.
Närvarande Kongl. Academiens Praeses, Herr Rabbe, samt Herrar Faggot, Bäck, Rönnow, Berch, P. Bergius, Wilcke, B. Bergius, Qvist, Marelius, von Engeström och Wargentin.
1. Upl. Kongl. Krigs-Collegii Bref til Academien, angående Bruks-Patron Kiellbergs angifne Secreta konst at med ringa kostnad tilverka en myckenhet Saltpeter och därjämte anskaffa ömnighet af gödsel til åkrarna. Academien anmodades at utnämna 2 uti Chymien väl förfarne Män ibland dess Ledamöter, för hvilka Kiellberg, sub fide silentii, skulle uptäcka Sin hemlighet, och som sedan skola uti generella terma yttra sig om den förmenta konstens möjelighet och fördelar, eller huruvida den vore enlig med Chymiska Principier.
Som detta Bref redan d. 13 hujus var inkommit och Hr. Kiellberg yrkat på skyndsamhet, hade Secreteraren anvist honom til Herrar Qvist och von Engeström, med hvilka Han var nögd. Dem hade ock Secreteraren på Kongl. Academiens vägnar anmodat at höra Herr Kjellberg, samt at til K. Academien til i dag inkomma med Skrifteligt yttrande, hvilket nu uplästes. Däruti förklara de sig hafva litet eller intet hopp om god framgång med Herr Kiellbergs Methode at tilverka Saltpetter. Detta deras originella utlåtande afgick, några dagar därefter, med K. Academiens Svar, til Kongl. Krigs Collegium.
2. Upl. Doctor Lunds Rön och Försök med Svensk Salep, tillredd af Orchis morio.
3. Påmindes Herrar Medici om den nya Medicinska Frågan, som enligt beslutet af d. 2 Maj skal framställas. Hr. Bäck tog til sig de Frågor, som af Herrar Linné och Rosenstein voro projecterade, och lofvade tillägga en eller annan ny, at välja på.
4. Til följe af beslutet d. 8 Aug. anmodades Hr. Wilcke at åtaga sig et noga inseende öfver Instrumentmakaren Steinholtz, och beslöts, at Steinholtz skal nu genast, emot förskrifning och säkerhet i Werkstaden, få 600 dr kmt. i förlag, samt sedan efter hand, igenom Herr Wilcke, 900 Dal. kmt. Om Herr Wilcke märker, at Steinholtz väl använder detta förlag och kommer sig til arbete, så at hopp är om hans upkomst, kan han sedan få något mera, om nöden så kräfver.
5. Secreteraren anmälde, at Instrumentmakaren Rosenberg är mycket sjuklig, men har en snäll, dygdig och välförsig kommen Gesäll, vid namn Ihrmark, som vid Rosenbergs afgång kunde emottaga den Verkstaden. Men sama Ihrmark beklagar, at honom ännu fattas kunskap och öfning uti några de finaste och lagrannaste stycken hörande til Instrumentmakeriet, han är väl viss, at Rosenberg vill lära honom, och ingen ting med flit döljer, men som annat vanligt arbete dageligen ligger på honom, i synnerhet under Rosenbergs sjuklighet, som han, i anseende til den dryga veckolön han får af Rosenberg, ei kan undandraga sig, så hemstälde Secreteraren, om icke K. Academien ville för et helt eller åtminstone halft år bestå veckolönen, på det Ihrmark må ärhålla mera ledighet och få profitera af sin mästares trogna undevisning, medan han lefver. Detta fants mycket nödigt, och beviljades där til 300 Dal. kmt.
6. Secreteraren berättade, at Politie- och Byggnings Collegii Herrar Ledamöter, på begäran, varit vid Observatorium och sedt huru Backen där på Östra sidan rasar: at välbeälte Collegium upkallat de därvid boende och vid vite förbudit dem at grafva eller låta gräfva eller hämta sten och grus under Backen: men som fara värdt är, at sådant förbud ei stort uträttar, så lärer ei annat råd blifva, än med en mur eller annan varaktig stängsel långs vid och tätt under Backen, såsom för flera år sedan til et stycke skedt, än vidare och längre förebygga, at ingen må kunna åtkomma Backen och underminera honom. Kongl. Academien fann nödvändigheten däraf, men som det nu i höst är för sent at tänka därpå, så kan Secreteraren nästa vår, vill gud, påminna där om.