Protokoll (beta)

1. H. E. Acad. Preses berättade at Hans Kongl. Höghet ville vid denna sammankomst villebenåda Academien med sin höga närvarelse, och som han ville såsom främmande i Academien ej blifva emottagen med nogot tal hvilket H. K. Höghet igenom R.R. Höpken förut lät förstå så blef det tal som Hr Praeses ämnade hålla förut upläst, men vid detta tillfälle blef reglerat at hella academien med des Preses skulle möta H. K. H. på nedersta trappan men ämnesvännerne blefvo stående uti amphitheatern på sina rum.

2. Uplästes et af Secret. Elvius upsat pro memoria såsom et förslag til propositionen man ärnar göra bokbindare ämbetet angående almanachorna, hvarvid påmintes at det vore nödigt at äfven uplägga en finsk almanacha hvaröfver likväl H. Doctor Browallii utlåtande kommer at inhämtas om häraf skulle blifva nogon afsätning, men för öfrigit utlät Academien sig med altsammans nögd och lämnade til H. Presidis, Räntmästerens och Secreterarens anstaltende och afgörande.

3. Baron Seth som blifvit af Academien förordnad til Archivarius inlämnade sin försäkrings skrift sedan H. Preses uti et tal förestält honom hvaruti hans sysla bestod.

4. Uplästes en mathemtisk jemnförelse emellan Thonernas naturliga förhållande emot hvrannan uti musiquen, som H. Scheffer upsat och insändt til Academien. hvilken remiterades til Herrar Faggot och Palmquist.

5. Vid tillfälle at Herrar Rudenscöld och Blixenstierna återstälte H. Brandts handling om guldets uplösande i Skedvatn giorde H. Brandt försök deruppå i H:s Kongl. Höghets närvaro, visandes i trenne slags skedvatn, det ena hvaruti gullet var uplöst, huru det så snart silfret var inlagt och uplöst at gullet precipiterades, då samma slags silfver i det andra skedvatnet alenast uplöstes utan at precipitera nogot gull hvilket gaf til känna ot gullet förut var uplöst i skedevatn utan nt det innehölts i silfret. Dessutan vistes at skedvatn utan på det af H. Brandt anförde modus procedendi ej uplöstes.

6. H. Preses anmälte H. Laurels förslag til Svenska skriflagen i korthet upsatt hvarjemte H. Rudenscölds och Doctor Benzelii tankar uplästes i anledning hvaraf blef beslutit at detta förslag skulle under H. Laurels namn utgifvas och Academien sända exemplarer til Universiteerna och gymnasierna at de deröfver kunde inkomma med sina tanker. 7. Uplästes H. Elvii afhandling om en geometrisk kroklinea Elliptoid kallad som vore lämpelig til skapnaden af skepp. som remiterades til Hierrar Klingenstierna och Sheldon.

8. Uplästes et utdrag af H. Hellands bref til Secr. Elvius dat. Torneå den 13 Febr. 1748 hvaruti berättas at fururötter finnas som oftas i träsken högst up i fiällen, der nu för tiden inga trän växa på nogra mils vidd. H. Hellant tror at desse rötter flutit dit när vatnet stod öfver landet, som efter H. Cellsii proportion hade varit åtminstonne för 10000 år sedan, men dessa fiäll rygar hafva i forna tider utan tvifvel bevuxna med träd eeh ekeg äfven som våra högländta skogsåsar men sedan vatnet sinn:t ut och inga dunster mera stigit så högt at de kunnat fuktat matjorden har hon förtorkats, hårnat och omsider förvandlats til sten. så at den ej kunnat bära nogra nya växter sedan de gamla förutnat eller hvaraf de närmast siöarna fallit deruti. Detta kommer at införas i dagboken.

9. Uplästes et utdrag af H. Anton Svabs bref til H. Urlander angående kalkens natur, remiterades til Herrar Salberg, Brandt och Baeck.

10. H. Alström anmälte uti Kongl. Academien en fråga som varit giord i Kongl. Commercie Collegio om det vid såkerbruken distilerade bränvinet af skum och annat orenligit affall vore osundt i anseende til den der i varande kalken. Häröfver åstundar Academien Herrar Brandts och Baecks utlåtande.

11. H. Baeck upläste en des hendling som innehölt rön om ormars bett huruvida de äro mer eller mindre farlige. Detta remiterades til Herrar Linnaeus och Rosén.