Protokoll (beta)

Hr Præsidenten lofvade kalla Hr Heland til sig och lemna honom en närmare efterrättelse så väl om den invention, som i Angelland blifvit upfunnen, som också om de svårigheter, hvilcka hindra, at detta af honom nu framgifne påfund intet kan ställas i värcket, så at man derigenom vinner det påsyftade ändamålet.

Hr Præsidenten betygade sin fägnad deröfver, at Hr Heland såsom en ung person velat lägga sig på så gagneliga tings utletande; men berättade derhos, at i Ängelland är et annat sät blifvit uptäkt, hvilcket, ehuruväl det varit i många mål dermed icke kunnat vinnas.

5. Sedan gaf Hr Linnæus fram et bref, hvarjemte fölgde en observation utaf Hr Heland utarbetad om sätt at finna igen hastigheten af et skeps rörelse eller lop i villa siön.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

2. Däruppå berättade Hr Presid., at Grundreglorne blifvit af Hans Maj:st confirmerade, och at Hr Presid. låtit taga en volume af quartals Handlingarne för år 1740 och gifvit til Etats Secreteraren Boneauschiöld, som haft besväret vid Grundreglornes föredragande i Rådet, och frågade, om äfven en sådan volume borde Hr Secreteraren Heland gifvas, hvarmed samtelige Herrar Ledamöterne förklarade sig nögde.

Härpå förestälte Hr Drake, om icke Auscultanten uti Kongl. Commercie Collegio, N. Helland, kunde, så som Ämnesvänn, uti Kl. Academien varda intagen; hvartil Academien lemnade sit samtycke

1. Uplästes Hr Helands auscultantens i Commercie Collegio Handling innehållandes rön och anmärkningar om des generation, hvilken Hr Linnaeus redan öfversedt och funnit vara värd at tryckas ibland Academiens handlingar hafvandes allenast giort nogra små erhindringar på et och annat ställe, hvarföre denne handling blef autoren tilstäld med begäran han ville taga dem i ackt,  hvarefter Academien fant godt at den skulle tryckas.

2. Uplästes H. Hellands handling om en period af Isgången uti Torneå Elf, och vårens tidgare eller senare ankomster, med derpå följande goda eller misväxt år vid Norra Polcirkelen, som remiterades til Herrar Klingenstierna och Hiorter.

6. H. Hellandt blef antagen til ämnesvän.

4. H. Hellandt upviste lim som han tilvärkat uti Lapmarken af renshorn och äfven sämskvaror af renshuden.

5. Uplästes tvänne memorialer som inkommit i följe af Kongl. Directionens öfver Eclesiestique värket i Lapmarken gifne utdrag af protocollet, det ena af H. Linnaeus och det andre af H. Hellandt. af hvad discourerades Jemte i anledning af korta pro mem. af H.H. Meldercreutz, Baeck och Secret. Elvius upsattes 9 puncter som kunde lända til en instruct. för Lapprästerna hvilken kommer at lämnes direction som et utdrag af protocollet, hvilken justerades den 5 Dec. 1747.

8. Uplästes et utdrag af H. Hellands bref til Secr. Elvius dat. Torneå den 13 Febr. 1748 hvaruti berättas at fururötter finnas som oftas i träsken högst up i fiällen, der nu för tiden inga trän växa på nogra mils vidd. H. Hellant tror at desse rötter flutit dit när vatnet stod öfver landet, som efter H. Cellsii proportion hade varit åtminstonne för 10000 år sedan, men dessa fiäll rygar hafva i forna tider utan tvifvel bevuxna med träd eeh ekeg äfven som våra högländta skogsåsar men sedan vatnet sinn:t ut och inga dunster mera stigit så högt at de kunnat fuktat matjorden har hon förtorkats, hårnat och omsider förvandlats til sten. så at den ej kunnat bära nogra nya växter sedan de gamla förutnat eller hvaraf de närmast siöarna fallit deruti. Detta kommer at införas i dagboken.

2. Vid detta tillfälle uplästes H. öfverste Klinkowströms underdånige skrifvelse til H. K. M. hvaruti 1:o. nyttan och nödvändigheten föreställes af astronomiska observationers anställande vid Norska gränsmätningen så väl för Longitudens som Latitudens utsättande. 2:o. föreslås H. Helland til at förrätta dessa observationer och 3:o. at antingen et nytt lnstrument kunde beställas til denna förrätning eller ok et redan färdigt inlösas ef observatorium i Upsala. H. K. M. har åstundat des och Riksens Cancelli Collegii underd. utlåtande öfver detta ärende hvilket åter genom H. Cancelli R. Carleson derom ville inhämta Academiens tankar. Det discourerdes fördenskull häröfver följande, hvad den första puncten vidkommer är ingen tvifvel at det icke blifver en synnerlig rättelse för Riks Chartan om de föreslagne observationer giordes och at det är mycket försummat at det ej sked under den förut giorda mätningen, som lätteligen kunnat ske alenast igenom observationer af Latituden emedan gränsnätningen altid sträkt i Norr och Söder. Frågan lärer alenast blifva den samma som hit in tils varit hindret huruvida flera tuber och quadranter kunde föras och handteras på fiällbergen. men at dessa svårigheter kunna häfvas viser nogsamt 1776 (?) års franska expedition. Hvad H. Hellandt vidkommer så kan härtil ej väljas skickeligare ämne, han är bekant om orten, han har bevistat förenämde franska expedition, han har också sedermera sielf giort observationer hvarigenom Longituden af Torneå är utsatt. Med Instrument til desse observationer förstås utan tvifvel en quadrant at taga polhögden med. den 3 fots quadrant som fins på Upsala observatorium och man kunde til detta behof få inlösa är tienlig der til och har äfven varit brukad vid franska expeditionen. men dessutan fordras för observationer af Longituden en 18 fots tub och et pendel ur hvarmed H. Hellant sielf lärer vara försedd, för öfrigit kan academien för sin del ej annat än högeligen önska det denna H. Öfverste Klinkowströms berömvärde föreställning måtte värkställas såsom den der ej alenast länder at fullkomna vår Svenska Geographie, utan också hela Europas der H. Hellandt finge befallning at göra sådana observationer vid NordCap.

7. H. Öfversten och GränsCommissarien Klinkowström hade fådt H. M:t befalning at underställa Academien den Instruction han upsatt för observatorn vid Norska gränsmätningen H. Anders Hellant, som han fördenskull hade tilsändt Academien hvarvid ej nogot annat var at tillägga än den påminnelsen H. Faggot giorde at man borde söka at binda gräns linean om möjeligit vore med den mätningen som giordes af de Franske mathematici 1735, men för öfrigit fant Academien nödigt at sända en afskrift af den projecterade instruction för Lapprästerna.

7. Uplästes Herr Hellants bref til Secreteraren Elvius angående Jsgången detta året uti Tornå Elf. vilcket lades ad acta.

1. Berättelse om Hans Svensons siukdom,
2. Sätt at förekomma kopp-ärr
[1 & 2] remitt til Rosén och Bäck.
3. Academien antager Anders Örling til Bokhållare emot 300 Daler kopparmynts årlig lön.
4. Hellants Astronomiska Observationer.
5. Pilgrens död notificeras, samt at han giordt testamente til Academien, om hvars utsökande giöres anstalt.

1. Gicks igenom förtekningen på Ledamöterna.
2. H. Gripenstierna och Sparfvenfelt blefvo ämnesvänner.
3. H. Ankarcronas, Schultzes och Hellants rön gillade.
4. H. Comissions Secreteraren Berch proponerades til Ledamot af H. Dalin.

2. H. Praeses berättade at Hans Kongl. Maj:t hade i nåder behagat befalla vice Härads Höfdingen Hellant, at i år återigen göra en resa till Lappmarcken ock där fortfara med det arbete, som han påbegynt förledit år vid Gräntsemätningen. Hans Maj:t hade äfven behagat förordna, at H. Hellant skulle af Kongl Academien blifva försedd med Instruction, den han uti Geographiske och astronomiske göromål har at rätta sig efter. Och beslöts at en sådan Jnstruction, til följe af Kongl. Maj:ts nådige befallning, för honom skulle utfärdas.

6. Secreteraren proponerade Herr Hellant til Ledamot, hvar om vid nästa Praesidii ombyte kommer at voteras.

l. Sedan H. Praeses anmält, at nytt Praesidents val i dag kommer at företagas, begyntes först med voteringen, om H. Hellant, som den 12 Maji sistledne var föreslagen til Ledamot, skulle antagas eller ej. Efter skedd Ballottering, befants han enhälleliga vara antagen: hvilket H. Archivarien låfvade gifva honom tilkiänna, emedan han nu är i Staden.

5. Fortsättning af H. Hellants Astronomiska Observationer i Lappmarken, uplästes, och ansågs strax af Academien för värdig at införas uti detta qvartalets Handlingar, som nu äro under trycket, allenast Secreteraren det öfverser

5. Herr Hellant blef på enhällig votering antagen til Ledamot.

6. Sammaledes gillades at införas i Dagboken, en HusCur emot fruentimmers bröst båldar, insändt af H. Hellant.

Under detta år äro fem ledamöter döde, neml. Sandberg, Hiorter, Cederholm, Ankarcrona och Baron Cronstedt. Der emot har Academien förvärfvadt sig fyra inländske Ledamöter, neml. Klinkowström, Grefve Liewen, Doctor Wallerius och Hellandt.

3. Uplästes H. Hellants ingifne rön och anmärkningar, om Bohvetets trefnad under Pol-Cirkelen. Remitt. til Friherren Bielke och H. Linnaeus.

12. Uplästes De l'Isles bref til Secreteraren, hvar uti han först tackar för kallelsen til Ledamot, och sedan på Franska Vet. Academiens vägnar anmodar Academien at draga försorg, det här i Sverige correspondenta Observationer må anställas emot dem, som De la Caille är sinnad observera vid Caput Bonae Spei, til at uptäcka Månens parallaxis. De la Cailles utgifne Avis aux Astronomes, bifogades, med uträkning på alla de Phaenomena som De la Caille är sinnad i agttaga, hvar af ses, at observationerna skola taga sin början d. 21 Februarii nästinstundande, och fortsättas nästan dageligen et helt år. Academien fant sig förbunden, dels för sakens egen vigt, dels ock för Academiens och Nations heder, at giöra yttersta flit, det sådana observationer måga anställas. Och emedan det ei pröfvades nog, at Secreteraren ensam skulle bevaka dessa Observationer, utan at alla i Sverige, som kunna observera, skulle deruti deltaga, så beslöts at Herrar Strömer, Gadolin, Schenmark och Hellant skulle anmodas at giöra sin flit, hvar å sin ort. H. Strömer, som nu var närvarande, förestälde, det hans öfrige ämbets syslor skulle giöra honom här uti stort hinder. Och hvad Gadolin Schenmark och Hellant angår, påmintes, at de ei hafva der til tiän lige instrumenter. Sist öfvervägades ock, at Schenmark och Hellant hafva ingen lön, hvar med de sig Munna uppehålla under den tiden, som endest til observationer måste användas. Til at häfva alla dessa svårigheter, blef beslutit, at bref skulle afgå til Hans Kongl. Majestet, med underdånig ansökning, det måtte 1:o Herr Strömer på et år befrias ifrån sina öfriga ämbets syslor, 2:o befallning afgå genom Cancellererna til Academierna i Åbo och Lund, at de hafva at förse sina Observatorer ned Uhr och Micrometrar, 3:o det ville H. K. Majestet allernådigst bevilja Schenmark och Hellant något litet underhåll til upmuntran, på et års tid. När detta underdåniga Memorial blir färdigt, hvar med Secreteraren fick befallning et skynda, lemnas det til Hans Excellence Friherre von Höpken, som låfvade så föredraga saken hos H. K. Majestet, at academien skulle vinna sin önskan.

1. Hölt Herr Hellant et Inträdes Tal, om hvad märkvärdigt innom Pol-cirkelen redan kan vara observerat eller ännu stå at observera. Detta besvarades af Praeses, H. Clason. Talet åstundade Academien at det skulle lemnas til trycket.

3. Uplästes H. Hellants bref til Frih. von Seth, innehållande Meteorologiska Observationer, hållne förleden vinter i Torneå och Utjocki. Utdrag der af kommer at införas i lärda Tidningarna.

6. Herr Hellants Astronomiska Observationer på Longituden af några orter inom Pol-cirkelen. gillades.

1. Berättades at H. Hellant hade insändt en Beskrifning om Ebb och flod, vid Wardhus och Nord-Caps Tracten

3. H. Hellants Rön om Äbb och flod vid Nord-Cap, uplästes.

4. Upl. Herr Gisslers anmärkningar om Nordskenen. R:s til H. Strömer och Hellant

1. Uplästes H. K. Majestets nådigste skrifelse och svar pådet underdåniga memorial Academien Maji månad inlemnade, angåede de för två år sedan här i Riket giorda Correspondenta Astronomiska Observationer emot dem som Franske Abbé De la Caille giorde vid Caput Bonae Spei. Hans Majestet betygade där öfver nådigt nöje, och lemnade de til samma Observationer brukade instrumenter til Academiens förvar, tils vidare Ordres. Academien beslöt derföre, at af Herrar Gadolin, Schenmark och Hellant infordra deras skrifteliga försäkran, at ei fara illa med de instrumenter de ännu hos sig behålla, utan aflemna dem, när de påfordras

2. Upl. Hans K. Majestets nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti Hans Majestet lemnar Academien, at til vidare Ordres förvara de Astronomiska instrumenter, som på Publik kostnad för tvänne år sedan förfärdigades, til de Parallactiska Observationer. Secreteraren berättade, det Herrar Gadolin, Schenmark och Hellant ännu ei lemnat dessa instrumenter ifrån sig, och förestälde, om icke de vidare kunde få behålla och nyttja dem, hvilket Academien så mycket heldre samtyckte, som Hon ei tviflade, at det ju vore hans Majestets nådiga välbehag, at instrumenter heldre nyttjades til något gagn, än skulle ligga obrukade och onyttige, helst Academien redan sielf har sådana instrumenter. Secreteraren fick derföre allenast befallning, at skrifva dessa Herrar til och begära deras skrifteliga försäkringar, at ei fara illa med instrumenterna, utan återställa dem til K. Academien vid första påfordran. Herr Schenmark har en Micrometer och et godt Pendel-ur utan foder, men Herrar Gadolin och Hellant hafva allenast hvar sin Micrometer. 

7. H. Hellant upviste Des uprättade Tabell på Observationerna öfver Islossningen i Torne elf om vårarna, hållne och samlade för mera än 50 år. Den periode af 18 år, efter hvilken islossningen infaller nästan på samma dagar i månaden, och efter hvilken hela år-gången jämväl funnits blifva nog enahanda, syntes förtjäna upmärksamhet. På samma Tabell var ock utmärkt islossningen för några och 20 de sista åren uti Utsjocki elf vid Nord-Cap, samt uti den älfven som faller in i Finska Viken vid Pettersbourg. De tyckas hålla samma periode, fast än islossningen altid sker några dagar sednare i Utsjock och för i Pettersburg, än i Torne. Academien bad H. Hellant at vidare observera der på, och ingifva til Academien resultaterna af samma Observationer.

4. Upl. H. Hellants Observationer på vattnets värma uti Östersiön, Is-hafvet och några älfvar, på åtskilliga års tider och åtskilliga diup. Academien hölt dessa anmärkningar väl värda, at införas i Des Handlingar

2. Upl. Herr Hellants bref, angående en i Lappmarkerna på några år ibland Renarna inritad smittosam siuka, som hotar at ödelägga Lappmarkerna. H. Hellant anmodar Academien at göra föreställning här om på högvederbörlig ort, at anstalter må göras til at först rätt lära känna sjukdomen, och sedan söka bot derföre. Hans Exc. Frih. Palmstjerna lofvade föredraga saken hos Kongl. Majestet.

3. Herr Hellant upläste några Des i Torne och Lappmarken giorde observationer på Magnet-nålens Declination.

1. Upl. Herr Hellants invitation til alla Astronomer, at hela denna höst, på vissa timar hvar afton, observera på Norrskenet, i afsigt at genom sådana på flera ställen hållna Correspondenta Observationers jämförelse, utröna dessa skenens högd i luften. Academien beslöt at lemna alla, som här i Riket pläga hålla dageliga Meteorologiska Observationer, del här af, och upmuntra dem at göra sin flit.

2. Upl. Herrar Hellants och Wegelii berättelser om en stark jordbäfning, som varit i Norraste delarna af Lappmarken, natten emellan d. 31 Decemb. och första Januarii nästledne vinter.

7. Herr Hellant upviste en stor packa accurata Meteoro[lo]giska Observationer, hålne i flera år, dels af honom sielf i Torne, dels af andra, som af honom blifvit där til upmuntrade samt med Instrumenter, goda Barometrar och Thermometrar försedde, på åtskilliga ställen i Lappmarkerna, ända til och uti Outjocki, som ligger inemot Nord-Cap. Kongl. Academien fägnade sig öfver denna samling och betygade synnerligt nöje öfver Herr Hellants här igenom ådagalagda åhuga at skaffa nyttiga underrättelser. Och som Herr Hellant berättade, at det i längden kunde falla honom tungt, at skaffa hvar och en nya Instrumenter, när de gå sönder eller äljest af andra behöfvas, så beviljade K. Academien, at han nu vid återresan må för K. Academiens räkning upköpa några Thermometrar, samt glas och qvicksilfver til Barometrar, at utdela til Präster och andra, som finnas hugade och skickelige at göra gagn där med.

8. Herr Hellant upläste vidare en berättelse, om den smittosamma fä-sjuka, som några år grasserat i Lappmarkerna, och hotar at utrota Ren-slägtet samt göra fiällen aldeles öde, om den ei af sig sielf eller genom tidig bot hämmas. Kongl. Academien lofvade med al den ifver, som sakens angelägenhet kräfver, understödja Des tilärnade underdåniga ansökning om hielp här emot, och rådde honom at först anmäla sig i Kongl. Collegio Medico.

1. Uplästes en af Herr Hellant insänd berättelse om en i Torne, d. 5 uti innevarande Månad observerad helt ovanlig köld, hvar uti Svenske Thermometrarne nedfallit til 89 grader under frys-puncten. Detta syntes förtjäna at strax införas uti de under trycket varande Handlingar

5. Secreteraren understälde, om icke K. Academien ville gå med et underdånigt Memorial til Hans Majestet, och föreställa angelägenheten at taga några mått emot den i Torne Lappmark alt mer och mer sig utbredande Ren-siukan, som hotar at aldeles ödelägga Lappmarken. Til den ändan uplästes Herr Hellants senaste bref härom. Kongl. Academien fant nödigt at skynda här med.

3. Upl. Herr Hellants ytterligare anmärkningar vid den ovanliga kölden i Torne. Se Dagb. d. 16 Januarii.

2. Upl. Herr Hellants anmärkningar om födda och döda människor ibland Nybyggarne i Lappmarken, hvar af ses, at Folket förökar sig där kraftigare än annorstädes i Riket.

3. Uplästes utdrag af de berättelser, som blifvit giorde på Veneris passage genom Solen d. 6 Junii sistledne, af Herr Hellant i Torne, Herr Planman i Cajana, Doctor Gissler i Hernösand, Observator Justander i Åbo, Herrar Strömer, Mallet och Bergman i Upsala, Herrar Klingenstierna, Wargentin och Wilcke i Stockholm, Lector Wijkström i Calmar, Herrar Zegollström och Bergström i Carlscrona, Herrar Landberg och Brehmer i Landscrona, samt Herr Schenmark i Lund. Academien beslöt, at så mycket där af, som angår Veneris Immersion och Emersion skal införas uti detta Qvartals Handlingar.

1. Upl. Herr Hellants observationer på Veneris passage

2. K. Academien fant, på Secreterarens föreställning, billigt, at såsom en liten discretion lemna til Des Ledamot, Herr Directeuren Hellant, en summa af 900 Daler kopparmynt, såsom vedermäle af Academiens välbehag öfver Des i flera år på egen kostnad och med egna instrumenter giorda Astronomiska Observationer, i synnerhet Des förleden sommar observerade Veneris passage genom Solen, hvar vid han haft dryg utgift

1. Upl. Herr Hellants Observationer på Månens Förmörkelse d. 18 Maji 1761, giorde i Torne.

7. Emedan Sol-Förmörkelsen, som förväntas d. 1 nästinstundande April, blir Annulaire 10 à 15 mil Nord-West ifrån Torne, berättade Secreteraren sig hafva anmodat Herr Hellant, at med nödiga Instrumenter förfoga sig til någon tjänlig ort, där samma Förmörkelse bäst kunde observeras, med försäkran at K. Academien ville bestå Resekostnaden: hvilket af Academien nu bifölls.

1. På Secreterarens föreställning, beviljades Herr Hellant en Discretion af 450 dr kmt. för des kostnad och besvär på de resor han giorde förleden vår, til Sol- och Månförmörkelsernas observerande.

4. At de 47 à 48 dr kmt. som Acad. Ledamot, Herr Hellant står debiterad före, för öfverblefne men ei återsände Finska Almanachor, må afskrifvas.

6. Upl. Herr Hellants berättelse om den blida vinter, som detta år varit i Westerbotn och Lappmarkerne. Besl. at et utdrag där af må införas i detta Qvartals Handlingar.

7. Til yttermera visshet för vederbörande faststäldes ock nu, det som redan förledet år blef afgiordt, nemligen, at af de 9000 dr kmt. som Hans Majestet allernådigst lofvat skänka til nyssnämnde Expedition, skal, til vidlyftiga räkningars undvikande, Hr. Mallet få, i et för alt, til Resepenningar, Dag-Tractamente, forlön för Instrumenterne, m. m. 5000 dr kmt. Herr Planman, 3000 dr och Herr Hellant, 1000 dr. Då ingen har mer at fordra men Instrumenter skaffar K. Academien.

1. Upl. Herrar Mallets, Planmans och Hellants Bref, hvaruti de berätta, huru observationerna för dem aflupit, d. 3 Junii, neml. för den första och sista illa, emedan himmelen i Pello och Torne varit mulen, men för Herr Planman bättre, i det Han i Cajaneborg fått observera Contactus interior Immersionis om aftonen, och Contactus exterior Emersionis nästa morgon, hvar om Han förbehåller sig at få inkomma med närmare berättelse.

2. Upvistes en af Herr Mallet insänd men af Hr. Hellant i anledning af des egna mätningar och observationer uprättad Charta öfver Torneå Lappmark. Communicerades med Hr. Marelius, som just nu Sysselsätter Sig med en General-Charta öfver Norra delen af Riket.

7. Upl. Hr. Hellants tankar, om orsakerna til Rötfebrar uti Torne och orten deromkring.

5. Herr Hellant upviste en stor packe med Manuscripter, innehållande Dess egna och andras, i 20 à 30 år, med mycken flit i Torne och där til lydande Lappmark gjorda Meteorologiska Observationer, med däröfver gjorda anmärkningar. Kongl. Academien fann dem interessanta, och frågade, om Han ville dem aflemna til K.Academien. Han svarade sig ei kunna umbära dem, men lemnade til K.Academiens godtfinnande, om K.Academien ville låta taga en afskrift af dem, hvilket bifölls, och beslöts, at Herr Hellant skall få 300 Dal. kmt för hvilka han skal låta afcopiera, och sjelf collationera dem med Originalerne, samt sedan tilställa Academien samma Afskrift, hvilket han sig åtog och derjämte lofvade fortsätta observationerna samt göra den anstalt, at efter hans död skola alla Hans manuscripter tilfalla Academien.

6. Sedan Herr Hellant blifvit anmodad at på en liten stund afträda, förestälde Secreteraren, om icke K.Academien ville göra en underdånig föreställning hos Hans Majestet, at Herr Hellant må återfå den del af sin lön, såsom Oeconomie Directeur i Lappmarken, hvilken af 1766 års Ständer honom utan ringaste skäl beröfvades, och hvar af han alt sedan varit i mistning och därigenom råkat uti et mycket fattigt och beträngdt tilstånd. Kongl. Academien biföll icke allenast det, utan ock beviljade honom nu strax af egen Cassa en discretion af 900 Dal. kmt, til ärkänsla för Dess flit och til vidare upmuntran. Detta notificerades honom vid inkomsten af Herr Praeses, och uptogs med tacksamhet. Man kom öfverens med honom, at han sjelf skal upsätta en underdånig ansökning til Hans Majestet, om sin förlorade löns återfående, och däruti åberopa sig Academiens intygande om sina förtjenster, hvar af K.Academien får tilfälle at hos Hans Majestet i underdånighet recommendera honom.