Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1747-11-07
1. Uplästes et pro memoria af H. Berch hvaruti han förmenar at de uti Almanachorna utsatte marknads therminer, kunna igenom hvarjehanda blifvit felacktige, och håller fördenskull före (det man borde) det Academien sedan hon kommer at besörga almanachs skrifvandet, borde igenom städernas fullmäktige vid Riksdagen underrätta sig om rätta terminerna så väl af marknader som hållas i städerna som på landet. Academien fant denna påminnelse vara väl giord och beslöt at derom gå til Borgare ståndet med et memorial.
2. H. Rudenscöld lämnade des betänkande öfver Laurels arbete om Svenske skrifkonsten, som intygade at des lagde grundval är naturlig och redig, och hvad han derpå bygt med goda skäl understödt, han har fuñit at des tankr äro merändels nye, och gåt diupare än nogon i dy mål har för detta gådt, och tviflar at i nogot språk skrifkonsten är inrättad med så få reglor och så få afvikningar ifrån dem, hemställandes til Academien ike desmindre at detta arbete genast under des namn kunde gifvas på trycket vid hvilket tillfälle hvar ock en kunde anmodas men i synnerhet Academien och Scolan af Cencelli Collegium anbefallas at innom et års tid med sina påminnelser deröfver inkomma hvaruppå sedan et vist skrifsätt kunde uprättas i samråd med Kl. Cancelli Collegium och gemensemt til K. M:ts höga gillande och fastställande anmälas, förmenandes st men på detta sättet kunde få enehanda skrifsätt vid alla lärostäder, Collegier och domstolar hvrefter hvr ock en enskylt sedan lärer sig rätta. Academien fant detta förslag väl låta höra sig, men åstundade innan det värkstältes de öfriga Herrarnas tankar af denna Classen.
3. Baron Leuhusen som är ämnesvän uti Academien upviste et försök til en Svensk Grematica, som lämnades till H. Rudenscölds och H. Doct. Benzelii öfverseende.
4. H. Prosten Westbeck berättade l:o för acedemien om et källare hvalf som han låtit göra af smed kåhl och som Academien fant detta påfund värdt at publiceras i des handlinger så lofvade han at der med inkomma. 2:o viste han up torkade blad af örten Symphitum som kokat som the gaf en god smak. 3:o en så kallad jord som han förmente vara märg som dragit sig ut utur döde Creaturs ben. Han lofvade här uppå lämna en utförlig beskrifning. 5. H. Öfver Directeuren Faggot och H. Assessor Baech som blifvit nämde af Academien at igenomläsa H. Vice Actuarien Kelbergs rön och försök angående Landthushållningens och manufacturernas uphielpande och förbättrande som K. M:t och R. Commercie Collegium behagat skiuta til Academiens censur, hafva inkommit med deras utlåtelse. I anledning hveraf Academien finner at om detta H. Kelbergs arbete som hen ärnar efter hand flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, så måste det å den ena sidan vara grundat på egne eller tillförlåteliga rön och försök och ej på nogra vilkorliga eller mindre oriktige satser som det upgifne profvet af. den första flocken är på et och annat ställe behäftat med.