Protokoll (beta)

14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

5. Och när Præsidenten sedan gifvit Academien till känna, huruledes Herr Ribbe åstundar at få blifva Ledamot i Academien; så vardt ej allenast sådant beviljat, och i följe deraf resolverat, at bemälte Herr Ribbe om nästa Lögerdag efter Pingesthelgen, tillika med Herr Tillas och Herr Brandt, skulle introduceras, utan Academien fan jämväl för godt och nyttigt at enkannerl:n förstärcka sig med sådane Ledamöter, som här i Stockholm voro bofaste män, på det Academien ej måtte igenom alt för många lemmars bortovarande å vida aflägsne orter komma i des välgrundade inrättning och påsyftade ändamål i framtiden at taga något hinder.

2. Sedan Herrarne nu hade satt sig nid, frågades om icke de voro tillstädes, som Academien vid sidsta sammanträdet hade beslutit at i dag intaga till ledamöter. Men som Hr Ribbe och Herr Brandt sades öfver helgen hafva rest på landet och ännu ej vara tillbaka komne; och at Hr Tillas vore allena tillstädes, så blef bemälte Hr Tillas inkallad: och efter hållit tal till Academien, som sedan lades ad acta, svarade Secreteraren derpå, hvaruti han betygade Academiens fägnad, när hon får tillfälle at vinna någon fördelacktig tillökning af medlemmar. Hon giorde sig jämväl nu förvissad af den förmon, som hon vid detta tillfället vunnit, at bemälte Hr Tillas ock lärer med all flit och åhoga gemensamel:n arbeta derhän, at denna ännu späda inrättningen må blifva evärdelig till vårt k. Fäderneslands heder och nytta.

2. Sedan Herrarne nu hade satt sig nid, frågades om icke de voro tillstädes, som Academien vid sidsta sammanträdet hade beslutit at i dag intaga till ledamöter. Men som Hr Ribbe och Herr Brandt sades öfver helgen hafva rest på landet och ännu ej vara tillbaka komne; och at Hr Tillas vore allena tillstädes, så blef bemälte Hr Tillas inkallad: och efter hållit tal till Academien, som sedan lades ad acta, svarade Secreteraren derpå, hvaruti han betygade Academiens fägnad, när hon får tillfälle at vinna någon fördelacktig tillökning af medlemmar. Hon giorde sig jämväl nu förvissad af den förmon, som hon vid detta tillfället vunnit, at bemälte Hr Tillas ock lärer med all flit och åhoga gemensamel:n arbeta derhän, at denna ännu späda inrättningen må blifva evärdelig till vårt k. Fäderneslands heder och nytta.

3. Derpå aflefvererade Hr Tillas sin försäkrings skrift til Academien.

10. Præses tillsporde sedan, om icke Hr Tillas, som nu blifvit introducerad, ville taga på sig något vittert ämne at utarbeta och ingifva i Academien till den föresatte tiden; hvartill han giorde sit bifall, och sade det sådant skall enkannerl. bestå uti Minerallogien och Metamorphosi telluris, som han förmodade, bättre fram om icke nu i början, skulle bli et ibland Academiens giöromål at skiärskåda och deruti närmare uptäcka hvarjehanda rön och sanningar, som tillförene intet varit så allment bekante.

2. Hr Brandt och Hr Polhem, dem Academien vid detta tillfället jämväl hade beslutit at intaga till Ledamöter, voro ej tillstädes komne: af orsak at den senare ännu väntades hit tillbaka ifrån des resa up till Bergslagen, och fast den förra var i staden, hade han likvist igenom Hr Tilas velat giöra sin ursäckt, det han nu vid denne första terminen intet hade tid, för många andre sina angelägenheter skull, at giöra någon tienst i Academien

8. Hr Tilas gaf Academien at förstå, at som hon tvifvels utan lärer åstunda at få vackra och prydel:a kopparstycken vid sina Acter, och det här skall vara ondt efter sådant folck, som rätt af grund äro kunnige derom; så ville han dertill nemna Anders Browallius, hvilcken på des intygan skulle äga en särdeles skickelighet häruti: men Hr Triwaldt föreslog deremot nu som tilförene Hr Bergquist, som han funnit äga et ganska lyckeligt genie härutinnan: hvartill Hr Tilas svarade, det han ock kiände Bergquist mycket väl och kunde intyga, det hans genie vore alt för tvungit och at han till hvarjehanda desseiner ej vore särdeles lyckelig, hvaruti likväl Browallius, efter hans tancka, skulle gå mycket vida. Hr Sandberg tyckte, at försäkringar voro äfventyrliga, och derföre i detta fallet bäst at intet binda sig till någon viss, utan låta det tills vidare bestå dermed, till des Academien om bägges deras skickelighet blefve närmare förvissad: hvilcket ock enhälligt biföls.

12. Slutel:n gaf ock Hr Tilas til känna, det han i morgon eller dagen efter tänckte för sina angelägenheter skul at resa up til Garpenberg i Bergslagen.

6. Derpå uplästes et bref från Hr Tilas til Academien, jemte hans derhos insände tanckar om malmletande i anledning af löse gråstenar. Och som et el:r annat deruti förekom, som fants vara så skickat, at Auctoren deröfver borde närmare höras, innan hans nya påfund skulle kunna alment giöras, men han nu sielf vore vistande på landet; så fant Academien för rådeligt at skiuta up med tryckandet häraf til nästa quartal, på det Auctoren måtte desförinnan hafva tilfälle at ytterligare utföra sina tanckar, och Academien nu ej måtte vid detta quartalet giöra sig för stor kostnad med kopparstickandet, som oumbärl:n tarfvas vid detta af Hr Tilas upgifne rön och nya påfund.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

7. Hr Tilas lät Academien förstå, huruledes han intet kunnat gifva in några rön, förän han fåt förnimma huru Academien behagade taga up det, som han redan längesedan ingifvit om Malms igenletande i anledning af lösa stenar. Hr Præsid. svarade, at det längesedan hade blifvit infördt i Acten, så framt Hr Linnæus, som nu är bortrest, icke sagt sig dervid hafva något at påminna, och som Academien altid väntat Hr Tilas til staden, så har härmed kommit at hvila; men at Hr Tilas sielf nu såsom närvarande lärer kunna ge uplysning i alt hvad som åstundas, så at denna observation kan föras in i nästa quartal.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

3. Herr Tilas lofvade sielf bestå all den omkostnad, som kunde tarfvas til de kopparstyckens fullgörande, hvilcka torde omträngas vid de rön, som han för sin del täncker gifva fram til Academien

5. Här uppå läste Hr Tilas up en sin observation om malmstrecks igenfinnande i anledning af lösa stenar, til at deröfver inhämta, hvad Academien hade at påminna; emedan samma rön allaredan i första quartalet blifvit insändt, men ännu intet til trycket kommit. Och som Academien nu ingen ting hade at påminna dervid; så hemstälte Hr Tilas, om icke detta i nästa quartal kunde få tryckas aldraförst, så vida han ej allenast ingifvit detta rön ibland de första til Academien, utan ock i hänseende dertil at många rön äro redan tryckte, hvilcka af dem blifvit ingifne, som mycket senare äro vordne Ledamöter i Academien än han. Detta hemställandet samtycktes

7. Nu lästes up Hr Faggots påminnelser vid Hr Celsii observation om främmande och inhämska mått. Herr Tilas tog det til sig och lofvade sända det öfver til Hr Celsius

S. d. Hr Tilas lofvade bestå all den omkostnad, som kunde tarfvas till de kopparstyckens fullgörande, som han för sin del täncker gifva fram til Academien.
M. Triewald.

Beslöts, at Hr Tilass observation om malmstrecks igienfinnande skulle tryckas i nästa quartals Handlingar näst efter Hr Polhems Tanckar om Mechaniquen.

9. Hr Tilas gaf nu fram til Academien sin förut ingifne observation om malmers igenfinnande i anledning af löse stenar, den han hade haft hemma hos sig någon liten tid och giordt däruti någon liten ändring och tilökning. Academien faststälte änn ytterligare, att denne Hr Tilases observation skulle uti nästa quartal införas uti Handlingarne, näst efter Hr Polheims observation om Mechaniquen.

2. Och som Hr Stiernelds beskrifning och afritning på kalckugnar blifvit til Hr Cronstedt remitterad, och Hr Cronstedt den samma nu i Academien upvijste, så tog Hr Presidenten den til sig och lofvade vid första tilfälle sända den öfver til Hr Polheim att därom inhämta des utlåtande. Des förinnan bad Hr Presidenten, att Hr Tilas ville lägga någodt därtill, som han hade därvid att påminna.

12. Hr Tilas mente för sin del, att de utkomne quartalen kunde giöra en särskilt volumen, och att man nu vid årets början borde begynna en ny volume, men det hölts före, att den förste då skulle blifva alt för liten.

8. Herr Salvius utlät sig häröfver, att Hr Cronstedt måtte då visserligen gifvit til Hr Nordenberg bemälte observation extra protocollum, hvarföre han för sin del intet kunde vara ansvarig. Häruppå intygade Hr Tilas, att han sedt Hr Cronstedt gifva samma observation til Auctoren igen extra protocollum. Och som Herr Presidenten utlät sig, att här i Academien förut varit på tal, om icke en Archivarius skulle tagas emot, och Hr Salvius hindrat det samma; så borde han ock nu med större achtsamhet taga vara på Academiens handlingar. Hr Salvius svarade, att han intet viste hvaruti han då varit så försummelig: han sade sig hafva fölgt den författning, som Academien behagat giöra, och om någodt skulle fela, så kunde det framdeles hielpas til rätta igen; men Hr Presid. utlät sig, att han dock intet kunde undgå att proponera en Archivarius til Academien, med förmodan att Ledamöterne ville til nästa eller andra sammankomsten utlåta sig däröfver. Dessförinnan fant Academien för godt, att Hr Salvius uprättar en särskilt lista eller förteckning på Academiens inkomne rön och handlingar, så att hvar och en, som tager uth någon observation, måge därvid straxt quittera den samma med egen hand.

10. Ytterligare hemstälte Herr Presid. til Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification til följe af Grundreglorne blefve faststäld, så att Ledamöterne delte sig til visse skiften eller flockar efter särskildte vetenskaper, däruti hvar och en kunde finna sig äga den bästa böijelsen och förfarenheten, så att han kunde igenomsee de rön och förslag, som i den vettenskapen inkomma. Ty sade han, såsom det är nästan ogörligit, att en President altid skal kunna veta, i hvilcken vettenskap hvar och en Ledamot enkannerligen kan vara hemma, så kan det hända, att han intet altid finner sig, til hvilcken han med rätta bör remittera en observation, som skal igenomses; ty hemstälte han nu, om icke Herrar Ledamöterne skulle behaga til nästa gång inkomma til Academien med deras utlåtande, hvar för sig, uti hvilcken vetenskap som de enkannerligen tänckia att arbeta, på det de sedermera måge kunna tilbörligen classificeras i vissa flockar, hvarigenom dock ingen betages tilfälle att jämväl arbeta i någodt annat, i fall han någon gång sådant behaga skulle. Hr Triewaldt hölt detta förslaget vara så mycket billigare, som han fant för sin del, att en Ledamot således kunde vara viss och säker om sitt rön, att det blifvit behörigen pröfvat och undersökt, enär det til en sådan Classe varder remitteradt, hvars Ledamöter äga bästa insicht och förfarenhet i samma vetenskap. Och som samtelige Ledamöterne samtyckte härtill, så bad Hr Presid., att Hr Tilas ville taga en lista af Hr Salvius på alla Ledamöterne och däraf inhämta, hvilcka äro frånvarande, och således correspondera med dem öfver detta ärendet.

4. Hr Tilas ingaf någre påminnelser vid den beskrifning öfver kalckugnar, som Conducteuren Hr Stierneld ingifvit, och föllo Academiens Ledamöter på det slut, att Hr Tilas skulle giöra beskrifning öfver kalckstenen, såsom en tilökning til Hr Stiernelds inskickade beskrifning, jämte ett företal på hvad sätt Academien täncker att handtera denne saken, hvilcket Hr Tilas utlofvade, och tog anmärckningen tilbaka.

6. Herr Tilas gaf in en mineral historie öfver Osmunds berget i Rättvijks sochn, hvilcket uplästes och blef allmänt gillat. Academien ville låta sticka plåten på sin egen omkostnad; men som Hr Tilas redan tilförene utlofvat sielf villja giöra omkostnad på de kopparstycken, som nu i början följa hans försök, så tackade han Academien för den gunst hon behagade giöra honom, men utbad sig denna gången få vara ordhållen. Academien utfäste sig deremot villja låta med färgor illuminera detta kopparstycke, på det ett så nyttigt och berömligit försök skulle blifva dess mer smakeligit för publiquen. Hr Presid. sade sig gierna hafva velat giöra denna omkostnad, i fall Academien icke redan samtyckt här till.

7. Hr Linnæus, som af Academien fick in commissis att taga til sig och öfversee Hr Tilas försök, bad att Hr Tilas ville til Academien skiäncka alla de stenar, som omröres uti detta rön; hvilcket Herr Tilas lofvade, med försäkran att han skulle ge sin egen samling utur sitt malmcabinett, om han i alt fall emedlertid intet skulle hinna samla en ny suite af desse bergarter.

10. Hr Cronstedt gaf ett project til Classification. Hr Presid. berättade, att Hr Tilas jämväl hade ett dylikt project, och understälte Academiens ompröfvande, om icke bägge desse project kunde remitteras til de 8 Herrar Deputerade, och om icke Hr Tilas finge lof att sielf bivijsta rådslagen. Hvilcket bifölts.

12. Hr Tilas förestälte, att emedan Academien är försedd med ganska få Ledamöter, som äro inkomne uti den vettenskapen, som handlar om malmers uptagan- och igenfinnande, som isynnerhet bidrager til Academiens påsyftade ändamåls ernående, så hemstälte han til Academiens godtfinnande, om icke Herr Assessoren Benzellstierna, som uti bergsväsendet mycket är inkommen, kunde til Ledamot antagas.

5. Vijdare uplästes Hr Tilas förtal til den berättelse, Hr Conducteuren Stierneld utifrån införsändt om calckbrännerie vid Bruchsals grufva i Tyskland, hvarvid Hr Fagott berättade, att vid ahlun bruket i Calmar användes och brännes thet, som öfverst ligger och är eij annat änn en svag svafvel kies, til kalck.

6. Herr Tilas återgaf thet af Hr Triewaldt ingifne rön om stenkåhl, som med honom blifvit communicerat, och har därvid eij varit det ringaste att påminna, och blef thet nu lämnat til Hr Cederholm att öfverse Svenskan.

11. Ytterst framgafs den af Hr Tilas författade classification uppå de vettenskaper, som här uti Academien mäst komma att förehafvas, så att hvar och en Ledamot tecknar sitt namn under den vettenskaps class, hvaruti han äger största kundskap; och beslöts äfven, att bref skulle afgå til de frånvarande Ledamöterne och inhämtas under hvad Class de sielfva vilja att deras namn skola upföras, hvarefter deras namn härstädes kunna undertecknas. Hr Höpken förestälte äfven om icke en hufvudman för hvar class kunde antagas, hvartill äfven de öfrige Academiens ledamöter biföllo. Hr Presidenten lofvade härom sondera Hr Professoren Klingenstierna.

7. Nu berättades, att Hr Assessoren Benzellstierna var upkommen, som i dag kommer til Ledamot att antagas, och sedan han utaf Hr Cederholm och Hr Tilas blifvit införd, aflefvererade han dess försäkrings skrift samt tackade Academien för den ynnest honom härmedelst blifvit vederfaren. Hr Presid. hölt däremot ett tal tilbakas, hvilcket så väl som Hr Assessorens finnes ad acta.

4. Sedan Hr Tilas inkommit, gaf han tilkänna, att Hr Benzellstierna är i dag af andra sysslor så förhindrad, att han eij uti Academien kan vara närvarande.

7. Vid slutet af det rön, som Hr Nordenberg utgifvit om sättet att bota bristfällige hus, därmedelst att man inlägger nya syllar och stockar, blef efterföljande uppå Hr Tilas och Hr Presidentens erhindran ord ifrån ord tilsatt:

13. I anledning af Hr Tilas påminnelse pröfvade Herrar Ledamöterne skäligt at fastställa, at ehuru Academien endast i betrachtan af Hr Höpkens person behagat entlediga honom ifrån Secreterare sysslan, såsom et medel at behedra honom med Presidents värdigheten, det detta tilfälle ej måtte anses som et præjudicat, at någon Secreterare, så snart han afsagt sig dess syssla, må blifva til President utsedd. Och lärer detta steg, som Academien nu tagit, så mycket mindre vid et annat tilfälle behöfvas, som Academien har tilfälle at välja ibland flere, än hon vid Fundatores nu är i stånd til at göra.

4. Sedan Hr Ehrenswerd upvist fulmacht af Hr Cronstedt, Hr Tilas och Hr Cederhielm, samt Hr Presid. berättat, at Hr Cederholm äfven anmodat honom för sig at omrösta til nya Ledamöters antagande, skred man til votering öfver de Herrar, som til Ledamöter blefvo d. 12 innevarande föreslagne, utaf hvilka vid balloterings lådans öpnande befunnos vara antagne: Hr Krigs Rådet Seth, Cammarherren Gref Strömborg, Cammarherren Ehrencreutz, Hr Secret. Standerhielm, hvilka förenämnde Hr Presidenten lofvade sondera. Til Hr Assessoren Borgström, Hr Öfversten Palmstierna, Hr Generalen Cronstedt och Hr Professoren Browallius kommer kallelsebref at afgå.

8. Härupp remitterdes föjande rön til följande classer:
Hr Cellsii om Barometerns stigande i Fahlun grufva, til Mathematiska Classen.
Om trädrötter förvandlade til en fin jordart eller ockra af Hr Tilas, remitterades til Physicaliska Classen.

5. Det rön, som Hr Tilas ingifvit och med Physicaliska Classen varit communicerat om trädrötters förvandlande til fin jordart eller ockra, blef nu återlefvererat och gillat. Och lofvade Hr Tilas prof utaf trädrötterne införsända.

2. Den observation, som Hr Tilas ingifvit angående trärötter til fin jordart förvandlade, aflefvererades til Hrr Swabs och Malmers öfverseende.

Præses berättade, at observationen redan blifvit gillad, men at Academien förväntar berörde petrificater til skärskådande utaf Tilas efter dess lofven; och åtog sig Hr Meldercreutz at genom bref giöra påminnelse derom.

2. Hr Swab ingaf til Academien vanlig försäkrings skrift och återstälte den observation af Tilas, som vid sidste Academiens sammanvaro til honom blifvit lemnad: förmälandes uppå tilfrågan derom, det äfven han uti Finland observerat, så väl som mångastäds i utländske orter, åtskilligt dylikt, som Tilas beskrifver; men befunnit det alt varit idel incrustationer och icke petrificationer. Dock kunde han öfver dem, som Tilas nämner för petrificationer, sig icke utlåta, såsom hvilka han ej sedt.

Den försäkrings skrift Hr Stockenström nu borde lemna har han tilförene genom Hr Tilas låtit ingifva.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Sedan Praeses Hr Tilas tilträdt Praesidis stolen hölt han et litet tal, som af Hr Faggott muntel:n besvarades.

Och emedan de fläste röster fallit på Hr AnkarCrona, Hr von Otter, Hr Tilas och Hr Elvius, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater. För Hr AnkarCrona, såsom frånvarande tog Hr Praeses en sedell; vid sedlarnes öpnande befents at Praesidis sysslan för detta quartal Hr Tilas tilfallit.

Och emedan de fläste röster fallit på Hr AnkarCrona, Hr von Otter, Hr Tilas och Hr Elvius, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater. För Hr AnkarCrona, såsom frånvarande tog Hr Praeses en sedell; vid sedlarnes öpnande befents at Praesidis sysslan för detta quartal Hr Tilas tilfallit.

Hr Gahn och Auscultanten i Kongl. BergsCollegio Hr Lars Malm föreslogs til Ämnesvänner. Den förre af Hr Praeside och den senare af Hr Nordenberg.

Hr Faggott besvarade det af Hr Tilas hållne tal, hvarefter Hr von Otter Praesidis stolen tilträdde, som mot Academiens vid detta tilfälle för honom betygade förtroende förklarade sin erkäntsla och fulkomliga tecksamhet, önskandes, at kunna efter sin åstundan och goda vilja vårda Academiens angelägenheter.

Vid afträdet hölt Hr Tilas et tal om Jordklotets fastare del eller stenriket, aflefvererandes de honom lämnade och sedermera inkomne papper uti den ordning, som vederbör.

Det af Hr Tilas d:n 14 sidstl:e April vid praesidis ombytet hållne tal blef nu färdigt tryckt upvist, och fant Kongl. Academien för godt det samma til 4 /: s:rmt exemplaret at försälja.

2:o. I anledning härutaf berättade H:r Tilas at i Norbergs bergslag bruke de kranar til malmupfordring som drifwes af 6 a 8 personer i tramphiulen, som äro öfwermåttan wida och giöra utan twifwel mycken liten effect, efter de marcherade så många efter hwarandra.

4:o. taltes om hästars styrka när de gå upför backar, då H. Tilas nämde hwad maximer de hafwa när de rida up för fiellbergen, at den som rider luter sig fram öfwer halsen, och håller hårdt i manen på hästen då han har mycket lättare före at gå, det märktes åtskilnaden för den som ei wiste detta greppet, at de hade swårt för at komma upp.

6:o. Förestälte H:r Tilas den frågan, huru man i grufwor som ligga i donläger, må anlägga murade gråstens hwalf eller stöder, på det man måtte få taga bort de lämnade banden eller stöderna, som skall i synerhet wara wid Garpenbergs grufwor, där de lämna- de banden skola nästan giöra 1/4 af den borttagna malmen, expedientet som H. Polhem då gaf wid handen, war sådant at man först skulle bygga et hwalf AB, och däruppå draga pelaren CD perpendiculert mot de stupade sidorna, så at detta hwalfwet ey har någon annan sysla än at bära pelaren och emotstå de hängande wäggar.

Inkom en Minnesskrift med tankar om någon förbättring uti smält Processen wid ledige stunder upteknat år 1741, som remiterades til H:r Tilas och H:r Baron Funck.

7:o. Föredrogs den inkomna minnesskriften om förbättringen i smältprocessen, tillike med H:r Tillases och Bar. Funcks utlåtande däröfwer, och i anledning af detta utlåtande blef denna skriften lämnad i deras händer at göra däraf utdrag som kunde införas i handlingarna.

emottogs af H:r Tilas 5 buntar af Tistel dun som woro sände ifrån H. Hesselius M. D. och Provincial Medicus i Nerike, tillika med twänne bref det ena til H:r Tilas af d. 15 Sept. och det andra til H:r Linnaeus af den 16 Sept.

emottogs af H:r Tilas 5 buntar af Tistel dun som woro sände ifrån H. Hesselius M. D. och Provincial Medicus i Nerike, tillika med twänne bref det ena til H:r Tilas af d. 15 Sept. och det andra til H:r Linnaeus af den 16 Sept.

Capital på lnteresse à 5 procent 2600:-
I Cassan Contant 452:19
H:r Tilas debet  141:10
                ————————
                3193.29
i trykta saker 3074: 4

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

5:o. H:r Tilas upläste et bref ifrån H:r Doctor Hesselius angående matkar fundne på isen och snön lefwande, hwilka han trodde wara gräsmatkar, som också härjämte upwistes, men H:r Linnaeus och de Geer försäkrade at de ei woro de förmenta gräsmatkar, utan woro af twänne slag. l:o. , 2:o.

8:o. Uplästes H:r Brandts anmärkningar öfwer Grufbrytningar, som remiterades til H:r Tilas och Faggot.

6:o. H:r Tilas berättade det han låtit H:r Hezzelius weta Academiens slut hwarigenom han blifwit antagen til ledamot, och hwarmed han war myket wäl nögd, wid hwilket tilfälle H:r Tilas frågade om icke det borde gå til honom formelt kallelsebref som warit brukeligit: men H:r Faggot berättade at sådana  formella kallelsebref ei blifwit utfärdade på 3 års tid, utan man har därmed med flit innehållit. H:r Baron Höpken hölt också före at därmed ei borde fortfaras, emedan det wore et steg giort med sådana kallelsebref som wore emot Academiens inrättning, i anseende til den frihet man borde hafwa med ledamöternas uteslutande efter grundreglorne: men som det fants wara en af de Oeconomiska lagarna som detta stadgade, så beslöts at angående denna ändring skulle Academiens ledamöter allmänt sammankallas at öfwerlägga.

3. Uplästes Hr Svabs anmärkningar öfver gullgångarna vid Ädelfors i Småland. Jönköpings län Östra härad och Alsheda pastorat, hvilken handling remiterades til Hrr Benzelstiernas och Tilases öfverseende

5. Hr Horleman upläste des beskrifning öfver Gipstens brottens belägenhot i Franckrike. hvilken lämnades til Herrar Tilases, Brandts och Baecks öfversende och at lägga der til de uti mineralogien antagna termer.

10. äfven upläste Hr Baeck des beskrifning på Lerbrunnarna omkring Paris, hvilken remiterades til Herr Tilases öfverseende.

4. Uplästes 3:ne handlingar af Hr Sven Rinman l. om Serpentinstenen i Salagrufva. 2. om Lysspat ifrån Garpenberg. 3:o. om Järnhaltig tennmalm ifrån Dannemora. hvilka alla remiterades til HH. Tilas, Brandt och Funck. jemte de der til hörige stuffer, och en käpknap som var svarfvat af serpentinstenen. 5. Uplästes Professor Berchs ytterligare försök vid miölk, smör och ost, hvarunder togs i ackt at ej gradation af Thermometern som han vid dessa försök brukat ej var anförd, och ej eller kärningssättet så väl i denna som förra handlingen, hvaröfver Hr Berch kommer at anmodas om uplysning.

3. Upvistes Hr Rinmans handling om serpentin stenen uti Falbergs grufva. gillad af Hrr Tilas, Brandt och Funck til dem den varit remiterad.

1. Uplästes Hr Kalms berättelse om de så kallade Ätt eller Elfkällor i Södermanlands skärgården. hvilken remiterades til HH. Polhem, Tilas och Svedenborg, hvarvid påmintes at denna handling borde nogot sammandragas i ansende til de onödiga derivationer af namnen, superstitie berättelser, och gisningar om deras upkomst

2. Uplästes Hr Rudenschölds Rön om furuträdens ålder i Finland, som emiterades til Hrr Linnaeus, Polhem och Tilas.

2. Uplästes en handling om nogra funna stenarter uti VesterGötland tillika med ritningar af stenar som hade intryckningar uppå sig som vore efter autorens gisning af nogot slags Hummer eller Kräftor, upsat af Rector Scolae uti Scara, H. Sven Hof. som var redan öfversed af H. Professor Linnaeus hvars anmärkningar äfven blefvo upläste, dock innan academien tog nogot slut häruti, blef denna handling remiterad til H. Tilas.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

1. H. Praeses så väl som H. Tilas, som hade igenomläsit Magister Hofs handling voro af enahanda mening med H. Linnaeus at deruti var föga nogot som lönte mödan at införas i handlingarna, och kommer fördenskull alenast at anföras berättelse derom i Utdraget af Iournalen som hädan efter kommer at bifogas handlingarna.

4. H. Tilas proponerade om Academien icke borde slå en medaile til minne och tacksamhet för den nåden H:s Kl. H. henne betedt, hvilket förslag Academien öfvermåttan agreerade och vill lämna H. Hårleman omsorgen derom.

3. företogs voteringen til Praesidii Candidater och befunnos för H. R.R. Ehrenpreus och Lövenhielm 32, för H. Faggot 30, för R.R. Palmstierna 18, H. Dalin 10, H. Rudenscöld 8, Brandt 7, Plomgren 3, Tilas, Stockenström och Svedenborg 1. Af de fyra förstnämda Candidater såsom ägande mästa vota föll lotten på H. Faggot som också närvarande emottog praesidium som Doct. Browallius lämnade med et tal om Guds försyn vid vetenskapernas upkomst, hvilket han på Academiens begäran lofvade at lämna til trycket.

3. Uplästes et utdrag utur Finska deputationens rotocol hvaruti Academien anmodas at låta utgå nogot af trycket, som kunde tiäna til uplysning för alns uptäckning för invånarena i Finland och derföre borde på Finske språket öfversättas, men man hölt före at saken ej vore hielpt med en kort anledning, sådana voro Bromels, Tilas Bergsmans frågor, utan det fordras systemer som Linnaei och Valerii, således kommer det an på at en god malm kännare vistas i orten som gemene man med sina fynd kunde adressera sig til.

2. Uplästes H. Auditeuren Valdii berättelse om et åskeslag som förledit år i Maj månad tildragit sig uti Våla kyrka i Upland hvilket remiterades til Grefve Cronstedt och H. Tilas.

5. Uplästes et bref til Secret. Elvius ifrån H. Hesselius hvarmed följde nogra prof af stenarter om han förmente vera marmorer hvilka remiterades Til H. Tilas.

1. H. Doctor Ioh. Gotsk. Walerius har nu igenom trycket låtit utgå en Mineralogie som han sammanskrifvit på Svenska språket. Häraf har han förärt Academien et exemplar. Uppå des bref af d. 7 Dec. som dermed fölgde svaras med tacksägelse af S. Elvius. Härvid förestälte H. Meldercreutz om icke, i fall detta arbete innehölt nogon ny uptäckning Academien borde af den samma gifva det almänna del uti sina handling. och således borde denna mineralogie lämnas til en och annan af des Ledamöter at derom gifva academien sin berättelse, såsom H.H. Linnaeus, Tilas och Browallius, men H. Tilas som var närvarande berättade at därutinnan såsom en method at känna stenar, jordarter och metaller ej innehölt nogra nya rön.

2. Secret. Elvius anmälte åtskilliga bref som han tid efter annan fådt ifrån H. Hesselius tillika med Iord, sten och sandarter som samma bref angingo, äfven väl voro deriblend et och annet slag som Prosten Kiellin i Vermeland sändt til H. Hesselius. H. Hesselius recomenderar i anledning derutaf Prosten Kellin til Ledamot försäkrandes det han skall äga åtskilliga vakra kunskaper som då ville comuniceras Academien, men Academien önskade at igenom desse vetenskapers comunicerande få närmare tilfälle at känna H. Kellin, då man ej tviflade at hon sedan med fägnad intoge en så vitter man i sit samfund, hvilket må lända H. Hesselius til svar och hvad de insände sten och jordarterna vidkommer så remiterades de til Herrar Tilases och Blixenstiernas undersökning och i ordning bringande.

3. H. Carleson hade för en tid sedan upvist och lämnat uti Academien petrificater eller stenvendlingar af åtskilligt slags träd som han hämtat vid en by Belgrad benämd 2 mil ifrån Constantinopel, H. Carlesons beskrifning om detta ställe blef nu inlämnad och upläst som tillika med petrificaten lämnades til Herrar Linnaei och Tilases utlåtande.

3. H. Tilas anmälte at han vore tilreds med parentation öfver H. Assessor Walerius, och at den vore öfversedd af H. Benzelstierna. Dagen at hålla dena parentation blef derföre utsatt til nästkommande onsdag eller den 30 April [menar 30 mars].

1. Academien afhörde H. Tilases åminnelse tal öfver framl. assessor Wallerius

7. H. E. Baron Löven skänkte Academien et malm Cabinet som framl. Presidenten Fleming i Bergs collegio hade samlat men som deruppå ej var giord nogon förtekning anmodades Härrar Tilas och Blixenstierna den samma at upsätta sedan de bragt samlingen i den ordning som mögeligit vore

4. Uplästes H. Hesselii berättelse om Kalk och Marmorbergens beskaffenhet uti Glanshammars socken i Nerike hvarjemte följde prof stonar som voro polerade och slipte af stenhuggaren Fristedt. Detta remiterades til gref Cronstedt, Herr Tilas och Baron Hårleman.

1. fulländades läsningen och beskådandet af de prof af Ler, Jord och stenarter som H. Hesselius insändt, och i de tvänne förra sammankomsterna hades för händer, ibland Jordarterna var en Bolus under N. 4. som viste sig vara den tienligaste til valklera, af hvilken åstundades nogon quantitet til försök, derom kommer altså H. Hesselius at anmodas. För öfrigit kommer förtekningen uppå desse sten och Iord arter at lämnas til H. Tilas som emottagit alla de förra H. Hesselii insände prof at föra alla dessa slag i sina classer och gifva dem sina rätta namn. och derutaf at nämna hvilka han håller före löna mödan at för nogon nvtta böra behörigen försökas och ytterligare skärskådas.

6. Äfvenväl uplästes H. Hallmans berättelse om en marmorart jemte flera bergarter och lerarter som finnas uti et berg som strycker längs efter den Norra Hielmar stranden igenom Glanshammars och Lilkyrke socknar. Detta remiterndes til Herrar Tilas och Blixenstierna.

2. H. Tilas anmälte huru som han hade författat en berättelse öfver Herjedalen efter det i handlingna för 1741 af H. Faggot föreskrefne sättet hvilken han ville comunicera med Häradsfogden der i orten hvad han dervid kunde hafva at erhindra anhållandes om at få sända detta på Academiens fripost, hvilket beviljades således at Secreteraren af Acedemien kunde honom det under sit couvert å Acadomiens vägnar tilsända.

2. Föreslogs Herr Emanuel Geijer til Ämnesvän af Herr Tilas, samt herr Wilde af Herr Acrell.

11. Acad. Ämnesvän H. Alstrin, inlemnade en öfversättning af Schelderups danska beskrifning öfver Malströmen i Norige. Der om kommer at inhämtas H. Browallii, Tilas och Strömmers betänkande.

5. Ingaf H. Exc. R.R. Baron Palmstierna en bevittnad berättelse, om slaggstenars förmån i masugnar, i stället för Blåsten. Härom skall redan förledit år vara inkommen en utförlig berättelse, hvilken Secreteraren sade sig ei ännu i Elvii qvarlemnade papper hafva igenfunnit. I medlertid lämnades denna til . stookenström, som sedan låfvade skickan til Herr Tilas.

3. Herr A. W. Burmans beskrifning om Jämtländska Cristallbråtten. Remitteras til Herrar Tilas, Svab och Stockenström.

5. Uplästes Hof-Junkarens och Directeurens vid Ädelfors Gullvärk, H. Swabs ingifne rön, om sättet at igenfinna malmgångar i Grufvor, som genom klyfter blifvit afskurne. Desse lemnades nu til H. Scheffer, som tillika med Herrar Tilas och Lejel hafva at der om inkomma med deras betänkande.

10. Herr Tilas, vid det han gifvit sit omdöme om samma rön, bifogar några anmärkningar i samma ämne, hvilka uplästes, och remitterades til Herrar Swab, Assess., och Stockenström.

8. Uplästes Herr Gesvoren Cronstedts märkvärdiga rön, om en ny järnhaltig malmart, som liknade berg-beck eller sten-kol, hvar af kiörtlar undertiden skola finnas i en och annan grufva. Herr Tilas, som lemnat detta til Secreteraren, hade redan gifvit detta rön sin skrifteliga approbation. Vidare remitt. det nu til H. Stockenström, Linnaeus och Gotts. Wallerius.

1. Herr Cronstedts beskrifning om en besynnerlig Malm-art, (se N. 13), gillades at införas i detta qvartals handlingar, i anledning af det nöje, som Herrar Tilas och Wallerius der öfver betygade. Academien önskade dock at få se sielfva malm-stuffen.

Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

blef Academien hindrad ifrån sin tillämnade sammankomst, genom de förskräckeliga och ganska olyckelige vådeldar, som samma dag middagstiden upkommo, och lade större delen af S. Clara församlings hus i aska, tillika med sielfva kyrkan. Månge af Academiens Ledamöter ledo här vid stor skada, såsom H. E. R.R. von Höpken, H. E. R.R. Palmstierna, H. E. R.R. Wrangel. Men i synnerhet voro Herrar Tilas, Salberg, Ribe den yngre, Ekström och Eliander här vid olycklige, ibland hvilka de tvänne förstnämnde förlorade merendels all sin både fasta och lösa egendom, så at H. Tilas ej en gång handt berga sit kostbara MalmCabinette och sina vackra Manuscripter. Academiens Secreterare blef ock Husvill, men hade, Gudi lof, tid at berga det förnämsta af Academiens saker som han haft om händer,  så väl som större delen af sina egna.

blef Academien hindrad ifrån sin tillämnade sammankomst, genom de förskräckeliga och ganska olyckelige vådeldar, som samma dag middagstiden upkommo, och lade större delen af S. Clara församlings hus i aska, tillika med sielfva kyrkan. Månge af Academiens Ledamöter ledo här vid stor skada, såsom H. E. R.R. von Höpken, H. E. R.R. Palmstierna, H. E. R.R. Wrangel. Men i synnerhet voro Herrar Tilas, Salberg, Ribe den yngre, Ekström och Eliander här vid olycklige, ibland hvilka de tvänne förstnämnde förlorade merendels all sin både fasta och lösa egendom, så at H. Tilas ej en gång handt berga sit kostbara MalmCabinette och sina vackra Manuscripter. Academiens Secreterare blef ock Husvill, men hade, Gudi lof, tid at berga det förnämsta af Academiens saker som han haft om händer,  så väl som större delen af sina egna.

2. Uplästes H. Gesvoren Cronstedts rön, om jern-malmer. Remitterades til Herrar Tilas och Scheffer.

1. Uplästes et utdrag af Råds-Protocollet, af d. 31 Oct. hvar uti andrages, det H. Exc. General Gouverneuren Frih. von Rosen ifrån Finland inskickat en der funnen, på jord-fasta stenar växande art af Byssus. H. K. Majestet befaller Academien inkomma med Dess underdåniga betänkande, hvad det är, och hvar til det kan nyttjas. H. Tilasåtog sig at der om inkomma med Dess betänkande: då jämväl Academien sedan vil höra Herrar Linnaeus och Wallerius.

5. Uplästes Herr Tilases betänkande, om Finska Bergullen, i anledning af H. K. Majestets allernådigste vid sista sammankomst föredragna befallning. När Herrar Linnaeus och Wallerius sig jämväl här öfver yttradt, skal strax underdånigt svar afgå til H. K. Majestet.

6. Uplästes H. Getes märkvärdiga berättelse, om sjöCompassens sällsamma förhållande på et ställe i Finska skiären. Til H. Tilas såsom Mineralogus och H. Faggot så som Geograph.

4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.

3. Uplästes en af Lectoren vid Gefle Gymnasium H. Thelaus insänd beskrifning på en stor sten uti Gefle skärgård, kallad skråf-sten som tyckes vara på något konstigt sätt för urtima tider sammansatt. Herr Tilas tog emot beskrifningen och låfvade anmoda Bergmästaren i orten, at nogare honom examinera och beskrifva belägenheterna.

2. Påmintes om Parentationerna för de afledne Ledamöter, och beslöts l:o at när någre dödt, om hvilka ei är mycket at säga, kunna två eller tre hel korta Parentationer hållas på en gång, Derföre fick Secreteraren befallning at så anställa, det H. Stockenströms öfver salig Cederholm, Celsii öfver Sandberg och Mörks öfver Hesselius, må med det första, på en gång blifva färdige. 2:o at emedan H. Klingenstierna skal hafva Parentationen öfver salig Polhem färdig, men för sin sjuklighet ei våga sig ut, mindre vara i stånd at sielf publice Recitera honom, bör honom föreställas, om han icke, för tidens vinnande, vil skicka hit Manuscriptet, och låta någon annan recitera honom, då han sedan tryckes i H. Klingenstiernas namn. H. Tilas ärböd sig strax at recitera honom, om H. Klingenstierna der til ville samtycka. Med [sic!] Parentationen angår öfver salig Hasselqvist, som H.  Bäck åtagit sig, måste der med hafvas anstånd, til des vi få se, huru det går med hans efterlemnade manuscripter och samlingar.

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

7. Herr Schisslers beskrifning öfver Herje-dalarna, Remitterades til Herr Tilas, som arbetar och samlar på en utförlig beskrifning öfver samma Lands-ort.

4. Upl. Herr Schisslers ingifne Beskrifning öfver Härjedalarna. Och emedan Herr Tilas jämväl mycket arbetat i detta ämne Remitterades detta til hans utlåtande.

6. På Herr Tilases föreställning, beviljades, at Herr Orre, som förledit år blef antagen til Academiens Ritmästare, med 300 Daler kopparmynts lön, skal här efter, så länge Han är tilstädes, at göra Academien åstundad tjänst, njuta sexhundrade Daler, til någon upmuntran, at så mycket mer uparbeta sig i konsten.

5. Upl. Kyrkoherdens i Näsby i ÖsterGöthland, H. Hederströms Oeconomiska beskrifning öfver samma soken, som fans ycket vacker och nyttig at utgifva, men alt för vidlöftig. Herr Tilas åtog sig at utdraga det angelägnaste, at införa uti Acad. Handlingar.

2. Herr Tilas ingaf och upläste des anmärkningar öfver Herr Abildgaards til Academien förleden vår ingifne observationer öfver Finska Rapakiwi eller sielf-frätstenen samt de förändringar på Jordens Superficies, som der af förments vara förorsakade. Academien fant, at Abildgards observationer på Svenska ifrån Danskan öfversatte, förtjänte tillika med Herr Tilases vittra anmärkningar, at uti Acad. Handlingar införas.

5. Utnämndes Herrar Heyke, Tilas, Carl Carleson, Bäck och Kryger, at utse, för hvilka Rön uti förledit års Handlingar, praemier komma at gifvas. Secreteraren bör altid vara med i denna deliberation.

3. Herr Praeses, tillika med Herrar Tilas, Bäck, Heike och Kryger, berättade, at ibland de uti Academiens Handlingar för förledit år införde Rön, i synnerhet funnit trenne, som förtjänte at med den Sparriska premie-Jettonen belönas, neml. Herr Directeuren Runebergs beskrifning öfver Laihela sokn, Herr BergsRådet Svabs rön om mineraliska Gelatiner, och Herr Directeur Rinmans ingifne förbättring på Hammarbyggnader, och hemstälde deras urskillning til Academiens ompröfvande. Och ehuru Academien ei utfäst sig at årligen gifva mer än tvänne Premier, samtycktes likväl gerna til tre, med utlåtelse, at ju flera sådana Rön inkomma, som förtjäna premium, desto häldre ser Academien det.

1. Upl. en af Herr Tilas författad utförlig Mineralogisk beskrifning om Taberget.

1:o. At som Herr Tilas i många År varit Academien skyldig en summa af Dal. kopparmynt, och samma skuld finnes endast där af härrört, at Han undfått Qvartaler af K. Academiens Handlingar, hvilka han skickat til Norje uti den berömliga afsigt at befordra afsättningen, men at penningar därföre ei influtit, så pröfvades skäligt, at samma skuld må eftergifvas och i Räkenskaperna afskrifvas

3. Herr Tilas upgaf på Cammarherren Ugglas vägnar, et exemplar af des nyligen utgifne bok om Sveriges Vapen, Tre Cronor.

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

Uti Herr Praesidis ställe, som afrest öfver helgedagarne på Landet, förde Herr Tilas ordet, såsom den äldste närvarande Ledamot.

2. Skedde omröstning til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick 12 röster.
Herr Wilcke 8.
Herr Grefve Cronstedt 6.
Herr Tilas 6.
Herr Adlerheim 6.
Herr Tiburtius 6.
Herr Martin 6.
Herr Bergius 5 etc.
De 5 Herrar, som fått hvarsina 6 röster, lottade först, då ibland dem Herrar Tiburtius och Martin blefvo Candidater. Sist föll Lotten äfven på Herr Tiburtius at blifva Praeses.

4. Rådmannens i Westerås, Herr Hylphers Dagbok på en resa genom Dalarne, remitterades til Herr Tilas.

2. En Resebeskrifning igenom alla Soknar i Dalarne, upsatt af Bruks-Patron Hylphers i Westerås, blef i samma afsigt för några sessioner sedan upvist, och Remitterad til Herr Tilas, som yttrat sig, at Academien väl kunde gifva den sin approbation, fast Herr Tilas för sin del trodde, at et och annat däruti kunde förbättras, hvar til Han ock tilböd Auctoren sin tiänst.

3. Skreds til Votering om ny Praeses, då Herr Knutberg fick ---- 27 röster.
Herr ErkeB. Troilius ----- 17.
Herr C. Lehnberg ------ 16.
Herr Tilas ------- 13.
Herr Martin-------- 11.
Hans Exc. Gref Bielke --
Herr Grefve Cronstedt ------- 7. 
Herr Adlerheim ----- 6. etc.
Af de fyra, som fått högsta röstene, föll Lotten på Herr ErkeBiskopen: men han undanbad sig denna gången, och anförde så giltiga förfall, at Academien ei annat kunde, at samtycka til des befriande denna gången. Sedan Lottades å nyo, imellan Herrar Knutberg, Lehnberg, Tilas och Martin, då Lotten föll på Herr Knutberg, som var närvarande och lyckönskades.

1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas

2. Beslöts, at öfverläggningen om Praemierne så väl för de förledet år framstälde frågor, som om de vanlige Sparriske Premie-Jettonerne skulle til nästa sammankomst upskiutas, och i medlertid anmodades Herrar Tilas, Faggot, Bäck, Mennander, Berch, Frih. von Seth, Kryger, Runeberg, och den nye Praeses, at öfverlägga, om och huru vida någon ändring för framtiden pröfvas nödig vid författningen om Premierne

3. Skreds til Votering om ny Praeses, då Herr Knutberg fick ---- 27 röster.
Herr ErkeB. Troilius ----- 17.
Herr C. Lehnberg ------ 16.
Herr Tilas ------- 13.
Herr Martin-------- 11.
Hans Exc. Gref Bielke --
Herr Grefve Cronstedt ------- 7. 
Herr Adlerheim ----- 6. etc.
Af de fyra, som fått högsta röstene, föll Lotten på Herr ErkeBiskopen: men han undanbad sig denna gången, och anförde så giltiga förfall, at Academien ei annat kunde, at samtycka til des befriande denna gången. Sedan Lottades å nyo, imellan Herrar Knutberg, Lehnberg, Tilas och Martin, då Lotten föll på Herr Knutberg, som var närvarande och lyckönskades.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

11. Ändteligen skreds til Votering om en ny Praeses. Då föllo rösterne så, at
Herr Zetzel fick ----- 13 Röster. Herr Bergius ------- 12.
Herr Mallet ------- 11.
Herr Wilcke ------- 10.
Herr Tilas -------- 7 etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Bergius

5. Herr Tilas giorde föreställning om någon tilökning i lönen för Academiens vagtmästare, i anseende til des långliga och trogna tjänst, beskedliga upförande och de nu varande dyra tider. Samtycktes, at Han såsom en årlig Discretion, skal, utom den vanliga lönen, 600 dr k:mt, få 200 dr

7. Herr Tilas föreslog Herr Commissarien Clerck til Ledamot, genom Skrifteligt memorial.

10. Secreteraren bad, at några Herrar Ledamöter må utnämnas til en öfverläggning om våra til fall lutande Instrumentmakerier. Herrar Faggot, Tilas, v. Swab, Kryger, Mallet och Wilcke, med Secreteraren, utnämndes.

5. Skedde votering til Ny Praeses, och
Hr Zetzel [fick] ------ 15 Röster.
Hr Wilcke ------ 15.
Herr Tilas --------- 11.
Hr Gr. Cronstedt ------ 8.
Hr Klingenstierna ------ 7. etc.
Af de fyra, som fått högsta Rösterna, föll Lotten på Herr Wilcke, som var närvarande och lyckönskades

3. På Herrar Tilas och v. Swabs tilstyrkande, valdes den nu här varande Italienske Grefven Carbury til utländsk Ledamot, i anseende til des besynnerliga styrka och insigt uti Chymien, Mineralogien och Bergs-väsendet samt andra Vetenskaper, hälst äfven Herr Professor Berch och Herr Bergmästaren Cronstedt honom därtil recommenderat. Och emedan Han snart ärnar resa härifrån ville K. Academien ei afbida den vanliga tiden, utan lät valet strax gå för sig.

3. Upl. Herr A. F. Cronstedts Försök til en Mineral-Historia öfver Jämtland, samt de hederliga aprobationer, som Herrar Tilas och von Swab däröfver gifvit.

9. Omsider skreds til Votering på Candidater til ny Praeses, och fick
Herr Zetzell --------- 17 Röster.
Herr Grefve Cronstedt ----- 12.
Herr Tilas ---------- 10.
Herr Berch ---------- 8.
Herr Clason --------- 5 etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten at blifva Praeses på Herr Zetzell, som var närvarande och lyckönskades

11. Företogs omröstningen til ny Praeses. Herr Tilas fick ----- 15 Röster.
Herr Bäck -------- 12.
Herr Ferner ------- 10.
Herr Berch ------- 8.
Herr Clason ------- 6 etc.
Af de fyra som fått flästa Rösterna, föll lotten på Herr Bäck, som var närvarande, och emottog lyckönskningar

1. Herr Praeses betygade å Academiens vägnar, des fägnad öfver Herr Biskop Mennanders hitkomst, och tackade honom, för det han behagat åtaga sig at hålla åminnelse-Talet öfver framledne ErkeBiskopen Troilius.

1. Herr Wallerius öfverlemnade, på Upsala Academies vägnar, en Medaille, som bemälte Academie låtit slå öfver Hans Kongl. Höghet Cron-Prinsen såsom des Canceller. För hvilken Herr Praeses på Academiens vägnar tackade, och tilböd at altid här efter skicka til Upsala Academie et Exemplar af de Jettoner, som Vetenskaps Academien låter slå

Åtskillige Ämnesvänner äro i år antagne, ibland hvilka jag nu påminner mig
Tvänne Herrar Tilas, nu varande Herr Praesidis Söner [Daniel Axel och Samuel Olof]. 
Magister Lidén.
Ingenieuren Modeer.
Secret. Barcheus. etc.

Kongl. Academien anmodade Herr Praeses, at å Academiens vägnar aflägga tacksägelse hos Hans Excellence Gref Ekeblad, som behagat gifva Herr Envoyen befallning och instruction at negotiera här om: sedan ock hos Herr Envoyén sielf, som ei haft någon möda ospard. I anseende därtil beslöts ock, at man igenom Herr Praeses skulle, såsom til et tacksamhets Teken, gifva Herr Envoyen et exemplar af hvardera Jetton, som Kongl. Academien låtit slå.

3. Beviljades Kongl. Secreteraren Sahlstedt 2000 dr kmt i afräkning på det arfvode som Kongl. Majestet honom beviljat för Svenska Ordabokens utarbetande, sedan Herr Praeses sagt sig tillika med Secreteraren hafva varit hos honom, och funnit arbetet vara vida avanceradt, samt ännu dageligen med högsta flit fortsättas.

3. Secreteraren berättade, at alt sedan årets början, hade 4 åminnelse Tal varit färdige at hållas, neml. Biskop Mennanders öfver Sal. ErkeBisk. Troilius, Herr Wilckes öfver Herr Mörk, Bergmans öfver Wallerius och Herr Martins öfver Leche: men at man för Riksdagens början ei kunnat nyttja Riddarehus Salen, af orsak at den stod under reparation, och sedan d. 15 hujus har man aldrig tre dagar förut varit säker för Plena. Men efter Herr Bergman ei längre kunde uppehålla sig här, beslöts, at man i detta nödfall kunde anställa Talet en Helgdag, hvar til utsattes Kyndelsmesso dagen, d. 2 Februarii. Herr Praeses åtog sig at utverka Herr LandtMarschalkens lof på Salen den dagen.

6. Herr Tilas slöt Sin förvaltning, med et vackert och vidlöftigt Tal, om Sveriges Mineral-Historia

3. Secret. anmälte, at Herr Tilas lofvat Parentera öfver framledne Hans Excellence Grefve Bonde.

3. Upl. Herr Directeuren Hülphers berättelse om årliga Silfvertilverkningen i Sala grufva, ifrån 1400 til närvarande tid, med anmärkningar. Remitterades til Herr Tilas.

Mart. d. 14.
Höll Herr Landehöfdingen Tilas et åminnelse Tal på K. Academiens vägnar, öfver Des framledne Medlem, Fält Marschalken Friherre V. Ungern Sternberg. Stora Riddarehus Salen var helt full med Förnäma åhörare af bägge könen.

6. Herr Tilas anmälde, at Han nu hade Sitt åminnelse Tal färdigt öfver framledne Hans Excellence Grefve Bonde, hvilket i nästa vecka kan hållas.

D. 7 Junii
Höll Herr Tilas Sitt åminnelse Tal öfver framledne Hans Excellence Grefve Bonde.

3. Herr v. Swab föreslog Amiralen Psilandersköld, Friherre Tilas Herr Presidenten Lilljeberg, samt Secreteraren Herr Kyrkoherden Hiortberg, til Ledamöter

7. Friherre Tilas upviste et Manuscript, af tvänne starka Band In Folio, som Vice-Presidenten i Jönköpings HofRätt Hr. Falkengren behagat skänka K. Academien. Det är en Svensk Ordabok, som afl. Assessoren Ehrencrona i lifstiden utarbetat, hvar med Han dock ei hunnit til slut, utan stadnat vid Littera S. Secreteraren skal tacka därföre

11. En ung Gyllenhal blef på Frih. Tilas rccommendation antagen til Ämnesvän.

6. Upl. Anmärkningar om Tall-skogarna i Riket, som blifvit ingifne af Hans Excellence Herr RiksRådet Grefve von Seth, och vunno stort bifall, så at K. Academien åstundade at de med första må införas i Handlingarna. Remitt. imedlertid til Herrar Tilas och Faggot.

2. Upl. det utlåtande som Friherre Tilas gifvit om Rönet N. 31, hvilket med mycket lof-ord gillades

4. Upl. Herr Nordenschölds tankar om Rapakiwi et multis aliis. Rem. til Herrar Tilas och Bergman.

6. Uplästes Baron Hermelins Mineral-Historia öfver Kongsbergs Silfver-Grufva i Norige. Re. til Herrar Tilas, Heykensköld och Sandel.

1. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, innehållande en Beskrifning öfver Medelpad, Jämtland och Ångermanland, upsatt af Directeuren Abr. Hülphers i Westerås, som anhållit om Kongl. Academiens approbation därpå. Secreteraren, såsom kännare af dessa Lande-orter, sade sig med nöje hafva genomläsit detta arbete, samt rättat och förbättrat et och annat därvid. Det remitterades nu til Friherre Tilas, at ytterligare fverse det och inkomma med sitt betänkande därom.

1. Friherre Tilas anmälte, at Han genomläsit Directeuren Hülphers WesterNorrlands Beskrifning samt Orgelverks Historia, och funnit dessa arbeten, vid hvilka Han åtskilligt förbättrat, vara väl värda at af Academien hedras med et gynnande omdöme. Secreteraren fick därföre befallning at upsätta et sådant.

4. Upl. Herr Halldins Beskrifning, huru Hus nu byggas af kopparslagg i Fahlun. Remitt. til Herrar Tilas och Sandel

6. Herr v. Schulzenheim föreslog nu HofCamereraren Herr Christiernin til Ledamot, och som jag märker, at jag glömt uti Dagboken för d. 24 Oct. 1770 uptaga, at Herr Baron Tilas då föreslog Directeuren Hülphers i Westerås, så rättas det nu

4. Upl. Friherre Tilas's förklaring öfver några omständigheter uti sistnämnde Beskrifning, som Han mycket berömmer och gillar.

6. Upvistes Hr. Gyllenhahls Anledning och Plan til Physiska Landbeskrifningar, et Manuscript, som han särskildt ärnar utgifva af trycket, och hvar på han anhåller om Kongl. Academiens approbation. Herrar Baron Tilas och Bergman hafva sedt det, och bäge i synnerhet den senare, gillat det. Herr Sandel anmodades at vidare öfverse detta Manuscript och inkomma med sitt betänkande därom.

2. Anmältes at K.Academiens värde och högtälskade Ledamot, Friherre Tilas, d.26 dennes med döden afgått. Herr Sandel åtog sig, på anmodan, at hålla åminnelse Tal öfver honom, och Hr. Wargentin öfver Cammarherren Polhem.

Detta år hafva af kongl.Academiens Ledamöter, fyra med döden afgått, neml.
Hans Excellence Grefve Löwen.
Herr Assessoren Swedenborg.
Herr Cammarherren Polhem.
 Herr Landshöfdingen Baron Tilas.

6. Secreteraren anmälde, at Herr Sandels vore färdig med sin Parentation öfver Bar. Tilas, Herr Schönberg med Sin öfver Generalen Baron Eggers, samt Herr Schulzenheim med sin öfver Sal. Archiatern Rosenstein. Det beslöts, at de alle skulle hållas här, uti K.Academiens vanliga Sammankomsts Sal, men dagen kunde ei utsättas, förr än man får veta, huru vida Hans Majestet nådigst torde vilja bivista dessa Parentations Acter, hvar om Secreteraren fick befallning at genom någon af Deras Excellencer göra sig underrättad. Herr Schönberg förklarade då, at som det på det sättet sättet kunde draga längre på tiden, innan Hans Majestets tid tillåter Honom at upkomma, än omständigheterne tillåta Herr Schönberg at här i Staden fördröja, hvilket vore högst 8 dagar, så anhöll Han, at nästa Onsdag få göra ifrån sig Sitt Tal, hvilket bifölls.

1. Herr Sandels höll et Åminnelse-Tal öfver K.Academiens afledne Ledamot, Landshöfdingen Tilas