Protokoll (beta)

2. Til nästa Praesidis ombyte föreslogos Herr Prof. Sam. Aurivillius af Herr Acrell. Herr Ass. Bergius [och] Cammarherren Hasenkampf af Herr Stiernman. Assessor Sandel af Herr Brandt.

7. Nu företogs Votering om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som skal afgöra om deras Ordning på förslaget och fick
Hr. Landshöfdingen Örnsköld --- 21 ja. 8 Nej
Hr. Bergsådet Sandel ------ 29 -- 3.
Hr. Mynt-Werdien v. Engeström -- 26 -- 4.
Hr. Ingenieuren Modéer ---- 17 - 15.
Hr. Baron Hermelin ------- 23 -- 8.
Således blef deras tour.
l:o. Herr Sandel.
2. Hr. von Engeström.
3. Hr. Baron Hermelin.
4. Herr Örnsköld.
5. Herr Modéer.

2. Upl. Herr Bergs-Rådet Sandels vackra afhandling och Rön, om Berg-sprängning, som remitterades til Herrar v. Strussenfelt och Rinman.

6. Företogs votering öfver de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som dels år 1768, dels 1769, genom det föregående Scrutinium blifvit på förslag upförde och fått sin tours: neml.
1. Herr CammarRådet Botin, som fick 22 ja emot 4 Nej.
2. Herr Provincial-Med. Doct. Montin, 17 ja -- 10 Nej.
3. Herr BergeRådet Sandel ------ 25 ja -- 1 Nej.
4. Mynt Werdien v. Engeström ----- 21 ja -- 5 Nej.
Emedan således 3 af desse, neml. Herrar Botin, Sandel och v. Engeström, fått fyllest röeter, och allenast 3 Rum voro ledige, så afstadnade Voteringen. Herr Montin, som nu ei hade nog röster, står dock qvar, primo loco, til nästa år.

6. Företogs votering öfver de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som dels år 1768, dels 1769, genom det föregående Scrutinium blifvit på förslag upförde och fått sin tours: neml.
1. Herr CammarRådet Botin, som fick 22 ja emot 4 Nej.
2. Herr Provincial-Med. Doct. Montin, 17 ja -- 10 Nej.
3. Herr BergeRådet Sandel ------ 25 ja -- 1 Nej.
4. Mynt Werdien v. Engeström ----- 21 ja -- 5 Nej.
Emedan således 3 af desse, neml. Herrar Botin, Sandel och v. Engeström, fått fyllest röeter, och allenast 3 Rum voro ledige, så afstadnade Voteringen. Herr Montin, som nu ei hade nog röster, står dock qvar, primo loco, til nästa år.

1. De sist til Ledamöter valde Herrar Botin och Sandel, introducerades, utan annat Tal, än med hvar sin kort compliment.

6. Uplästes Baron Hermelins Mineral-Historia öfver Kongsbergs Silfver-Grufva i Norige. Re. til Herrar Tilas, Heykensköld och Sandel.

2. Herr Sandel berättade sig hafva fått Svar ifrån Herr Geissler i Fahlun, at Han, fastän, som det synes, ei särdeles gärna åtagit sig Commissionen, hvarom taltes vid Sista Sammankomst. Svar därom kommer at afgå til K. TrollhätteDirectionen.

4. Upl. Herr Halldins Beskrifning, huru Hus nu byggas af kopparslagg i Fahlun. Remitt. til Herrar Tilas och Sandel

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

7. Voterades om Ny Praeses.
Hans Excellence Grefve Rudenschöld fick 18 Röster.
Herr Présid. Friherre Lilljenberg --- 18.
Herr Presid. Grefve Cronstedt ----- 16.
Herr Bergs-Rådet Sandel -------- 14.
Herr CammarRådet Botin ------- 6.
Sedan de 3 närvarande, H. E. Gref Rudenschöld, Bar. Lilljenberg och Herr Sandel igenom Lottning dragit sig frie, var Herr Grefve Cronstedt sielfskrifven Praeses, hvilket Herrer Rönnow och Wargentin åtogo sig at notificera honom

7. Voterades om Ny Praeses.
Hans Excellence Grefve Rudenschöld fick 18 Röster.
Herr Présid. Friherre Lilljenberg --- 18.
Herr Presid. Grefve Cronstedt ----- 16.
Herr Bergs-Rådet Sandel -------- 14.
Herr CammarRådet Botin ------- 6.
Sedan de 3 närvarande, H. E. Gref Rudenschöld, Bar. Lilljenberg och Herr Sandel igenom Lottning dragit sig frie, var Herr Grefve Cronstedt sielfskrifven Praeses, hvilket Herrer Rönnow och Wargentin åtogo sig at notificera honom

2. Upl. Herr Sandels anmärkningar och tilläggningar vid Herr Halldins beskrifning på det i Fahlun försökta sättet at mura Hus af koppar-slagg. Se N:o 47 för sistledet år. Herr Praeses tog, på anmodan, bägge dessa Skrifter til sig, at vidare yttra sig öfver dem.

5. Herr Sandel, som äfven läsit Herr Ferbers Rön, tilstyrkte med åtskilliga skäl, at det borde särskildt tryckas, men ei införas uti Handlingarna. Denna fråga blef nu ei afgiord.

8. Ändteligen voterades om Ny Praeses, då
Herr Présid. Friherre Lilljenberg fick 25 Röster.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld --- 21.
Herr Sandel ------------- 18.
Herr Botin ------------- 17.
Herr Lindblom ------------ 8. etc.
Af de 4, som ärhållit mästa Rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Botin.

2. Upl. Baron Hermelins Rön om kopparsmältnings Processen uti Fohldalen i Ncrige. Rem. til Hr. Praeses.

Augustus, d. 19.
Behagade Hans Kongl. Maiestet lämna Dess Vetenskaps Academie företräde på Kongl. Slottet, då Praeses, Herr Sandel, med et kort och välförfattadt Tal gaf Academiens underdåniga önskan tilkänna, det ville Hans Maiestet i Nåder tillåta Academien at kalla Hans Majestet, det Han redan länge visat sig i sielfva verket vara, Academiens Höga Skydds-Herre. Hans Maiestet svarade därpå ganska nådigt, och gaf Sitt bifall til denna ansökning, försäkrande Academien om sitt hägn och om sin vänskap.

3. Uplästes Herr Praesidis samt Herrar Westermans, Krygers, Runebergs och Botins yttrande om de inkomna 8 Svaren på K. Academiens Fråga, om bästa sättet at använda en ringa Folkhop (Se d. 9 Jan.). De voro alle derom enige, at N:o 8, med Devise: Parcum genus est, patiensque laborum, vore det bästa; men de hade ock alle åtskilligt at påminna vid det Svaret. K. Academien stadnade i det slut, at Auctoron dertil skulle få den utlofvade Belönigen, men när han blefve bekant, skulle han anmodas at rätta och förbättra sitt Svar, i anledning af de gjorda påminnelser, innan det tryckes. Om Han det ei vill, må han trycka det, sådant som det är, för egen räkning, men utan K. Academiens approbation. När den dertillhörande förseglade Sedelen öppnades, fants Academiens Ämnesvän samt viceNotarien i K. Svea Hof-Rätt, Hr. Anders Gustaf Barchaeus, vara dess Författare, som var närvarande och lofvade gärna förbättra Sin Skrift, efter de Skrifteliga och muntliga påminnelser Han nu påhördt. Han fick strax sin Sparriska Gull Jetton af 10 Ducater.

5. Upl. Herr Camereraren Wäsströms Beskrifning på et nytt och försökt sätt, at utan minsta bränsle torka allahanda Spanmål och rök-fritt Malt vid Mas ugnar. Herr Praeses och Secreteraren, som sjelfve sedt denna inrättning vid Österby Bruk, och hördt den berömas af ägaren, såsom ganska fördelaktig til Skogs-besparing, tilstyrkte, at Beskrifningen och Ritningen skulle nu genast uti Handlingarna införs, hvilket bifölls.

3. Upl. Herrar Faggots, Clasons, Knutbergs, Botins och Sandels omdömen om de inkomne 5 Svaren på Academiens andra Fråga för sistledet år, angående bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt. De kommo alla däruti öfverens, at N. 5 vore det bästa, men at ock det vore så ofullkomligt, at det ei förtjänte något Praemium. Andra mycket bättre Svar på samma Fråga äro ingifne til Patriotiska Sällskapet och redan tryckte. K. Academien fann därföre för gdt at å nyo upsätta denna Fråga, mot dubbelt Premium eller 20 Ducater för den som inom 1773 års slut inkommer med något Svar, som är bättre än de redan utgifne, om Landtbrukets hinder och hjälp.

1. Secr. ursäktade, at Praesidii ombytet ei i dag går för sig, efter som ärnat varit, fast än Qvartalet upvistes färdigt och Herr Praeses var tilreds. Orsaken til upskofvet är den stora Couren på Hofvet, der deras Excell. och flere Herrar Ledamöter vilja infinna sig, och därföre begärdt, at Praesidii ombytet ei denne dag skulle gå för sig

10. Secreteraren gjorde föreställning, det han, för sina trägna göromål uti Kongl. Academiens tjänst, omöjeligen såge sig i stånd at så snart företaga, än mindre at så skyndsamt fullborda det arbete på et General-sjö-Kort öfver Östersjön, hvilket enligt Kon[g]l. Maj:ts nådiga Bref til Academien af 1770, blifvit honom och Herr Marelius ålagt, som sakens angelägenhet fordrar. Han bad derföre, at Kongl. Academien ville genom underdånig föreställning hos Kongl. Majestet söka utverka för honom dispensation ifrån detta arbete, samt at någon annan kunde dertil, jämte Hr. Marelius, förordnas. då han sade sig gerna villja göra dem alt det biträde han kunde, allenast han sluppe vara en af hufvudmännerne dervid. Kongl. Academien behagade, til min stora fägnad, finna mina skäl för giltiga, biföll derföre min föreställning, och anmodade Herr Praeses at sielf upsätta Brefvet här om til Hans Maiestet. 

9. Herr BergsRådet Sandel afträdde nu Praesidium, med et Tal, om Kongl. Academiens Inrättning och fortgång til närvarande tid, hvilket vann allmänt bifall

På Kongl. Wetenskaps Academiens wägnar. Sam. Sandel.
p. t. Praeses.

1. Upvistes det nya Qvartalet af Handlingarna, hvar af Exemplar och en af Dalins Jettoner tildeltes Herr Praeses samt Herrar Martin och Marelius, som i detta Qvartal hafva hvar sitt Rön.

2. Upvistes Högstsalig Hans Maiestets Konung Adolph Fredrichs Portrait, samt framledne Hans Excell. Grefve Tessins, hvilka ed sina vackra Ramar, Herr CancellieRådet Berch behagat skänka K. Academien, tillika med Archiater Rosensteins och framl. ErcheBiskop Troilii i koppar stuckne Bilder. Herr Praeses aflade på K. Academiens vägnar, hos Honom såsom närvarande, hiärtelig tacksägelse för så kära och hederliga Skänker.

4. Sedan Herr Grefve Cronstedt och Herr Clason gått bårt, rådgjorde Herr Praeses med de öfrige Herrar Deputerade, om icke billigt vore, at de 1445 dr 30 % koppmt, för hvilka Herr Presidenten Crefve Cronstedt, och de 585 dr 31 % kmt. för hvilka Herr Consulen Clason finnas graverade, vid de gamla Räkenskapernas afslutande, borde dem eftergifvas och uti Räkenskaperna afskrifvas, 1:o i anseende til dessa Herrars stora förtjänster för Academien, i synnerhet Herr Grefve Cronstedts, som i många år ensam hade hela K. Academiens hushållning och Cassa verk om händer, och där med hade odrägeligt besvär, utan någon slags vedergällning, utom det at få af Herrar Ledaöter kunna med honom jämföras uti andra K. Academien gjorda tienster. 2:o. Emedan bägga dessa Ballancer härröra ifrån hvad som händt för mer än 20 år tillbaka. så at desea skulder, so ei förr än nu blifvit yppade och aldrig blifvit krafde, icke ens efter lag kunna utfordras. 3:o. Emedan de årens Räkenskaper förut varit öfversedde, utan at man någon sådan Ballance blifvit varse. 4:o. at de ei heller så långt efteråt kunna påminna sig sammanhanget och sig förklara, hvilket de tiläfventyrs hade kunnat, om i rättan tid anmärkning blifvit gjord. Och 5:o hvad Herr Clasons skuld angår, som härrörer ifrån den tiden Professoren Doctor Kalm vistades i America, så tyckes skulden sannolikt böra stadna på Herr Abraham Spalding i London, genom hvilken Hr. Clason för K. Academiens räkning remitterade penningar til Herr Kalm, och som uti en sin räkning tyckes hafva glömt at uptaga 585 dr 31 % kmt. Men det vore fåfängt och nästan skamligt at nu så långt efteråt oroa Herr Spalding här med, som bor i England, länge sedan öfvergifvit Handel, och likväl tilförne gjordt Academien nyttiga tjenster.

10. Sluteligen, sedan Ämnesvänner och andre främmande gått bårt och Secreteraren jämväl blifvit anmodad at på en liten stund afträda, proponerade Herr Sandel, om icke K. Academien ville något tilöka Secreterarens lön, som i dessa svåra tider varit så otillräckelig til hans utkost, at han i K. Academiens tjenst nödgats förtära alt hvad han i Contant fick med sin Sal. Hustru. och nu vore mycket bekymrad om sin och sina Barns framtid. Strax togs det beslut, at Dess lön, ifrån detta års början, skal ökas med 3000 Dal. kmt och således här efter blifva 9000 Dal. kmt. årligen. Hvar och en kan tänka, huru stor min glädje var, då jag inkallades och fick höra detta beslut. Jag önskar at Gud ville gifva mig krafter at genom trogen tjenst så visa K. Academien min tacksamhet, som K. Acadeniens myckna ynnest emot mig förtjenar. Sjelfva Beslutet bifogas här hos, in Originali. Så lyckligt äfven för mig slöts detta i alt afseende glada Praesidium

6. Upl. utdrag af Manufactur Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at utlåta sig om värdet af en Spinneri-Machine, som Fabriqveuren Ekerman angifvit, bestående deruti, at många spinnerskor, kunna spinna tillika på en Rock, utan at någon behöfver bemöda sig at trampa. Herrar Polhem, Meyer, Sandel och Wilcke anmodades at bese denna machine och meddela K. Academien sina tankar derom

1. Secreteraren anmälte, at på K.Academiens Fråga, om bästa sättet at nyttja Skog, hvar på Svar väntades innan sistledna årets slut, var allenast et Svar inkommit, som uplästes och remitterades til Herrar Clasons, Heykenschölds, Knutbergs och Sandels utlåtande.

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

3. Upviste Herr Sandel et mussle-skal ifrån China, med några Perlor, som tämmeligen likna äckta Perlor, hvar af en satt fast i Skalet, men de andra voro lösbrutna, samt berättade, at Chinesernebruka på det sättet eftergöra äkta Perlor, at de uti musslan insläppa några Perlemos-perlor och släppa så musslan i hafvet några år igen: men efter någon tid, då musslan åter upfiskas, hafva Perlemos perlorna blifvit öfverdragna med en hinna, så at de likna äckta. Detta har blifvit meddelt af Herr Joh.Abr.Grill den yngre, hvilken i flera år uppehållit sig i China.

1. Innan Hans Majestet kom upp, afgjordes några Oeconomica såsom 1:o at sedan det gamla förlorade Staketet omkring Observatorium, gjordt af grofva ställningsbräder, som varit brukade vid byggnaden, dels är nedruttit, dels nu i vinter af tjufvar bårttagit, så at huset står helt bart och öppet, så fants nödigt at något varaktigt stängsel däromkring måste göras. Herrar Meyer, Clason, Acrell och Sandel anmodades at fara någon dag dit up, se hvad där är at göra, och bestyra at det med möjeligaste sparsamhet blir verkstäldt, hvad de besluta, om icke alt på en gång och i år, dock något, och så at det som göres blir beständigt och hederligt

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel

3. Hr Sandel föreslog Grosshandlaren Herr Joh.Abrah, Grill den yngre till Ledamot.

1. Upl. Herrar Clasons, Knutbergs och Sandels yttrande om de tvänne Svar som förledet år inkommo på Frågan, antingen det är bättre at gallra och bläda sko eller at rent af låta fälla vissa partier? De voro af den tankan, at dessa Svar väl bägge hafva rätt i hufvudsaken, neml. at senare sättet är til Skogarnas conservation tjenligare; men at dock intetdera var tilräckeligt eller förtjänte tryckas. De tilstyrkte likväl, at auctorerne kunde fä hvarsin Silfver-Jetton, hvilket bifölls och beslöts at emedan några exemplar äro slagne af den Medaille, som framledne Medailleuren Hedlinger präglat til åminnelse af K.Academiens instiftelse, fast än den ena Stämpelen är skadad, så skulle Auctorerne få hvar sin af dem. Vid de Svaren medföljande förseglade Sedlarnas öppnande, fans Professoren Sven Hof vara auctor til det ena, och Bruks-Patron Joh.Fredr. Angerstein til det andra.

4. Upl. Herr Sandel en af honom upsatt Instruction för Hr Barchaeus på dess tiltänkta inrikes Oeconomiska Resa. Se Dagb.d.6 Maj och beviljade K.Academien honom nu 600 där til för innevarande år. Det beslöts ock, at han skal få en liten recommendation af K.Academien, at upvisa uti Orterne, där han sig anmäler

6. Upvistes Hr. Gyllenhahls Anledning och Plan til Physiska Landbeskrifningar, et Manuscript, som han särskildt ärnar utgifva af trycket, och hvar på han anhåller om Kongl. Academiens approbation. Herrar Baron Tilas och Bergman hafva sedt det, och bäge i synnerhet den senare, gillat det. Herr Sandel anmodades at vidare öfverse detta Manuscript och inkomma med sitt betänkande därom.

Julius, d.15.
Voro de vanlige Herrar Deputerade, tillika med Hr. Praeses, före middagen, uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna, och deliberera om det vid Observatorium under händer varande arbetet på Murar, Staket m.m. och voro alle af den tankan, at fast än kostnaden blir dryg, bör man dock fortsätta det påbegynta, och göra alt både varaktigt och prydeligt, efter det af Herrar Clason, Acrel, Meyer och Sandel gjorda utkast. At röra K. Academiens fruktbara Capital, fans orådeligt, utan ansågs bättre at upnegotiera några tusen daler til detta behof, til dess penningar, förmodeligen inom kort, inflyta i Cassan. 

Octob. den 7.
Höll Herr Sandel på Riddarehuset et åminnelse Tal öfver framledne Herr Assessoren Swedenborg, hvilket vann mycken Approbation.

2. Anmältes at K.Academiens värde och högtälskade Ledamot, Friherre Tilas, d.26 dennes med döden afgått. Herr Sandel åtog sig, på anmodan, at hålla åminnelse Tal öfver honom, och Hr. Wargentin öfver Cammarherren Polhem.

2. Uplästes et Bref ifrån Herr Barchaeus, med ytterligare Journal på dess i Sommar gjorda Oeconomiska Resa och några anmärkningar. Herr Sandel tog dem, at correspondera med honom.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

10. Uplästes Herr Bergmästaren Berndtsons Bref til Secreteraren, innehållande en berättelse om dess ansenliga Potaoes Plantage, hvarpå Han förledet år bergat 70 Tunnor. I anseende til några svårigheter därvid, som Herr Sandel förmodade sig kunna afhiälpa, genom förestållning uti den Oeconomie Commission, hvaruti han är Ledamot, tog han brefvet til sig.

1. Upl. K.Commerce Collegii Bref och begäran, det ville K.Academien yttra sig öfver et af Bruks Patron Kjellberg ingifvit förslag at tilverka Saltpeter så, at en ansenlig myckenhet gödsel, til åkerbrukets tjenst, derigenom skal kunna ärhållas. Remitt. til Herrar Sandels, v.Engeström och Lejonmark.

4. Upl. Hr [namn saknas] tankar om Ängs-skötslen. Remitt. til Hr. Sandels. 

6. Secreteraren anmälde, at Herr Sandels vore färdig med sin Parentation öfver Bar. Tilas, Herr Schönberg med Sin öfver Generalen Baron Eggers, samt Herr Schulzenheim med sin öfver Sal. Archiatern Rosenstein. Det beslöts, at de alle skulle hållas här, uti K.Academiens vanliga Sammankomsts Sal, men dagen kunde ei utsättas, förr än man får veta, huru vida Hans Majestet nådigst torde vilja bivista dessa Parentations Acter, hvar om Secreteraren fick befallning at genom någon af Deras Excellencer göra sig underrättad. Herr Schönberg förklarade då, at som det på det sättet sättet kunde draga längre på tiden, innan Hans Majestets tid tillåter Honom at upkomma, än omständigheterne tillåta Herr Schönberg at här i Staden fördröja, hvilket vore högst 8 dagar, så anhöll Han, at nästa Onsdag få göra ifrån sig Sitt Tal, hvilket bifölls.

1. Herr Sandels höll et Åminnelse-Tal öfver K.Academiens afledne Ledamot, Landshöfdingen Tilas

2. Hr. Camereraren Abrah. Fougts Memorial uplästes, hvaruti han anhåller at K. Academien ville genom några sina Ledamöter låta besiktiga en af honom påfunnen Spinneri-Machine. Därom anmodades Herrar Meyer, Runeberg, Wilcke och Sandels. 

 2. Upl. Herrar Krygers, Botins och Sandels vidlyftiga utdrag af de 1 inkomna Svaren på K.Academiens Fråga om bästa sättet at befordra Åkerbrukets tillväxt, samt deras och Herrar And. Berchs, Meyers, Runebergs och Wäsströms yttrande öfver dem. De voro alle, utan undantag, enige därom, at N:o 12 vore det bästa och förtjent til Belöningen, samt N. 11 därnäst vore försvarligt. Det förras Auctor, som sedan fans vara Ingenieuren Modeer, skal derföre få de två tlogvade Gull-Jettonerne, samt Auctoren til N:o 11, 5 Silfver-Jettoner, om han vill blifva til namnet känd. Det befans sedan vara Oeconomiae Adjuncten vid Upsala Academie, Herr Barchaeus.

3. Upl. Herrar Meyers, Runebergs, Wilkes och Sandels betänkande om Camererren Fougts Spinn-Machine, Se Dagb. för d. 13 Apr. at den funnits i hufvudsaken lik Fabriqueuren Ekermans för några år sedan upgifna Spinn-machine, men i några mål fördelaktigare, hvar om utdrag af Dagboken skall Herr Fougt meddelas.

6. Herr Sandels åtog sig at hålla Åminnelse Tal öfver framledne Herr Hof-Marchalken Jennings

6. Upl. Herr Berndtsons uppsatta vackra anledningar til löf-skogens nyttjande på de orter i Riket, där man för lång och svår Transport, ei kan sälja honom til ved: och det på anmodan, i anledning af K. Commerce Collegii Bref til K. Academien (Se Dagb. för d. 8 Dec.1773) Detta skall vidare öfverses och med tilläggningar förbättras af Herr Praeses, Herrar Knutberg, Sandels och andra.

4. Upl. Herrar Sandels och Bergii anmärkningar vid Herr Berndtsons anledningar til Löf-Skogens nyttjande (Se Dagb. för d. 6 Jul.) Beslöts, at något skulle ändras uti detta manuscript, och en afskrift deraf til K.Commerce-Collegium inlemnas, jämte et Memorial, hvilket Herr Sandels åtog sig at upsätta, som ock alt skedde.

7. Föreslogs åtskilliga fråge-ämnen til de Salgrenska Premierna och delibererades länge derom, men man kom ei heller nu därom til slut, utan anmodades Herr Praeses, at med Herrar Clason, Runeberg, Sandels, Wäsström och Secreteraren sammanträda enskildt til at närmare reglera dessa Frågor

3. Upl. Hr. Hof-Junkaren Gripenstedts afhandling om Torf-mossar samt om Bränn-Torfs skärning och torkande, m. m. Remitt. til Hr. Sandels.

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor