Protokoll (beta)

8:o. Til Ledamöter blefwo föreslagna H:r Assessor Hesselius af H:r Praeses, H:r Consuln Claesson af mig och H:r Ingenieuren Ehrenström af H:r Mejer.

11. Voterades öfwer de trenne den 30 Febr. föreslagne Herrar til Ledamöter, då det befants för
H:r Hesselius 16 Ia och 5 ney. därföre antagen.
H:r Clason 19 Ia och 2 ney. därföre antagen.
H:r Ehrenström 15 Ia och 6 ney. därföre utesluten.

3:o. Intogs H:r Clason til Ledamot, hwartil han blef voterad den 16 Febr uppå dess tal swarade Secreteraren.

Sedan Hrr Alström, Triewald, Classon och Secreteraren voro dagen förut ankomme til Löfstad, derest också Hr Linnaeus infant sig, besåg man först plantagen af de ifrån Norra delarna af Asien och Europa samlade växter hvilka alla härda ut våra vintrar och kunna med fördel här i Riket växa vilda, hvaraf en del voro nyttige til föda för folk, 1:o. åtskillige ärtslag såsom Aspalatus, hafsärter, 2:o. Rötter såsom Martagon. 3:o. Sädesslag såsom Siberiske bokhvetet. 4:o. Kolarter såsom den perrenne Strandkolen. en del voro nyttige til foder för creatur såsom den stora Vicia, Tataria, Siberisk Lucern och förutan en  myckenhet gramina. En del voro nyttige eljest för vår hushåldning såsom det Siberiske perenne stora linet, den Siberiske Isatis.

3. Uplästes Manufactur Contoirets svar på Academiens bref angånde den americanske resan, hvilken Contoiret var benägit at understödja. men åstundade förut vetta ungefärligen hela omkostnaden, hvilken, i ansende til flera nyttor som deraf kunna hämtas i synnerhet Hist. Natur. och Medicin Universiteterna äfven borde taga del uti, Hr Praeses berättade at det til Consist. Academ. i Upsala redan är skrifvit. och til Lund och Åbo med näste post, och deras svar vore inhämtat och nogot vist vore utfästat skulle man låta subscriptions listor utgå, emedlertid kommer man at öfverlägga om omkostnaden hvilket Hr Clason påtog sig at upgifva nogot förslag.

9. Upvistes hela sviten af Engelska transactionerna som H. Classon låtit inkomma ifrån England för Academiens räkning, för hvilka academien efter hand kommer at erlägga betalning.

1. H. Kalm uplämnade til academien Stockholm stads magistrats resolution för honom angånde et rum af Helmfeldska stipendium, anhållandes at som detta stipendium kommer at användas til den americanska resan, penningarna måtte uttagas och förvaras af Academien. Kunde de också göras frucktbara innan de komma at nyttjas såge han gärna. H. Kalm kommer fördenskull at gifva sin fullmackt åt mig som derefter så fort som de utfalla lämnar dem til Gref Cronstedt, eller ock anmodas H. Clason som lärer komma at sörja för H. Kalms växlar, äfven at sörja före at göra dem frucktbara.

8. Upvistes memoirs de l'academie Royale des sciences väl inbundne uti 73 band som H. Classon efter öfverenskommelse af den 20 Sept. 1746 på samma sätt som med Engelska transactionerna, som för et år sedan aflämnades.

3. Som Academien förnummit det Hens Kongl. Höghet igenom des nådige skrifvelse af den 9 Nov. sistledne har såsom Upsala Academiae Canceller faststält det H. Professor Kalm kommer at unfå 6000 d:r Kop:mt af bemelte Academies medel til befordran af den VestIndiska resan H. Kalm nu har anstält, och Vetenskaps Academien samma penninger kommer at upbära och til bemelte behof använda, så fant Academien den kortaste vägen vara at gifva des Ledamot H. Iohan Clason der til fullmackt som åtagit sig dem at öfverstyra til London och der igenom des Contoir förse H. Kalm med gångbart mynt i VestIndien.

6. Secreter. Elvius berättade det H. Classon har förärt Academien hele samlingen af Engelska transactioner.

3. Skreds till Praesidii valet då efter sedlarnas öpnande befents för H. E. Riksrådet Ehrenpreus 19 vota, H. Meldercreutz 17, H. Rudenscöld 15, H. Stockenström 10, H. Carleson 5, Hr Strandberg och Psilanderhielm 2, H:rar Salender, Clason, Schultze, Blixenstierna, gr. Stromberg, Malmerfelt, Ekström, Plomgren, Dalin och Löwenhielm 1. Utaf de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. E. Riksrådet Ehrenpreus, som också såsom närvarande förklerade sig nögd det at emottaga.

14. Praeses frågade, huru med de, för H. Kalm, af Helmfeldska stipendio innestående medel bör förfaras? och beslöts, at de skola efter vanligheten uttagas, och hos H. Classon deponeras, som drager försorg om vexler för H. Kalm.

3. Vidare uplästes tvänne Herr Kalms bref til Academien, det ena af den 12 Sept. och det sednare af den 2 Novomber sistledne, hvaruti ibland annat berättades, at H. Kalm finner nödigt, för åtskilliga anförda raisoner skule, at ännu vidare blifva qvar et år i America, men at han der til behöf de mera pengar, ungeferliga 60 pund sterling. Academien gil lade des upsåt, och yttrade sig benägen at draga försorg om penningars anskaffande igenom Herr Classon, med försäkran, at om Herr Kalms Professorslön och stipendium jämte andre til förväntande publique medel ei ville förslå, ville Academien sielf gå i förskott för det öfriga: hvilket Secreteraren fick befallning at til Herr Kalms upmuntran gifva honom genom bref tilkänna.

7. Frågades, hvilken skulle uttaga de för H. Kalm förfallna stipendii medel, sedan Secreteraren Elvius är död, som hade H. Kalms fullmagt at uttaga för Hans räkning de efter hand utfallande penningar: och beslöts, at Academien skulle lemna Herr Classon fullmagt at dem uttaga, til des någon ny fullmagt ifrån Herr Kalm hinner ankomma.

9. Omsider skreds til votering om en ny Praeses för instundande fjerde-dels år, då vid sedlarnas öppnande befants, at Gref Piper hade 32 röster, Herr Scheffer 22, Herr Psilanderhielm 16, Friherre Palmqvist 21, H. Malmerfelt 12, Herr Claesson 12, Herr Strandberg 10, Herr Plomgren 6, H. Urlander 5, H. Lejel 4 etc. och emedan Herrar Piper, Scheffer, Palmqvist och Psilanderhielm hade de flästa rösterna, lottades om dem, och då de närvarande, H. Palmqvist och Scheffer dragit sig först frie, drog Hans Excellence Gref Ekeblad för Gref Piper, på hvilken låtten til Academiens fägnad föll. Secreteraren fick befallning at gifva Herr Grefven Academiens val tilkiänna

6. Uplästes Consistorii Academici i Åbo svar til Hans Excellence Grefve Tessin på den befallning H. E. efter Academiens begäran, låtit i Decembris Månad sistledne til Consistorium afgå, at hit til Academien Remittera de penningar som af Herr Kalms Professors Lön influtit, til afbetalning på det förskott, som Academien genom Herr Clason giordt på Herr Kalms resa. Consistorium berättar, at 1058 daler silfvermynt voro i Contant för H. Kalm innestående, samt des utom några och 50 Tunnor ännu oafsåld spanmål. Consistorium frågar altså, om de 1058 D. äro tillräckelige, eller om ock spanmålen skal afsäljas. Academien beslöt anmoda Hans Excellence, det ville Han svara, at de derest spanmålen ei sedermera blifvit försåld, skulle snart foga anstalt der om, och i medlertid skicka så mycket penningar de redan för H. Kalm hade upburit: emedan, om det skulle något öfverstiga hvad Academien för honom utbetalt, finge Academien vid des hemkomst med honom liqvidera. Herr Praeses åtog sig at tala med Hans Excellence Grefve Tessin här om.

5. Ändteligen hölt den afträdande Praeses, H. Clason, et vidlyftigt och väl utarbetat Tal, om Svenska Handelens öden, hvilket af Secreteraren på Academiens vägnar besvardes. Talet lemnades på begäran til Trycket

1. Hölt Herr Hellant et Inträdes Tal, om hvad märkvärdigt innom Pol-cirkelen redan kan vara observerat eller ännu stå at observera. Detta besvarades af Praeses, H. Clason. Talet åstundade Academien at det skulle lemnas til trycket.

4. I anledning af Herrar Brauners och Clasons inkomne betänkande, om Herr Norbergs rörliga sädes-magasin, samt H. Norbergs egen ytterligere förklaring, Discourerades länge och upbyggeligen, huru vida luftens utestängande ifrån säden är nödig eller skadelig, emedan man af många rön tyckes kunna sluta, at om luften kunde aldeles utestängas, skulle ock rå säd bättre der igenom förvaras för ornad, än med vårt vanliga omkastande och vädrande, som af många förmenes mer bidraga at skada än bevara säden. Academien önskade, at någon med flit ville giöra försök här på. I medlertid tyckte Acad. at H. Norbergs påfund kunde införas i Handlingarna, med någon bifogad anmärkning, at om ändteligen säden nödvändigt bör omröras och vädras, tyckes detta påfund, utom andra förmåner, spara mycken möda.

4. Grefve Cronstedt upvisade Academiens Räkenskaper för år 1752. Herr Faggot lofvade, at tillika med H. Clason, gå dem igenom, och se, om något der vid är at påminna. Academiens vinst af almanachorna för det året, besteg sig til 9546 dr. 12 kopparmynt. Saldo vid räkningens slut för hela året, var 8198 dr. % kmt. På Observatorii byggnad hade Academien det året, utom hvad Herr Grill förskutit, af egna penningar påkostat 3945 dr. Hela Herr Grills förskott på denna byggnad, ifrån början til slutet, har varit 8069 dr. kmt. var på, til 1752 års slut, ei mera var afbetalt än 21009 dr., så at Academiens skuld då ännu var 59684 dr. Af de små almanachorna blefvo för det året tryckte 191000 exemplar, hvar af allenast 177238 exemplar blefvo sålde. De öfrige blefvo til maculatur. 

4. Upl. Manufactur-Contoirets bref, hvar uti anhålles, at Academien ville undersöka och pröfva Manufacturisten Sethelii upgifna påfund at så bereda läder, at det ei må taga något vattn til sig. Sethelius hade företräde. Herrar Faggot, Clason och Scheffer utnämndes, at göra dessa försök, och gifva Academien del der af.

2. Uplästes Secreterarens fortsättning af Anmärkningarna öfver Förtekningarna på Födde och döde, som af Academien gillades at införas i Fjärde Quartalet af Acad. Handlingar för nästledit år.
3. Upl. Herr Stridsbergs ingifne beskrifning på Des Väder-Rior och Trösk-logar, hvilken redan af Herrar Faggot och Clason var öfversedd och gillad.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

1. Upvistes et exemplar af Academiens Handlingar för sistledne tre Månader, och utnämndes Herrar Faggot, Swab, Bäck, Clason och Carleson, at af förledit års tryckta Handlingar urskilja tvänne Rön, hvilkas Auctorer tyckas der med hafva giordt sig förtjänte til de Sparriske Premie-Jettonerne.

4. Ehuru väl inga räkenskaper ännu inkommit på Academiens inkomst och utgift för de fyra sistförflutna Åren, dock som Secreteraren berättade, at de oförtöfvadt blifva färdige, utnämndes nu Herrar Grill, Schultze, Clason och Berch, at emottaga dem til Öfverseende, när de inkomma, samt at tillika författa en Instruction eller et Reglemente, huru här efter med Räkenskaperna och Academiens medel förhållas skal, til mera redighets, skyndsamhets och säkerhets ärhållande. Nyssnämnde Ledamöter, som alle voro närvarande, åtogo sig detta angelägna ärende, och lofvade göra sitt bästa, at Academien här efter skal altid veta Cassans tilstånd, och vara säker om sina revenuers riktiga upbörd.

7. Upvistes en ifrån Frankrike til Academien upskickad Såningsmachine, med alt tilbehör, uti fulkomlig storlek. Emedan man uti de förra årens Dagböcker förgätit at nämna om, hvad anledningen varit til denna Machins upskickande, vil man den här korteligen anföra. Under Herr De Geers Praesidium, i Januarii Månad, år 1754, ankom et bref ifrån Academiens Ledamot Herr Bonnet i Geneve, som uplästes d. 12 i samma Månad, och hvar af et utdrag sedermera infördes i Handlingarna för Apr. Mai. Jun. 1756, hvar uti han, ibland annat, berömmer den Såningsmachine, som af H. Duhamel blifvit påfunnen, men af en vid namn Chateauvieux sedermera så förbättrad, at han med mycken förmon af många brukas. Han lade der til, at om Academien vore tjänt med et model af samma Machine, ville han det hitsända. Emedan Academien jämväl tilförene hört talas om samma Sånings-machine, anmodade Academien Herr Praeses at svara, det hon med nöje skulle emottaga et sådant model. Sedan hörde man ei talas der om, förr än i November månad sistledit år, då Herr De Geer berättade sig hafva fått svar, at icke et Modell, såsom Academien förstod, utan en hel machine i stort redan var aflemnad til Capitaine Busch i Marseille som denna Machine skulle öfverföra til Sverige för Academiens räkning. Der jämte upgafs räkning, hvad Machinen kostade, bestigande sig til Etthundra ellofva Franska Livres, utom frackten, 40 Holländska Gyllen. Nu ehuruväl Academien fant, at H. Bonnet orät förståt Academiens mening, och skickat en skamlöst dyr Machine, i stället för et litet Model, som han sielf tilbudit sig at skicka för intet, och ehuru Acadamien äfven hade al orsak at tro, det denna dyra Machine ei skulle vara tjänlig hos oss, eller öfvergå Thunbergs eller Pålhems Sånings-Machiner, så ville dock Academien för denna gången ei göra protest emot denna räkning, emedan H. Bonnet, förmodeligen i god mening, af missförstånd om ordet Model, giordt denna anstalt. Räkningen betaltes derföre strax genom vexel. Machinen, som nu är ankommen, var ei tilhopasatt, och kan ei här i staden beqvämligen försökas. derföre beslöt Academien anmoda Herr Clason, at på des gård vid Stocksund tilhopa sätta och pröfva Machinen, hvar vid Herrar Alströmer och Friherre Brauner samt flere Ledamöter tilbudo sig at vara behielpelige, och sedan inkomma til Academien med deras berättelser der om.

4. Herr Praeses förestälde angelägenheten at pådrifva det Academiens räkenskaper må komma uti rätt skick, til hvilken ända han alfvarligen antydt Academiens bokhållare at inom nästa Session inkomma med Räkningarna för år 1755, samt strax der efter, så fort mögeligit är, med 1756 och innevarande års Böcker. Kongl. Academien kunde ei annat än der öfver betyga et särdeles nöje och beslöt, at derest Bokhållaren ock denna gången treskas och ei fullgör hvad honom befalles, skal han utan förskoning och upskof afsättas ifrån des tjänst, hälst Academien äfven i andra mål funnit honom försumelig och uti des upförande vidlyftig. At öfverlägga om de mått, som vid detta högst angelägna och granlaga ärende äro nödiga at taga samt at öfverse de inkommande räkenskaperna och föreskrifva lag och reglor om sielfva Bokhållnings sättet, utnämndes Herr Praeses til biträde, Herrar Faggot, Grill, Schultze, Clason och Berch.

3. Upl. et stycke af Comministern Jöns Hornaei ingifne berättelse om Des Sochne boers i Ytterlänäs soken i Ångermanland, hushållning. Det var qvickt skrifvit och visar hvad grufveliga missbruk uti Landthushållningen förelöpa på den orten: men der uti var föga nyttigt at lära för andra, hvarföre ock Academien ei fant denna berättelse tjänlig at införas i Handlingarna. Dock anmodades Herr Faggot, Clason och Schultze at inkomma der öfver med närmare betänkande.

3. Uplästes Herr Westbecks på Academiens anmodan giorde berättelse om des mångåriga försök at til Åker och Äng upodla Kärr, Måssar och sänkmark. Remitterades til Herrar Faggots, Clasons och Schultzes utlåtande.

5. Herr Schultze hälsade ifrån Herr Clason, som i dag varit förhindrad at upkomma, och bad det ville Academien ei expediera des utlåtande til K. Majestet, om Hierpens spanmåls-profvare, förr än han äfven fått för Academien yttra sina tankar der om, hvilket beviljades.

4. Herr Praeses påminde Academien, at nu efter vanligheten utnämna några af Ledamöterna, til at af de förledit år tryckte Handlingar urskilja dem, hvilkas Auctorer hafva giordt sig förtjänte til de Sparriska Praemie-Jettonerna. Herrar Faggot, Bäck, Clason och Kryger åtogo sig detta, på Academiens anmodan.

Majus. d. 25.
Som det förspordes, at Camereraren Myrman blifvit sjuk och nu mera drog i betänkande, om han ville sig åtaga den honom updragne sysla, råkade Herrar Deputerade öfver denna oförmodade händelse i största oro, och kommo tilsamman på Observatorio at öfverlägga här om, Herrar Faggot, Clason, Schultze, Friherre von Seth och Secreteraren.

1. Gillades de steg Herrar Deputerade giordt med Contoiret och Räkenskaperna. Herrar Schultze och Clason anmodes at upsätta en instruction för den nye Bokhållaren

4. Alla Academiens utgifter betalas i Contoiret, och skal Bokhållaren hvart qvartal upvisa en summarisk räkning för det sistförflutna qvartalet, och vid hvart års slut upgifva formel räkning för hela det förflutna året, med behöriga verificationer. Och kommer hvar och en Praeses, at inan han afträder Praesidium, med Herr Grefve Cronstedt och några Deputerade, at i Contoiret öfverse räkenskaperna. med mera, som uti Bokhållares Instruction kommer at införas, hvilken Herrar Clason och Schultze lofvade med det första projectera

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande

3. Upl. någre af de inkomna svaren, om Mossens utrotande af ängar, och som Academien ei mer i detta år lärer komma tilhopa, beslöts, at til tidens vinnande nu strax remittera de inkomna svaren til följande Herrar Ledamöter. Hr Nordenschöld,
Faggot,
Clason,
Schultze,
Carleson.

Herrar Nordenschöld och Clason höllo före, at N. 18 borde belönas.

Altså blef ingen decision, emedan vota voro paria. Därföre blef öfverenskommit, at Secreteraren skulle skrifva til Herr Linnaeus, och anmoda Honom at decidera. Men at för öfrigt bägge dessa svaren förtjänte at tryckas. Samma Dag,
efter middagen, sammanträdde, uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Faggot, Nordenschöld, Schultze, Clason, Tiburtius och Runeberg, hvilke alle haft hos sig och läsit de inkomna svaren på den andra förledet år framstälda frågan, angående bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar, och af Academien varit anmodade, at utlåta sig, hvilket af dem förtjänte hälst belönas.

1. Uplästes Herrar Gref Cronstedts, Polhems och Knutbergs yttrande öfver en förbättring på Skeps-Cabestans, somen Italiennare vid namn [namne utlämnat] til Academien ingifvit. Herr Classon begärde nu, at öfven få beskrifningen och Ritningarne på denne Cabestan.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

9. Omsider skreds til Votering på Candidater til ny Praeses, och fick
Herr Zetzell --------- 17 Röster.
Herr Grefve Cronstedt ----- 12.
Herr Tilas ---------- 10.
Herr Berch ---------- 8.
Herr Clason --------- 5 etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten at blifva Praeses på Herr Zetzell, som var närvarande och lyckönskades

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

11. Företogs omröstningen til ny Praeses. Herr Tilas fick ----- 15 Röster.
Herr Bäck -------- 12.
Herr Ferner ------- 10.
Herr Berch ------- 8.
Herr Clason ------- 6 etc.
Af de fyra som fått flästa Rösterna, föll lotten på Herr Bäck, som var närvarande, och emottog lyckönskningar

2. Vid omröstningen til ny Praeses, fingo Herrar Kryger, Strandberg, Clason och Ferner de flästa rösterna, af hvilka lotten at blifva Praeses föll på Herr Strandberg.

3. Emedan Herrar Polhem och Classon redan läsit dessa Acter, hade de redan skrifteligen upsatt sina tankar där öfver, som äfven nu uplästes.

1. Utnämndes Herrar Faggot, Rudenschöld, Clason, Runeberg och Wilcke, at genomläsa de 5 inkomna Svaren på frågan, om Svenska Climatets naturliga förmoner och olägenheter. På den andra Frågan för sistledna året, är ei något svar inkommit.

Herr Clason tyckte mäst om N. 3, men hade ock funnit mycket godt i de öfriga, besynnerligen N:o 2 och 5. Af samma tanka var Herr Wilcke. Herrar Faggot och Runeberg höllo N:o 3 för det enda, som förtjänte utgifvas. Secreteraren sade sig ock tycka, at N. 3 vore oemotsägeligen det bäst förtjänta til Belöningen.

10. Vid omröstningen til ny Praeses, fick
Herr Grefve Cronstedt ------- 25 Röster.
Herr Generalen Ehrenswärd ------ 25.
Herr Berch ----- 15.
Herr Acrel ---------- 14.
Herr von Swab -7.
Herrar Kryger och Clason hvar sina- 5 etc.
Ibland de 4, som fått högsta rösterne, föll Lotten på Herr Berch, som var närvarande och lyckönskades

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

3. Upl. Hr. Clasons yttrande om den ingifna beskrifningen på Rior. brukeliga i Malax Soken i Österbotn, hvilken gillades, dock med några små påminnelser.

2. Secr. berättade, at Herrar Faggot, Clason och Runeberg genomläsit de Sex inkomna Svaren på frågan om bästa Sättet at förse Garfverierne med nödig Bark, med minsta känning för Skogarne, och de alle så väl som Han sielf, funnit N. 3 med Devise: Fäderneslandet och Vetenskaperne tilgifven, icke allenast hafva et utmärkt företräde för alla de andra Svaren, utan ock vara aldeles förtjänt til den utlofvade dubbla Belöningen at ibland de andra var allenast et, som förtjänte någon åtanka. Emedan K. Academien nu ei var af annat hindrad, lät K. Academien sig föreläsa dessa båda Svaren, hvar efter Deputerades yttrande bifölls, neml. at Auctor til det förra Svaret skal få 2 Guld- och den til det senare, 2 Silfver Jettoner. Vid de där til hörande förseglade Sedlars öppnande, befants Fabriqveuren L. Zethelius vara Auctor til det förra, och en Kyrkoherde i Smålen Wetterling til det senare.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

7. Rösterne til ny Praeses föllo såsom följer. Herr Grefve Cronstedt fick 25.
Hr. B. Bergius ------ 17.
Hr. Heikensköld----- 15.
Hr. Classon ------- 12.
Hr. Schutzer ------- 10.
Hr. Adelcrantz ---- 6 etc.
Af de fyra första, föll Lotten på Herr Heikensköld, som blef Praeses.

5. Herr Wilcke upviste Model af ny slags Pump, som har alla de förmoner hvilka den Franska Inventionen, som i sista sammankomst omtaltes, föregifves äga. Beslöts at Hr Clason skulle anmodas at låta göra en sådan Pump i stort, at des mera blifva förvissad o des verkeliga nytta

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

4. Vid vanlig omröstning til ny Praeses, fick Herr Chapman --- 8 Röster.
Herr Ekeberg --- 8.
Herr Clason ------ 7.
Hr. Bar. Adelcrants -- 7.
Herr Knutberg ---- 6.
Hr. B. Bergius ---- 6.
Herr Runeberg ---- 6.
Herr Schutzer --- 5 etc.

6. Upl. Herr Clasons utlåtande om Herr Westermans afhandling, se N. 4 för innevarande år. K. Academien pröfvad för nyttigt, at det jämte sielfva Afhandlingen, kunde införas i Handlingarna.

4. Räkenskaperne för åren 1764, 1765, 1766 och 1767, som nu äro renskrefne och färdige, lofvade Hr. Clason, på anmodan, at öfverse.

12. Herr Clason afträdde Praesidium, med et vackert Tal, om orsakerna til Sveriges Handels omskiften

4. Herr Praesidis unge och välartade Son antogs til Ämnesvän.

4. Uplästes en af Hr. Busch (en på Wermdön boende hederlig Landtman, so tilförne utgifvit af Trycket några dylika Skrifter) ingifven Beskrifning med Ritning på en fördelaktig Ladugårds byggnad. Hr. Clason anmodades at inkomma med Sitt betänkande därom.

Det ena inkomna Svaret, om bästa construction på en Plog, hade Herr Alströmer redan fått til genomläsande, hvilken kommer at lemna det til Herrar Faggot, Clason och Knutberg.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

2. Upvistes Modell på en Trösk-Machin, som en Klockgjutaren i Falunpåfunnit och några år med fördel sielf nyttjat, hvar om K. Majestet i nåde infordrat K. Academiens underdåniga utlåtande. Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Wilcke anmodades at någon dag sammanträda hos Herr Faggot, som för opasslighet ej kan gå ut, at taga Machinen i nogare skärskådande och inkomma vid nästa sammankomst med Deras tankar där om.

2. Upl. Herrar Grefve Cronstedts, Faggots, Knutbergs och Clasons betänkande om Flodströms Trösk-Machine, neml. at den vore god och nyttig, där tilfälle är til vattdrift, men at den mycket liknade den af Commerce-Rådet Polhem för många år sedan, påfundna, och vid Stiernsunds Bruk nyttjade TröskMachinen. I anledning här af skal underdånigt yttrande där om afgå til Kongl. Majestet, hvilket ock, efter få dagar skedde.

4. Upl. det enda inkomna Svaret på tredje Frågan för förledet år, angående bästa skapnaden på en Plog. Tillika upläste Herr Praeses Des eget utlåtande där om neml. at Svaret innehölle endast en förbättring på den så kallade Vall-Plogen, men ingalunda vore tilräckeligt Svar på Frågan uti al sin vidd, och at han därföre tillstyrkte, det Frågan må å nyo upgifvas. Någre biföllo det, och höllo före, at Dubbelt Praemium därföre borde bjudas, neml. utom de 11 Ducater, som en obekant förledet år hos Academiens Secreterare deponerat, 10 Ducater af Academiens egen Cassa: men andre tyckte, at Sielfva Frågan borde i den händelsen något ändras och göras tydeligare. Herr Clason sade sig ock äga en Ängelsk Bok, hvar uti grundeligen skal vara demonstreradt, hvilken skapnad och ställning är den fördelaktigaste på en Plog, så at han, i anseende där til, ansåg sjelfva Frågan för nästan onödig. Han lofvade til nästa Sammankomst taga up med sig samma Bok, då man vidare får öfverlägga om detta ämne.

2. Vid föreberörde Böckers afslutande hade Herr Moleen funnit, at Herr Présidenten Grefve Cronstedt stadnat uti debet af circa 1400 (1445 dr 30 % kmt), och Herr Consulen Classon, af vid pass 580 dr kmt (585: 31%). De voro bägge närvarande, och togo remarquerne til Sig, at sig däröfver förklara

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

3. Upl. Herr Hof-Junkaren Thams underrättelse, om bästa sättet at mura sten-gärdesgårdar af kullersten, jämte Herr Hof Camereraren Christiernins anärkningar därvid. Herr Praeses och Herr Clason funno vid det nya sättet åtskilligt at påminna, och höllo det af Hr. Christiernin vid Ekholmsund brukade för bättre.

3. Upl. Herrar Faggots, Clasons, Knutbergs, Botins och Sandels omdömen om de inkomne 5 Svaren på Academiens andra Fråga för sistledet år, angående bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt. De kommo alla däruti öfverens, at N. 5 vore det bästa, men at ock det vore så ofullkomligt, at det ei förtjänte något Praemium. Andra mycket bättre Svar på samma Fråga äro ingifne til Patriotiska Sällskapet och redan tryckte. K. Academien fann därföre för gdt at å nyo upsätta denna Fråga, mot dubbelt Premium eller 20 Ducater för den som inom 1773 års slut inkommer med något Svar, som är bättre än de redan utgifne, om Landtbrukets hinder och hjälp.

I anseende til dessa skäl funno samtelige Herrar Deputerade högst skäligt, at i dag tilstyrka Academien, det förberörde tvänne fordringar må Herrar Grefve Cronstedt och Clason eftergifvas, uti Räkenskaperna afskrifvas, och dem til deras säkerhet, utdrag af Dagboken därom lemnas; hvilket så mycket häldre i dag kunde ske, som både Herr Grefve Cronstedt och Hr. Clason i afton skola vara i Banqven, och således icke kunna vara i Academien tilstädes

I anseende til dessa skäl funno samtelige Herrar Deputerade högst skäligt, at i dag tilstyrka Academien, det förberörde tvänne fordringar må Herrar Grefve Cronstedt och Clason eftergifvas, uti Räkenskaperna afskrifvas, och dem til deras säkerhet, utdrag af Dagboken därom lemnas; hvilket så mycket häldre i dag kunde ske, som både Herr Grefve Cronstedt och Hr. Clason i afton skola vara i Banqven, och således icke kunna vara i Academien tilstädes

1:o. Herr Clason, som öfversedt de af Bokhållaren Moléen i ordning brackta gamla Räkenskaperna, och funnit dem ganska rediga, förestälde, om icke Herr Mcleen, i anseende til den myckna öda han dermed haft, sat den märkeliga tjenst han dermed gjordt Academien, kunde, utom de 1200 dr kmt. som redan blifvit honom derföre beviljade, ännu få någon tilökning, och föreslog 600 dr kmt. så at hela Hans belöning blefve 1800 dr, som vore 100 dr för hvart och et af de 18 årens Räkenskaper, hvilka han brackt til ordentligt Bokslut. Detta funno samtelige Herrarne skäligt at bifalla.

4. Herr Praeses anmälde, hvad förmiddagen af Herrar Contoirs-Deputerade blifvit för godt funnit, angående Herrar Cronstedts och Clasons Ballancer samt Bokhållarens arfode, hvilket alt, utan minsta gensägelse, såsom högst billigt och med fägnad bifölls.

4. Upl. et utdrag af Riksens Ständers Fiskeri Deputations Dagbok, hvaruti K. Academien anmodas at inkomma med utlåtande om en af Studiosue Hublein upgifven inrättning at såga Stäfver til Fiskekäril. Samma Hublein inkallades, som tilböd sig at upvisa modell på Sitt Sågverk. Herrar Clason, Knutberg, Wilcke och Geissler anmodades at bese modellet, och til nästa sammankomst afgifva deras tetänkande derom.

4. Uplästes Herrar Knutbergs, Clasons och Wilkes yttrande om Hr. Hubleins Machine at såga Tunne-stäfver. I anledning här af utfärdades strax svar til Fiskeri-Deputationen

1. Secreteraren anmälte, at på K.Academiens Fråga, om bästa sättet at nyttja Skog, hvar på Svar väntades innan sistledna årets slut, var allenast et Svar inkommit, som uplästes och remitterades til Herrar Clasons, Heykenschölds, Knutbergs och Sandels utlåtande.

2. at på den til samma tid itererade Frågan, om Plogars bästa Skapnad, voro Svar inkomne, som remitt. til Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Alströmer.

4. Upl. Extract af Riksens Ständers Defensions Deputations Protocol hvar uti K.Academien anmodas om utlåtande angående bästa sättet at länge conservera Ekeoch annat Skepps-virke. Beslöts, at man först skulle inhämta Herrar Clasons, Chapmans och Knutbergs tankar härom, hvilken sistnämnde ock skulle anmodas at utur Du Hamel du Monceau s vidlyftiga Bok, just om detta ämne, göra et utdrag. 

1. Innan Hans Majestet kom upp, afgjordes några Oeconomica såsom 1:o at sedan det gamla förlorade Staketet omkring Observatorium, gjordt af grofva ställningsbräder, som varit brukade vid byggnaden, dels är nedruttit, dels nu i vinter af tjufvar bårttagit, så at huset står helt bart och öppet, så fants nödigt at något varaktigt stängsel däromkring måste göras. Herrar Meyer, Clason, Acrell och Sandel anmodades at fara någon dag dit up, se hvad där är at göra, och bestyra at det med möjeligaste sparsamhet blir verkstäldt, hvad de besluta, om icke alt på en gång och i år, dock något, och så at det som göres blir beständigt och hederligt

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel

1. Upl. Herrar Clasons, Knutbergs och Sandels yttrande om de tvänne Svar som förledet år inkommo på Frågan, antingen det är bättre at gallra och bläda sko eller at rent af låta fälla vissa partier? De voro af den tankan, at dessa Svar väl bägge hafva rätt i hufvudsaken, neml. at senare sättet är til Skogarnas conservation tjenligare; men at dock intetdera var tilräckeligt eller förtjänte tryckas. De tilstyrkte likväl, at auctorerne kunde fä hvarsin Silfver-Jetton, hvilket bifölls och beslöts at emedan några exemplar äro slagne af den Medaille, som framledne Medailleuren Hedlinger präglat til åminnelse af K.Academiens instiftelse, fast än den ena Stämpelen är skadad, så skulle Auctorerne få hvar sin af dem. Vid de Svaren medföljande förseglade Sedlarnas öppnande, fans Professoren Sven Hof vara auctor til det ena, och Bruks-Patron Joh.Fredr. Angerstein til det andra.

Julius, d.15.
Voro de vanlige Herrar Deputerade, tillika med Hr. Praeses, före middagen, uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna, och deliberera om det vid Observatorium under händer varande arbetet på Murar, Staket m.m. och voro alle af den tankan, at fast än kostnaden blir dryg, bör man dock fortsätta det påbegynta, och göra alt både varaktigt och prydeligt, efter det af Herrar Clason, Acrel, Meyer och Sandel gjorda utkast. At röra K. Academiens fruktbara Capital, fans orådeligt, utan ansågs bättre at upnegotiera några tusen daler til detta behof, til dess penningar, förmodeligen inom kort, inflyta i Cassan. 

3. Upvistes Öfverste von Qvantens Ritning på en vagn, som skal gå ovanligt lätt. Herr Clason tog den, at yttra sig därom. Vagnen, ehuru tresitsig, kan dragas af en Häst.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd. befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande öfver en Fransk härvarande Mans vid namn Giraumonts ansökning om Praemium och Privilegium exclusivum för tvänne slags Mastic, som han säger sig kunna och här i Riket vilja tilverka: det ena föregifves vara ganska tjenligt at anstryka Järnblecks Tak och byggnader af trä, för at länge conservera dem: det andra, at anstryka Skepp, i afsigt at förvara dem för Mask och röta. Hr. Giraumonts Memorial uplästes, tillika med Hr. Öfversten Rööks och Hr. Stads-Architecten Palmstedts intygande om dessa Mastics af dem befundne fördelar. Herr Praeses tillika med Herrar Ferner, Clason och Chapman anmodades at yttra sig härom.

4. Yttrade sig ock Herr Praeses, tillika med Herrar Chapman, Clason och Wilcke, angående Hr. Giraumonts tvänne slags Mastic: nemligen at det fordrades flera års tid at försöka, om desse Mastics kunna göra den utlofvade nyttan: at det försök som Hr. Chapman förledne sommar gjordt med det ena, på Skepp ei utfallit til Mastikens fördel: at de många utländska intyganden, som Hr. Giraumont sig åberopar, ei äro nog öfvertygande, emedan han ei bevist, at hans Mastic är den samma, som det uti alla dessa intygande så kallade Spalm. Icke desto mindre, emedan både möjeligt och troligt syntes, at Hans Mastics kunde blifvittil någon nytta, trod de de, at det ei kunde skada, om han finge det begärdta Privilegium, hvarigenom någre i Riket befinteliga och nu föga nyttjade rå-ämnen kunde, kan hända förädlas och göras äfven til exportable varor. Detta betänkande bifölls

7. Föreslogs åtskilliga fråge-ämnen til de Salgrenska Premierna och delibererades länge derom, men man kom ei heller nu därom til slut, utan anmodades Herr Praeses, at med Herrar Clason, Runeberg, Sandels, Wäsström och Secreteraren sammanträda enskildt til at närmare reglera dessa Frågor

4. Upl. Herr Hof-Junkaren Gripenstedts afhandling om Plogar, i synnerhet om den så kallade Westmanlands Plogen, som ehuru den hålles för den bästa, dock visas hafva många fel, och af Hr. Gripenstedt blifvit mycket förbättrad. Denna afhandling hade Herrar Clason och Wäsström redan läsit och tilstyrkt at den skulle införas uti de vanliga Handlingarna: men som den är vidlyftig och derföre ei så snart kunde deruti få rum; den ock tycktes egenteligen böra komma uti Landtmäns händer, så beslöts, at den skall införas uti de nya Oeconomiska Handlingarna, som äro under Pressen och nu snart full-tryckte. 

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor