Protokoll (beta)

17. Och som Stykgiutaren Hr Mejer länge sedan blifvit utnämd til Ledamot, så påtog sig Hr Triwaldt at kalla honom up til nästa gång; hvarpå han ock till slut påminte, om icke Herr Brelin ville upgifva et af honom upfunnit lim, som intet af vatn skal kunna uplösas; hvilcket Hr Brelin lofvade gifva in det, så snart han kommer i något stånd.

2. Däruppå gafs tilkänna, att Styckgiutaren Hr Meijer, som tilförene til Ledamot varit antagen, vore nu sinnad at uti Academien upkomma och sit säte intaga, hvarföre han blef inkallad, och sedan han utaf Hr Nordenberg och Hr Elvius blifvit införd, hölt dess tal, hvilket så väl som Hr Presidentens svar finnes ad acta.

Res. Remitteras til Styckgiutaren Meyer til öfverseende.

4. En okänd har til Academien låtit ingifva ett rön ang:de medell och sätt att förvara sig för köld, hvilket nu blef upläst och gillat samt kommer uti detta quartal på trycket at utgifvas, sedan Hrr Meijer och Brandt de underrättelser vid handen gifvit, som dem uti samma sak kunna vara bekante.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Herr Praeses berättade at Hr Meijer gifvit til Academien prässen til det sigill Hr Praeses uppå Kongl. Academiens begäran låtit beställa, samt at Hr Bergquist utan betalning låtit förfärdiga och utsticka den kopparplåten, som uppå titulbladet uti denna quartals Handling är påtrykt, ock at Hr Funck äfven utan betalning gifvit til Academien det holts schnitten arbete, som uti detta quartal är trykt. Emot alla desse tre Herrar betygade Academien sin erkäntsla.

Höpken - 4 candidat.
Salberg - 9
Drake - 2
AnkarC. - 10 genom Drake.
Meijer - 4
Svedenborg - 9
Degeer
Sandberg
Brandt - 5
Benz. - 3

Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

Nu uplästes ett, af Hr Meijer anstäldt Rön, om de förändringar som Metall-stycken, krut och kulor, lidit, under långvarigt liggande på hafs botten. Och skulle thesse Species, såsom nu ey för handen varande, vid et annat tilfälle, beskådas

Denna beskrifning remitterades til H. Linnaeus, H. Mejer wiste at berätta det denna fogel blifwit skuten ei långt härifrån staden af H. Rudenschöld eller någon af dess sälskap och blifwit sedan wist för Konungen, men kunde ei weta om han blifwit upståppad ock förwarad

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r  Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

8:o. Til Ledamöter blefwo föreslagna H:r Assessor Hesselius af H:r Praeses, H:r Consuln Claesson af mig och H:r Ingenieuren Ehrenström af H:r Mejer.

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem

2. Uplästes Hr Hesselii berättelse om et slags torf som då han brännes gifver en Gul aska såsom en Gulokra  tienlig til Oljefärg för målare äfven ock om en torf nyligen påfunnen Vermeland som efter bränningen gifver en hel fin och hvit aska, hvaruppå äfven profver voro öfversände, äfven och uppå åtskilliga hvilka blefvo lämnade til Hr Mejers skärskådande om de voro eldfasta- äfven upå en fin sand som man hölt före skulle blifva en  särdeles god jutsand, hvarföre Hr Hesselius skulle anmodas at öfversända vid tilfälle nogon quantitet deraf til profs anställande. sielfva handlingen remiterades til Hrr Linnaei och Sädhs öfverseende jemte 4 st. profver der til hörande

2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och  Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

8. til Ledamot föreslogs Kongl. BergsCollegii Landtmätaren Hr Ehrenström af Hr Mejer.

2. Uplästes Magister Aimilii bref ifrån Vasa den 22 Oct. 1745 tillika med trenne Prosten Laurei i Loimiochi i Biörneborgs Län, upsatte beskrifningar l:o om varggårdar, 2. härdning til betstål. 3. d:o til filar och infatningar. hvilke tvänne sennare remiterades til Hrr Mejer och Ekström med påminnelse at efterletat hos Reaumur och andra Autorer om nogot dylikt deruti finnes.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

3. Uplästes Coministerns Hr Geringii berättelse om synål som blifvit uttagen utur armen på des barn af fältskären Boltenhagen. hvilket lefvererades til Hr Mejer at anmoda Hr Boltenhagen at gifva sit certificat deröfver.

4. Uplästes Herr De Geers beskrifning af små hvita maskar som förtära säden i spanmåls magaziner, och försök at utrota dem. hvarvid Hr Mejer påminte at Mr Hales uti des Instructions pour les mariniers de conserver l'eau douce, le bles &c. försökt det denna spanmål som är rökt med svafvel har mistat sin vegitationskraft, men funnit henne ej vara osund til bröd och dricka. detta kommer at gifvas Hr de Geer vid handen at taga i ackt i denna handling. hvilken eljest remiterades til Hr Linnaeus

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

1. H. Praeses upviste en eldfast Svensk sten so många år sittat i des jut ugn ibland andra utlänska men viste ej hvarest han var hämtad.

6. här uppå hölt den afgånde Praeses sit tal om Svenska metal arbetets förkofring, hvilket Academien åstundade måtte tryckas, hvartil äfven H. Mejer samtyckte.

6. här uppå hölt den afgånde Praeses sit tal om Svenska metal arbetets förkofring, hvilket Academien åstundade måtte tryckas, hvartil äfven H. Mejer samtyckte.

3. Uplästes H. Lauraei berättelse om nogra försök som han giort med hagelbössor hvad ojämheter i krutkammaren hafva för influence på skottet och huru en sådan krutkammare til säkraste skott bör inrättas. Detta remiterades til H. Meyer.

2. Uplästes Riksens Ständers Manufactur-Contors til Academien inkomne bref, hvar uti begäres Kongl. Vet. Academiens betänkande, huru vida Instrument-makaren Westberg må kunna beviljas något förlag af Manufactur-medlen, til at der med sättja sin instrument-fabrique i stånd, utan at der med skada Instrument-makaren H. Ekströms redan i fult stånd varande kostbara och angelägna inrättning. Detta mål hölt Academien före böra mycket noga skärskådas, och beslöt derföre, innan något svar kan lemnas, at H. Ekström först bör höras: Sedan at Herrar Faggot, Mejer, Klingenstierna, Strömer och Hiorter måga inkomma med sina utlåtelser, då Academien sedan vil taga sig af alt detta anledning at svara på Manufacture-Contorets förfrågan.

2. Uplästes Herrar Klingenstiernas, Strömers och Hiorters betänkande på Manufactur Contoirets til dem remitterade bref, angående Instrument-makaren Westbergs ansökning. Se Dagboken för den 13 Januarii innevarande år, art. 2. Och emedan Herrar Faggot och Mejer jämväl voro af samma tankar, och hela Academien dem nu biföll, så kommer, i stöd der af, svar til Manuf. Cont. at afå.

4. Upvistes en ritning jämte kort beskrifning på en art af fördelagtige Wattu-sprutor, som nyligen i Frankrike blifvit påfunnen. Denne har blifvit inskickad af Hans Exc. Frih. Scheffer ifrån Paris. Lemnades nu til Herrar Sheldon, Polhem och Meijer, at utlåta sig, hvar uti detta påfund öfvergår de vanliga och förr bekanta sprutor. har sedan funnits vara skepsbyggmäst. Acrell

4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.

1. Inlemnade H. Faggot et vidlyftigt, och om det finnes giltigt, ganska vigtigt rön, om et nytt och säkert sätt at probera kruts styrka. Auctoren har ei velat gifva sitt namn til känna, innan han genom H. Faggot, får veta Academiens tankar här om. det uplästes och Remitterades til Herrar Faggot, Ljungqvist, Strömer, Scheffer och Meijer.

4. Upl. en af Lectoren Törner i Linköping insänd berättelse, om en Bonde i ÖsterGöthland, som med ringa möda och kostnad, samt utan omgjutning väl lagat sönder-spruckna klockor. R:s til H. Meijer.

5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

5. Justerades det svar, som ifrån Academien kommer at afgå til Hans Kongl. Majestet, angående Wesouteins tilbudne nya konst at släcka eld vid elds-vådor. Se Dag-boken för d. 9 Febr. innevarande år. Det Memorial, som den gången, angående eld-släckning, uplästes, och som H. Scheffer gillat, berättade H. Faggot nu, at det var upsatt af Academiens Ledamot Herr Meijer.

5. Herrar Faggot och Meijer föreslogo Öfverste-Lieutenanten vid Artilleriet, Herr Cuningham til Ledamot

2. H. Öfverste Lieutenanten Cuninghams hos Kongl. KrigsCollegium ingifne berättelse, angående den undersökning och de försök han på hög befallning giordt med Nymans nya sätt at gjuta Kulor, Bomber och Järn-Canoner, hafver efter Kongl. Majestets nådiga befallning, blifvit Academien tilstäld. Herrar Faggot och Meijer togo den hem til genomläsande. Men emedan Herr Cuninghame nu hafver för händer at anställa nya försök i detta ämne, beslöt Academien at spara med des underdåniga utlåtande, til des Academien jämväl af de utslag som ännu af de til anställande försök väntas, må hinna blifva delagtig.

1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

2. H. Öfverste Lieut. Cunninghames betänkande uplästes, angående Nymans Påfund at gjuta Järn-Canoner och Bomber. det går der på ut, at ännu flera försök projecteras, och som detta var enligt med det betänkande, som et utskott af några K. Academiens Ledamöter, neml. Ehrensverd, Faggot, Meijer, Ekström och Secret. redan der om gifvit, ty beslöts, at underdånigt svar til hans K. Majest. der om skal afgå, med utlåtelse, at Nymans påfund ei är aldeles til föraktande, men at ännu flera försök, neml. dem H. Cunninghame föreslagit, behöfva anställas.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

4. Beskrifning med Ritning på en Brand-stega, upgifven af en Bonde ifrån Wermland. R:s til Herrar Polhem och Meijer.

2. Blefvo Herrar, Gref Cronstedt, De Geer, Meijer, Mennander och Carleson utnämnde, at urskilja, hvilke af dem, som förledit år ingifvit något Rön til Academiens Handlingar, skola få de tvänne Sparriska Premierna för samma år, til hvilken ända dem skal meddelas et utdrag af 1754 års Dagbok, hvarest Conditionerna, som fordras til samma Rön, och sättet at urskilja dem, stadgas.

6. Yttrade sig Herrar Meijer och Polhem öfver en af K. Commerce Collegio meddelad Ritning öfver en i Frankrike nyligen unfunnen mudderpråm. H. Liungqvists skrifteliga utlåtande uplästes ock: och som dessa utlåtelser ei öfverensstämde, tog Herr Praeses ritningen til sig, at närmare öfverse.

2. Upl. Lector Wikströms observationer på Månens förmörkelse d. 30 Julii nästledit år, giorde i Döderhultsvik vid Calmar. samt Professor Maijers observationer på samma förmörkelse giorde i Greifsvald, som tillika med Secreterarens här i Stockholm giorde, skola införas i Handlingarna.

1. Secreteraren berättade sig hafva fått Kongl. Majestets munteliga befallning at infordra K. Academiens utlåtande öfver en imellan Kongl. Krigs- och Amiralitets Collegierna upkommen tvist, angående bästa skapnaden på Sjö-Canoner. De här om växlade skrifter uplästes til en del, och de giorda Ritningar upvistes. De närvarande Herr Meijer och Lehnberg yttrade sig, at K. Krigs-Collegium tycktes hafva rätt, och som saken är pressant anmodades de at inkomma med deras skrifteliga betänkande.

1. Uplästes Kongl. Majestets Nåd. befallning at inkomma med utlåtande, angående et af Majoren Schechta anmält nytt påfund at förvara bräde-Tak ifrån förruttnelse. Bemälte Major Schechta inkallades och upviste några små bräde-stycken, öfverstrukne med en materia, som han ei ville uptäcka. Det såg ut och lucktade såsom kåda eller Harts, var något tjockt påstrukit, kändes hårdt och tätt, nästan som en glassure. Ändteligen lät han öfvertala sig at för tvänne af Academiens Ledamöter, neml. Herrar Polhem och Meyer, uptäcka, hvar af Materien består, och hvad vid des applicerande på Tak bör i akt tagas. Desse Ledamöter yttrade sig sedan, det ämnet til Materien ei är mycket kostsamt, och finnes i Landet, samt at det ei, så vida dem veterligt är, förr blifvit af någon brukadt til detta ändamål: at dem ock syntes sannolikt, det påfundet kunde hafva sin nytta, besynnerligen, om den praeparation som bräderna förut skola undergå, innan de anstrykas, gör den af Majoren Schechta utlofvade värkan, at förekomma, det bräderne ei skola spricka, eller af luftens förändringar krympa etc. dock som detta och mycket annat här vid kommer an på giltiga försök, kunde bemälte Ledamöter ei med visshet förutse, om påfundet i längden kan hålla bättre prof, än tjära och annat, som förut blifvit brukadt. Efter lång öfverläggning här om stadnade Academien i det slut, at i underdånighet yttra sig, det man, i anseende til någon probabilitet, at påfundet ei torde vara aldeles til föraktande, samt i anseende til ändamålets onekeliga nytta, borde förmå Majoren Schechta at göra försök i stort, på det man efter flera År, kunde se, huru det förhåller sig, i jämförelse emot tjära.

1. Majoren Schechta inträdde åter, och begärde få upvisa några försök med sin Materia. De bestodo däruti, at några anstrukne bräde-stumpar som sedan blifvit med särskilda Vernissor öfverdragne, hade sedan d. 13 Augusti legat uti gammal Urine, med inkokadt salt: när de uttogos, fans vernissan uplöst, men materien, som egendteligen borde försökas, oskadd. N. B. Burken, hvar i de legat, hade sedan d. 13 varit med Herr Meijers sigill förseglad. Desutom upvistes små flaskor, innehållande Skedvatten, Spiritus Nitri och Spiritus Vitrioli hvar uti små bollar af materia qvaestionis, legat i tre dygn. De funnos ei af vätskorna angrepne. Här om begärde Maj. Schechta Academiens intygande, som beviljades, dock at Academiens förra utlåtande, om försök i stort, på längre tid, åter må påyrkas.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande

1. Upl. Politie- och Brand-Commissionens Extractum Protocolli, hvar uti Academien anmodas at bese och försöka en af Kopparslagaren Järnström upgifven inrättning at Brand-Spruta, som skal förekomma, at vattnet ei i starkaste köld skal kunna frysa til is i Slangen. Academien beslöt, at nästkommande Onsdag kl. 10 för middagen, någre Deputerade af Academien skola samlas hos Herr Praeses, at bese denna spruta.

4. Til Honom afträdde nu Herr Meijer Praesidium

9. Herr Meijer förestälde, om icke K. Academien ville til K. Politie och Brand-Commissionen upgifva något lätt och beqvämligt sätt at probera styrkan och godheten af Öl och Svagdricka? Herrarne lofvade at tänka därpå.

6. Herr Meijer berättade, det Han, i anledning af några i Academien förefallna Discourser, om Papini Digestor, och den där på i Frankrike nyligen giorde förbättring (: se Dagboken för d. 11 Novemb. 1761.) låtit af Metal giuta en sådan Digestor, som den Franske beskrifningen förmäler, och at han redan därmed giordt några försök. Samma Digestor upvisades nu, och skänktes af Herr Meijer til K. Academien, som med största tacksamhet denna gåfva uptog. Och som Herr Faggot förmälde sig vilja därmed göra åtskilliga angelägna och nyttiga experimenter, så fick Han lof at til den ändan låna denna Digistor, emot försäkran at meddela Academien de Rön Han där med göra kan.

1. Uplästes Magistratens i Stockholm Bref til Academien, hvaruti berättas, at Magistraten beslutit, det alt hö, som här i Staden falt hålles, skal här efter säljas efter Vigt, men ei såsom härtils skedt, efter mått i Parmar. Därföre har Magistraten varit omtänkt om någon säker och tillika beqvämlig inrättning af Vigt, hvar med hela Lass och skrindor hö på en gång beqvämligen vägas kunde. Til den ändan hade Magistraten icke allenast förskaffat sig ritningar och Modeller på några Pyndare, som til samma ändamål nyttjas utom lands utan ock rått tvänne förslag där til här hema, det ena af Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt samt Academiens Ledamot Herr Runeberg, det andra af Directeuren och Academiens Medlem Herr Meijer. Nu anhåller Magistraten, at Academien ville utlåta sig, hvilket förslag til Hö-våg är det bästa, eller ock sielf upgifva något än bättre. Remitt. til Herrar Gref Cronstedt, Polhem och Knutberg.

11. I anledning af Herrar Gr. Cronstedts, Polhems, Knutbergs och Wilckes enhälliga tilstyrkande, at den af Herr Meijer projecterade Hö-våg vore den bästa och til inrättningen minst kostsamma, beslöts, at Svar därom skal afgå til Magistraten, hvilket ock följande dagen skedde: Academien tilstyrkte däruti, at vågbomen må göras af järn, samt några små förbättringar nyttjas, hvar om Academien kommit öfverens med Herr Meijer, som sielf lärer komma at besörja om Modellets förfärdigande och exsecutionen.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

5. Beslöts at 3 utan lås skola köpas til den stora Järnkistan, som Herr Meijer lemnat til Contoiret, at där uti förvara Academiens LänBanco-Sedlar, Reverser och andra angelägna Documenter: at Prasses, Secreteraren och Bokhållaren skola hafva hvar Sin Nyckel där til.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

4. Secreteraren påminte, at tiden nu vore inne at updraga den mur under östra sidan af Observatorii Backen, som förleden höst pröfvats oumgängelig at förekomma Backens vidare nedrasande och undergrafvande. Se Dagboken för d. 12 och 26 Sept. 1771. K. Academien updrog därföre Herrar Meijer, at ju förr dess häldre på stället pröfva, hvad där vore tilgörande, samt sluta Contract med Dalkarlar om arbetets skyndesamma företagande, hvarvid Lieutenanten Graak kunde anodas at hafva dageligt inseende

Augustus, d. 3.
Förmiddagen, voro Herrar Deputerade församlade uti Contoiret, och beslöts, 1:o at muren på Östra sidan om Observatorii backen nu skal företagas, hvarom Herr Meijer med Secreteraren åtog sig at accordera med Dalkarlar, samt at sedan på arbetet hafva inseende.

2:o. Emedan Academiens nya rum nu äro färdige, och E[n]trepreneuren Schäfer ingifvit räkning, at han öfver Entreprenade Summan utgifvit dr kmt för hvilka Han begärde ärsättning, så discourerades, huru vida han därtill vore berättigad; och som man såg förut, at han omöjeligen skulle komma ut med den accorderade summan, om reparationen skulle blifva välgjord, och därföre hade måst lofva honom ärsättning för hvad Reparationen kunde komma mer at kosta; så nödgades man bifalla Schäfers ansökning dock anmodades Herr Meyer at taga til sig Schäfers räkningar och i samråd med Friherre Adelcrants, tillse, huru stor ärsättning han skäligen borde få. Det skedde, och efter några dagar, betygade Herr Meijer, at alsintet af Räkningen kunde med någon billighet afprutas; därföre fick Schäfer sina Dal. kmt.

5. Uplästes utdrag af Råds Protocollet af d. 26 Augusti, hvaruti Academien får nådig befallning at inkomma med underdånigt utlåtande om en Inrättning af Qvarn, som skal drifvas af Hästar eller Oxar, i stället för vattn eller väder, och som skall vara påfunnen af Mr De la Val i Frankrike, hvar på Ritning är til Kongl. Majestet insänd af Herr Envoyéen Grefve Creutz i Paris. K. Academien anmodade Herrar Meyer, Wilcke och Geisler at ingifva sitt betänkande därom

6. Upl. utdrag af Manufactur Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at utlåta sig om värdet af en Spinneri-Machine, som Fabriqveuren Ekerman angifvit, bestående deruti, at många spinnerskor, kunna spinna tillika på en Rock, utan at någon behöfver bemöda sig at trampa. Herrar Polhem, Meyer, Sandel och Wilcke anmodades at bese denna machine och meddela K. Academien sina tankar derom

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

1. Innan Hans Majestet kom upp, afgjordes några Oeconomica såsom 1:o at sedan det gamla förlorade Staketet omkring Observatorium, gjordt af grofva ställningsbräder, som varit brukade vid byggnaden, dels är nedruttit, dels nu i vinter af tjufvar bårttagit, så at huset står helt bart och öppet, så fants nödigt at något varaktigt stängsel däromkring måste göras. Herrar Meyer, Clason, Acrell och Sandel anmodades at fara någon dag dit up, se hvad där är at göra, och bestyra at det med möjeligaste sparsamhet blir verkstäldt, hvad de besluta, om icke alt på en gång och i år, dock något, och så at det som göres blir beständigt och hederligt

Julius, d.15.
Voro de vanlige Herrar Deputerade, tillika med Hr. Praeses, före middagen, uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna, och deliberera om det vid Observatorium under händer varande arbetet på Murar, Staket m.m. och voro alle af den tankan, at fast än kostnaden blir dryg, bör man dock fortsätta det påbegynta, och göra alt både varaktigt och prydeligt, efter det af Herrar Clason, Acrel, Meyer och Sandel gjorda utkast. At röra K. Academiens fruktbara Capital, fans orådeligt, utan ansågs bättre at upnegotiera några tusen daler til detta behof, til dess penningar, förmodeligen inom kort, inflyta i Cassan. 

1. Upl. en Anonymi Memorial, som anmäler sig hafva påfunnit et sätt at conservera Krut-Carduser så at de länge skola emotstå både fuktighet och eld. Han begärer därföre ingen belöning, utan tilbjuder sig at med detta påfunds fulla upgift tiena Kongl. Majestet och Fosterlandet: men åstundar dock at K.Vetenskaps Academien ville förut pröfva påfundets godhet och til K.Majestet inkomma med underdånig berättelse därom. Til den ändan hade han inlemnat några större och mindre af honom tilredda Skott eller Carduser. K. Academien utnämnde Herrar Meijer, Lehnberg, Wilcke, Lindblom och v.Engeström, at göra dessa försök, och inkomma med det första til K. Academien med berättelse huru de aflupit.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.

2. Upl. K.Maj:ts Nådiga Remisse och befallning, at inkomma med underdånigt utlåtande om några af en utländsk Mechanicus vid namn Bonafout och Le Brun, anmälda Machiner tjenande så väl vid Fabriqverne som vid Hushållningen. Det var en blott förtekning på mer än 20 differnte Machiner, med stora eloger om deras förträffelighet, men utan minsta Beskrifning, modell eller Ritning på någon enda. K. Academien fans sig således ei kunna gifva något yttrande om deras rätta beskaffenhet: men anmodade dock Herrar Meijer och Kryger at inkomma med underrättelse om icke sådana Machiner här vore förut inrättade.

2. Anmäldes Herrar Meyers och Krygers yttrande om Herrar Bonafonts och Le Bruns Machiner (Se Dagb.för d. 14 Jul.) neml. at sådana Machiner här til större delen förut finnas: at de som ei finnas, äro här ännu onödige, af orsaker at sådana Fabriquer, hvarvid de borde nyttjas, här ej ännu äro inrättade: at som desse konstnärer ei bifogat någon beskrifning på sina Machiner, kam man ei veta, om de äro bättre än våra m.m. I anledning här afgick strax underdånigt utlåtande til Hans Majestet.

7. Herr Baron Sparre upgaf et af Herr Meyer upsatt betänkande om Vattu-sprutor, tjenliga vid elds-vådor. och deras nödiga förbättringar, hvilket uplästes och remitterades til Herrar Ferrner och Wilke.

8. Likaledes, Herr Meyers förslag til Pumpars förbättring.

2. Hr. Camereraren Abrah. Fougts Memorial uplästes, hvaruti han anhåller at K. Academien ville genom några sina Ledamöter låta besiktiga en af honom påfunnen Spinneri-Machine. Därom anmodades Herrar Meyer, Runeberg, Wilcke och Sandels. 

3. Uplästes Herrar Ferners och Wilkes utlåtande och approbation på Herr Meyers förbättrade Pump-verk. De tilstyrkte dock, at det borde först försökas, innan Beskrifningen utgifves. Herr Baron Sparre begärte at få det, i form af Bref ifrån K.Academien til Honom, då han ville förmå Magistraten at påkosta försöket. Fetta Bref expedierades inom några dagar.

 2. Upl. Herrar Krygers, Botins och Sandels vidlyftiga utdrag af de 1 inkomna Svaren på K.Academiens Fråga om bästa sättet at befordra Åkerbrukets tillväxt, samt deras och Herrar And. Berchs, Meyers, Runebergs och Wäsströms yttrande öfver dem. De voro alle, utan undantag, enige därom, at N:o 12 vore det bästa och förtjent til Belöningen, samt N. 11 därnäst vore försvarligt. Det förras Auctor, som sedan fans vara Ingenieuren Modeer, skal derföre få de två tlogvade Gull-Jettonerne, samt Auctoren til N:o 11, 5 Silfver-Jettoner, om han vill blifva til namnet känd. Det befans sedan vara Oeconomiae Adjuncten vid Upsala Academie, Herr Barchaeus.

3. Upl. Herrar Meyers, Runebergs, Wilkes och Sandels betänkande om Camererren Fougts Spinn-Machine, Se Dagb. för d. 13 Apr. at den funnits i hufvudsaken lik Fabriqueuren Ekermans för några år sedan upgifna Spinn-machine, men i några mål fördelaktigare, hvar om utdrag af Dagboken skall Herr Fougt meddelas.

2. Upl. Herrar Ferrners och Wilkes yttrande om N:o 14, som mycket berömdes. I anledning deraf skulle Bref därom afgå til Öfverståthållaren Friherre Sparre, och Herr Meijer tillika anmodas at han ville tillåta K.Academien at införa Dess Memorial om Vattu-sprutor uti Handlingarna.

1. Herr Praeses berättade, att han, tillika med Herrar Meyer, Wilke. Chapman, Lindblom, v. Engeström och Wargentin, d. 4 hujus på K. Academiens vägnar bivistat provskjutningen vid Laboratorium, med GeneralFälttygmästaren Anreps nya vernissade Skott (Se Dagb. för d. 20 Jan. d. 17 Febr. d. 10 och 31 Mart. 1773), at nu 100 Canon Skott å rad, med all Geschwindighet, blifvit med sådana Vernissade Carduser skutne utan något hinder.

8. Upl. Notariens i K.Commerce-Collegio, Hr. Chierlins anhållan, det ville K.Academien låta öfverse en af honom på K.Commerce Collegii Befallning författad underrättelse om Hampas såning skötsel och beredande. Herrar Meyer och Kryger skulle detta ärende updragas, hvilka ock, tillika med Herr Runeberg efter några dagar, hade et sammanträde med Hr. Chierlin, genomläste manuscriptet och funno denna underrättelse ganska nödig och nyttig för det allmänna, hvarom utdrag af Dagboken til K.Commerce-Collegium afgick