Protokoll (beta)

Til Ämnesvänner antogs volontairen vid Fortificationen Hr Funch och Extraord. Notarien i Kongl. BergsCollegio Hr Leijel, den förra uppå Hr Nordenbergs och den senare uppå Hr Praesidis begäran.

3:o. Bref til H:r Geschworn Leiel med förfrågan om man icke i Afwestad skulle få kopparplåtar för handlingarna i hwad form man åstundade och om priset.

2:o. Ankom H:r Lejels swar (se d. 15 Oct.).

6:o. Uplästes H:r Geschworn Leyels bref angående kopparplåtarne och efter discours om denna saken blef beslutit at man til prof skulle förskrifwa ifrån Afwestad 1 Lispund kopparplåtar för tilkommande åhrs handlingar.

3:o. Uplästes et Rön om en nyligen upfunnen Zinck blandad kopparmalm och at därutur utan widare tilsats af annan koppar utbekomma messings regulus af Carl Lejel, hwilket remiterades til H:rar Brandts och Funcks öfwerseende.

6. Utaf Hr Baron Höpken föreslogs til Ledamot Hr GeheimeRådet Raabe af hvilken  academien haft de gull och silfverfiskarne som äro beskrifne i handlingarna för 1740 p. och desutan skall vara sinnad at öfversända nyttiga observationer som han giordt vid åtskilliga insecter. härjemte föreslog Hr Brandt til Ledamot Hr Proberaren Lejel som en tid varit  ämnesvän uti academien.

3. Voterades öfver de föreslagne Ledamöterna.
H. Strandberg 17 Ia, 0 Nej, Hr Stiernman 15 Ia, 2 N.
Bar. Palmquist 16 I. 1 N. Hr Leche 16 I. 1 N.
Hr Eliander 17 I. ON. Hr Kalm 16 I.. 0 N.
Hr Raabe 17 I. 0 N. Hr Leyel 14 I. 3 N.
hvarföre alla antagna.

8. Hr Salberg upviste et slags pulfver som blifvit honom tilsändt af Häradshöfdingen Biörner ifrån Sundsvall, som monte det vara et slags sand som skulle vara tienlig til jutning. Men Hr Salberg sade at han funnit det vara talk. här utaf gafs prof åt Hr Leyel at den undersöka.

1. Uplästes Hr Hesselii rön och försök om nogra Iord och Torfarters praeparerande til olje och vatn färgor, som voro 13 sorter hvaraf prof följde så väl af sielfva materien som målning deraf. detta remiterades til H.H. Bielke, Baeck, Salberg och Leyel

5. Uplästes Hr Leyels betänkande om den sanden och pulfret som han haft at probera och försöka (se d. 26 Oct.). sanden fant  [han] allenast vara järnhaltig men pulfret af tälgsten.

6. Uplästes en handling hvaruti Iacop Kavaus hemliga konster uptäckas, hvilka han igenom tryckt patent utbiudit, dem som deraf vilja sig gagna. af en medicinae studiosus Liidbeck vid namn och ehuruväl dessa konster voro ganska ringa så hölt Academien denna handling vara nyttig at införa, til at visa nationen huru snart de blifva bedragna af sådena Landlöpare. remiterades til H.H. Leyel och Blixenstierna

3. Uplästes Secreteraren Köpens berättelse om des giorde rön angående et slags Gallmeja vid Schenshyttan, som han funnit vara blandad med en fin lera. detta remiterades till Hrr Brandt, Leyel och Blixenstierna, som komma at undersöka de medföljande profverna af denna malm.

8. H.H. Brandt och Leyel inlämnade deras betänkande skrifteligen öfver H. Höpkens handling angånde Gallmäjan, hvaruti åtskillige felacktigheter vore uptäckte således at den process bem:te autor brukat förminskar Galmejan til quantiten och godheten men at autoren skulle härom blifva öfvertygad kom man öfverens at låta honom sielf giöra sina prof och visa honom derutinnan felacktigheten. som skulle anställas hos H. Leyel.

4. Herrar Brandt, Stockenström och Leyel gofvo sin berättelse at Gallmeje försöket som Secreteraren Köpken anstält uti H. Leyels prober kammare, så slagit ut som de berättat uti sit betänkande, och at han derjemte visat sin okunnighet uti Gallmeje processen. i anledning hvaraf detta H. Köpkens rön kommer at läggas ad acta tillika med det deröfver gifne betänkande.

5. Upvistes tvänne arter af trippel öfversände af H. Hesselius, en marmorerad lera som torkad har låtit formera sig igenom skärning til åtskilliga figurer såsom pyramider som tagit en temmelig god politur til sig. samt Svänska hvalkleran. H.H. Cronstedt, Rudenscöld [och] Lejel togo prof af marmoren leran til at göra försök angånde des hårdnande.

4. H. Hesselius hade insändt en fin vit lerart, och en stuf som han förmente vara gallmoja, hvilka tilstältes H. Leyel at probera. Leran fant man rinna i elden innehölt victriol och ej eldfast. Den andra befants vara ockra efter den ej gaf nogon blå ånga då den uphettades.

5. Uplästes H. Leyels bref ifrån samma ort af d. 19 Nov. deruti han berättar at H. Kirkbak är sinnad at inkomma til Academien med et ock annat. Chymiskt rön samt at der Academien åstundade, med stuffer för des mineral Cabinet.

6. Dessutan berättar H. Leyel om et microscopiskt rön som H. Kirkbak giort af en loppa som lagt ägg och huru utur äggen maskar blifvit utkläkt. Denna observation berättade H. De Geer varit förut giord af Levenhoek men var icke des mindre värd som en stadfästelse at införas såsom utdrag utur dagboken ibland de andra handlingarna hvilket samtycktes.

2. Uplästes H. Carl Leyels bref til Secreteraren dat. Cassel d. 3 Julii. Däruti berättas at Bergshauptmannen von Kirckback var i begrep at utarbeta någre Rön, dem han täncker öfversända til Kongl. Academien.

l. Uplästes en af Magister Juvelius författad, samt af Biskop Browallius til Academien insänd beskrifning öfver nejon-ögons-fisket i Österbotn. Remitt. til Hrr Bäck, Lejel och Gissler.

2. Voterades til ny Praeses, då Herrar Acrel, Blixenstierna, Scheffer och Lejel funnos hafva de mästa rösterna. Ibland dem föll låtten på Herr Acrel.

3. Herr Lejel upviste prof af den Pinschbach, som han i anledning af H. Scheffers, om Pinschbachs tillredande ingifne rön, se Dagboken för d. 10 Novemb. 1750, och efter den der föreskrefne process, tilvärkat. Profvet hade ganska hög och vacker färg, samt berättades, at det en hel månad legat i fria luften, utan at förändras. Och emedan de öfrige, til hvilka detta rön varit lemnat til öfverseende gifvit det sitt bifall, gillades det nu, at införas i Handlingarna för näst instundande fjerdedels-år.

5. Uplästes Hof-Junkarens och Directeurens vid Ädelfors Gullvärk, H. Swabs ingifne rön, om sättet at igenfinna malmgångar i Grufvor, som genom klyfter blifvit afskurne. Desse lemnades nu til H. Scheffer, som tillika med Herrar Tilas och Lejel hafva at der om inkomma med deras betänkande.

10. Upvistes et Malm-Cabinett, hvilket H. Excellence, Friherre von Höpken, likmätigt des afledne Broders Öfverste von Höpkens förklarade yttersta vilja, lemnat til Academien. Herr Praeses blef anmodad at hos H. E. derföre aflägga tacksejelse, och Herrar Scheffer och Lejel, at giöra, tillika med Secreteraren och Archivarien en förtekning på de der uti befintlige Metall- och berg-arter. 11. Efter giord påminnelse af Secreteraren, at sådant de förra åren skedt, utnämndes Herrar Nordenberg och Faggot at å Academiens vägnar besöka Herr Commerce-Rådet Polhem, lyckönska Honom til det nya året, och gifva Academien kundskap om denne des Värdeste Ledamots tilstånd på des höga ålderdom.

9. Omsider skreds til votering om en ny Praeses för instundande fjerde-dels år, då vid sedlarnas öppnande befants, at Gref Piper hade 32 röster, Herr Scheffer 22, Herr Psilanderhielm 16, Friherre Palmqvist 21, H. Malmerfelt 12, Herr Claesson 12, Herr Strandberg 10, Herr Plomgren 6, H. Urlander 5, H. Lejel 4 etc. och emedan Herrar Piper, Scheffer, Palmqvist och Psilanderhielm hade de flästa rösterna, lottades om dem, och då de närvarande, H. Palmqvist och Scheffer dragit sig först frie, drog Hans Excellence Gref Ekeblad för Gref Piper, på hvilken låtten til Academiens fägnad föll. Secreteraren fick befallning at gifva Herr Grefven Academiens val tilkiänna

9. Herr Swabs rön (N. 3) om afskärande klyfter i grufvor upvistes, med Herrar Scheffers och Lejels approbationer.

8. Der på skreds til Votering til en ny Praeses, då efter sedlarnas öppnande befants, at H. Strandberg hade 15 röster, Herr Scheffer 15, Herr Psilanderhielm 14, H. Clason 12, H. Excellence R.R. Frih. Wrangel 9, H. Lejel 7, H. Urlander 6, H. Blixenstierna 3. Ibland de fyra som ägde flästa rösterna, föll lotten på H. Clason, som altså blef antagen til Praeses för nästinstundande Ovartal. --

6. Uplästes et til Academien ankommit bref, utan något namns underskrift, hvar uti Academien anmodes at på något sätt upmuntra Advocat-Fiscalen H. Hiärne, at utgifva af trycket sin framledne Faders Herr Archiatern Hiärnes efterlemnade Manuscripter. Academien fant denna påminnelsen mycket nyttig, och anmodade H. Lejel, som sade sig vara god vän med H. Hiärne, at oförmärkt utforska hans upsåt och tankar angående förenämnde härliga Manuscripter, samt fråga, på hvad hvilkor Han skulle vilja lemna dem til Academiens besörjande. Om des utlåtelse skal H. Lejel sedan gifva Academien berättelse, då Academien kan rådslå, huru vida hon kan finna sig i de tilbudna hvilkoren.

4. Uplästes H. Praesidis utförliga och grundeliga yttrande, om Dr Hasselqvists förledit år inlemnade berättelse, angående Salis Ammoniaci tilredande i Aegypten: H. Praeses gifver en fullständig Historia om hvad man här tils haft sig bekant i denna saken, samt i hvad mål H. Hasselqvist gifvit ny uplysning. Detta gaf anledning til en vacker och upbyggelig discours imellan H. Praeses och Herr Bäck, som med mycket nöje af Academien åhördes. I anledning af alt detta stadnade Academien i det slut, at H. Hasselqvists berättelse skal framdeles visserligen giöras i Academiens Handlingar allmän, allenast man ännu hinner afbida H. Hasselqvists svar, på en och annan honom förestäld fråga, uti mål, som tyckas ännu vid Salmiacens tilvärkning vara mörke. Då H. Lejels nu upläste Historia kunde bifogas och införas såsom företal til det qvartalet,  i stellet för den venliga Vetenskap. Historia.

3. Uplästes Herr Brandts vackra rön, om Järnets förhållande emot andra kroppar, och om Orsaken til kall- och röd-bräckt järn. Remitterades til Herrar, Praeses, Scheffer, Heike och Benzelstierna.

6. Academiens ämnesvän, H. Schröder upviste och skänkte Academien de tre utkomne Tomerne af Academiens Handlingar, öfversatte på Tyska af Herr Kästner, Mathem. Professor i Leipsig. Och emedan samma H. Kästner här igenom hedrat Academien, samt skal des utan vara en lärd och flitig man, föreslogs han af H. Praeses til utländsk  Ledamot.

4. Herr Leijell afträdde då Praesidium, samt hölt et vackert och vidlöftigt Tal, om stoll-orters anläggande vid grufve brytningar, hvar på Secreteraren, å Academiens  vägnar svarade.

Uplästes H. Geschvoren Cronstedts märkvärdiga rön, om en malm-art, funnen vid Cobolt-grufvan uti Ferilla Sochn i Helsingland, hvilken efter många anstälda försök ei tyckts kunna föras til någon af de förr bekante malm- eller metall-arter. remitt. til Herrar Benzelstierna, Brandt, Scheffer och Leijell.

1. Upl. några til Secreteraren ankomne bref, neml. et ifrån Herr Leche, med åtskilliga små Observationer, angående insecterna, hvar ibland voro någre, hvar öfver Academien åstundar få närmare underrättelse: et ifrån Herr Leijell, med några anmärkningar angående Landthushållningen i Smålen vid Tjust: och et ifrån Herr Bose, hvar uti ibland annat berättas, om en slags miölaktig gips eller Lera, funnen i Jorden i Sachsen, hvar af gemene man bakat bröd, och knapt med straff och vite kunnat afhållas ifrån så onaturlig spis.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til K. Academien at inkomma med des utlåtande öfver et ingifvit påfund, at så bränna tjära, at kolen skola komma til gagns, samt vice versa, at af kohl-milor samla tära. Academien ansåg det ingalunda för något nytt. Dock anmodades Herrar Heyke och Lejel, at nogare skärskåda den nu upgifna inrättningen, samt däröfver ingifva deras yttrande. Den som ingifvit detta Memorial, är en Borgare i Luleå.

4. Upl. Herr Bredenbergs påminnelser vid Compassens rätta bruk til Mineraliers upsökande. Herr Lejell lofvade gifva sitt utlåtande däröfver.

5. Upl. Herr Forskåls Rön om sättet at producera Salpeter. Herr Lejell anmodades at äfven öfverse det

7. Herr Leyel emottog, på anmodan, det första stycket af Et ifrån Holländskan öfversatt Manuscript, angående kalkbrännerierna, som af framledne Envoijen Preis blifvit til Kongl. Majestet insändt, och som Hans Majestet befalt Academien at utlåta sig öfver.

3. Upl. Herr Leijels prof på Tabergs järn-malm.