Protokoll (beta)

för H:s E. Riksrådet Wrede 5 Nej. 24 I.
Biblioth. Laurel   21   8
Assessor Vult   23   6
Secret. Carleson   14   9
Camh. och Assessorn Bonde   14   15
Prosten Wettersten   14   10
Lectorn Hielm   26   3
Assessor Biörner   23   6
Salvius   12   17
Secret. Kruger   16   13
Professor Ihre   25   4
Körkh. Mörk   21   6
Herr Törngren  20 

3. Herr Ekström föreslog Commissarien i Manufactur Contoiret, Herr Krüger, til Ledamot

1. Företogs Votering om Nya Ledamöter, då Herr Lagmannen Carleson, Commissarien i Manufactur Contoiret Herr Krüger samt Oeconomiae Professoren i Lund, Herr Burmester genom ansenlig Pluralitet blefvo antagne.

1. Tog Herr Kryger sit inträde med et vackert Tal, om Vetenskapernas nära förening med alla et Rikes hushålls-grenar, och med Handaslögderna i synnerhet, hvilket på Academiens åstundan utlemnades til trycket.

8. Rösterne til ny Praesident föllo således. Herr Cronstedt, Axel - - 20
Herr Adelcrantz 19.
Herr Kryger 18.
Herr C. Carleson 17.
Herr Stiernman 15.
Herr Knutberg 15.
Herr Adlerheim 9.
Herr Svaab 8. etc.
Herr Swab berättade, det Herr Cronstedt nyligen vore rest på Landet och skal der hafva sjuknat, så at han tviflade, om Praesidium kunde honom updragas, derföre lottades emellan Herrar Stiernman och Knutberg, hvilken af dem skulle blifva fjärde Candidaten, då Lotten föll på Herr Knutberg. Ibland de fyra Candidaterne, Adelcrans, Kryger, Carleson och Knutberg, föll Lotten på Herr Adelcrants, som var närvarande och tog emot lyckönskningar.

8. Rösterne til ny Praesident föllo således. Herr Cronstedt, Axel - - 20
Herr Adelcrantz 19.
Herr Kryger 18.
Herr C. Carleson 17.
Herr Stiernman 15.
Herr Knutberg 15.
Herr Adlerheim 9.
Herr Svaab 8. etc.
Herr Swab berättade, det Herr Cronstedt nyligen vore rest på Landet och skal der hafva sjuknat, så at han tviflade, om Praesidium kunde honom updragas, derföre lottades emellan Herrar Stiernman och Knutberg, hvilken af dem skulle blifva fjärde Candidaten, då Lotten föll på Herr Knutberg. Ibland de fyra Candidaterne, Adelcrans, Kryger, Carleson och Knutberg, föll Lotten på Herr Adelcrants, som var närvarande och tog emot lyckönskningar.

Herr Professor Lehnberg fick 12 röster. Herr von Stiernman 10.
Herr Commiss. Kryger 8.
Herr Ryttmäst. Jännings 8.
Herr Öfverste Nordenschöld 7.
Herr Swab 4. etc.
Af de fyra Candidaterna, föll Lotten på Herr Lehnberg

3. Företogs voteringen om en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at
Herr v. Swab hade 22 röster.
Friherre v. Seth 20.
Herr Cronstedt 16.
Herr Kryger 15.
Herr Knutberg 10.
Herr Heike 7.
Herr Adlerheim 5 etc.

Sedan Herrar v. Swab, Cronstedt och Kryger, som voro närvarande igenom lottning dragit sig frie, var den fjärde af dem som hade högsta rösterna, nemligen Friherre von Seth sielftagen til Praeses, och blef den afträdande Praeses, Herr Lehnberg anmodad at, tillika med Secreteraren, betyga för den nye Praeses, Academiens fägnad öfver des lyckliga val

5. Herr Praeses berättade, det Han tillika med de andra af Academiens Ledamöter, som varit Deputerade at utnämna dem som skola få de tvänne Sparriska Premie-Jettonerna för nästledit år, funnit skäligt at tildela den ena åt Herr Professor Acrel, för des ingifna grundliga jämförelse emellan de förmoner och olägenheter, om åtfölja varje starrsticknings Method: den andra åt Dr Bergius för des ingifna Rön om Geum Rivale och des förr obekanta kraft i Läkare konsten. Desutom hemstäldes, om icke Academien ville til någon upmuntran och vedermäle af des välvilja, gifva en Jetton af silfver åt Provincial Scheffern Cneiff för des ingifna berättelse om skälfänget i Österbotn, samt en annan åt Kyrkoherden Hederström, för Des ingifna Oeconomiska beskrifning öfver Näsby sochn. Academien var mycket nögd och samtyckte til Herrar Deputerades val och proposition.

5. Herr Kryger nedlade Praesidium, och höll et vackert Tal om Folk-bristen och des svåra påfölgder. Secreteraren svarade der på, och beklagade i Academiens namn, at Hon ei längre fick behålla en så värdig Praeses

1. Herr Praeses framgaf, på Academiens vägnar, åt Herr Acrel, den Honom beviljade Premie-Jettonen af Gull, samt upviste de andra Jettonerna, som enligt beslutet i sista sammankomst skola utdelas, vilka Secreteraren kommer at gifva eller skicka vederbörande.

3. Herr Praeses påminte om de återstående Parentationer öfver afledne Ledamöter, och som det befunnits, at man öfver en del ei kunnat göra någon för brist på nödiga underrättelser om den dödas lefverne: beslöts alle närvarande Ledamöter skola påminnas och bref til de frånvarande afgå, med begäran, at de, enligt grundlagarna, ingifva til Academiens Archivum sin lefvernes beskrifning förseglad, som ei kommer at öppnas förr än efter dödsfallet: samt at uti nästa Quartals tryckta Handlingar skal införas et utdrag af Dagboken, det Academien vil vara ursäktad, om här efter intet Åminnelse Tal öfver den blifver hållit, som ei i lifstiden ingifvit sitt lefvernes förnämsta momenta.

5. Utnämndes Herrar Heyke, Tilas, Carl Carleson, Bäck och Kryger, at utse, för hvilka Rön uti förledit års Handlingar, praemier komma at gifvas. Secreteraren bör altid vara med i denna deliberation.

4. Herr Praeses, som tilika med Herrar Faggot och Kryger öfversedt Herr Fischerströms förledit år insände anmärkningar öfver Landthushållningen i Södra Halland, tilstyrkte, at den under Academiens approbation må uti ensärskild Tractat utgifvas af trycket, emedan de äro för vidlyftige at inrymas i Handlingarna.

3. Herr Praeses, tillika med Herrar Tilas, Bäck, Heike och Kryger, berättade, at ibland de uti Academiens Handlingar för förledit år införde Rön, i synnerhet funnit trenne, som förtjänte at med den Sparriska premie-Jettonen belönas, neml. Herr Directeuren Runebergs beskrifning öfver Laihela sokn, Herr BergsRådet Svabs rön om mineraliska Gelatiner, och Herr Directeur Rinmans ingifne förbättring på Hammarbyggnader, och hemstälde deras urskillning til Academiens ompröfvande. Och ehuru Academien ei utfäst sig at årligen gifva mer än tvänne Premier, samtycktes likväl gerna til tre, med utlåtelse, at ju flera sådana Rön inkomma, som förtjäna premium, desto häldre ser Academien det.

3. Anmodades Herr Kryger at åtaga sig Parentationen öfver framledne Commerce Rådet Lagerström

8. Utnämndes Deputerade at urskilja, för hvilka Rön de Sparriske Premierne komma at utdelas, neml. Herrar Rudenschöld, Bäck, Schultze, Carleson och Kryger

4. Herr Kryger sade sig hafva färdigt åminnelse Talet öfver framledne CommerceRådet Lagerström. Därföre utsattes dagen til nästkommande Onsdag.

Febr. d. 20.
Närvarande Praeses, herr Faggot, samt Herrar Polhem, Grill, Ribe, Acrel, Wargentin, Berch, Rosenadler, Kryger, Lehnberg, Bergius och Wilcke, höll Herr Kryger des åminnelse Tal öfver Kongl. Academiens Ledamot, CommerceRådet Lagerström.

2. Uplästes Herr Commissarien Krygers Memorial, hvar uti Han gör föreställning om angelägenheten af några nya Lagar, eller tillägningar til Grund-reglorna, angående nya Ledamöters val, och hvad där vid bör i akt tagas: och föreslår 1:o at Ledamöternes antal må inskränkas til 100. 2:o at vissa egenskaper för en, som kan föreslås, böra efterfrågas, i synnerhet, om Han visat prof af grundelig insigt uti någon af de Vetenskaper, som Grund-Reglorna utstaka såsom föremål til Academins bemödande: så at, om någon proponeras, som ei äger insigt i samma Vetenskaper, må ei hafvas afseende på en sådan Proposition. 3:o at den som en gång blifvit utvoterad, ei må å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. m. m. K. Academien fant denna sak af den angelägenhet och vigt, samt sin tid denna gången så inskränkt af andra öfverläggningar, at Hon fant nödigt at upskiuta detta mål til nästa Praesidis ombyte. Des förinnan må ei heller något val om nya Ledamöter företagas.

5. Uplästes än en gång Herr Krygers memorial, som var före den 11 Februarii innevarande år, angående inskränkandet af Ledamöternes antal, och vissa Reglors föreskrifvande vid Ledamters val. Sedan man något här om rådgiordt, fans nödigt at uti en sådan deliberation, som rörer grund-Reglorna, borde flere Ledamöter vara tilstädes, i synnerhet önskade Academien höra Des Stiftares och förnämste Gynnares, Hans Exc. R.R. Frih. von Höpkens tankar här om. Därföre, som Academien på ena sidan högeligen önskade, at denna saken kunde blifva snart afgiord, och man å andra sidan befarade, at Hans Exc. R.H. von Höpken torde snart resa på Landet, så samtycktes enhälligt, at nästkommande Lördag eller d. 23 Maji hålla en Urtima sammankomst, hvar til alle de närvarande lofvade utan vidare kallelse infinna sig, och de öfrige i staden närvarande updrogs Secreteraren at låta här om tilsäga

6. Icke desto mindre, och at det ei skulle synas, som vore denna fråga ukastad i anledning af någon, som nu vore til Ledamot föreslagen, fant Academien för godt, at nu strax votera öfver Herrar, som voro föreslagne, innan detta Herr Krygers Memorial inkom. Då fick Herr Assessor Bergius 12 jakande och 7 nekande röster, blef altså utesluten. Likaledes Herr LifMedicus Aurivillius. Men Capitaine Ekeberg hade 17 jakande emot allenast 2 nekande röster, och blef altså intagen.

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

Herr Krygers Memorial uplästes åter, samt et af Eph. Runeberg upsatt, som gick ut nästan på det samma.

1. Notificerades Academiens högtälskade Ledamots och Stiftares Herr CommerceRådet Alströmers dödsfall, som timat d. 2 hujus. Herr Kryger åtog sig på anmodan, at hålla åminnelse-Tal öfver honom. Desutom beslöt Academien at hedra en så väl af hela vårt allmänna, som af Academien högt förtjänt Mans minne med en Skådepenning, hvar til Herr CancellieRådet Berch anmodades at upgifva et project.

1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas

2. Beslöts, at öfverläggningen om Praemierne så väl för de förledet år framstälde frågor, som om de vanlige Sparriske Premie-Jettonerne skulle til nästa sammankomst upskiutas, och i medlertid anmodades Herrar Tilas, Faggot, Bäck, Mennander, Berch, Frih. von Seth, Kryger, Runeberg, och den nye Praeses, at öfverlägga, om och huru vida någon ändring för framtiden pröfvas nödig vid författningen om Premierne

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

4. Herr Kryger anmälde några til Manufactur-Contoiret inkomne klagomål öfver Instrumentmakaren Steinholtz, som skal vara mycket försumelig. Academien utnämnde några Deputerade, at förekalla, varna och förmana honom.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

3. Upl. Organisten Söderströms och Orgbyggare Gesällen Swalbergs ansökning at få undergå examen, huru vida de kunna pröfvas skickelige at bygga Orgverk. Efter någon öfverläggning härom, anmodades Herrar Faggot, Polhem, P. Lehnberg, Kryger och Runeberg, at uti Orgbyggare Directeurerne Greens och Stråhles närvaro, examinera dem.

3. Upl. Herr Gadds insända försök med färg-stofter, som vid Manufacturerne brukas til Gul färg. Remitterades til Herrar Kryger och Brandt.

På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

Anmältes, at Westberg vore, i anseende til den tilltagande dyrhet, sinnad at tills vidare nedsätta sig på någon sin landt ägendom, Och anmodades Hr Comissarien Krÿger om något promotorials upsättande derom till Kon[gl.] Comerce Collegium.

10. Secreteraren bad, at några Herrar Ledamöter må utnämnas til en öfverläggning om våra til fall lutande Instrumentmakerier. Herrar Faggot, Tilas, v. Swab, Kryger, Mallet och Wilcke, med Secreteraren, utnämndes.

7. Upvistes proflappar af ylle, färgade af Herr Gadd med de af honom upgifna färgstoffer: Se Dagboken d. 16 Martii innevarande år. Herr Kryger tog profven.

6. Upl. Herr Krygers yttrande öfver Herr Gadds färge-stofter i anledning hvar af, beslöts, at vidare skal corresponderas med Herr Gadd här om.

2. Anmältes, at Herr Présidenten Carleson behagat åtaga sig åminnelse Talet öfver Sal. Hans Exc. Gref Bielke: Celsius, öfver Herr von Dalin, Kryger, öfver Herr Nordenschöld etc

Icke avskrivna bilagor i K.V.A:s protokoll.
År 1761. s. 55. (Memorial från J. F. Krüger.)
" 1763. s 129. (Brev till K.V.A. från S. Schultze 1763 11/3.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

Martius d. 28.
Höll Herr Kryger, efter skedd kundgörelse, uti stora Riddarehus Salen, et vackert åminnelse Tal öfver K. Academiens framledne Ledamot, Landshöfdingen och Riddaren Nordenschöld.

Herr Commissarien Kryger ingaf Sitt Skrifteliga yttrande, hvaruti Han förklarar sig anse Auctoren til Svaret N. 3, såsom den mäst förtjänta til Belöningen.

7. Öpnades den til Svaret N:o 13 hörande förseglade Sedelen, då Herr Commissarien Kryger befants vara Auctor til detta Svar.

8. Herr Kryger betygade Sin fägnad där öfver, at des i bästa välmening samt med yttersta flit och försiktighet författade Skrift, vunnit Herrar Deputerades nästan enhälliga bifall: men emedan K. Academien, detta oaktadt, funnit för godt, at ej utgifva Skriften, och hans afsigt, som är allmänhetens uplysning i et så vigtigt och laggrant ämne, således ei vinnes; förklarade Han sig ei vilja emottaga Belöningen, hälst Han där på intet afseende haft med Sitt arbete. Ehuru K. Academien sökte öfvertala honom at ei illa uptaga hvad som förelupit, blef Han dock fast vid sitt beslut.

10. Oacktadt hvad som här vid förelupit, förklarade Kongl. Academien sig ei hafva något där vid at påminna, om Herr Commiss. Kryger sielf vill låta trycka Sin Skrift, sedan hon undergått vanlig Censure, utan tvärt om bådo månge af de närvarande honom där om.

Hufvudmålet beror på den frågan: Om det hörer til Kongl. Academiens göremål, at upgifva sådana frågor, som röra den allmänna hushåldningen, och låta de inkomne svaren blifva kunnoga genom trycket? Härom borde väl ei vidare yppas något tvifvelsmål, sedan Kongl. Academien värkeligen redan framstält sådana frågor, och utsatt belöning för den, som insänder det bästa svaret, i den afsigt, at låta det allmänna deraf få del, genom trycket: det vore emot alla förnuftiga samhällens natur, samt emot Kongl. Academiens stadgar och heder, at tillåta något klander uti sådant, som en gång blifvit uti Hännes offenteliga sammankomster beslutit. Men, i anseende til åtskilliga orsaker, och för framtiden skull, tror jag det ei vara onyttigt, at styrka en så hälsosam, af Kongl. Academien vidtagen anstalt, med följande skäl.
1) Uti Kongl. Academiens Grundreglors 1. Cap: 1. §. säges: At alla de vetenskaper och konster, som ega någon verkelig nytta i det allmänna väsendet, blifva ämnen för Academiens upmärksama och öma bemödande; hvarefter Oeconomien uttryckeligen nämnes, ibland andra der omtalte vetenskaper. Man skulle säkert taga ordet: Oeconomie, uti et alt för trångt begrep, om man endast dermed ville förstå den enskilda hushåldningen. Ty om någon vetenskap gifves, som eger verkelig nytta i det allmänna väsendet, så är det visserligen den så kallade Oeconomia publica. Den bästa kunskap i den enskilda hushåldningen blifver ofta fruktlös; så länge den allmänna drages med sådana sjukdomar, som lägga hinder i vägen för flit och omhugsan. Til den förras förbättring har Kongl. Academien upgifvit många vackra sanningar: men de hafva til en stor del ei kunnat nyttjas, i anseende til ännu bibehåldne fel i den senare. Knapt gifves något land i Europa, der alla hushåldsgrenar äro i större lägervall, än i Sverige: derföre är för vår tid intet vigtigare ämne, än at uptäcka de svårigheter, som hindra näringarnes upkomst, uplysa Nationen om sitt sanskylliga bästa; fatta ett visst och redigt systeme i den allmänna hushåldningen, och föreslå sådana botemedel, som vårt närvarande tilstånd fordrar. Hufvudsaken består deruti, at skaffa undan den så kallade materia peccans ur den sjuka Rikskroppen. Detta göromål är Konungens och Riksens Ständers ensak: Men at, med all vördnad för lagarna, gifva til känna orsakerna til dessa sjukdomar, och föreslå, på hvad sätt de kunna botas; det tilkommer hvar medlem i et fritt samhälle. Denna frihet har icke eller blifvit nekad någon välmenande Rikets undersåtare, som dertil velat använda tid och möda; hvarom en myckenhet trykta skrifter vittna. Det synes af sig sjelft följa, at Kongl. Vet. Academien ei kan vara satt innom trångare gränsor: det är ju fast mera derifrån, som det allmänna med skäl väntar den påliteligaste uplysning. Och uti hvilka mål kan väl densamma mera behöfvas, än i sådana, som måste lägga grunden til hela den allmänna välfärden, nu och i framtiden? Statshemligheter äro och blifva altid härifrån uteslutne: och man kan väl icke eller förmoda, at Kongl. Academien skulle dervid ur agt låta den varsamhet, som lagarne äska. Kort sagt: af alla sanningar, som befordra det meniga bästa, äro inga af större vigt; inga, som mera hedra et tänkande folkslag; och derföre inga, som bättre passa sig för en Vetenskaps Academie, hvilken altid tros vara en samling af de vittraste män i Riket: ja, jag tror mig, i anseende dertil, ei fela, då jag håller före, at, om dylika sanningar voro eljest öfveralt nedgräfne i mörkret; så borde de likväl hos Vetenskaps Academier finnas, och genom deras bemödande uplifvas. Och at sådant jämväl altid och hittils, utan klander, blifvit i agt tagit i denna Kongl. Academien; derom vittna, utom handlingarne, i synnerhet många af Hännes ledamöter hållne tal, hvilka, änskönt de mäst rört den allmänna hushåldningen, likväl sedermera blifvit trykte.
2) At Oeconomia publica i gemen ei bör, efter våra författningar, räknas ibland Stats hemligheter; det kan (: änskönt inga andra bevis voro at tilgå:) endast slutas deraf, at särskilde Professorer äro vid Academierne förordnade, til denna vetenskapens afhandling. Men huru magra, ja til en stor del onyttiga, skulle icke deras föreläsningar blifva, om de endast ville hålla sig vid allmänna Theoretiska satser, utan någon tillämpning på fäderneslandet; eller om de sjelfve stodo i den tankan, at inga fel och Politiska eller Oeconomiska sjukdomar hos oss borde uptäckas, och inga botemedel deremot föreslås? Har nu Vår Nådiga Öfverhet pröfvat nödigt vara, at Rikets ungdom måtte underrättas i sådan kunskap: Kan det då vara et mindre anständigt, eller mindre nyttigt göremål för Kongl. Vetensk. Academien, at deruti skaffa uplysning, och at i synnerhet upmuntra hvar mogit tänkande människa i vårt samhälle, til sådana sanningars utredande, som aldramäst tjena uti vår nu varande belägenhet?
3) Gå vi til andra vittra folkslag, ja jämväl til dem, som styras af envåldsherrar, som til ex. Fransoser och Danskar; så läsas ei allenast i deras trykta skrifter de dristigaste sanningar, utan der blifva ock de benigaste frågor i den allmänna hushållningen offenteligen upgifne, dels af enskilde personer, dels af lärda samhällen. Dessa frågor äro ei blott Theoretiska, som, efter Philosophiska grundsatser, kunna med och mot försvaras; utan de äro aldeles Practiska, och af den beskaffenhet, at de ei kunna vidröras, utan at uptäcka både Politiska och Moraliska sjukdomar. Til den ändan blifva belöningar utsatte, och det, som altid är mera gällande hos den, som älskar ära och dygd, är det, at det bästa svaret blifver allmänt gjort genom trycket. För oss kunde det vara et tilräckeligit bevis, at andra fria samhällen nyttja en sådan anständig skrif frihet, til människoslägtets både heder och förmån: Men när derjämte är allmänt kunnogt, at icke en gång i de enväldigaste Riken sådana sanningar gömas i mörkret, utan fast mera blifva med taksamhet i offenteliga skrifter emottagne; så måste väl alla tvifvelsmål, om några funnos, i anseende til oss af sig sjelfva förfalla.
4) Som det af föregående torde vara öfverflödigt bevist, at det ei allenast är en Kongl. Academien tilhörande rättighet, utan ock, til följe af Grundreglorna, en Hänne åliggande förbindelse, at, jämte andra nyttiga vetenskaper, afhandla allehanda sanningar, rörande den allmänna hushåldningen; så synes ock med detsamma vara afgjort, at sådana svar, som insändas öfver framstälda frågor i dylika ämnen, och finnas vara mogit afhandlade, ei få döljas för allmänhetens ögon, så vida de ei äro stridande emot en skälig tryckfrihet. Kongl. Academien har ju ingen annan afsigt, med dessa frågors upgifvande, än at upmuntra vittre män i vårt samhälle, at tjena det allmänna med sådana uplysningar, som gagna fäderneslandet: vilkoren dervid äro, å författarens sida, at skrifva sådana sanningar, som lagarne tillåta, och en sund sedolära äskar; men å Kongl. Academiens sida, at meddela den utlofvade belöningen åt den, som bäst svarat, och at göra hans tankar kunnoge genom trycket. Sker icke det senare, så är frågan förgäfves upgifven, och Autoren har gjort et fruktlöst arbete, änskönt belöningen blifver honom tilärkänd. Ty han har skrifvit i den afsigt, at tjena det allmänna: sådant har Kongl. Academien af honom begärt; och han kan ei vara dermed nögd, at hans skrift lägges afsides, sedan densamma vunnit bifall, eller at hon skulle stadna på något annat ställe, än dit hon varit ämnad det är på trycket. Hon står jämväl för hans, och ei Kongl. Academiens räkning, vidare, än at hon bör hafva de egenskaper, som vid Censuren äro föreskrefne, nämligen: at hon ei strider emot Religion, Grundlagar och goda seder. När Kongl. Academien håller en sådan skrift värd, at tryckas; så säges dermed endast, at deruti äro nyttiga sanningar upgifne. Men ei har Kongl. Academien med detsamma antagit alla tankar för sina, som deruti finnas: blifver något deraf offenteligen antastat; så är det ei Kongl. Academiens sak, at derå svara, utan Autorens, hvilket är enligit med praxis, på alla de ställen, der skrifter undergå Censur, innan de komma på trycket. Och äfven så litet Kongl. Academiens Censur får öpna en friare väg för bokprässen; äfven så litet får densamma göra vägen trångare, än lagarne i allmänhet föreskrifva, eller tillåta.
Dessa äro mina välmenta tankar, uti et mål, hvilket jag anser vara af den vigt, at det hörer til sjelfva grundvalen af Kongl. Academiens inrättning, och derföre ei, utan de vådeligaste påfölgder, får rubbas. De äro ei författade i den afsigt, at blifva et ämne til någon öfverlägning: utan endast, at,för min enskilda räkning, läggas til Protocollet. Stockholm d. 2 Maji 1764.
J. F. Kryger.

3. Den andra Sparriska Gull-Jettonen tilböds Herr Kryger, för Des Svar på Frågan om orsakerne til Folkets utflyttning: men oacktadt hela Academien sökte öfvertala Honom at den emottaga, undanbad Han sig dock, för de skäl, som äro anförde i Dagboken för d. 12 Apr. N:o 8.

5. Herr Kryger ärhindrade däremot, at Frågor, rörande allmänna Hushållningen, sådana som den omtvistade, visserligen äro de värdigaste, nyttigaste och för allmänheten behageligaste ämnen at framställas til undersökning: at K. Academiens grundlagar uttryckeligen nämna Oeconomie, Commerce, Konster och Manufacturer ibland de ämnen, hvar med K. Academien kan sysselsätta sig: at sådana Saker härtils ofta och opåtalt varit vidrörde, så väl uti sielfva Handlingarna, som ock besynnerligen uti Åtskilliga håldna Tal. Detta visade Herr Kryger ytterligare uti et Memorial, som Han strax framgaf til Protocollet, och härhos bifogas, hvilket dock ei uplästes

2. Upl. Manufactur-Contoirets Bref til K. Academien, angående Instrumentmakaren Steinholtz, hvilken tyckes så komma af sig, at Manufactur Contoiret ei betror honom längre om Verkstaden, ei heller vil vidare til honom utbetala det understöd han här tils njutit af Manufactur-medlen, af fruktan at det ei torde användas til sitt rätta ändamål. De vanlige Herrar Deputerade öfver Instrumentmakeriernas vård, Neml. Faggot, Kryger, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at Deliberera, hvad Svar härpå kan gifvas.

2. Vid omröstningen til ny Praeses, fingo Herrar Kryger, Strandberg, Clason och Ferner de flästa rösterna, af hvilka lotten at blifva Praeses föll på Herr Strandberg.

4. Vid omröstningen til ny Praeses, föllo rösterna således,
Herr Ferner fick ------- 13.
Herr Tilas ---------- 12.
Herr Ehrenswärd ------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ---- 7.
Herr Klingenstierna ----- 6.
Herr Berch --------- 6.
Herr Kryger--------- 4 etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Tilas.

2. Anmodades Herrar Ledamöter, at tänka på någon ny fråga för år 1766; Hvar och en lofvade inlemna en til Secreteraren, hvilken sedan sammanträder med Herrar Faggot, Kryger och Runeberg, at af alla föreslagna frågor uttaga 4 eller 5 de tjänligaste, af hvilka Kongl. Academien vid nästa sammankomst utväljer en.

3. Uplästes några Projecterade Frågor, af hvilka en kunde utväljas, at framställas för år 1766. Och emedan ibland de föreslagna voro några, som gå ut på allmänna Hushållningen och kunde röra våra författningar, så uprefs åter det tvifvelsmål, om icke Kongl. Academien tils vidare borde afhålla sig ifrån slika Frågor. De fläste syntes vara af den tankan, hvar emot Herr Kryger och någre flere trodde sådana frågor vara de nyttigaste och behageligaste för almänheten. Efter långt samtal och anförda skäl å ömse sidor, beslöts, at sådana frågor kunna föreslås, men at det bör ankomma på de flästa Rösterna i Academien, om en af dem eller någon annan må antagas.

3. Upl. Herr Krygers Memorial, hvar uti Han med många skäl styrker, at af de tvänne Prix-frågor, som årligen framställas, altid den ena må gå ut på allmänna Hushållningen; hvar emot åter andre af de närvarande Herrar Ledamöter höllo före, at K. Academien allenast bör befatta sig med Scientifica frågor, eller sådana som kunna afgöras genom Rön. Ändteligen stadnade K. Academien i det slut, at det skal stå hvar och en Ledamot fritt, at proponera hvilka frågor honom behagar: och at Pluraliteten i Academien, då Ledamöterne nog talrikt äro församlade, utväljer en eller flera af dem, samt at denna sak ei må vidare ställas i Qvaestion.

1. Anmältes och bifölls Herrar Deputerades öfverenskommelse angående Praemium på förledet års Svar på ena Frågan. Sedelen til N. 3 öppnades, och då befants Herr Kryger vara Auctor til det Svaret, som därföre skal få den utlofvade Gull-Jettonen. Til N:o 5 fants Herr Professor Gadd i Åbo vara Auctor. De öfriga tre Sedlarna upbrändes, utan at öppnas.

1. Herr Kryger aflade tacksägelse för Praemium.

2. Notificerades, at K. Academiens värde och nyttige Ledamot, Herr Rudenschöld, vore med döden afgången. På anmodan behagade Herr Kryger åtaga sig at hålla Åminnelse Tal öfver Honom.

10. Vid omröstningen til ny Praeses, fick
Herr Grefve Cronstedt ------- 25 Röster.
Herr Generalen Ehrenswärd ------ 25.
Herr Berch ----- 15.
Herr Acrel ---------- 14.
Herr von Swab -7.
Herrar Kryger och Clason hvar sina- 5 etc.
Ibland de 4, som fått högsta rösterne, föll Lotten på Herr Berch, som var närvarande och lyckönskades

8. Men öfver Svaren på den andra Frågan, angående bästa hushållningen med Skogarne, hafve de 4 til Censores där öfver utnämnde Ledamöter, neml. Herrar Faggot, Mennander, Kryger och Runeberg varit mera öfverensstämmande, i det 3 af dem fallit på Svaret N:o 2, och allenast en på Svaret N. 9. Det blef altså nu faststäldt, at Auctoren til Svaret N. 2, skal få den utlofvade Belöningen, en Gull-Jetton: men Auctoren til N. 9 en Silfver Jetton, emedan alle Herrarne medgåfvo, at det gifver N. 2 föga eller intet efter. Likaledes beviljades Auctoren til Svaret N. 6 en silfver Jetton, i anseende til de nyttiga och practiska underrättelser där uti finnas, angående bästa Sättet plantera Skog. De til dessa 3 Svaren hörande förseglade Sedlar öppnades, och befants, at Kyrkoherden i Wigstad i Upland Carl Johan Fast är Auctor til N:o 2. Professoren Gadd i Åbo, til N. 9. och BergsRådet Kijk til N:o 6

3. Upl. et Bref ifrån Oeconomiska Societeten i Leipzig, hvar uti K. Academien anmodas om Correspondance. På K. Academiens begäran, åtog sig Herr Kryger at på K. Academiens vägnar correspondera med dem. Herr P. Bergius har redan förut brefväxling med denna Societetens Secreterare Dr. Schreber

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

7. Omröstningen til ny Praeses utföll så, at
Herr Justit. Cancell. von Stockenström fick --- 28 Röster.
Herr Öfv. Intend. Grefve Cronstedt ------- 25.
Herr Présidenten Carleson ----------- 16.
Herr von Swab ---------------- 12.
Herr Acrel ---------------------- 11.
Herr Kryger ---------------- 6.
Herr B. Bergius ------ 6. etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, och som alla voro närvarande, föll Lotten på Herr v. Stockenström, hvilken nu emottog Praesidium,

6. Til ny Praeses, utföllo Rösterne sålunda.
Herr Grefve Cronstedt fick ----- 19 Röster.
Herr Acrel ------------- 1.
Herr Kryger ---------- 12.
Herr von Swab ----------- 8.
Herr B. Bergius ------ 8.
Hr. Doctor Celsius --------- 6. etc.
Herrar v. Swab och B. Bergius, som fått lika många Röster, hade nu bordt lotta om fjärde Rummet men som Herr von Swab redan förut anmält, at Han i Sommar ei får vara tilstädes, utan måste strax efter Helgen uti Ämbets förrättningar resa bort, så blef Hr. Bergius, utan Lottning, den fjärde på förslaget.

6. Herr Kryger nedlade Praesidium med et märkeligt Tal, om Lagars och Seders verkningar på Näringarna

1. Herr Praeses lyckönskade Herr Rönnov til des lyckliga hemkomst, efter så när 40 års vistande utom Fäderneslandet

2. På Herr Praesidis föreställning, beslöts, at å nyo uti Inrikes Tidningarne påminna samtelige Herrar Ledamöter om deras Lefvernes omständigheters upgifvande, samt at här efter ingen ny Ledamot får taga Sitt inträde, förr än Han et sådant Document ingifvit.

3. Anmältes, at K. Academiens värde Ledamot Herr Directeuren och Riddaren Grill är med döden afgången. På samtelige Ledamöternes åstundan åtog sig Herr Kryger at hålla åminnelse Tal öfver Honom.

6. Herr Kryger upläste et Bref som Han fått ifrån Oeconomiska Societeten i Leipzig, hvaruti begäras åtskilliga underrättelser här ifrån Sverige.

7. Herr Kryger sade sig hafva Åminnelse Talet öfver Salig Herr Grill färdigt: därföre utsattes dagen til des hållande til nästkommande Onsdag.

Martius, d. 16.
Höll Herr Kryger Sitt vackra Åminnelse Tal öfver Herr Grill, på Riddare huset, uti den talrikaste Samling af närvarande Ledamöter och andre åhörare af alla Stånd och af bägge könen, som jag någonsin Sedt.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

6. Herr Kryger upviste et kål-hufvud, som hade ånga mindre hufvud omkring sig, upväxta på samma stam

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

4. Upl. Herr Mallets yttrande om Hr. [Åkermans] inrättning af ur-pendel, se Dagb. för den 8 Febr. 1769. Den är ei ännu nog pröfvad.
5. Herr Kryger framgaf 3 exemplar af nya Böcker, som Oeconomiska Societeten i Leipzig skickat til Academien: neml. en in 4:o, vom Bergbau. och tvänne in 8:o, om Bisköteel, den ena Schirachs, den andra Wildmans.

7. Secreteraren berättade, at Notifiaction ankommit om tvänne värde Ledamöters, Directeuren Runebergs och HofJunkaren Swabs död, samt at Herr Kryger redan påtagit sig at Parentera öfver den förra. Herr Qvist lofvade nu, på anmodan, göra det öfver den senare.

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

Octob. d. 3.
Höll Herr Kryger, uti många Herrar Ledamöters åhöro på Riddarehuset, et vackert åminnelse Tal öfver K. Academiens afledne mycket saknade Ledamot, Herr Direct. Ephraim Otto Runeberg.

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

Examen skedde hos Faggot, som för sjuklighet ei kunde komma ut, d. 16 April, uti Herr CommerceRådet Krygers och de nämnde examinatorers och min närvaro, til allas fulla nöje, emedan Hr Schwan gjorde hederligt besked för sig på alla Frågor. Wåhlström var ock tilstädes, efter Schwans begifvande, samt framstälde en eller annan fråga, och sade sig ei hafva något at påminna vid Schwans kunskap och skickelighet.

3. Uplästes Herr Praesidis samt Herrar Westermans, Krygers, Runebergs och Botins yttrande om de inkomna 8 Svaren på K. Academiens Fråga, om bästa sättet at använda en ringa Folkhop (Se d. 9 Jan.). De voro alle derom enige, at N:o 8, med Devise: Parcum genus est, patiensque laborum, vore det bästa; men de hade ock alle åtskilligt at påminna vid det Svaret. K. Academien stadnade i det slut, at Auctoron dertil skulle få den utlofvade Belönigen, men när han blefve bekant, skulle han anmodas at rätta och förbättra sitt Svar, i anledning af de gjorda påminnelser, innan det tryckes. Om Han det ei vill, må han trycka det, sådant som det är, för egen räkning, men utan K. Academiens approbation. När den dertillhörande förseglade Sedelen öppnades, fants Academiens Ämnesvän samt viceNotarien i K. Svea Hof-Rätt, Hr. Anders Gustaf Barchaeus, vara dess Författare, som var närvarande och lofvade gärna förbättra Sin Skrift, efter de Skrifteliga och muntliga påminnelser Han nu påhördt. Han fick strax sin Sparriska Gull Jetton af 10 Ducater.

1. Herr Kryger anmälte, at Orgelbyggarne Wahlberg och Wålander i Östergöthland hos Kongl. Commerce-Collegium gjordt ansökning om Privilegiers ärhållande, och hemstälte på K. Collegii vägnar, om de först böra undergå Examen. Och som det trovärdiga vittnesbörd, som uplästes, befants, at den förre redan i 20 År varit Orgelbyggare samt förfärdigat åtskilliga större och mindre, som af gode kännare, ibland andra af framledne Hof-Intendenten Roman blifvit gillade och berömde, så pröfvades Han böra slippa Examen: men at den andre, som inga sådana intygande kunde upvisa, borde examineras, om han vill för sig sielf ärhålla Privilegium. Detta fick Secreteraren befallning at munteligen uti Kongl. Collegio tilkänna gifva.

 3. Upl. Kongl.Commerce Collegii Bref, hvar uti Organisten Strömblad anmäldes til examen uti Orgelbyggare konsten, hvarpå han begärt Privilegium. Herrar Kryger, Runeberg och Wilke anmodades at förrätta denna examen, sedan orgelbyggaren Schwan äfven blifvit tillkallad. Det skedde efter några dagar, då Strömblad befants ganska okunnig uti de til konsten hörande grunder. I anledning däraf fick K.Commerce Collegium Svar.

2. Anmältes af Herr Kryger, på K.Commerce Collegii vägnar, en Orgelbyggare-Gesell och Organist ifrån Helsingland, vid namn Hammardal, at undergå examen uti Orgelbyggeri konsten. Samma Herrar Ledamöter, som sist anmodades at förrätta denna examen, åtogo sig det ock nu, samt gjorde den, några dagar derefter, då Hammardal, som i flera år lärdt på komsten hos Directeurerne Green och Stråhle, fants försvarlig, samt äfven godkändes af sin fordne Camerat, Herr Schwan. Hvarefter strax afgick Bref til Kongl.Commerce Collegium.

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel

11. På Herr Bäcks recommendation, antogs Med. Doctoren Lindwall och Medic. Candidaten Söderberg til Ämnesvänner. Samt på Herr Krygers gifna vittsord, unge herr Brandel.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.

2. Upl. K.Maj:ts Nådiga Remisse och befallning, at inkomma med underdånigt utlåtande om några af en utländsk Mechanicus vid namn Bonafout och Le Brun, anmälda Machiner tjenande så väl vid Fabriqverne som vid Hushållningen. Det var en blott förtekning på mer än 20 differnte Machiner, med stora eloger om deras förträffelighet, men utan minsta Beskrifning, modell eller Ritning på någon enda. K. Academien fans sig således ei kunna gifva något yttrande om deras rätta beskaffenhet: men anmodade dock Herrar Meijer och Kryger at inkomma med underrättelse om icke sådana Machiner här vore förut inrättade.

2. Anmäldes Herrar Meyers och Krygers yttrande om Herrar Bonafonts och Le Bruns Machiner (Se Dagb.för d. 14 Jul.) neml. at sådana Machiner här til större delen förut finnas: at de som ei finnas, äro här ännu onödige, af orsaker at sådana Fabriquer, hvarvid de borde nyttjas, här ej ännu äro inrättade: at som desse konstnärer ei bifogat någon beskrifning på sina Machiner, kam man ei veta, om de äro bättre än våra m.m. I anledning här afgick strax underdånigt utlåtande til Hans Majestet.

 2. Upl. Herrar Krygers, Botins och Sandels vidlyftiga utdrag af de 1 inkomna Svaren på K.Academiens Fråga om bästa sättet at befordra Åkerbrukets tillväxt, samt deras och Herrar And. Berchs, Meyers, Runebergs och Wäsströms yttrande öfver dem. De voro alle, utan undantag, enige därom, at N:o 12 vore det bästa och förtjent til Belöningen, samt N. 11 därnäst vore försvarligt. Det förras Auctor, som sedan fans vara Ingenieuren Modeer, skal derföre få de två tlogvade Gull-Jettonerne, samt Auctoren til N:o 11, 5 Silfver-Jettoner, om han vill blifva til namnet känd. Det befans sedan vara Oeconomiae Adjuncten vid Upsala Academie, Herr Barchaeus.

8. Upl. Notariens i K.Commerce-Collegio, Hr. Chierlins anhållan, det ville K.Academien låta öfverse en af honom på K.Commerce Collegii Befallning författad underrättelse om Hampas såning skötsel och beredande. Herrar Meyer och Kryger skulle detta ärende updragas, hvilka ock, tillika med Herr Runeberg efter några dagar, hade et sammanträde med Hr. Chierlin, genomläste manuscriptet och funno denna underrättelse ganska nödig och nyttig för det allmänna, hvarom utdrag af Dagboken til K.Commerce-Collegium afgick