Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Föregående möte
Protokoll 1764-10-03
Octob. d. 3.
Närvarande K. Academiens Praeses, Herr Strandberg, samt Herrar Faggot, Polhem, von Swab, Psilanderhielm, Clason, Knutberg, Kryger, Zetzell, C. Lehnberg, Runeberg, Wilcke, Clerck och Secreteraren.
1. Uplästes Herr Dahlmans Rön, om Dammar af Torf.
2. Uplästes Herr Rudenschölds betänkande öfver den af Kongl. Amiralitets Collegium giorda fråga, hvar uti Han med många skäl beviser, at träd ei annat kunna än fara illa, genom långt liggande under vattnet, samt at Träd-ämnen långt bättre kunna förvaras under Skjul på det torra. Här öfver discourerades länge mot och med, och som Academien ei tyckte sig hafva aldeles tilräckeliga skäl och rön at positift svara på denna fråga, beslöts, at uti Svaret til K. Amiralitets Collegium skola skälen mot och med anföras, samt K. Collegium anmodas at låta sielf anställa Rön, tjänande til uplysning och närmare visshets ärhållande uti detta ämne.
3. Upl. Riksens Ständers Manufactur-Contoirs Bref, hvaruti Academiens föreställning, angående Instrumentmakaren Steinholtz, bifölls, neml. at som man hos Steinholtz, för des iråkade vidlyftighet, ei mer äger tilräckelig säkerhet för den honom anförtrodda men Manufactur-Contoiret tilhöriga Verkstad, bör den inventeras ifrån honom, och anförtros Rosenberg etc. Secreteraren berättade, at redan det mästa af Verkstadens tilhörigheter var ifrån Herr Steinholtz afhämtat, af Manufactur-Contoirets och Academiens Deputerade. at verket funnits uti slätt tilstånd, och at där nästan ei voro några materialier at tilgå, med mera. Beslöts, at K. Academien skulle genom utdrag af Dagboken gifva Hall och Manufactur-Rätten tilkänna, hvad här vid förelupit, samt at Rosenberg blifvit antagen til Instrumentmakare, så väl som Duhre, men at Lärlingarne Ihrmark, Sohlberg och Frölander må lemnas frihet, at antingen qvarblifva hos Steinholts eller begifva sig til Duhre eller Rosenberg.