Protokoll (beta)

2. H. Lenberg matheseos studiosus blef antagen til ämnesvän.

1. Hans Kongl. Höghet som benådade Academien med sin höga närvarelse meddelte Academien H. Major Ehrensverds relation om mätningen af en basis dragen ifrån Vaxholms fästning til Wermdö landet af 15053 al:rs 4/10 tums längd. som var updragen uppå en charta öfver tracten deromkring. Denna basis var mätt med största noghet på Isen af Adjutanten Lenberg och Lieutenanten Rosenborg under bemelte Majors direction. och ändamålet af denna basis i synnerhet var at derigenom utsätta rätta belägenheten af Vaxholms och Oxdiups fästningsvärk i anseende til Stockholm så väl som andra deromkring liggande orter. Så var äfven den nyttan doraf för Academien at hämta, det liudets hastighet på den längd som är emellan Stockholm och eller Vaxholm skulle stå at determinera igenom styckeskått som skulle höras och synas i S. Catrinae kyrkotorn.

6. Secret. Elvius anmälte huru som han fådt H. K. M:ts nådigste befallning at resa til Trollhettan för anlägningen af genomfarten derförbi hvilken resa torde komma an på et par månader, under hvilken tid han föreslog om icko Baron Seth Academiens archivarius borde förätta des sysla hvad correspondensen vidkommer, samt H. adjutanten Lenberg som är ämnesvän at hålla dagboken af hvd som förehafves i Academien samt besörja tryckningen så af handlingarna som Almanachen hvilket samtycktes.

8. Herr Lehnbegs rättelser, på H. Belidors sätt, at determine rätta krutladdningen i minor. Rem. til H. von Ungern, Ehrenswerd, och Klingenstierna.

12. Herr Adjutanten Lehnbergs rättelser på Belidors sätt at determinera rätta krut-laddningon i minor. Remitt. til Herrar Von Ungern, Ehrenswerd och Klingenstierna.

11. H. Lehnbergs anmärkningar öfver Belidor, angående krutets styrka, gillades at tryckas.

7. Herr Ehrenswerd föreslog Adjutanten Lehnberg til Ledamot, samt Lieutenanten von Spongen til ämneswän.

Herr Rosén fick jakande röster 17, nekande 4. Altså antagen.
Om de öfriga 10 föreslagna, neml. H. Swab, Hof, Cronstedt, Schenmark, Sohlberg, Lehnberg, Elf, Nordencrans, Ehrenmalm och Rosenadler, kan voteras en annan gång, och medgaf Academien, at de til störste delen voro så värdige och skickelige män, at dem borde lemnas rum.

2. I anledning här af blefvo nu trenne af de Föreslagne til Ledamöter antagne, efter föregången votering: neml. H. Directeuren Sam. Sohlberg, som hade 16 jakande röster emot 4 nekande: H. Adjutanten Pehr Lehnberg samt Astronomiske Observatoren i Lund H. Nils Schenmark hvilke både hade 15 jakande röster emot 5 nekande, och altså sina fulla trefjerde delar af rösterna, såsom Grund-Reglorna föreskrifva.

2. Herr Lehnberg tog sit inträde såsom Ledamot med et kort Tal, som besvarades af H. Praeses.

6. H. Directeuren Runebergs Probleme angående Traverser vid Fästnings byggnader upl. Remitt. til Herrar Palmqvist och Lehnberg.

5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

1. Upl. några Mathematiska Problemer, af Baron Palmqvist ingifne. Remitterades til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz och Lehnberg.

Der emot har Academien förvärfvat andra 7, neml. Hans Exc. Friherre Scheffer, samt Herrar Solberg, Lehnberg, Schenmark, Svab, Cronstedt och Rinman.
S. D. G. 

5. Företogs omröstningen til en ny Praeses, då vota föllo mycket endrägteligen på 
Herr Palmqvist, som hade 9 röster.
Herr von Stjernman 8
Herr Faggot 7
Herr Lehnberg 6
Hans Exc. Scheffer 3
Herr Polhem 2 etc.
Af de fyra, som fått högsta rösterna föll Lotten på Friherre Palmqvist, som altså nu blef Praeses för Månaderna Jul. Aug. Sept. innevarande år.
5. Herr Salander afträdde då Praesidium, och hölt et kort Tal om slögder, som på Academiens begäran utlemnades, at aftryckas.

4. Herr Praeses framgaf en af en ung och qvick mathematicus, vid namn Lejonmark upsatt afhandling, om förstämplingar i grufvor. Och som Herr Lehnberg ärhindrade, det han nyligen sedt något uti samma ämne uti Camus Cours de Mathematiqve, tog han detta papper hem til sig, at jämföra med Camus.

Hans Excell. RiksR. Frih. Scheffer hafva fått 16 röster Herr Adjutanten Lehnberg 13.
Herr Cancellie Rådet von Stiernman 12.
Herr Hof-Cancellern Gref Gyllenborg 9.
Herr Secreteraren Rosenadler 7.
Herr Faggot 6.
Friherre von Seth 6 etc.
Af de fyra, som hade flästa rösterna, föll lotten på Hans Exc. Friherre Scheffer, hvilken til Acad. fägnad emottog Praesidium.
7. Herr Schutzer tog afsked med et Tal, om Chirurgiens nu varande tilstånd. Manuscr. begärdes.

8. Voterades til ny Praeses, då 
H. Klingenstierna fick - - 15 röster.
Friherre von Seth - - 15.
H. von Stjernman 12.
H. Lehnberg 12.
H. Rosenadler 7.
H. Grefve Gyllenborg 6. etc.
Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Herr Klingenstierna, som inom några dagar väntas til staden och tänker blifva här hela hösten.
9. Hans Exc. afträdde då Praesidium, och höll et kort vackert Tal, om Vetenskapers, Vitterleks och Konster nuvarande tillstånd i vårt Fädernes land, hvilket på Academiens begäran utlemnades til trycket.
10. Academien kom öfverens, at öfver Rötmånen upskiuta med någon sammankomst.

3. Herr Praeses förestälde, om icke Herr Carl Lehnberg kunde få låna och nyttja de värktyg, hörande til optiska Glasslipningen, som finnas i sal. Dir. Ekströms nu til Academien uplåtne värkstad, emedan de Lärlingar, som honom nyttja skola, ei äro öfvade och skickelige at bruka dem, men der emot H. Lehnberg der igenom skulle upmuntras at gripna sig an, til optiska glas-sliperiets i fullkomligare stånd sättande, och i synnerhet göra försök med reflexions speglars förfärdigande til Tuber. Academien fan detta nyttigt och beviljade samma Lån, emot H. Lehnbergs försäkran at återställa dem i lika godt stånd, när de påfordras.

2. Samma Herrar Recommenderade Probsten Tiburtius, at blifva antagen til Ledamot. Vid samma tilfälle proponerades ock H. Öfverste Lieutenanten Cunninghame, Dr Bergius, Inspectoren Runeberg, Magister Gadd och Instrumentmakaren Lehnberg til Ledamöter.

3. Blefvo Herr Öfverste Lieutenanten Cunninghame, Probsten Tiburtius och Optiska Instrumentmakaren Lehnberg, genom enhällige röster, valde til Ledamöter.

2. Uplästes Kongl. Majestets Nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti gifves tilkänna, at Riksens ständer beviljat 6000 Daler kopparmynts understöd årligen, til Mathematiska Instrumentmakeriernas uphielpande, och at Hans Kongl. Majestet allernådigst updrager des Vetenskaps Academie at dela emellan Optiska Instrument-makaren Lehnberg, Ekströmska Värkstaden och Instrumentmakaren Westberg, såsom hvars och ens skickelighet och nödtorft kräfver. Och emedan Hans Kongl. Majestet sielf i nåder behagat yttra sig det, Lehnberg åtminstone borde här af få 3000 dr så, och emedan des närvarande Broder förklarade inför Academien, at Lehnberg trodde sig tilräckeligen hulpen med 3000 dr koparmynt, så stadnade Academien i det slut, at genom bref til ManufacturContoiret anmäla Lehnberg til samma 3000 dr undfående årligen qvartals-vis, ifrån innevarande Års början at räkna. Af de öfriga 3000 dr, fant Academien skäligt at tillägga Ekströmska Värkstaden 2100 dr och Westberg 900 dr kopparmynt årligen. Här vid kom i öfvervägande, at Steinholtz, som förestår Ekströmska värket, gifver särdeles godt hopp om sig: at Steinholtz och Ahl, som äro Compagnoner, äro tvänne mycket fattige nybegynnare, som hafva et större värk om händer. än Westberg. och således bäst behöfva hielp och understöd: samt at det i synerhet var för Lehnbergs och det Ekströmska värkets uprätthållande, som Academien giorde hos Riksens Ständer föreställning om hielp. Dock förbehöll sig Academien, at framdeles annorlunda kunna repartera dessa penningar, om någondera af dem, som der af skola niuta upmuntran och hielp, synas medelst flit och förvärfvad skickelighet göra sig mera förtjänt, än de andre.
3. Uplästes några små Rön.

1. Herr Carl Lehnberg giorde sit inträde såsom Ledamot med et Tal, om optiska Vetenskapens öden.

2. Kongl. Commerce Collegii bref, hvar uti frågas, om en vid namn Tallberg, som begärdt Privilegium at få slipa optiska glas, må det kunna ärhålla, utan Praejudice för Herr Lehnberg. Academien önskade at Tallberg kunde förena sig med Herr Lehnberg och blifva hans arbetare. i annat fall kunde Privileium honom ei förunnas.

6. Ändteligen skreds til en ny Praesidis utväljande, då Herr Baron Seth fick 24 röster,
Herr Bergs Rådet Swab 22
Herr Doctor Gadolin 14
Herr Secreteraren Rosenadler 12
Herr Adjutanten Lehnberg 12
Herr Gesch[v]oren Cronstedt 7
Herr Lagman Carleson 7 röster.
etc. etc.

Altså voro Herrar Seth, Svab och Gadolin tre visse Candidater. Om det fjärde rumet låttade Herrar Rosenadler och Lehnberg, då Lotten föll å Herr Rosenadler at blifva den fjärde på förslaget. Ibland de fyra föreslagna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Rosenadler, som var närvarande och emottog Academiens lyck-önskningar.

7. Då voteringen til ny Praeses skulle företagas, upstodo Herrar Svab, v. Seth och Lehnberg, och anmälte de i sommar ei få vara i staden, och bodo derföre, at ingen ville på dem votera.

1. Herr Praeses ingaf och upläste et Mathem. Probleme om Elliptiska Lunuler, som äro Quadrabla.

Sedan Herrar v. Swab, Cronstedt och Kryger, som voro närvarande igenom lottning dragit sig frie, var den fjärde af dem som hade högsta rösterna, nemligen Friherre von Seth sielftagen til Praeses, och blef den afträdande Praeses, Herr Lehnberg anmodad at, tillika med Secreteraren, betyga för den nye Praeses, Academiens fägnad öfver des lyckliga val

4. Herr Lehnberg afträdde Praesidium, men höll intet Tal, såsom vanligt lägar vara, utan ursäktade sig med de många hinder, som des ämbets förrättningar denna tiden lagt honom i vägen, och låfvade vid annat tilfälle tjäna Academien.

4. Upl. Herr Årres tankar om vissa Optiska röns nytta och bättre tillämpning til målare-konsten, än här tils af de flästa målare skedt. Remitt. til Herr P. Lehnberg. Til Kongl. Ängelska Societeten skickades i October Månad, följande.

1. Uplästes Öfverstens af Fortification och Riddarens Frih. Wredes memorial, hvar uti han anmodar Academien at bese de Modeller af skep, stycken etc. som han til vissa förmoners vinnande förbättrat, och uti Fortifications Contoiret äro upstälde. Academiens närvarande Ledamöter kommo öfverens at nästkommande Onsdag, kl. 4 efter midd. sig uti Fortif. Contoiret infinna, samt jämväl at dit kalla Herrar Nordenschöld, Polhem, Lehnberg, Klingenstierna, m. fl.

1. Secreteraren berättade sig hafva fått Kongl. Majestets munteliga befallning at infordra K. Academiens utlåtande öfver en imellan Kongl. Krigs- och Amiralitets Collegierna upkommen tvist, angående bästa skapnaden på Sjö-Canoner. De här om växlade skrifter uplästes til en del, och de giorda Ritningar upvistes. De närvarande Herr Meijer och Lehnberg yttrade sig, at K. Krigs-Collegium tycktes hafva rätt, och som saken är pressant anmodades de at inkomma med deras skrifteliga betänkande.

7. Voterades til ny Praeses, och fingo följande Herrar Ledamöter röster. 
Herr Stats-Secreteraren och Ridd. Carl Carleson 23 röster.
Herr Capitaine Knutberg 18.
Herr Ryttmästaren Jennings 15.
Herr ÖfverDirecteuren Faggot 14.
Herr Carl Lehnberg 9.
Herr Malmerfelt 8.
Herr Edw. Runeberg 6. etc. 
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Carleson, som emottog lyckönskningar.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans

9. Sist anmodades Herr Klingenstierna, at i samråd med Herrar Faggot, P. Lehnberg och Secreteraren, utarbeta en Instruction, hvar efter Herr Wilcke kommer at rätta sig uti Föreläsningarna.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

3. Upl. Organisten Söderströms och Orgbyggare Gesällen Swalbergs ansökning at få undergå examen, huru vida de kunna pröfvas skickelige at bygga Orgverk. Efter någon öfverläggning härom, anmodades Herrar Faggot, Polhem, P. Lehnberg, Kryger och Runeberg, at uti Orgbyggare Directeurerne Greens och Stråhles närvaro, examinera dem.

4. Upvistes et af Adjuncten vid K. Academien i Lund, Hr Cronander utgifvit försök, at Qvadrera Cirkelen, och uplästes Des Bref til Academien, hvaruti Han anhåller, at des arbete må pröfvas. Herrar P. Lehnberg och Mallet anmodades at ingifva sitt skrifteliga betänkande där öfver, och visa, hvarest Auctor tagit af vägen.

5. Upl. Herr Conducteuren Brehmers Solution på et Probleme i Fortificationen. Remitt. til Hr P. Lehnberg.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

1. Upl. Utdrag af Råds-Protocollet, hvar uti Hans Majestet befaller K. Academien at inkomma med Sitt utlåtande, i anledning af en främlings upgifna löfte at bättre raffinera Saltpeter, än här tils varit bekant, huru vida K. Academien tror det kunna ske. Remitt. til Herrar Brandt, Cronstedt, Swab och P. Lehnberg.

3. Herrar Brandts, v. Swabs och Lehnbergs yttrande öfver sista Kongl. remissen angående Saltpetter Luttringen uplästes, af innehåll, at som Främlingen ei upgifvit Sin luttringsprocess, kan Academien ei utlåta sig där om, så framt han ei åtmintone visar prof af den Saltpeter han luttrat, eller äljest gifver någon anledning, hvar af man kan sluta om riktigheten och möjeligheten.

1. Upvistes Inventarium på framledne Directeuren Lehnbergs hela qvarlåtenskap, med Verkstad och alla des tilhörigheter, hvar af befants, at hela tilgången var föga öfver 3000 dr kmt. men at skulden stiger til 9000 dr kmt. Och när af tilgången afdragas några fordringar, som hafva förmons rätt, återstår så litet, at de öfrige Creditorerne knappast kunna få 12 à 15 ProCent, då ock hela Verkstaden skulle skingras och i grund förstöras. Til förekommande där af, har den aflednes Broder, Hr. Professor Lehnberg upsatt en Skrift, den någre af Creditorerne* redan underskrifvit, hvar uti de afstå al Sin fordran, med vilkor, at verkstaden under Academiens vård och tilsyn skal bibehållas aldeles orubbad. Men unge Herr Le Febure som har näst Academien den största fordran, vil ei underskrifva den, om K. Academien ei först underskrifver. Derföre, emedan hvad hälst är, K. Academien ganska litet kan få, och det ei på annat sätt än genom Verkstadens hela ruine, som K. Academien både vill och bör på alt sätt förekomma, så hade K. Academien så mycket mindre betänkande vid, at låta Herr Praeses nu strax vid Bordet undertekna Cessions Skriften, som samma Skrift tydeligen involverar, at K. Academien afstår Sin andel, på det Hon ensam må få och behålla hela Verkstaden såsom Sin egendom: En egendom, som väl aldrig kan kasta något af sig i pungen, men dock för en Vetenskaps Academie bör anses för reel, emedan Academien därigenom sättes i stånd at bibehålla och uphiälpa en för Riket i gemen och Vetenskaperne i synnerhet nödig och angelägen konst och Vetenskap.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

8. Optiska Glas-sliparen Cederstens ansökning at få tilträda Lehnbergska verkstaden, afslogs, emedan K. Academien ei har til honom nog förtroende: Til des begäran at få Skriftelig resolution här om, svarades med Nei.

1. Herr Lindblom framgaf 3 Portraiter, neml. et på den store Galilei, et på den berömde Gassendi, samt på den nankunnige Dantes, som alla förmenas vara Originaler, hvilka Herr Lehnberg, som för opasslighet ei sielf kan gå ut, skänkt Academien. De blefvo med tilbörlig tacksamhet emottagne, at pryda Observatorium, sedan de blifvit något upputsade.

4. Uplästes Herr Mallets anmärkningar, om Ljus-strålarnas brytning, til Sal. Herr Klingenstiernas försvar emot Herr D'Alembert. Remitt. til Herrar Ferner och Lehnberg.

3. Uplästes optiske Glas-sliparen Cedersténs hos Riksens Ständer anmälte Besvär däröfver, at Han 1:o ej fått den af framledne Directeuren Lehnberg efterlemnade Verkstaden om händer, utan at K.Academien lemnat den til den yngre Lärlingen Höijer, 2:o at han ej heller utur samma Verkstad fått låna verktyg, samt 3:o at han efter Lehnbergs död intet fått af det årliga understöd i penningar af Manufactur hjälpen, som Lehnberg i lifstiden haft, utan at det blifvit helt och hållet tildelt Höijer. Secreteraren berättade omständeligen om sammanhanget häraf, och fick befallning at upsätta en förklaring, som kommer at inlemnas til Riksens Ständers Manufactur Deputation, hvilken här om af K.Academien begärdt uplysning.

2. Upl. Herr Lehnbergs yttrande om optiske Instrumentmakarne Cederstén och Höijers mer och mindre skickelighet, samt om verkstadens öden, at tjena til uplysning vid det utlåtande öfver Cedersténs besvär, som til Manuf.Deputationen skall afgå.

1. Upl. en Anonymi Memorial, som anmäler sig hafva påfunnit et sätt at conservera Krut-Carduser så at de länge skola emotstå både fuktighet och eld. Han begärer därföre ingen belöning, utan tilbjuder sig at med detta påfunds fulla upgift tiena Kongl. Majestet och Fosterlandet: men åstundar dock at K.Vetenskaps Academien ville förut pröfva påfundets godhet och til K.Majestet inkomma med underdånig berättelse därom. Til den ändan hade han inlemnat några större och mindre af honom tilredda Skott eller Carduser. K. Academien utnämnde Herrar Meijer, Lehnberg, Wilcke, Lindblom och v.Engeström, at göra dessa försök, och inkomma med det första til K. Academien med berättelse huru de aflupit.

6. Et Fruentimmer, vid namn Bruhn, fick på begäran företräde, och sade sig hafva påfunnit et sätt at conservera Krut-Carduser för fuktighet, och jämväl länge för eld. Några sådana Carduser upvistes, och hon anhöll at K.Academien ville låta försöka dem. De lemnades til den ändan til Herr Lindblom, at med Herrar Lenbergs och Wilckes samråd pröfvas.

9. Upl. Herrar Lehnbergs och Lindbloms betänkande om Mademoisella Bruhns krut-Carduser, at de aldeles förtjente försökas.