Protokoll (beta)

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1752-05-02

Majus, d. 2.
Närvarande Herr Praeses, Strandberg, samt Ledamöter, Herrar Grefve Cronstedt, Ehrenswerd, Nordenschöld, Tilas, Faggot, Benzelstierna, Meijer, Browallius, Rudenschöld, Lejonankar, Ekström, Swab, Acrell, Scheffer, Frih. von Seth, Maijer och Secreteraren.

1. De Herrar, som sist voro utnämnde at undersöka Nymans sätt at gjuta jern-Canoner, berättade sig hafva varit i samtal med samma Nyman, och noga undersökt Hans upgifne gjutnings sätt, nemligen at med en af Tack-jern guten iholig Cylinder, öfverkläda det vanliga med Ler omgifna stiftet, samt sedan der på gjuta den varma malmen, och ändteligen utbåra stiftet tillika med Cylindern, hvar igenom han tror, at icke allenast gallror skola förekommas, utan ock Canonen skal blifva hårdare, såsom guten på kalt. Men deputerade förklarade sig ei kunna se, huru detta sättet må kunna förekomma gallror, som omkring den grofva Galippan och neder vid bottnen lära sätta sig så mycket ymnigare: ei häller kunde de finna, at godset skulle der af blifva märkeligen hårdare, emedan Cylindern skulle blifva tunn, som följakteligen i ögnableket blefve upvärmd. Tvärt om trodde de, at Canonerna skola här igenom mycket förlora af sin styrka, emedan Galippan, som är mycket stor, måste ingjutas och blifva qvarsittande uti Canonen, der mästa styrkan behöfves, och hon ei lärer så fullkomligen fästa sig med det öfriga ingutna gotset, at ju gallror rundt der omkring lära förorsakas. Dock höllo de för rådeligt, at ei aldeles förkasta det upgifna nya sättet, innan det vore försökt, uti förståndiga mäns när- och öfvervaro, då den gutne prof Canonen sedan borde genomsågas och noga Anatomiceras.

2. Riksens ständers Secreta utskott hafver anmodat Academien, at upsätta en Instruction för Medicinae adjuncten i Lund, Er. Gust. Lidbeck, huru han skal förestå Botaniska örtegården derstädes, samt, enligt Riksens ständers beslut, anlägga Plantager i Skåne, af allahanda nyttiga färge- och Medicinal-örter, som tola Skånska Climatet. Secreteraren hade redan, i samråd med någre af Ledamöterna, giort et utkast til denna instruction, som nu uplästes och gillades.

3. Uplästes H. Hellants bref til Frih. von Seth, innehållande Meteorologiska Observationer, hållne förleden vinter i Torneå och Utjocki. Utdrag der af kommer at införas i lärda Tidningarna.

4. Upl. H. Roséns vackra hus-Curer för åtskilliga barna-sjukdomar, hvilka Academien samtyckte at de må införas uti de små Almanachorna för år 1753.

5. Upl. H. Fält bokhållaren Sundells insände Tankar, om orsaken til de vanskapelige sädes-axen, som i Norrland pläga kallas Miöl-öka. Remitt. til H.H. Linnaeus och Bäck.

6. Berättade Secreteraren, at Hans Excellence Frih. Von Höpken, redan skrifvit til General-Consulen H. Rydelius, och varnat honom, at ei låta något förskingras af salig Hasselqvists saker, innan alla både Academiens och de i Smirna varande Creditorers fordringar blifvit liqviderade, samt förmant honom, at skyndsammeligen insända de af Academien åstundade verificationer, på de uti sista brefvet upgifne Skuld-Påster.

7. Herr Ehrenswerd föreslog Adjutanten Lehnberg til Ledamot, samt Lieutenanten von Spongen til ämneswän.