Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1749-11-18
1. Sedan Herr Strandbergs Rön om kikhostan blifvit öfversedt och approberadt af alla dem, som haft det til öfverseende, blef det nu gillat, at i detta qvartals Handlingar införas.
3. Herr Linnaei beskrifning på en Orm, Esping, blef ock gillad at tryckas.
4. H. Acrels rön, om Svarta Starren, återlemnades til honom, at der til giöra någon tilläggning, efter deras påminnelser, som haft det til öfverseende.
5. H. Siösténs Rön, om hönskräfvors nytta i medicine, blef lagdt ad acta. Till deras efterrättelse, som vilja ingifva berättelser om Hus-curer, önskade Academien, at Herr Bäcks Disputation, De medicamentis domesticis, måtte öfversättas på Svenska, och hemstäldes til vidare bepröfvande, om icke den samma kunde någon gång, i stället för Vetenskapernas historia, införes i Handlingarna, hälst det synes nödigt at historier utkomma öfver alla Vetenskaper.
6. Herr Acrell tog sin beskrifning på den med et lår födda karlen, tilbaka, med tilsejelse, at lägga några flera omständigheter dertil. Academien yttrade sin önskan, at då bemälte karl någon gång dör, få honom anatomiserad och til alla sina invärtes delar noga beskrefven. Herr Amiralen och Landshöfdingen AncarCrona låfvade giöra anstalt, så vida karlen bor i Stockholms Län, at Academien skal få kundskap om, så snart han dör.
7. Herr Dalmans Dagbok, hållen på resan til och från Ostindien, upvistes. Herrar AncarCrona, LejonAncar, Hiorter och Secreteraren låfvade se den igenom, och giöra utdrag, om något märkvärdigt, til styrmanskonstens eller Vetenskapernas förkofring ländande, der uti finnes.
8. Uplästes en ifrån landshöfdingen Liljeberg i Åbo, insänd beskrifning, på en Corall-växt, funnen på ön Tenerifa af en siöfarande. Denna beskrifning berättades i et bifogat bref vara upsatt af H. Landshöfdingen, i samråd med Herrar Browallius, Hasselbom, Menander, Leche och Lauraeus i Åbo. Sielfva Corallen låfvar H. Landshöfdingen med första tilfälle hit försända, och til Academien skiänka. Beskrifningen remitt. til H. Linnaeus.
9. Upviste H. Brandt en af honom sammanskrefven cursus chymicus på Svenska, med anhållan, at den under Academiens censure få utgifva. Academien yttrade sin besynnerliga fägnad öfver detta des upsåt, och hvad censuren angår, så vida arbetet är i Academien ingifvit, och således kan anses för en del af des Handlingar, så vil ock Academien låta det under sin censur utkomma.
10. Upvistes en af Herr Pipping ifrån Åbo ingifven så kallad genväg at bruka vid multiplication och division i Sorter, med mera. Denna genväg anmodades Herrar Almqvist, Klingenstierna och Faggot at ingifva sit betänkande om.
11. H. Camereraren Starbusses memorial, med anhållan om Academiens handräckning til utgifvnde af en förbättrad Arithmetique, uplästes, och lemnades Herrar Palmqvist, Strömmer och Faggot at utlåta sig der öfver.
12. På Herr Bäcks föreställning, blefvo Herrar, Bernard De Jussieu, Docteur en medecine et Professeur en Botanique, membre de l'Academie Royale des Sciences à Paris, och Rouel, Chimiste, & membre de la meme Academie, antagne til utländska Ledamöter i Kongl. Svenska Vet. Academien.
13. Ulästes et utdrag af et, ifrån H. Rosén til Secreteraren, ankcmmit bref, hvar uti giöres påminnelse angående den, i det sista qvartalet af Handlingarna, såsom et utdrag af dagboken, influtne berättelsen, om kiött-vexten, som blifvit dragen ur näsan på en bonde. nemligen: 1:o at Auctor tyckes tvifla, om denne Polype haft någon rot, hvilket dock är otvifvelagtigt. 2:o tyckes Auctor hålla före, at en Polype kan hafva många rötter, då man likvist vet, at han aldrig kan hafva mer än en, ehuru den sedan delr sig. 3. borde der ha stått, om roten skars eller knöts af, ty med blåtta dragande förmenar Herr Rosén at det aldrig kunnat skie. Academien låfvade nogare skiärskåda dessa påminnelser, och vid tillfälle rätta, om något der uti torde brista.
14. Herr Salberg upviste en liqueur, uti en flaska, med några inlagda insecter, hvilken han förmenar vara af den beskaffenhet, som Hennes Kongl. Höghet åstundat, den 4 November innevarande, nemligen at den bettre skall conservera alt hvad der i inlägges, än Spiritus vini. H. E. R.R. Palmstierna låfvade i underdånighet giöra Hennes Kongl. Höghet berättelse der om. Men flaskan blef af Archivarien emottagen at stå på prof, huru vida denna liqueur kan praestera alt det, som den Herr Gujot påfunnit.
15. Uplästes en historia, om Mademois. Stephens medicaments värkan på en, som varit plågad af sten-passion, upsat såsom en journal om Patientens tilstånd hela sin siukdom igenom, af Academiens ämnesvän, Herr Boltenhagen. Academien anmodade honom at fortfara med observerandet här af, til des Patienten kan blifva aldeles frisk. I medlertid remitterades denna dagbok til Herrar Ribe, Bäck och Rosén.
16. Uplästes Herr Tourséns ingifna under-rättelse, om Ekars Plantering, som remitterades til Herrar Linnaeus, och Cederhielm och Baron Bielke.
17. Uplästes et bref ifrån Herr Laurell, angående et nytt påfunnit sätt at sätta en vacker och stadig brun ferg på kläden, hvilket han på vissa vilkor låfvar uptäcka för K. V. Academien. K. Academien updrog Herrar Rudenschöld och Scheffer, at tillika med H. Praeses taga saken i öfvervägande, på det Secreteraren må kunna gifva H. Laurell svar.
18. Herr Salberg påminte om beskrifningen på en Lia, som han långt för detta til Academien inlemnadt, tillika med sielfva Lian, uti hvad slut Academien derom stadnat? Gref Cronstedt sade sig hafva alt detta hos sig, och vilja derom yttra sina tankar i Academien.
19. Herr Bäck föreslog följande lärde män til utländske Ledamöter.
20. Öfverlades, hvad må stå til giörandes med Major Pihlgrens Testamente, på hvilket man ei ännu kunnat ärhålla redig efter-rättelse. Baron Löfvenhielm åtog sig åter, at låta bref afgå til Borgmästaren i Christinehamn, at upkalla bemälte H. Majors Svåger och enda Arfvinge Gundilach, och förhöra, om han ei godvilligt vil upgifva och ärkänna samma testamente, eller om han der om äger någon kundskep. Och emedan Academien ei ännu vist vet, om något testamente af Sal. Major Pihlgrén på lagligt sätt varit giordt, så hoppas Academien, at inga fatalier äro försumade, ehuruväl redan sex månader äro förlidne sedan det för Academien blef berättat, at något testamente skulle vara giordt: helst Academien giordt alla de steg hon på så liten anledning kunnat giöra.